Miljövetarprogrammet 180hp
Examensarbete i miljövetenskap 15hp Termin 6, 2009
Miljöutredning av Llentab AB:s verksamheter i Sverige
Författare
Kristin Gullstrand So a Persson
Handledare Ann-Christin Bergman, HMS-chef, Llentab Eja Pedersen, Högskolan Halmstad Claes Åkerman, Högskolan Halmstad
I dagens samhälle är det viktigt för företag att vara proaktiva och ha ett aktivt miljöarbete.
Det blir allt vanligare att företag väljer att marknadsföra sig som miljötänkande, då kunder i allt större grad kräver att de och deras leverantörer är miljöcerti erade eller på annat sätt arbetar för en bättre miljö. Rapporten innefattar en miljöutredning över Llentabs verksamheter i Sverige. Syftet med miljöutredningen är att utreda Llentabs verksamheter i Sverige och ta fram deras mest betydande miljöaspekter. Detta för att kunna se vilken del inom företaget som påverkar miljön mest, för att därefter sätta in åtgärder där det bäst behövs för att minimera miljöpåverkan. Miljöutredningen kommer att ligga till grund för företagets fortsatta miljöarbete och även leda till införandet av ett miljöledningssystem.
Llentab är ett industriföretag som tillverkar stålbyggnader i olika storlekar och former för ändamål så som lager- och kontorsbyggnader, ridhus, idrottsanläggningar etc. allt efter kundens önskemål. Företaget har expanderat mycket fort under en kort tid, vilket har gjort att miljöarbetet fram tills idag inte har varit i fokus. Idag nns viljan att börja arbeta med de processer inom verksamheten som ger störst miljöpåverkan.
I utredningen har fokus lagts på transporter, kemikalier, råvaror och komponenter, en- ergiförbrukning, avfall och återvinning, olyckor, påverkan på närområdet, produkterna samt resultatet från den personalenkät som skickades ut angående hur personalen tar sig till och från jobbet. Miljöutredningen har genomförts med hjälp av intervjuer på företaget, insamling av data från inköps- och ekonomiavdelningen samt inventering i verksamheten.
Utifrån verksamhetens processer kartlades de miljöaspekter som bedömdes mest betydande.
Transporterna visade sig vara den mest betydande miljöaspekten med många gånger så hög miljöpåverkan i jämförelse med de andra miljöaspekterna. Övriga aspekter som bör nämnas är kemikalieförbrukning, stålförbrukning, vattenförbrukning och elförbrukning.
Rapporten avslutas med förslag till förbättringsmöjligheter för att Llentab ska kunna min- imera sin miljöbelastning. Exempelvis utföra välplanerade transporter, bättre avfallssor- tering, utredning av kemikalier, genomgång av antal artiklar och miljöutbildning av per- sonalen.
Nyckelord: Miljö, miljöpåverkan, miljöutredning, miljöaspekt, ELU-värde
working actively with questions regarding environmental issues. It is becoming more and more common that companies market themselves as working towards a better environ- ment, simply, because today most customers demand that companies and their respective suppliers are environmentally friendly.
This report contains an environmental survey over a Swedish company, Llentab AB. The purpose of the survey is to look at the company's enterprises in Sweden and identifying the most signi cant environmental aspects of Llentabs activities. This is done to be able to see which of the company's activities that has the most signi cant impact on the environment, so that the company eventually can deal with these aspects and lower their impact on the environment. The environmental survey will form the basis of Llentabs continued work towards becoming more environmentally friendly. The survey will also give Llentab the ability to certify them selves within a Swedish environmental management system.
Llentab is a Swedish industrial company that manufactures steel buildings of dierent sizes. The buildings are used for dierent purposes such as, warehouses, o ces, riding schools and gymnasiums. Everything is constructed as per the customers' requirements.
The company has expanded greatly during a short space of time and consequently the work with environmental aspects of its enterprises has lagged behind. Today the company has a will to challenge the aspects of its activities that has an adverse impact on the environment.
The focus of the survey has been on transports, chemicals, raw materials and components, consumption of energy, waste and recycling, accidents, impact of the company to its imme- diate surroundings, the end products. As well as the result of the questionnaire regarding travel to work, that the sta of the company answered.
The survey has been carried out by doing interviews with the sta, collection of information from the purchase- and the economy department as well as inventorying the activities of Llentab. The most important environmental aspects of the company's activities were then mapped. The biggest aspect impacting the environment was the company's transports which impacted the environment more than the other aspects together. Other aspects that should be mentioned are consumption of chemicals, steel, water and electricity.
The report gives suggestions of how Llentab can improve their work in minimizing the company's impact on the environment. Examples of this is to conduct well-planned trans- ports, improve their waste disposal process, analysis of chemicals used, survey the number of products used and educate their sta in working environmentally friendly.
Keywords: Environment, environmental in uence, environmental investigation, environ- mental aspect, ELU-value
Innehåll
1 Inledning 4
1.1 Syfte och målsättning . . . 4
1.2 Bakgrund . . . 5
1.2.1 Historik . . . 5
1.2.2 Miljöutredning . . . 5
1.2.3 Miljöledningssystem . . . 6
1.2.4 Viktningsmetoden EPS 2000 . . . 7
1.2.5 Miljömålen . . . 8
1.2.6 Stålet och miljön . . . 9
1.3 Verksamhetsbeskrivning . . . 10
1.3.1 Företagshistorik . . . 10
1.3.2 Företagets aärsidé . . . 10
1.3.3 Organisationsschema . . . 12
1.3.4 Områdesbeskrivning och processer . . . 12
1.3.5 Llentab AB:s miljöarbete . . . 14
1.4 Lagar och krav . . . 15
2 Metod 16 2.1 Tillvägagångssätt . . . 16
2.2 Omfattning . . . 16
2.3 Avgränsningar . . . 16
3 Resultat 17
3.1 Sammanfattning av resultat . . . 17
3.2 Transporter . . . 17
3.2.1 Godstransporter . . . 18
3.2.2 Resor till och från arbetet . . . 19
3.2.3 Tjänsteresor . . . 20
3.2.4 Fordon . . . 21
3.3 Kemikalier . . . 21
3.4 Råvaror och komponenter . . . 23
3.5 Energiförbrukning . . . 25
3.6 Avfall och återvinning . . . 26
3.7 Olyckor . . . 29
3.8 Påverkan på närområdet . . . 30
3.8.1 Vatten och avlopp . . . 30
3.8.2 Utsläpp till luft . . . 31
3.8.3 Utsläpp till mark . . . 32
3.8.4 Buller . . . 33
3.9 Produkterna . . . 34
3.10 Resultat personalenkät . . . 34
3.11 Värdering av miljöaspekter . . . 36
4 Miljökvalitetsmålen och Llentab 37 5 Diskussion 38 5.1 Övergripande resultat . . . 38
5.2 Problem och svårigheter . . . 39
5.3 Självkritisk granskning av rapporten . . . 39
5.4 Förbättringsförslag . . . 40
5.5 Slutsats . . . 42
6 Källor och referenser 43
7 Bilagor 46
A Områdeskarta 47
B Lagar och krav 48
C Vart skickas avfallet 53
D Personalenkäten 55
E Förteckning över Llentab AB:s kemikalier 57
F Råvaror och komponenter i stora kvantiteter inom verksamheten 60
G Luftprov svetsrök 62
H Enskilda ljudkällors bullerpåverkan i mätpunkterna under dagtid 63
I Miljö FMEA 64
J ELU-värden 67
1 Inledning
Att arbeta aktivt med miljöfrågor blir allt vanligare inom företagen och miljöengagemanget blir en allt viktigare konkurrensaspekt (NUTEK, 2003). En av de viktigaste lärdomarna genom åren har varit att det nns ett tydligt samband mellan miljöarbete och lönsamhet.
Genom att strukturera sin verksamhet nns det pengar att spara; varför inte spara på vår gemensamma miljö samtidigt.
Två viktiga styrmedel för verksamheter att organisera sitt miljöarbete på är Miljöbalken, som är en del av den svenska lagstiftningen och standarden SS EN ISO 14001 som är ett miljöledningssystem.
Första hänsynsregeln i Miljöbalken, 1998:808 lyder:
Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.
De nition för miljö enligt ISO standarden 14001 är följande:
omgivningar där en organisation verkar, vilket omfattar luft, vatten, mark, naturresurser, ora, fauna, människor samt samspelet mellan dessa.
Miljöbalken är en samling av lagar som 1998 samlades till en större balk. Det är just i Miljöbalken det ställs krav på verksamheter att främja en hållbar utveckling i sitt företa- gande. Kraven på egenkontroll stärks vilket ställer högre krav på samhällets aktörer och tvingar näringslivet att ta egna initiativ inom miljöarbetet. Det är en sak att följa lagstift- ningen, men en helt annan att arbeta proaktivt med miljöarbetet och vara i framkanten.
Det är just det ansvar som denna miljöutredning handlar om, att en verksamhet, i det här fallet Llentab tar sitt ansvar och vill arbeta aktivt för miljön och med ett mer hållbart företagande, ur ett miljöperspektiv.
1.1 Syfte och målsättning
Syftet är att göra en övergripande miljöutredning av Llentabs verksamheter i Sverige inom företagets tre verksamhetsområden: produktion, byggnation samt konstruktion / försäljn- ing / administration.
Målet med miljöutredningen är att den sedan ska kunna ligga till grund för ett fortsatt miljöarbete, där ett slutmål är att implementera ett miljöledningssystem och till sist även bli certi erade i enlighet med ISO 14001.
1.2 Bakgrund
1.2.1 Historik
Miljön har inte alltid varit ett lika väl diskuterat samtalsämne som det är idag. Går man tillbaka hundra år var det sällan, om aldrig som det kom på tal i vardagen. Miljön har dock alltid varit omdiskuterad i vissa kretsar. Ämnet har varit uppe till diskussion i riks- dagar och forskare har påpekat föroreningar i vår omgivning, men det var först 1962 när den amerikanska biologen Rachel Carsons berömda bok Tyst vår publicerades som allt tog fart. Hon varnade för det hot som kvicksilvret utgör mot djur och växter. Det här var startskottet för miljödebatten och redan året efter Carsons bok kom ut hade Sverige en stor debatt om kvicksilverförgiftade fåglar. Efter henne har bok efter bok kommit ut som belyser människans fördärv mot vår miljö. Svenska statens naturvårdsnämnd startade 1963 och blev 1967 Naturvårdsverket. Detta resulterade i Miljöskyddslagen 1969 (Ben- nulf, 1993), som idag innefattas utav Miljöbalken med dess Förordningar och Föreskrifter.
Verksamheter i Sverige måste i dagsläget också följa de EU-direktiv som gäller tillsammans med Miljöbalken. Den första internationella miljökonferensen hölls 1972 i Stockholm där tyngdpunkten låg på försurning. 1992 i Rio antog man ett gemensamt miljömål, Agenda 21 om hållbar utveckling som grundades i Brundtlandkommissionens rapport från 1987.
På de tre kommande internationella klimatmötena i Kyoto 1997, Buenos Aires 1998 och Bonn 1999 var klimatet och växthuseekten den centrala frågan (Brandt, 2000).
Miljöarbetet måste vara globalt vilket ställer krav på vårt lands miljöpolitik. Därför är det viktigt att Sverige fortsätter ambitionen att vara en aktiv deltagare i det internationella miljöarbetet. Det förutsätter att arbetet på nationell nivå ligger långt fram och att alla verksamma inom landet tar sitt ansvar och har krav på sig att sträva mot ett miljömässigt hållbart samhälle. Vår miljö har tagits förgiven och våra resurser som oändliga. Att förstå bredden och inte minst djupet på dagens miljöproblem är komplicerat. Det går inte bara att lägga skulden på enskilda områden så som industrier eller transporter, faktorerna är idag många och komplexa. Påverkan på vår miljö kommer från alla håll, därför måste det ställas hårdare krav på att var och en tar sitt ansvar.
1.2.2 Miljöutredning
En miljöutredning genomförs då ett företag vill kartlägga hur just deras miljöpåverkan ser ut, så att insatser kan göras där det bäst behövs. Det bestäms då att en nulägesanalys ska genomföras som visar hur man påverkar den yttre miljön i dess nuläge. Det innebär en genomgång av vilka lagar och förordningar som berörs och vilka som är verksamhetens olika miljöaspekter. En miljöaspekt är enligt ISO 14001, de delar på en organisations verksamhet, produkter eller tjänster som har en inverkan på miljön (Berg, 1997).
Utredningen startas oftast med kartläggning av processer så att olycksrisker, utsläpp och avfall kan identi eras. Det är det totala ödet av material och energi som är intressant
och när detta är kartlagt har företaget mycket lättare för att styra sitt miljöförbättrande arbete.
Under utredningsfasen är det viktigt att inte ta hänsyn till ekonomi eller liknande be- gränsningar utan att fokusera på vad som kan förbättras i miljöhänseende (Zackrisson, M;
Bengtsson, G; Norberg, C. 2002). När en kartläggning av miljöaspekterna är gjord bör man ta fram de mest betydande och fokusera på dem i kommande planering. Det nns många vägar att gå för att gräva fram all nödvändig information under utredningen. Frågelistor och enkäter, intervjuer, visuella besiktningar, dokument över mätresultat, inköp, avfall och förbrukning är några sätt som nns till hands. Den vanligaste metoden är att gå efter checklistor, nedan följer några av de vanligaste punkterna (Berg, 1997).
• Utsläpp till luft, vatten och avlopp
• Avfall
• Markföroreningar
• Råvaruanvändning
• Resursförbrukning
• Buller, lukt och vibrationer
• Kemikalier
• Olyckor
Det krävs olika stora insatser beroende på hur stor verksamheten är och hur strukturerat man redan arbetar inom organisationen. Ju mer som kan tas med, ju bättre är förutsät- tningar för verksamheten att lyckas med sitt miljöarbete.
Efter att miljöutredningen är genomförd börjar arbetet med att forma företagets miljöpoli- cy och ta fram miljömål. Det är efter dessa mål som företagets fortsatta miljöarbete strävar.
1.2.3 Miljöledningssystem
För att ett företag ska kunna genomföra och driva ett bra miljöarbete behövs det olika hjälpmedel och verktyg. Miljöledningssystem är ett alternativ som på ett systematisk och kontrollerat vis säkerställer miljöarbetet. Genom strukturering av miljöaspekter, kontroll, revision, åtgärder och ständig förbättring, minskar företagets miljöpåverkan successivt (se
gur 1). Det nns två sätt, förutom att sätta upp egna krav, att bli certi erad på. Det första är enligt Svensk Standard SS EN ISO 14001 som är ett hjälpmedel för att få ett fungerande miljöledningssystem. Det andra är EMAS, Eco Management and Audit Scheme, som är en EU-förordning som inriktar sig på miljöstyrning och miljörevision. De båda skiljer sig lite
åt. ISO 14001 leder till att ett helt företag blir certi erat oavsett om det nns era an- läggningar runt om i landet eller världen, företaget väljer själva vilken del inom koncernen som de vill blir certi erad. Med EMAS är det däremot bara den enskilda anläggningen som registreras oavsett hur många anläggningar som ingår i företaget. Det ställs, till skillnad från ISO 14001, krav på en EMAS-registrerad anläggning att oentligt redovisa anläg- gningens miljöarbete och resultat. Följer man ISO 14001 standardens krav är man på god väg att kunna bli certi erad inom båda ledningssystemen. Båda alternativen grundar sig i miljölagstiftningens olika lagar och krav men de syftar främst på att eektivisera och strukturera en verksamhet så att miljön sparas genom ständiga förbättringar (Berg, 1997).
Figur 1: Struktur för införande av miljöledningssystem enligt ISO 14001.
1.2.4 Viktningsmetoden EPS 2000
Det nns era metoder att vikta olika miljöpåverkande aktiviteter mot varandra för att sedan lättare kunna jämföra exempelvis koldioxidutsläpp med förbrukning av metall (IVF Industriforskning och utveckling AB, 2002 ). EPS 2000 är en sådan metod som utveck- lats av IVL (Institutet för vatten och luft), Svenska miljöinstitutet, Industriförbundet och Volvo. Med hjälp av detta verktyg kan man på ett bra sätt värdera och rangordna olika miljöpåverkande eekter, där man sedan lätt kan se vilka eekter som är de mest bety- dande. EPS är en förkortning och står för Enviromental Priority Strategies in product development. EPS-metoden bygger på samhällets betalningsvilja för att undvika eller åter- ställa påverkan av mänskliga aktiviteter på fem olika skyddsobjekt. Dessa fem skyddsobjekt är biologisk mångfald, människors fysiska och psykiska hälsa, produktion, icke förnybara resurser samt etiska och kulturella värden. Som ett jämförelsetal för den totala miljöbe- lastningen använder man sig av enheten ELU/kg som står för Enviromental Load Unit och en ELU motsvarar ungefär en Euro ( Rydh, C-J., Lindahl, M., Tingström, J. 2002).
1.2.5 Miljömålen
Riksdagen antog i april 1999, 15 stycken nationella miljökvalitetsmål och dessa beskriv- er de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö måste ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. I november 2001 upprättades av riksdagen även 72 nationella delmål och riktlinjer för hur vi ska nå våra uppsatta miljökvalitetsmål. Det tillkom även ett 16: e miljökvalitetsmål, ett rikt växt och djurliv, i november 2005. Våra 16 nationella miljökvalitetsmål är följande (Miljörådet, 2009):
1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft
3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö
5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning
8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker
12. Levande skogar
13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt och djurliv
I Sverige är arbetet med miljökvalitetsmålen uppdelat på en regional och en lokal nivå. I länen är det länsstyrelsen som har hand om och anpassar miljökvalitetsmålen på den region- ala nivån. Detta sker efter deras egna förutsättningar som nns inom regionen. Kommunen ansvarar på samma sätt för de miljökvalitetsmål som sker på den lokala nivån. De viktigaste åtgärderna för att vi ska kunna nå miljökvalitetsmålen ska vara uppnådda och genomförda år 2020. Undantag nns för det första miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan där
man har ända fram till år 2050 på sig att genomföra de uppsatta åtgärderna. Miljön är en internationell fråga vilket innebär att hälften av miljökvalitetsmålen inte kan lösas på nationell nivå. Vatten, luft, fåglar, skar och kemiska ämnen kan passera både in och ut ur landet över landsgränserna. Detta innebär att vårt arbete med miljö- kvalitetsmålen också är beroende av hur det går för andra länder och deras arbete med miljöfrågor (Borgen, Oppenheimer, Trätt, 2008). Det nns numera ett internationellt avtal som behandlar det problem vi har med att luftföroreningar inte stannar vid landsgränser. Detta bildades i mars 2009 av 51 parter och förkortas CLRTAP (Miljörådet, 2009).
1.2.6 Stålet och miljön
Llentab producerar stålbyggnader som ska klara av förhållanden som råder utomhus. Stål är ett material som till största delen består av grundämnet järn. För att få fram råjärn som senare med olika legeringar bildar det vi idag kallar stål reducerar man järnmalm med kol.
När man sedan tillsätter egenskapsförbättrande ämnen så bildas legeringar och man får ett renare och mjukare material som på så vis blir mer lättarbetat och mycket starkt. Att välja stål som byggnadsmaterial medför att man får en byggnad som har hög återvinningsbarhet, är lågemitterande, kan förhindra fuktskador och som även kan tillgodose alla tekniska och funktionella krav. Stål är ett mycket hållbart och långlivat material som kan ersätta era andra material så som trä, betong och plast. Detta är några av argumenten till att man kan anse att stål som byggnadsmaterial är det byggsystem som är bäst miljöanpassat enligt Widman (2001).
Figur 2: Exempel på hur stålets kretslopp kan se ut enligt Widman, miljöspecialist på stålbyg- gnadsinstitutet (SBI).
Den svenska stålindustrin jobbar aktivt med miljöfrågor rörande att öka återvinningen av stålprodukter och eektivisera energianvändningen. Inom stålindustrin försöker man hela tiden att utveckla processerna för att råvarorna ska utnyttjas maximalt och att det blir så liten miljöpåverkan som möjligt. Att återvinna stål är förhållandevis tacksamt då
kvaliteten inte försämras nämnvärt och man kan använda det till en likadan produkt igen.
Vid ståltillverkning påverkas miljön i form av utsläpp av olika ämnen som CO2, NOx, SO2, stoft och organiska föreningar. Koldioxiden kommer främst från järnmalmreduktionen men också från användning av fossil energi. Kväveoxiderna bildas i koksverken, där järn tas ur järnmalmen, men även i värmningsugnarna. Svaveldioxiden uppkommer däremot ifrån för- bränningen av oljan som sker i koksverket och värmningsugnen. Även stoftet kommer från koksverket, medan de organiska föreningarna uppkommer vid lösningsmedelsanvändningen (Jernkontoret).
1.3 Verksamhetsbeskrivning
1.3.1 Företagshistorik
Llentab, Leif Lindblad Entreprenör AB, startades 1972 av Leif Lindblad. Efterhand så växte företaget på marknaden och de ck mer och större uppdrag att utföra. Företaget ck bland annat i uppdrag att bygga ett antal lagerbyggnader i plåt och det var då som den så kallade LLENTAB-hallen trädde fram. Idag ligger huvudkontoret med fabrik i Kungshamn, med över 550 medarbetare i sju länder i Europa och en omsättning runt 1 miljard SEK.
Företaget är fortsatt ett familjeföretag.
Den första Llentab-hallen framställdes 1977 och var en båghall gjord av aluminium som främst var avsedd för maskinhallar, garage och förrådshallar. 1998 vidareutvecklades dessa hallar till mer traditionella stålbyggnader med raka väggar och sadeltak. Detta resulterade i att Llentab-hallarna ck en större marknad än tidigare eftersom detta gav er variations- möjligheter. På 1980-talet var efterfrågan av lagerbyggnader stor i Norge på grund av den kraftigt ökande oljeplattformindustrin. Llentab startade då, 1987 ett dotterbolag i Norge efter ett par års samarbete med ett norskt ställningsbyggarföretag och det nns i dagsläget planer på att öppna en lial i Oslo-området. Ytterligare ett dotterbolag frambringades 1992 i Gdansk, Polen. I Polen nns det ett stort behov av byggnader och detta resulterade i en omfattande export till Polen. Flera lokalkontor har också öppnas runt om i landet med egna konstruktions- och monteringsavdelningar. 2004 öppnade det polska bolaget även ett försäljningskontor i Kijev, Ukraina. Fler och er dotterbolag har sedan etablerat sig på oli- ka platser i Europa. I Tyskland öppnades ett 1994, även det liksom Polen som ett säljbolag, 1996 öppnades ett i Tjeckiens huvudstad Prag och 2001 ytterligare ett i Danmark.
1.3.2 Företagets aärsidé
Llentab har specialiserat sig på att bygga stålbyggnader i storlekar från 100m2 upp till över 7000m2 stora. Hela dess tillverkning sker i Kungshamn där de har sitt huvudkontor, men det nns även era försäljningskontor runt om i Sverige. Sedan starten 1972 har Llentab monterat och levererat över 5000 hallar och detta gör dem till en av de större tillverkar- na av stålhallar i Europa. Av Llentabs försäljning utgörs ca 50% utav utlandsförsäljning
som sker via deras dotterbolag. Llentabs verksamhet är mer eller mindre uppdelad i tre aärsområden: systemhallar, projekthallar samt fackverk.
Systemhallar har en mängd olika variationsmöjligheter, från oisolerade lagerhallar till kon- torsbyggnader med två våningsplan. Systemhallarnas främsta användningsområden är som industrihall, lagerhall, aärsbyggnad eller sporthall. Hallarna kan man välja att få isolerade eller oisolerade och det nns ett stort urval av portar, fasadvariationer och färgkombina- tioner m.m. för att tillgodose kundens behov. Man kan även välja olika takkonstruktioner så som sadeltak eller pulpettak och bredden utan mittstolpe kan variera mellan 6 och 50 meter. Det är dessa hallar som har utgjort grunden i verksamheten och systemhallarna har fortfarande den största marknaden ute i Europa vad gäller stålhallar. Det är denna hall som har fått namnet Llentabhallen och den säljs av både huvudkontor och distriktskon- tor. Hallarna är fabrikstillverkade och färdiga att bara monteras upp. Takstolen skruvas samman först på plats vilket gör att den kräver mindre volym vid transporterna.
Projekthallar är ett aärsområde som ständigt ökar. På senare tid har era stora hallar och hallkombinationer projekteras. Projekthallarna skräddarsys efter kundens önskemål och försäljning sker i huvudsak av huvudkontoret.
Fackverk är den senaste aärsidén som har utvecklats ur projekthallarna och kompletterar alla Llentabs typer av hallar. Fackverken är en bärande konstruktion i stål och används när en lätt takkonstruktion väger tungt. Framför allt används dessa fackverk när det nns önskemål om att få stora, fria golvytor och stora spännvidder. Dessa fackverkskonstruk- tioner säljs i huvudsak av huvudkontoret i Kungshamn. Beroende på hur önskemålet på hallen ser ut kan man välja mellan olika fackverk. Med ett stålfackverk kan man få en fri spännvidd upp till 65 meter, men väljer man ett bågfackverk kan man få en spännvidd på upp till 100 meter.
1.3.3 Organisationsschema
Nedan visas företagets organisationsschema så som det såg ut när miljöutredningen genom- fördes.
Figur 3: Organisationsschema för Llentab AB i Sverige.
1.3.4 Områdesbeskrivning och processer
Llentabs område i Kungshamn är relativt stort med era olika byggnader. Varje byggnad har sin uppgift med olika processer i som till exempel kontor, svetsning och bockning.
Nedan i tabell 1 beskrivs vad som sker i respektive byggnad samt även vad eller vilka komponenter som går in respektive ut från byggnaden. För områdeskarta se bilaga A.
Tabell 1: Beskrivning av byggnader och processer.
Beskrivning av områdets byggnader och
verksamhetens processer
IN (Råvaror, insatser) UT (Produkt, avfall, utsläpp)
A: Kontor, konferensrum, matsal, karum, tre stycken produktionslinjer. Färgad plåt rullformas till vägg- och takplåt, impregnering av takplåt för att minska kondensutfällning samt kapning av kantplåtar. Men även lager av färgade coils (plåtrullar).
Färgad plåt, rullformningsolja, impregneringsduk, impregneringskemikalie, vatten, eldningsolja och el.
Pro lerade vägg- och
takplåtar, kapade kantplåtar, oljedimma, buller, plåtspill, coilband, använda fat (olja och impregnering), plast, kartong, papper, trasiga pallar och avloppsvatten.
B: Verkstad, svetsning, målning, skruvning, beskärning av handelsstål, bockning av armeringsjärn, produktionslinje som
tillverkar korrugerad takplåt (högpro l). Reparation av verktyg, maskiner samt ett litet förråd med kläder och dylikt som behövs i
verkstaden. Här nns även omklädningsrum och matsal för verkstadsarbetarna.
Högpro lsplåt, handelsstål, rullformningsolja, svetsgas, svetstråd/elektroder,
rostskydds- och bättringsfärg, skruv, reservdelar, vatten, eldningsolja och el.
Korrugerad takplåt, svetsade och rostskyddsmålade pelare och ståldetaljer, ihopskruvade ståldetaljer, takstolar, buller, oljedimma, svetsrök, VOC, stål- och träspill, färgburkar, kasserade reservdelar,
kartong, tomma gastuber, svetsgaser och avloppsvatten.
C: Lager och packning av skruv, mutter, smådetaljer, fogmedel, fogskum,
kem-ankare. Lager av dörrar, fönster och takrännor.
Kallager av coils. Bockning av kantplåt från byggnad A.
Kantplåt från byggnad A, olika kemikalier till byggplatser, smådetaljer, delar för montering av pallar, eldningsolja och el.
Packade pallar med detaljer till byggplatser, bockade kantplåtar, träspill, emballage i plast och kartong samt plåtband.
D: Sortering av material från byggplatser. Lager av
arbetskläder, verktyg,
maskiner, bättringsfärg m.m.
Matsal och omklädningsrum.
Restmaterial, stålspill, diesel, träpallar, farligt avfall, vatten och el.
Återanvändbart material, stålspill, farligt avfall, träbitar, plastemballage och avloppsvatten.
E: Kallager. Träpallar, stålpro ler, oljefat, montagematerial m.m.
F: Reparationsverkstad för bil och truck, fordonstvätt och spilloljetank.
Reservdelar, motorolja, glykol, andra oljor,
tvättkemikalier, färg, bil- och truckbatterier, vatten och el.
Hela fordon, bytta reservdelar, farligt avfall:
oljeavskiljare, oljeavfall, batterier, däck, plast, metall, utsläpp till vatten, oljeläckage från fordon.
G: Gästbostad. El, vatten och städkemikalier. Hushållsavfall och avloppsvatten.
M: Två stycken produktionslinjer,
hålstansning och pro lering till takstolar.
Galvad plåt,
rullformningsolja eldningsolja och el.
Delar till takstolar, stålspill, tomma oljefat, oljedimma och buller.
N: Produktionslinje för balkar och bockning av olika pro ler, reparation av hydraulkolvar och förvaring av kopplingssatser.
Galvad plåt, rullformningsolja
hydrauloljor, eldningsolja och el.
Stålpro ler, stålspill, tomma oljefat, oljedimma och buller.
O: Coilförråd. Förvaring av coils.
P: Matsal samt truckförråd. Vatten och el.
R: Förråd. Förvaring.
S: Coilförråd. Förvaring av coils,
eldningsolja.
Vid montering transporteras produkterna till byggplatsen av en extern transport rma som beställs inför varje projekt. De färdiga pallarna med det i förväg hopplockade materialet packas in och transporteras ut till byggplatsen. På plats har den som är byggherre ordnat med elförsörjning och markarbeten. Det nns två olika metoder att montera på, antingen med kranmontage eller hydraullyft. Den ena går ut på att taket höjs upp efterhand och allt monteras klart del för del. Den andra är mer likt andra byggmetoder där man först monterar stommen som sedan bekläds. Maskinerna upphandlas centralt och skickas ut från lokala depåer och transporteras direkt till platsen. Material som blir över skickas tillbaka till Llentab tillsammans med verktyg, farligt avfall och material som återanvänds så som strö, pallar och pallkragar.
1.3.5 Llentab AB:s miljöarbete
Miljöarbetet har inte riktigt hängt med den snabba tillväxten i företaget. Det har nu upp- märksammats och insatser har gjorts på de viktigaste områdena. Men mycket nns kvar att göra. I verksamheten nns idag möjligheten att sortera ut farligt avfall och vissa frak- tioner av andra material så som trä, kartong, wellpapp, mjukplast och metall. På området
i Kungshamn nns en miljöstation för farligt avfall som hämtas av godkänd transportör och omhändertagare. Det ska även nnas med behållare på byggplatserna som det farliga avfallet ska samlas upp i och återföras till Kungshamn för slutligt omhändertagande. Pro- duktionen släpper idag ut svetsrök och avgaser från interna transporter samt tvättvatten från fordonstvätten. Llentab är en anmälningspliktig C-verksamhet enligt miljöbalken med SNI-kod 34:80 på grund av tankvolymen på mer än 1m3 hydraulolja. Llentabs tankvolym av hydraulolja och rullformningsolja är ungefär 4m3. Detta medför att de måste lämna in en anmälan till kommunen där de redovisar verksamhetens omfattning och vilken verksamhet som sker på området. I anmälan ska också redovisas hur stor mängd kemikalier som används samt hur det förvaras och kontrolleras. Men även vilka utsläpp som sker och i vilken mängd, både vad det gäller luftutsläpp och utsläpp via avlopp samt även deras bullernivåer. Det ska även redovisas vilken avfallshantering som nns, hur stor energiförbrukningen är och hur stor mängd vatten som förbrukas. Det nns en vision i verksamheten om att certi era miljöarbetet vilket är ett bra redskap för att få ett strukturerat och fungerande miljöarbete över tid. Llentab står för hög kvalité och bra service vilket idag oftast innefattas av bra miljöarbete. Llentab vill därför utveckla miljötänkandet i hela organisationen. Att kunna pro lera sina produkter med en grön image utifrån en hållbar ekologisk utveckling ser Llentab som både en konkurrensfördel och som en fördel för vår miljö.
1.4 Lagar och krav
En verksamhet kan ha en rad olika krav på sig från bland annat olika regelverk, kundkrav och branschorganisationer. Det som styr verksamhetens produktion är först och främst kundkraven. Det är vad marknaden efterfrågar som idag styr företag åt olika inriktningar inom branscherna. När man arbetar efter miljöledningsstandarder som ISO 14001 och EMAS är det viktigt att veta vilken lagstiftning som berör den egna verksamheten. Att följa miljölagstiftningen är grunden och miniminivån för en verksamhets miljöarbete. Det
nns lagar som måste följas och tyngdpunkten ligger på Miljöbalken med dess förordningar och föreskrifter.
• Lagar är juridiskt bindande och antas av riksdagen.
• Förordningar är juridiskt bindande och antas av regeringen.
• Föreskrifter är juridiskt bindande och antas av myndighet.
• Allmänna råd/handböcker är endast vägledande dokument och meddelas av myn- dighet (Sandviken, 2005).
Andra krav kan vara standarder inom branschen, myndigheters krav och överenskommelser samt andra riktlinjer. Det är vanligt förekommande att det nns överenskommelser mellan myndigheten och en verksamhet då detta underlättar för båda parter. Arbetsmiljölagen är ett annat tungt regelverk som verksamheter måste följa. En sammanställning av lagar och krav som berör Llentab bifogas denna utredning, se bilaga B.
2 Metod
2.1 Tillvägagångssätt
Först kartlades företagets processer genom visuell genomgång av verksamheten samt beskrivningar från ansvariga personer. Utifrån processerna togs så kallade heta punkter fram ur verksamheten. Därefter började insamlingen av data vilket har skett genom in- ventering, intervjuer, enkäter och granskning av företagets verksamheter. Därefter sam- manställdes all inhämtad information och dess kvalitet bedömdes. I de fall där data var full- ständig och miljöaspekten var negativ, viktades den med metoden EPS 2000. Beräkningar har utförts i de färdiga excell-ark som bifogas Mall för miljöutredning, se nedan. Detta blev sedan underlaget till denna övergripande miljöutredning som genomförts på företaget. Då det bara är en övergipande miljöutredning har inga fördjupningar gjorts under arbetets gång. Det nns nu ett underlag att arbeta med i framtiden som kan utvecklas och jäm- föras under miljöarbetets gång. Projektet fortlöpte under fem månader under tidsperioden januari 2009 till maj 2009. Som hjälpmedel vid genomförandet användes en miljöutred- ningsmall från IVF, Industriforskning och utveckling som heter Mall för miljöutredning ett verktyg för att identi era miljöpåverkan (Norberg, 2002).
2.2 Omfattning
Miljöutredningen omfattas av Llentabs verksamheter i Sverige, där huvudkontoret med produktion i Kungshamn utgör den största delen. De försäljningskontor som är lokaliserade på andra orter i Sverige har räknats med, men då de har en liten miljöpåverkan inom företaget har ingen tyngd lagts på dem. Utanför Sverige är endast transporterna från Kungshamn till Polen och Tjeckien medräknade samt tjänsteresorna. All annan verksamhet utomlands är avgränsad.
2.3 Avgränsningar
Målet var att göra en övergripande miljöutredning och vi har därför inte gått in djupare på några utav företagets miljöaspekter. Endast transporter av galvat stål är medräknat, alla andra transporter som berör inköp är avgränsade. Många inköp går direkt till byggplatserna och några till Kungshamn för att senare gå vidare till respektive projekt. Vid inventering av inköpslistor och av verksamheten visade det sig att det fanns väldigt många olika produkter.
Därav har bara de som används i stora kvantiteter och med konstaterad miljöpåverkan tagits med i utredningen. Verkstad och underhåll har endast beaktats vad gäller kemikalier och påverkan på mark, vatten och luft. Då inte stålpro lerna behöver så mycket emballage har detta avgränsats. Det förekommer även att visst emballage återanvänds från annan del i verksamheten.
3 Resultat
Nedan visas det resultat som frambringats under denna miljöutredning. Vi har valt och lägga de mest miljöpåverkande delarna först för att sedan gå neråt till det som har en lite mindre påverkan på miljön.
3.1 Sammanfattning av resultat
Nedan i tabell 2 visas en kort sammanfattning av företagets miljöaspekter med tillhörande ELU-värde. I tabellen ser man tydligt att Llentabs absolut största miljöaspekt är deras transporter följt av energiförbrukningen.
Tabell 2: Sammanfattning av miljöaspekter med dess ELU-värde.
Miljöaspekt Mängd/antal/avstånd ELU
Transporter 1 957 708 km 212051659
Kemikalier ca 200 000 liter 89 500 *
Råvaror och komponenter
(Enbart galvat stål) 31790 ton 66212,2
Energiförbrukning (el + olja) 2 697 419 kWh 119 156
Avfall och återvinning 810,5 ton -
Olyckor 2 st -
Påverkan på närområdet
(Vattenförbrukning) 11 991 000 kg 35 973
Produkterna 350 hallar -
* Vid viktningen har alla kemikalier räknats som olja, på grund av att det esta kemikalier är oljebaserade, med en densitet på 895 kg/m3 (Jernkontorets energihandbok, 2008).
3.2 Transporter
Transporter bidrar med sina avgaser till växthuseekten, övergödning och försurning av vår miljö. De är idag en av våra största bidragande källor och det diskuteras överallt olika lösningar för att minska transportsektorns negativa inverkan. De esta transporter medför även en stor förbrukning av olja vilket är en ändlig resurs.
Llentabs verksamhet medför många transporter varje år och i den här utredningen redovisas råvarutransporter av stål, transporter av material och komponenter till och från byggplatser i Sverige. Men även transporter med lastbil av färdiga stålpro ler från Kungshamn till såväl Sverige som till andra länder såsom Polen och Tjeckien och avfallstransporter från Kungshamn samt byggplatserna. Under transporter redovisas även personalens resor till och från arbetet samt tjänsteresor.
3.2.1 Godstransporter
Llentabs verksamhet bygger på att pro lera stål som sedan transporteras ut till montage- platser tillsammans med resterande delar för montering av hall. Alla resor med lastbil till och från byggplatser är medräknade samt lastbilstransporter och båttransporter för ma- terial som ska till Polen och Tjeckien. För att få en rättvis bedömning mellan inköp- och produkttransporter har båtresorna räknats en väg på grund av oprecisa uppgifter angående inköpstransporterna. Därför är utsläppsmängder och antal kilometer mindre här i utrednin- gen än vad de är i verkligheten. Alla andra inköp är avgränsade då de antingen går direkt till byggplatserna eller är färdiga produkter som Llentab inte förädlar eller omvandlar.
Detta medför att de bara är med under produkttransporterna då de ska till byggplatserna.
Vad gäller transporter av maskiner till byggplatserna är även de avgränsade då det oftast är uthyraren som står för transporten. Idag anlitar Llentab Schenker för sina transporter av byggsatser och material från Kungshamn. Schenker är miljöcerti erade och visar ett miljömedvetet ansikte utåt. Vad gäller avfallstransporterna så har en genomsnittlig sträc- ka räknats ut där avfallet går till olika platser. För en närmare beskrivning av vart avfallet skickats se bilaga C. Nedan i tabell 3 och 4 redovisas Llentabs årliga resursförbrukning och utsläpp av godstransporter.
Tabell 3: Årlig resursförbrukning av godstransporter.
Transport
av Vikt i ton Tonkilometer Resursförbr.
(MWh) (Olja, el)
ELU Fördelning
trans- portmedel*
Råmaterial
in 31 790 48188000 3317,56 269 315 55% tåg, 9%
tung lastbil, 36% båt Produkter
ut 32868,5 1, 31 ∗ 1010 2630000 2, 12 ∗ 108 99% tung
lastbil, 1%
båt
Avfall ut 949,8 2807989 8,46 526 100% tung
lastbil
Totalt 65608,3 1, 315 ∗ 1010 2633326,02 2, 12 ∗ 108
* Fördelning av transportmedel utifrån tonkilometer.
Tabell 4: Årliga utsläpp från godstransporter.
Transport
av Kolväten
(kg) Kolmonoxid
(kg) Kväveoxider
(kg) Partiklar
(kg) Svaveldioxid(kg)Koldioxid (ton) Råmaterial
in 608,46 827,6 11733,38 391,18 6315,89 5, 74 ∗ 105
Produkter
ut 786490,8 917636,2 7081851,6 131240,8 170 489 6, 82 ∗ 108
Avfall 26,61 2,85 22,87 0,42 0,55 2,2
Totalt 787125,87 918466,65 7093607,85 131632,4 176805,44 6, 82 ∗ 108
3.2.2 Resor till och från arbetet
Personalens resor är bestämda utifrån de personalenkäter som besvarats. I enkäterna skulle personalen bland annat fylla i hur många av årets arbetade dagar de tog sig till jobbet med bil, samåkning i bil, kollektiv och/eller cyklade/gick. Hela enkäten nns med i bilaga D. Beräkningar har grundats på bilar med katalysator och fossilt bränsle som drivmedel.
Nedan i tabell 5 visas vilken fördelning det är på personalens resor till och från Llentab.
Tabell 5: Årliga resor till och från Llentab med olika färdmedel.
Färdsätt Årlig färdsträcka
(personkilometer) Kommentar angående
miljöpåverkan
Ensam i bil 271 225,65 Utsläpp av kolväten,
koldioxid, VOC, kvävedioxid och partiklar
Samåkning i bil 144 825 Lägre utsläpp av kolväten,
koldioxid, VOC, kväveoxid och partiklar i förhållande till ensam i bil.
Kollektivt 40 683 Lägre utsläpp av kolväten,
koldioxid, VOC, kväveoxid och partiklar i förhållande till samåkning i bil.
Cykel/gång 16 084,35
Totalt 472 778
Resultatet från enkätundersökningen visar att de esta anställda åker ensam i bil till ar- betet, men också att en stor del går eller cyklar. Nedan i tabell 6 kan man se vilken stor skillnad det är på att ta bilen ensam till arbetet i jämförelse med att cykla. Miljöbelast- ningen är betydligt större vid att köra ensam i bil än med något annat färdsätt.
Tabell 6: Årliga utsläpp och resursförbrukning från resor till och från arbetet.
Färdsätt Årlig färdsträcka (km)
Kolväten
(kg) Kolmonoxid
(kg) Kväveoxider
(kg) Koldioxid
(ton) Resurs för-brukning (MWh)
ELU
Ensam i
bil 271 225,65 111 922 95 76,2 284,8 21 506
Samåkning 144 825 30 246 25 20,3 76 3 742
Kollektivt 40 683 4 5 36 2,4 8,9 734
Cykel/gång 16 084,35 0 0 0 0 0 0
Totalt 472 778 145 1174 156 99 370 27 982
3.2.3 Tjänsteresor
Det sker en del tjänsteresor inom verksamheten både med bil och med yg. Tjänsteresorna som sker är både inom och utanför Sverige. Med bil uppgick tjänsteresorna 2008 till 243 510 km och med yg 203 430 km. Nedan i tabell 7 och 8 visas hur mycket utsläpp som skett med tjänstebilarna respektive med ygresor under 2008.
Tabell 7: Utsläpp och ELU-tal från tjänstebilarna under 2008.
Bil Kolväten
(kg) Kolmonoxid
(kg) Kväveoxider
(kg) Koldioxid
(kg) Energi,
olja Summa
ELU Enhet
Utsläpp 9,7404 116,8848 38,9616 41883,72 155846,4 Kg, kWh
ELU 21 39 83 4523 6857 11523 ELU
Tabell 8: Nyckeltal för tjänsteresor samt Llentabs tal.
Flyg Kolväten
(kg) Kolmonoxid
(kg) Kväveoxider
(kg) Koldioxid
(kg) Energi,
olja Summa
ELU Enhet
Utsläpp 26 120 185 42517 160710 Kg, kWh
ELU 57 40 394 4592 7071 12154 ELU
Här kan man tydligt se att trots att det färdats mer kilometer med bil än med yg så har
ygresorna fått ett högre ELU-tal än resorna med bil. För att minska sin miljöpåverkan borde man försöka att dra ner på antalet ygresor så långt det går för att istället välja andra mindre miljöbelastande färdmedel.
För att jämföra och se om Llentab har en hög respektive låg andel tjänsteresor så nns det nyckeltal som är framtagna av IVF industriforskning och utveckling för just tjänsteresor.
Dessa nyckeltal grundar sig på miljöutredningar från 5 tillverkande företag och visas nedan i tabell 9 tillsammans med Llentabs tal.
Tabell 9: Nyckeltal för tjänsteresor samt Llentabs tal.
Förbrukning Enhet Medelvärde Maxvärde Minivärde Llentab
Tjänsteresor MWh/anställd 1,3 3,5 0,2 1,78
Llentab ligger strax över medelvärdet vad gäller sina tjänsteresor i jämförelse med andra liknande verksamheter, men trots det bör man ändå tänka på hur man väljer att resa i tjänsten. Att tjänsteresor kommer att ske går inte att undvika då Llentab har kontor på
era platser i Sverige och även dotterbolag i Europa. Men man kan ändå försöka att tänka på att planera sina resor så man undviker att åka era gånger till samma ställe under en kortare period, men även att tänka på alternativa mindre miljöbelastande färdmedel.
3.2.4 Fordon
Inom verksamheten används många fordon, se tabell 10. Främst nns företagsbilar som körs till och från, och mellan, byggarbetsplatser. De drar emellanåt på en husvagn som utnyttjas av personalen på byggarbetsplatserna. Det behövs även truckar i produktionen och de nns i olika storlekar som drivs av antingen diesel eller el. Idag nns det dieseltruckar som är av den större modellen och el-truckar som är av den mindre. De här fordonen bidrar även de till en negativ miljöbelastning. Detta genom sina utsläpp till luft via förbränning av drivmedel eller elanvändning men även i form av material till reservdelar.
Tabell 10: Antal fordon inom verksamheten.
Fordonsslag Antal Används till
Företagsbilar 83 Till och från byggplatser
Husvagnar 39 På byggplatser
Dieseltruckar 14 I produktion
El-truckar 23 I produktion
3.3 Kemikalier
Ordet kemikalier behöver inte bara betyda att något är farligt, de kan till och med vara nödvändiga för oss. Kemikalier kommer man i kontakt med dagligen då det nns i bilar, byggnader, kläder och mat. Det nns dock kemikalier som kan vara mycket farliga både för oss människor med även för vår natur och för de djur som lever där (Kemikalieinspektionen, 2009).
Llentab har en mängd olika kemikalier inom sin verksamhet. Den kemikalie som används mest inom verksamheten idag är eldningsolja. Eldningsoljan används för uppvärmning av byggnaderna, men i framtiden hoppas Llentab på att det ska nnas tillgång till fjärrvärme
som uppvärmningskälla istället. Att använda sig av olja för uppvärmning är inte en bra lösning ur miljösynpunkt. Det nns även en hel del kemikalier i de produkter som Llentab köper in och använder till hallarna. Den färgade plåten som används har polyester-, akryl-, polyuretan- eller epoxylack som innehåller miljöfarliga ämnen. Isoleringen innehåller oli- ka bindemedel som t.ex. formaldehyd och fenoler och sandwichpaneler är limmade med polyuretanlim.
Llentab förvarar sina kemikalier på speciella ställen i olika godkända skåp som är avsedda för kemikalier. De har även ett speciellt skåp för svetsgasen som är godkänt av räddningstjän- sten. Nedan i tabell 11 visas de kemikalier som förbrukas i störst kvantitet i verksamheten.
För en ytterligare och mer komplett kemikalielista se bilaga E.
Tabell 11: Sammanställning över Llentabs mest använda kemikalier.
Produktnamn Typ Användning Klassi cering* Årlig
användning (liter) Eldningsolja 1
0,05S Eldningsolja För
uppvärmning av lokaler
Xn, N 100 000
Shell Gasoil Drivmedel Produktion Xn, F 25000
Shell Citydiesel Drivmedel Produktion Xn, N 25 000
Uniqstansvätska 15 Stansvätska Produktion Xn 20 000
Mison 25 Svetsgas Produktion /
bilverkstad Ej m plikt 10 000
Olika fabrikat Fogmedel +
Fogskum Byggnation Ej m plikt +
Xn, F+ 11 073
Imprenex
grovtextil Impregnering Produktion Xn 3 000
Oxygen Svetsgas Produktion /
bilverkstad O 2 500
Sista universal /
San&build Fogmedel Byggnation Ej m plikt 1 800
Tellus 15 Hydraulolja
(ute) Produktion Ej m plikt 1 000
Tellus 46 Hydraulolja
(inne) Produktion /
bilverkstad Ej m plikt 1 000
Primocon YPA
984 Färg Montage /
produktion N 1 000
* Ej m plikt = Ej märkningspliktig, Xn = Hälsoskadligt, N = Miljöfarlig, F = Mycket Brandfarlig, F+ = Extremt brandfarlig, O = Oxiderande
Llentab använder sig även av en del kemikalier som klassas som miljöfarliga. Nedan i tabell 12 listas det miljöfarliga kemikalier (klassi cering N) som ändvänds i störst kvantiteter.
I 4 under allmänna hänsynsregler i andra kapitlet i Miljöbalken står det att alla som bedriver en verksamhet eller avser att vidta en åtgärd skall undvika att använda sådana kemikalier som kan medföra skada på vår miljö och ska ersättas av andra kemikalier så långt det är möjligt. Llentab bör därför göra en utredning över sina kemikalier för att se om de eventuellt går att ersätta med andra likvärda kemikalier som uppfyller samma funktion och som är mindre miljöfarliga.
Tabell 12:Miljöfarliga kemikalier som används i störst kvantitet inom verksamheten.
Produktnamn Typ Användning Klassi cering* Årlig
användning (liter) Eldningsolja 1
0,5S Eldningsolja Produktion Xn, N 100000
Shell Citydiesel
B5 Drivmedel Produktion Xn, N 25 000
Primocon YPA
984 Färg Montering,
Produktion N 1000
Loctite 8005 Smörjmedel Produktion Xi, F+, N 20
Lacknafta Lacknafta Bilverkstad Xn, N 20
* Xn = Hälsoskadligt, N = Miljöfarlig, Xi = Irriterande, F+ = Extremt brandfarlig
3.4 Råvaror och komponenter
Llentab förbrukar årligen en mängd olika råvaror och komponenter. Endast de komponen- ter och råvaror som förbrukas i stora mängder är redovisade (tabell 13). Llentab har en egen verkstad där underhåll och reparationer av maskiner och verktyg sker, vilket med- för att det i verkstaden nns en hel del komponenter och underhållningsmaterial. Inom verksamheten nns också allt material och alla komponenter som monteringspersonalen behöver ute på byggarbetsplatserna vilket gör att det nns en stor mängd olika sorters komponenter i verksamheten som inte är redovisade här. För en utförligare tabell av de råvaror och komponenter som är i stora kvantiteter se bilaga F.
Tabell 13: Årlig förbrukning av råvaror och komponenter (ej kemikalier).
Typ Mängd Tar vägen vart? Kommentar avseende
miljöpåverkan Galvat stål 18 840 ton Pro leras och ingår i
byggsats. Ca 2% spill. Kräver mycket energi vid framställning. Kan återvinnas.
Lackad plåt 9 700 ton Pro leras och ingår i
byggsats. Kräver mycket energi vid
framställning. Kan återvinnas.
Betongelement 4 136 ton Monteras på byggplats. Cementtillverkning har stora utsläpp av klimatgaser.
Högpro ls plåt 3 250 ton Pro leras och ingår i
byggsats. Kräver mycket energi vid
framställning. Kan återvinnas.
Isolering 935 ton Ingår i byggsats. Energi vid framställning.
Smidesstål 1200 ton Konstrueras i
produktion, används på byggplats.
Kräver mycket energi vid tillverkning. Kan
återvinnas.
Skruv M12x37 FZV
inkl.mutter o bricka 5 500 000 st Montering av byggsats. Energi vid framställning.
Tak & Vägg Skruv
6.3x19 RF 5 000 000 st Montering av byggsats. Energi vid framställning.
Den största delen av inköpen av råvaror och komponenter utgörs av stål. Vid viktningen av råvaror och komponenter har vi därför valt att lägga ihop allt galvat stål och utgått från att det är en fördelning av 98% järn och 2% zink, se tabell 14 nedan.
Tabell 14: Årlig förbrukning av stål med dess ELU-värde.
Beståndsdelar Mängd ELU
Järn (Fe) 31154,2 ton 29908,0
Zink (Zn) 635,8 ton 36304,2
Totalt galvat stål 31790 ton 66212,2
Det förbrukas även inom verksamheten en hel del betongelement, se tabell 15 nedan. Be- tongen används på byggarbetsplatserna som mellanbjälklag och sockelelement till hallarna.
Tabell 15: Årlig förbrukning av betong med dess ELU-värde.
Beståndsdelar Mängd ELU
Cement 535 141 kg 1017*
Ballast sten 1 563 655 kg 6656
Ballast grus 1 764 230 kg -
Tillsatsmedel ( ytande form) 2 481 kg -
Vatten 208 846 kg 627
Spännarmering (Fe) 61 206 kg 58758
Färdig betong 4 135 559 kg 67058
*Cementen är viktad utifrån 10% kalksten (naturgrus), 85% lera och 5% gips (ej medtaget pga avsaknad av data). Detta gör att ELU-värdet för betong är lite lägre än i verkligheten.
3.5 Energiförbrukning
För att minska miljöpåverkan är det inte bara viktigt att tänka på vad man släpper ut i naturen i form av luftutsläpp och i avloppet, det är minst lika viktigt att tänka på sin energianvändning. I Miljöbalkens andra kapitel under allmänna hänynsregler står det i 5 att man ska hushålla med råvaror och energi samt att man i första hand ska använda sig av förnyelsebara källor. Llentab har olja för uppvärmning av fastigheterna, vilket inte är från en förnyelsebar källa och bör bytas ut till annat uppvärmningssystem så fort det nns möjlighet. El levereras från Fyrstad kraft och inte heller den är enbart från förnyelsebara källor. Nedan i tabell 16 visas Llentabs årliga förbrukning av el och olja. Den elförbrukning som uppkommer ute på byggplatserna är inte medräknad här. Detta på grund av att det inte är Llentab som står för den elen utan kunden.
Tabell 16: Llentabs årliga förbrukning av el och olja.
Energislag Mängd ELU
Elförbrukning 1 713 530 kWh 39 802
Oljeförbrukning 92m3 (983 889 kWh) 79 354
För att se om tillverkande företag har en hög respektive låg förbrukning av el och olja har IVF industriforskning och utveckling tagit fram nyckeltal för både el och värme. Dessa nyckeltal grundar sig på resultaten från miljöutredningar på nio tillverkande företag (Za- ckrisson, M et al., 2002). Nedan i tabell 17 visas det olika nyckeltalen samt även vilket tal Llentab ck vid uträkningen.
Tabell 17: Nyckeltal för energiförbrukning.
Energislag Enhet Medelvärde Maxvärde Minvärde Llentab
Värme MWh/anställd 11,2 20,2 5,1 5,5
El MWh/anställd 13,3 26,1 3,6 9,6
Värme + el MWh/anställd 22,8 35,2 10,6 15,1
Resultatet visar att Llentab ligger på en bra nivå i jämförelse med nyckeltalen från andra liknande verksamheter. Eftersom Llentab har 178 stycken anställda i Kungshamn som tillsammans har en elförbrukning på 1 714 MWh så ger det ett tal på 9,6, vilket betyder att Llentab ligger under medelvärdet och inte har en överdriven stor förbrukning av el.
Vad gäller värme så använder Llentab sig av olja och har en förbrukning på 984 MWh som ger ett tal på 5,5 vilket ligger närmare minimivärdet än medelvärdet. Men här bör man ändå ha i bakhuvudet att olja är ett fossilt bränsle och inte det bästa alternativet för uppvärmning av byggnader.
3.6 Avfall och återvinning
Avfallsfrågan blir allt viktigare med tiden och vi blir allt mer medvetna om hur mycket avfall vi genererar och att det ska tas hand om på rätt sätt. Men vad är då egentligen avfall? I miljöbalkens 15 kapitel, 1 , 1 stycket nns det en de nition av avfall som lyder:
Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskat- egori och som innehavaren gör sig av med eller är skyldig att göra sig av med.
Figur 4: EU:s avfallshierarki.
Det nns en rad olika strategier för att minska avfallsproblemet och inom EU har man utar- betat en avfallsstrategi ( gur 4) som man brukar kalla för avfallshierarkin. Avfallshierarkin innebär att man först och främst ska försöka att minimera att avfall uppstår, men även innehållet av farliga beståndsdelar. Som ett andra alternativ kommer återanvändning, där man helt enkelt använder produkten på nytt utan att göra om den. Exempel på detta kan vara returglas som återanvänds era gånger och bara rengörs emellan. Som ett tredje alter- nativ kommer återvinning, där man återvinner avfallet som på så vis ersätter jungfruliga material. Ett exempel på detta är glaskross som smälts ner och blir nytt glas. Som fjärde steg Figur 4. EU:s avfallshierarki i hierarkin kommer energiutvinning, här förbränns det material som inte går att återanvända eller återvinna varav energin ur materialet omhän- dertas. Som ett sista steg och det som man försöker att undvika är bortskaning av avfall, vilket innebär att avfallet behandlas eller deponeras utan att avfallet används på något sätt (Persson, 2005).
Llentab genererar en hel del avfall, framför allt i form av stålskrot. Stålskrotet sorteras ut och kommer sedan och hämtas av Stena metall för vidare hantering och återvinning. Under 2008 uppkom det även en del aluminiumskrot inom verksamheten trots att det inte ingår i produktionen. Aluminiumskrotet kom från ett rivningsprojekt inom området. Sorteringen av avfallet på verksamheten är relativt bra men den kan bli mycket bättre. Framför allt saknas det källsortering i matsalar och karum. Genom att införa detta så kommer även det avfall som uppstår i dessa utrymmen att omhändertas och nyttiggöras. Ute i verkstäderna
nns det ett antal olika kärl för olika avfall, som exempelvis brännbart och skrot och inne på kontoren sorteras papper för sig. Nedan i en tabell 18 visas verksamhetens källsorter- ade avfall under 2008. För en ytterligare beskrivning av vilket avfall som uppkommer i verksamheten och hur det omhändertas se bilaga C.
Tabell 18: Mängd källsorterat avfall under 2008.
Avfallstyp Mängd (ton) Intern hantering Extern hantering
Oleg Stålskrot 36 574,8 Samlas upp i
skrotcontainer. Materialåtervinning.
Smidesstans 92,04 Samlas upp i
skrotcontainer. Materialåtervinning.
Trä 65,64 Samlas på separat
plats. Flisas och används
som bränsle.
Betong, tegel 46 Förvaras på anvisad
plats. Deponering.
Jord och sten 10 Förvaras på anvisad
plats. Deponering.
Komplext skrot för
fragmentering 7,08 Samlas upp i anvisad
skrotcontainer. Materialåtervinning.
Wellpapp 5,54 Samlas upp i ett
separat kärl. Återvinning av nytt papper.
Aluminium Gammal
Valsad, Plåt 3,74 Samlas upp i anvisad
skrotcontainer. Materialåtervinning.
Aluminium diverse 0,86 Samlas upp i anvisad
skrotcontainer. Materialåtervinning.
Däck 0,75 Förvaras på utsedd
plats. Material- och
energiutvinning.
Llentab har även en liten miljöstation där de sorterar sitt farliga avfall i olika tunnor och fat. I avfallsförordningen (2001:1063), 27, 1 stycket står det att den som bedriver en verksamhet där farligt avfall uppkommer får inte utan särskilt tillstånd transportera det farliga avfallet om det överstiger en viss mängd, exempelvis 400 liter oljeavfall per år.
Llentab överstiger dessa gränser för era av avfallssorterna vilket betyder att det själva inte får transportera avfallet utan särskilt tillstånd. Eftersom Llentab saknar ett sådant tillstånd måste det farliga avfallet därmed hämtas av en transportör som har detta särskilda tillstånd enligt Miljöbalken, Avfallsförordningen (2001:1063), 26, 1 stycket att köra större mängder farligt avfall. I Llentabs fall är det Rambo AB som kommer och hämtar det farliga avfallet för vidare hantering till rätt omhändertagare. Nedan i tabell 19 visas det farliga avfallet som Rambo AB hämtade under 2008. Här ser man tydligt att det som genererar störst mängd är deras hantering av spillolja och även absorbent som används för att suga upp eventuellt oljespill.
Tabell 19: Mängd farligt avfall under 2008.
Avfallstyp Mängd (ton) Intern hantering Extern hantering
Spillolja 2 Samlas upp i en
spillojetank. Spilloljan renas samt energiutvinning.
Absorbent/ lter 0,87 Samlas upp i ett
speciellt kärl.
Oljebemängd
absorbent 0,46 Samlas upp i ett
speciellt kärl.
Färg, lim, hartser 0,33 Samlas upp i ett
separat kärl. Destruktion eller energiutvinning.
Olje lter 0,13 Samlas upp i ett
separat kärl. Energiutvinning av oljerester samt återvinning av metallen.
Lösningsmedel 0,13 Samlas upp i ett
separat kärl. Destruktion eller energiutvinning.
Elektronik 0,1 Förvaras i speciella
kärl. Materialåtervinning.
Andra batterier 0,03 Samlas upp i ett
separat kärl. Blyåtervinning.
Lysrör,
lågenergilampor 0,02 Samlas upp i ett
separat kärl. Materialåtervinning.
Småbatterier 0,02 Samlas upp i ett
separat kärl. Återvinning till nya batterier.
Både ute på byggarbetsplatserna och även lite avfall från verksamheten är inte sorterat utan slängs i samma container. Att få en bättre sortering av detta avfall skulle medföra större återvinning vilket sparar på vår miljö. Nedan visas en tabell över hur mycket avfall som inte sorteras i verksamheten respektive ute på byggarbetsplatserna.
Tabell 20: Mängd övrigt avfall under 2008.
Avfallstyp Mägnd (ton) Intern hantering Extern hantering
Blandat
verksamhetsavfall 109,16 Slängs i samma
container. Sortering och vidare till rätt behandling.
Blandat bygg och
rivningsavfall. 30,1 Slängs i samma
container. Sortering och vidare till rätt behandling.
3.7 Olyckor
Llentabs verksamheter har genom årens lopp inte genererat några större olyckor. Det som har inträat är ett färgspill på asfalterad väg då några liter färg vältes ut och sanerades direkt. En annan inträad olycka var ett hydraulaggregat som sprang läck vilket resulterade i att olja hamnade på asfalterad markyta, även det sanerades direkt. Verksamheten som bedrivs har inga stora skaderisker men olyckan kan alltid vara framme. Den största risken ligger i den stora mängd olja som nns på området. Oljefat kan läcka eller tappas vid behandling vilket kan leda till utsläpp till mark och vatten. Därför är det viktigt att alla kemikalier förvaras på rätt sätt och att all personal har kunskap om omhändertagandet vid olyckor. Införande av rutiner för förebyggande av olyckor och nödlägesberedskap för brand och miljöolyckor är ett bra verktyg när olyckan är framme. Nedan visas i tabell några av de allvarligaste olycksrisker som nns inom verksamheten.
Tabell 21: Olycksrisker vid Llentab AB:s verksamhet.
Process, lokal,
annan aktivitet Olycksrisk Förebyggande av
olycksrisk Rutiner och
instruktioner Rullformningsolja till
pro lerings-processen Oljespill Förvara oljefat som används i
skyddsutrustning.
Inga golvbrunnar i lokalen.
Vid behov kontakta HMS ansvarig och berörd myndighet.
Ta upp spill
omedelbart och släng på avsedd plats.
Hydralolja till
hydralaggregat Oljespill Förvara oljefat som
används i
skyddsutrustning.
Inga golvbrunnar i lokalen. Får ej hanteras utomhus på ej hårdgjord yta.
Vid behov kontakta HMS ansvarig och berörd myndighet.
Ta upp spill
omedelbart och släng på avsedd plats.
Dieseltank Dieselläckage Placerad åtskillt.
Hårdgjord yta och invallning runt tank.
Avgränsa läckan.
Meddela
miljöansvarig, ev räddningstjänst och myndighet. Sanera området.
Gastuber läcker Explosion Förvaras på lämplig
plats samt kontroll av tuber.
Ringa
räddningstjänsten.
3.8 Påverkan på närområdet
3.8.1 Vatten och avlopp
Llentabs avloppsvatten leds till kommunens reningsverk. Det nns ett tjugotal toaletter och duschar på området, lika många köksbänkar med möjligheter till diskning samt några diskmaskiner och tvättmaskiner. På området nns det en verkstad med en fordonstvätt som används av personalen till både företagsbilar och privata bilar. Det uppskattas till i genom- snitt två biltvättar per dag. När man tvättar en bil lossnar det tungmetaller som kadmium, zink, bly, krom samt nickel och tvättkemikalierna innehåller oftast mycket lösningsmedel som är skadliga för vattenlevande organismer (Nacka kommun, 2008). Det nns en ol- jeavskiljare kopplad till biltvätten men det sker ingen vidare rening av tvättvattnet innan det går vidare till det kommunala avloppet. På området mellan produktionsbyggnaderna M och N (se karta bilaga A) nns en oljeavskiljare inkopplad till dagvattenbrunnarna då oljedropp kan ske från producerade plåtar. Vattnet får inte innehålla mer än ett gram olja per tio liter renat vatten när det lämnar avskiljaren. Allt använt vatten från näm- nda ställen påverkar vattnet som renas i det kommunala reningsverket. Ett kommunalt
reningsverk är uppbyggt för att rena sanitärt avloppsvatten först och främst vilket gör att det inte nns någon rening av kemikalier och tungmetaller. Detta kan förstöra ren- ingsprocessen och de viktiga bakteriekulturer som nns där, och vattnet kan gå orenat genom verket (Håll Sverige Rent, 2009). Llentab har redovisat spillvatten till kommunalt avlopp till 5000 m3/år. Tvättkemikalierna som används är med på kemikaliesvepet, vilket är en lista som miljö- och hälsoskyddsnämnden i Göteborg tagit fram med miljögodkända bilvårdsprodukter (Göteborgs stad, 2009).
Nedan i tabell 22 följer en jämförelse från naturvårdsverket (2005) som visar skillnaden på en tvättanläggning med och utan kompletterande rening, som exempelvis ett reningsverk.
Tabell 22: Exempel på utsläpp från personbilstvättar.
Parametrar medelvärde
(mg/fordon) Anläggningar med endast
oljeavskiljare Anläggningar med
oljeavskiljare och kompletterande rening
Bly, krom, nickel 13 7,5
Kadmium 0,12 0,04
Zink 129 95
Opolära alifatiska kolväten 23 400 4800
Llentab hade en vattenförbrukning under 2008 som uppgick till 11 991 m3/år se tabell 23.
Vid jämförelse med 9 andra företag som IVF gjort där man tagit fram nyckeltal för vat- tenförbrukning, visar det sig att vattenförbrukningen per anställd på Llentab vara ganska stor. Det beror delvis på ett kylaggregat som kyldes med vatten använts. Medelvärdet för nyckeltalet var 26,5m3 och maxvärdet var 56,9m3 (Zackrisson, 2002). Med Llentabs 178 anställda i Kungshamn ck de ett tal på 67,4 m3/anställd.
Tabell 23:Årlig vattenförbrukning.
Resursförbrukning Mängd ELU
Vattenförbrukning 11 991 000 kg 35 973
Risker som nns för utsläpp till vatten är främst om dieseltanken och spilloljetanken skulle gå sönder och ett läckage skulle nå en dagvatten- eller avloppsbrunn. För att undvika och minimera risken för att ett läckage eventuellt når en dagvattenbrunn är det viktigt med rutiner. Llentab har förebyggt att läckage når en brunn genom invallning.
3.8.2 Utsläpp till luft
Det svetsas dagligen i produktionen och det går åt ca 13 000 liter svetsgas per år. Svetsning resulterar ofta i en stor mängd rökgas som kan innehålla partiklar i form av metalloxider och gaser av marknära ozon, kväveoxider och kolmonoxid. Llentab använder en reducerande
svetsgas som minskar farliga ämnen i röken. Ozon är en av de farligaste komponenterna i svetsrök och kan påverka slemhinnor och lungfunktion hos så väl människa som djur. Fler- talet växter tar skada av ozon då deras tillväxt rubbas (IVL, 2009). Llentab har genomfört luftprover på metallinnehåll i svetsningslokalen, se bilaga G. Fler parametrar behöver kom- pletteras för att metallinnehållet ska kunna viktas. Det släpps dagligen ut olika ämnen från verksamhetens olika aktiviteter, då det saknas rening av röken.
I produktionen används det 14 stycken dieseltruckar som släpper ut avgaser i form av koldioxid, olika kolväten, kvävedioxid och partiklar. Dieselavgaser består av mycket par- tiklar men det kan minskas med hjälp av bra partikel lter. Då truckarna även används inomhus blir koncentrationen högre på vissa områden i produktionen. Det köps in ca 25 000 liter diesel till produktionen varje år.
Vid produktionslinjerna används det ca 14 000 liter rullfomningsolja per år för att skydda plåten och valsarna vid formning och 6000 liter stansvätska för att stansa ut jämna hål i plåtarna. Eftersom denna oljebaserade vätska bearbetas bildas det oljedimma. Denna dimma kan ge direkta verkningar på personalen genom hudirritation och luftvägsproblem eller indirekta genom att förstöra ventilationen och öka halkrisken. Luften får en förhöjd halt av kolväten som även kan vara bundna till metaller och partiklar.
Det används en stor mängd rostskyddsfärg i produktionen, ca 1600 liter. De esta färger är lösningsmedelsbaserade vilka är yktiga och sprids i luften vid användning (KEMI, 2007).
3.8.3 Utsläpp till mark
I verksamheten blir det idag inte några direkta utsläpp till mark från produktionen. Det
nns dock risker i och med att det förvaras stora mängder kemikalier på området. Om oljefat skulle gå sönder är det viktigt att rutiner och skyddsåtgärder nns så man snabbt kan sanera och åtgärda olyckan innan mark tar skada. Detsamma gäller även för dieseltanken på området. Det nns nu en hårdgjord yta mellan lokalerna M och N för att förhindra att oljeavfall ska nå dagvatten och grundvatten. Den risken nns överallt där oskyddade plåtar hanteras eller lagras som blivit överdragna med olja. Hårdgjord yta är det enda som inte släpper igenom läckage av vätska. Asfalt räknas inte som en tillräcklig hårdgjord yta.
