Det ska vara roligt att röra på sig! - En intervjustudie om hur förskollärare arbetar med och främjar fysisk aktivitet i förskolan

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp

Det ska vara roligt att röra på sig!

- En intervjustudie om hur förskollärare arbetar med och främjar fysisk aktivitet i förskolan

Sofie Hedengren och Linnéa Sahlén

Handledare: Niklas Norén

Examinator: Anne-Sofie Nyström

Sammanfattning

Barn vistas idag i förskolan långa dagar vilket gör förskolan till en viktig plats för barns fysiska aktivitet. Barn är idag också mer stillasittande på grund av förändrade livsvillkor som längre arbetsdagar för vårdnadshavarna samt den digitalisering som skett. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om förskollärares perspektiv på planering, arbete med och främjande av fysisk aktivitet i förskolan. Vi samlade in materialet genom kvalitativa intervjuer med tio förskollärare på tre olika förskolor i Mellansverige. I vår analys utgick vi från ett hälsoperspektiv med hjälp av KASAM-teorins salutogena och patogena perspektiv samt det relationella perspektivet för att försöka besvara våra forskningsfrågor om hur förskollärarna beskriver sina egna erfarenheter av fysisk aktivitet, hur förskollärarna reflekterar kring förskolebarns fysiska aktivitet, hur förskollärarna beskriver sin planering av fysisk aktivitet i inomhusmiljön och hur förskollärarna beskriver sin planering av fysisk aktivitet i utomhusmiljön. Studiens resultat visar att förskollärares inställning och egna erfarenheter påverkar hur de planerar och främjar fysisk aktivitet i förskolan. De förskollärare som har en positiv inställning och positiva erfarenheter till fysisk aktivitet på fritiden var också de som tog med sig det in i förskolans verksamhet. Resultatet visar också att förskollärarna anser att deras förhållningssätt och miljöns utformning påverkar barnens möjlighet till fysisk aktivitet i förskolan. Analysen visar att förskollärarna på respektive förskolor arbetar med syftet att barnens fysiska, psykiska och sociala hälsa ska tillgodoses, samt att lärarnas svar kan beskrivas som hälsofrämjande.

Nyckelord: förskollärare, fysisk aktivitet, förhållningssätt, kvalitativa intervjuer, hälsoperspektiv, miljö.

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 1

1. Inledning ... 4

2. Bakgrund ... 5

2.1 Vad säger styrdokument och andra riktlinjer om fysisk aktivitet? ... 5

2.2 Betydelsen av fysisk aktivitet ... 5

2.3 Miljö och fysisk aktivitet ... 7

3. Syfte och forskningsfrågor ... 8

4. Tidigare forskning ... 9

4.1 Barns fysiska aktivitet ... 9

4.2 Förskolans och miljöns betydelse för barns fysiska aktivitet ... 10

4.3 Förskollärares förhållningssätt till barns fysiska aktivitet ... 12

4.4 Sammanfattning av tidigare forskning ... 13

5. Teoretiska utgångspunkter ... 14

5.1 Antonovsky om ett hälsoperspektiv inom vården - KASAM... 14

5.2 Patogent perspektiv ... 14

5.3 Salutogent perspektiv ... 15

5.4 Relationellt perspektiv ... 15

5.5 Guvå och Hylander om ett hälsoperspektiv inom skolan ... 15

5.5.1 Hur perspektiven hör ihop - salutogent/relationellt ... 15

6. Metod ... 17

6.1 Urval ... 17

6.2 Deltagare ... 17

6.3 Metod för datainsamling ... 18

6.4 Genomförande ... 19

6.4.1 Databearbetning och analysmetod ... 19

6.5 Etiska aspekter ... 19

6.6 Reliabilitet och validitet ... 20

6.7 Reflektion över metod ... 21

7. Resultat och analys – delstudie 1 och 2 ... 22

7.1 Förskollärarnas uppfattning och erfarenhet av begreppet fysisk aktivitet - Delstudie 1 ... 22

7.1.1 Två typer av fysisk aktivitet: den planerade och vardagliga aktiviteten ... 22

7.1.2 Förskollärarna om fördelarna med fysisk aktivitet ... 24

7.1.3 Planerad och vardaglig fysisk aktivitet i förskolan ... 26

7.1.4 Förskollärarnas förhållningssätt ... 28

7.2 Förskollärares planering och genomförande av fysisk aktivitet, inom- och utomhus – delstudie 2 ... 29

7.2.1 Förskollärarna om planering av fysisk aktivitet ... 29

7.2.2 Förskollärarna om fysisk aktivitet inomhus ... 31

7.2.3 Förskollärarna om utomhusmiljön ... 32

7.2.4 Förskollärarna om fysisk aktivitet i utomhusmiljön ... 33

8. Diskussion ... 36

9. Konklusion ... 39

Bilaga 1 – Informationsbrev 1 ... 44

Bilaga 2 – Informationsbrev 2 ... 45

Bilaga 3 - Intervjuguide ... 46

Bilaga 4 - Samtyckesblankett ... 48

1. Inledning

Vi vill med denna studie undersöka hur förskollärare planerar fysisk aktivitet för barnen i förskolan samt vilket förhållningssätt de har till planerad fysisk aktivitet och hälsa. Under kursen Rörelse och hälsa, i termin tre, väcktes vårt intresse för vad fysisk aktivitet gör för barn redan i tidig ålder. Detta gjorde att vi i termin sex valde att fördjupa oss i ämnet genom en kunskapsöversikt kring barns rörelsemönster och betydelsen av förskolans miljö.

Fysisk aktivitet är något vi personligen också har ett starkt intresse för på vår fritid vilket vi tror kan påverka vårt förhållningssätt i vårt framtida yrke som förskollärare. Utifrån våra VFU-tillfällen har vi diskuterat tillsammans och jämfört hur mycket planerad fysisk aktivitet barnen har fått samt att förskolorna har arbetat på olika sätt för att skapa möjligheter för barnen att vara fysiskt aktiva. Det vi har kommit fram till är bland annat att förskolans miljö påverkar hur fysiskt aktiva barnen är och förutsättningarna har sett olika ut i de olika förskolorna vi har varit på.

Vi ser ett problem i att samhället har blivit mer stillasittande och mindre fysiskt aktiva på grund av dagens digitala samhälle där barn ägnar sig mycket åt tv och surfplattor (Nyholm, 2016, s. 32). Vi tror att det mindre fysiskt aktiva samhället också kan bero på utebliven kunskap om hur mycket barn faktiskt behöver röra på sig i sin vardag samt samhällets utformning. Idag behöver människan inte ta sig till förskolan eller arbetsplatsen genom att gå dit utan människan åker bil eller buss vilket gör att den vardagliga fysiska aktiviteten minskar (Faskunger, 2008:3, s.6).

Eftersom barn idag är långa dagar på förskolan ser vi också vikten av att vara bra förebilder för barnen och deras framtida syn på hälsa och fysisk aktivitet. Vi vill skapa goda vanor för barnen med fysisk aktivitet i förskolan och därför vill vi undersöka hur förskollärare planerar fysisk aktivitet samt hur de ser på hälsa och fysisk aktivitet. Från tidigare VFU-perioder har vi fått erfarenhet av att planeringstiden är den som oftast får prioriteras bort på grund av olika omständigheter, vilket vi tänker kan påverka hur mycket fysisk aktivitet barnen får möjlighet till i förskolan.

2. Bakgrund

Detta avsnitt kommer att redogöra för vad styrdokument och andra riktlinjer säger om fysisk aktivitet. Vidare tar vi även upp betydelsen av fysisk aktivitet samt hur förskolläraren och miljöns utformning påverkar barns fysiska aktivitet.

2.1 Vad säger styrdokument och andra riktlinjer om fysisk aktivitet?

WHO har en rekommendation om att barn i förskoleåldern ska vara fysiskt aktiva minst tre timmar varje dag. Av dessa tre timmar bör minst 60 minuter vara av måttlig till kraftig intensitet (WHO, 2019). Folkhälsomyndigheten utgår från dessa rekommendationer gällande fysisk aktivitet för barn under fem år (Folkhälsomyndigheten, 2020). I förskolans läroplan beskrivs det att förskolan ska erbjuda barnen att få delta i fysiska aktiviteter för att barnen ska utveckla sin rörelseförmåga och få utveckla ett intresse för fysisk aktivitet (Lpfö18, s.9).

I en skolverksrapport vid namn Förskolans betydelse för barns rörelseförmåga, fysiska aktivitet och hälsosamma livsstil, som gavs ut nyligen beskrivs att barn idag är mindre fysiskt aktiva och en stark orsak till detta är stillasittandet framför någon slags skärm. Undersökning har visat att vart fjärde barn vid 0–1 år har tillgång till internet dagligen.

Rekommendationerna för stillasittande framför en dator eller lärplatta är att inte sitta mer än 60 minuter. Ettåringar bör enligt rekommendationerna inte sitta framför en skärm alls.

Stillasittandet har ökat och den fysiska aktiviteten har minskat vilket kan komma att påverka barnets framtida hälsa. Den fysiska aktiviteten bör variera under barnets dag på förskolan.

Den ska innehålla både högintensiva- och lågintensiva aktiviteter men också innefatta återhämtning. I förskolan varierar barnens möjlighet till fysisk aktivitet där barnen får tillgång till både låg- och högintensiv rörelse. Detta är beroende av vilka aktiviteter och förhållningssätt som pedagogerna besitter. Sollerhed hänvisar till en svensk studie gjord av Berglind et al. som visar att barnen har för lite pulshöjande aktiviteter i förskolan då endast 25 procent av fyraåringarna uppnådde rekommendationerna för 60 minuter fysisk aktivitet.

Sollerhed lyfter i rapporten vikten av att barn ska få daglig fysisk aktivitet eftersom det är avgörande för deras hälsa och välbefinnande (2019, s.4–5 och 7).

2.2 Betydelsen av fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet har alltid varit viktigt, men syftet har kommit att förändrats över tid. Förr var det nödvändigt att vara fysiskt aktiv för att kunna skaffa mat. Idag kopplas fysisk aktivitet ihop med hälsa och välbefinnande. I dagens samhälle kan människan själv välja hur mycket eller lite fysiskt aktiv en vill vara. Vissa väljer att vara fysiskt aktiva och vissa väljer att vara

mer stillasittande, vilket kan leda till en mängd olika hälsoproblem (Sollerhed, 2017, s.35–

36).

Barnens rörelsefrihet har begränsats under de senaste årtiondena på grund av samhällets förändring. Det har skett en minskning kring andelen barn som cyklar eller går till skolan.

Från 94 procent till 77 procent mellan 70- och 90-talet. Denna trend har sedan fortsatt och år 2006 var andelen under 60 procent. Mindre fysisk aktivitet kan leda till övervikt och fetma och forskning har både internationellt och nationellt påvisat detta. I Sverige är 15–20 procent av alla barn överviktiga (Faskunger, 2008:3, s.6 och 13).

Att röra på sig som barn är viktigt både för den fysiska och mentala utvecklingen. Idag vistas barn långa dagar i förskolan vilket gör att pedagogens roll blir viktig i detta avseende och att förskolan kan bidra till goda vanor som barnet kan ha med sig i framtiden. Dock förutsätter det bra förebilder som finns närvarande och är engagerade i barnens och sin egen hälsa i syfte att ge barnen positiva erfarenheter, samtidigt som förskolans miljö har stor påverkan på barnets hälsa. Det är viktigt att barnen i förskolan ska känna rörelseglädje och att de upplever tillit till sin egen förmåga, de ska tycka att det är roligt att lära sig (Sollerhed, 2019, s.6–8). Det är förskolans plikt att skapa goda förutsättningar och möjligheter för barnen att få vara fysiskt aktiva. Barnen har behov av att få röra på sig och det blir mer tydligt och uppmärksammat varför det är viktigt att röra på sig då rörelseerfarenheter visar sig vara bra för barnets totala utveckling. Ett barn som är fysiskt aktiv och får möjlighet att röra på sig har goda förutsättningar att utveckla självkänsla samt få tillit till sin egen kropp. Barnet får också motoriska erfarenheter vid rörelse till exempel när barnet springer, hoppar eller rullar (Grindberg & Langlo Jagtøien, 2000, s.15).

Osnes et al. (2012, s.11 och 17) beskriver att barnet lär sig och utvecklas med hjälp av kroppen, att kroppen är det centrala för barnets lärande. När barnen rör sig och är fysiskt aktiva lär de känna sin kropp och utvecklar sin självuppfattning. Barn som får uppleva känslan av att det kan och lyckas, blir mer engagerade och får motivation till att fortsätta.

Det är därför viktigt att erbjuda barn möjlighet till rörelse för att barnet ska få uppleva framgång och fortsätta att vilja röra sig.

När det kommer till begreppet fysisk aktivitet utgår vi ifrån Osnes et al. (2012) definition.

Där beskrivs begreppet som ”all kroppsrörelse som resulterar i en väsentlig ökning av energiförbrukningen över vilonivån”. Att aktivt röra på kroppen bidrar till att pulsen höjs och ökar energiomsättningen (ibid., s.87–88). Även Sollerhed (2019, s.4) beskriver begreppet fysisk aktivitet på ett liknande sätt men förtydligar även att det handlar om alla former av kroppsrörelser, både rörelser anpassade till idrott och vardagsrörelser. Osnes et al.

(2012, s.13) beskriver även fysisk aktivitet utifrån förskolans kontext, där de menar att fysisk aktivitet och lek är nära sammankopplat.

2.3 Miljö och fysisk aktivitet

Miljön har stor betydelse för barns rörelseförråd och det är förskolläraren som ska inspirera och utmana barnen. Utomhusaktiviteter och hur miljön är utformad är avgörande för hur mycket eller lite barn har möjlighet att röra på sig. När barn får vistas i naturliga miljöer där de får leka och röra sig bidrar det till berikande upplevelser och erfarenheter (Sollerhed, 2019, s. 4–6).

Boverket har tagit fram allmänna råd där det finns riktlinjer för hur stor förskolans gård bör vara. De rekommenderar att friytan på förskolans gård ska vara större än 3000 m2 eller 40 m2 per barn för att barnens behov ska bli tillgodosedda (Boverket, 2018). Wikland och Freidl nämner i sin studie att i sin helhet kommer friytan inte upp till de riktlinjer som finns från Boverket, utan gårdarna är för små. De förskolor som finns i de nybyggda bostadsområdena har ofta byggts med väldigt små gårdar där det inte finns mycket för barnen att utforska, snarare används det som en gård för att släppa ut barnen och sedan gå iväg till en annan plats i närheten (2018, s.25).

Eftersom barn idag spenderar en stor del av sin tid i förskolan är förskolan en viktig plats för att skapa goda vanor för barnen kring deras fysiska aktivitet och att de får erfarenhet av daglig fysisk aktivitet. Utifrån detta vill vi titta på hur förskollärarna ser på fysisk aktivitet i förskolan samt hur de planerar den fysiska aktiviteten.

3. Syfte och forskningsfrågor

Vårt syfte med denna studie är att öka kunskapen om förskollärares perspektiv på planering, arbete med och främjande av fysisk aktivitet i förskolan.

I studien undersöks följande forskningsfrågor:

• Hur beskriver förskollärarna sina egna erfarenheter av fysisk aktivitet?

• Hur reflekterar förskollärarna kring förskolebarns fysiska aktivitet?

• Hur beskriver förskollärarna sin planering av fysisk aktivitet i inomhusmiljö?

• Hur beskriver förskollärarna sin planering av fysisk aktivitet i utomhusmiljö?

4. Tidigare forskning

I detta kapitel kommer vi att redogöra för tidigare forskning om barns fysiska aktivitet och hur det kommer till uttryck i förskolan. Den tidigare forskning som vi kommer att beskriva är till stor del utländska studier med anledning av att det har varit svårt att finna forskningsstudier inom vårt valda område på svenska. Sökningarna är gjorda på ett flertal databaser, bland annat via Uppsala universitets biblioteks hemsida, EB-ECEC, ERIC och DIVA-portalen.

Sökorden vi har använt oss av är: förskola, fysisk aktivitet, motorik, physical activity, preschool, playground, environment, motor skills och cognitive development.

Delarna vi kommer redogöra är:

• barns fysiska aktivitet

• förskolans och miljöns betydelse för barns fysiska aktivitet

• förskollärares förhållningssätt till barns fysiska aktivitet

4.1 Barns fysiska aktivitet

Barn har ett behov av att röra på sig dagligen och få möjlighet att träna upp sin motorik. I en forskningsrapport från 2018 utgiven av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin vid Stockholms läns landsting framställs att förskolebarn idag rör på sig alldeles för lite jämfört med de rekommendationer som finns. Studien utgår från enkätsvar där de som deltog var förskola, förskolechef och verksamhetschef. Enkäten gick att göra på tre sätt. Det första var en digital enkät, vidare skickades det ut en pappersenkät och till sist kunde de även svara på enkäten genom en telefonintervju. Insamlingen av materialet varade under perioden mars till augusti år 2016. Förskolorna som deltog i studien hade både kommunala och fristående huvudmän. I forskningsrapporten hänvisar Wikland och Friedl till en studie gjord av Berglind et al. där det framkommer att bara 30 procent av fyraåringarna i Sverige kommer upp till rekommendationerna under en vecka (2018, s.8).

Förskolan ska verka för en jämlik utbildning där alla barn ska få samma förutsättningar att utveckla sin rörelseförmåga. I en norsk studie av Oddbjørg Kippe och Arild Lagestad (2018) var syftet att undersöka om förskolan kan förhindra ojämlikhet bland förskolebarns fysiska aktivitet. Studien gjordes genom att barnen fick ha på sig en rörelsemätare samt att barnens vårdnadshavare fick besvara ett frågeformulär. Rörelsemätare användes för att se hur länge barnet var aktivt samt intensiteten på aktiviteten. Frågeformuläret innehöll frågor om vårdnadshavarnas utbildningsnivå samt deras inkomst och ålder. Resultatet i studien visade att barn får mer fysisk aktivitet på förskolan än på fritiden, oavsett socioekonomisk bakgrund. Resultatet visade också att 84 % av barnen nådde WHO’s rekommendationer om 60 minuters måttlig till kraftig fysisk aktivitet på vardagar och helger. De visar också att bara

3.7 % av barnen nådde WHO’s rekommendationer av 60 minuters måttlig till kraftig fysisk aktivitet de vardagar barnen var lediga. De visar även att 39,8 % av barnen nådde WHO’s rekommendationer av 60 minuters måttlig till kraftig fysisk aktivitet de vardagar de var i förskolan. Det resulterade i att förskolan stod för ungefär 48,8 % av barnets totala måttliga till kraftiga fysiska aktivitet (Oddbjørg Kippe & Arild Lagestad, 2018, s.3–4).

Bürgi et al. (2011) har gjort en studie där 217 barn deltog med syftet att undersöka sambandet mellan barns uppmätta fysiska aktivitet och motoriska färdigheter, kondition av aerob karaktär samt antal procent kroppsfett. Detta gjordes med hjälp av accelerometrar (som är en typ av mätinstrument som mäter acceleration), hinderbana, balansgång, 20 meters intervaller och bioelektrisk impedans som är en typ av mätning av kroppsfettet. Resultaten de kom fram till var bland annat att fysisk aktivitet är positivt förknippat med barnens motoriska färdigheter och den aeroba konditionen är bra för förebyggande av hjärtproblem.

Även i en studie gjord av Copelands et al. (2012) gav resultatet att fysisk aktivitet är viktig för utveckling av grovmotorik samt den individuella utvecklingen.

Ericsson (2008, s. 301, 304 och 307–310) har gjort en studie där syftet var att studera effekterna av att lägga till fysisk och motorisk träning för barn i årskurs 1–3 samt att bidra till att se sambandet mellan barns motorik och kognitiva utveckling. Effekterna de ville studera var om fysisk och motorisk träning förbättrade barns motoriska färdigheter, koncentrationsförmåga och skolresultat. Det var tre grupper som studerades, två interventionsgrupper och en kontrollgrupp. Interventionsgrupperna fick utöva fysisk och motorisk träning fem dagar i veckan och kontrollgruppen fick utöva sin ordinarie schemalagda fysiska aktivitet vilket var två dagar i veckan. Barnen har observerats utifrån ett observationsprotokoll och med videokamera samt att barnens lärare har dokumenterat barnens kognitiva färdigheter. Resultaten visar att barns motoriska färdigheter förbättras när den fysiska och motoriska träningen ökas. Resultaten visar även att utökad fysisk och motorisk träning visar positiva effekter på barn som har svårigheter med sin motorik samt för barn med koncentrationssvårigheter. I kontrollgruppen var det inga mätbara skillnader för de barnen med brister i sina motoriska färdigheter. Resultatet visar då att motoriska brister inte försvinner av sig själv utan det är något som barn behöver få öva på vilket visar att två tillfällen för fysisk aktivitet per vecka inte har varit tillräckligt. De visar sig även att barn som har goda motoriska färdigheter har även en god koncentrationsförmåga. De barn som har haft utökad fysisk och motorisk träning visar även bättre skolresultat.

4.2 Förskolans och miljöns betydelse för barns fysiska aktivitet

Det är många faktorer som spelar roll för barnets fysiska aktivitet. Förutom förskollärarens förhållningssätt är även miljön en faktor som påverkar barnens möjlighet till att få vara fysiskt aktiva. Forskarna Pagels och Raustorp (2013) har utfört en studie vars syfte var att observera barns fysiska aktivitet i förskolans utomhusmiljö. De gjorde studien genom två olika observationsmetoder. Den första observationsmetoden gick ut på att dela upp förskolans gård i olika sektioner där de observerade barnens fysiska aktivitetsnivå utifrån

olika skalor som de sedan lagrade i en handdator. Den andra observationsmetoden gick ut på att cirkulera på förskolans gård och dokumentera vilken typ av fysisk aktivitet barnen ägnade sig åt samt om de utförde den fysiska aktiviteten själv eller tillsammans med andra barn (2013, s.512–513). Resultaten i studien visade att en bra utformad utomhusmiljö gör att barnen är mer fysiskt aktiva än på en förskola med en sämre utformad utomhusmiljö. Denna studie visade även att barnen inte kommer upp i de 60 minuterna av fysisk aktivitet som rekommenderas vara av måttlig till kraftig intensitet under sin dag på förskolan (2013, s.515–

516).

I en studie som Gubbels et al. har gjort i Nederländerna var syftet att undersöka sambandet mellan vilka möjligheter till fysisk aktivitet det finns på förskolan samt två- och treåringars fysiska aktivitetsnivå. Studien gjordes på nio förskolor i en och samma stad där 175 slumpmässigt utvalda barn deltog. Forskarna besökte förskolan tre gånger under en tvåmånaders period. Vid det första besöket ville de se vilka möjligheter som fanns för barnens fysiska aktivitet på förskolan och vid de andra två besöken utförde de observationer både inomhus och utomhus av barnens fysiska aktivitetsnivå utifrån en skala på 1–5 (2012, s.2). Resultaten i denna studie visar att barnens fysiska aktivitetsnivå kom upp till 2,36 på skalan när de observerades inomhus och 2,82 när de observerades utomhus. Resultaten visar även att en stor del av tiden är barnen stillasittande, både i inomhusmiljön och utomhusmiljön. Vidare visar resultaten även vikten av att barnen har tillgång till olika lekredskap i både inomhus- och utomhusmiljön för att stimulera deras fysiska aktivitet. Har barnen tillgång till olika lekredskap som till exempel bollar är de mer fysiskt aktiva än om de får leka med sand- eller vattenleksaker (2012, s.3).

Cardons et al. (2008) har gjort en studie där syftet var att avgöra vilka faktorer i den omgivande miljön som bidrar till förskolebarns fysiska aktivitetsnivå samt om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor i deras fysiska aktivitetsnivå. Studien är gjord i Belgien där totalt 783 barn i åldern 4–5 år deltog uppdelat på 39 förskolor. Barnen hade på sig en stegräknare under dagen på förskolan som skulle mäta hur mycket barnen rörde på sig. Forskarna filmade även förskolans miljö och lekutrustning som fanns tillgänglig för barnen. Resultaten i denna studie visar att ju större yta barnen har att röra sig på gör att barnen är mer fysiskt aktiva och att det kan vara bra att dela in barnen i grupper för att ge barnen mer utrymme för fysisk aktivitet. När barnen får vara ute mycket ökar även deras fysiska aktivitet i jämförelse med om barnen är inomhus. De fann även att barnen rör på sig mindre om det är många pedagoger ute och bevakar dem. Hur förskolans miljö är utformad påverkar också hur mycket fysisk aktivitet barnen ägnar sig åt. Där miljön är utformad med stora nivåskillnader i marken är barnens fysiska aktivitet inte lika hög som den är där det är mer plan mark då den plana marken erbjuder mer aktiviteter som till exempel att springa.

Leksaker eller andra lekredskap som till exempel gungor förknippades inte med ökad fysisk aktivitet.

4.3 Förskollärares förhållningssätt till barns fysiska aktivitet

Idag tillbringar barn långa dagar i förskolan vilket gör att förskollärare har en betydande roll när det gäller att främja fysisk aktivitet i förskolan. I en studie utförd i Ohio intervjuades 49 pedagoger där syftet med studien var att synliggöra pedagogernas uppfattning om de fördelar och hinder som finns med fysisk aktivitet i förskolan. Resultatet visade att pedagogerna upplevde att det fanns både fysiska och socioemotionella fördelar med fysisk aktivitet, men det noterades också att det fanns hinder och att pedagogernas egna attityder till fysisk aktivitet spelar en stor roll. Strukturerade aktiviteter och regelbunden fysisk aktivitet bidrar, enligt ett flertal av pedagogerna, till att främja hälsosamma vanor. Flera av deltagarna i studien beskrev att fysisk aktivitet är viktig för barnets individuella utveckling och att fysisk aktivitet, bidrar till utveckling av grovmotorik, som i sin tur leder till att barnen utvecklar sin självkänsla. Hinder som beskrevs i studien handlade ofta om pedagogernas oro att barnen skulle bli sjuka på grund av felaktiga kläder och dåliga väderförhållanden, samtidigt som det framkom att det var pedagogerna själva som oftast var besvärade av vädret och inte ville gå ut. Resultatet visade även att pedagogernas engagemang påverkade barnen och att det kan hämma möjligheter till barns fysiska aktivitet. Det är pedagogerna som påverkar barnens möjlighet att få vara fysisk aktiva (Copeland et al., 2012).

Vikten av förskollärarens förhållningssätt framkommer även i Cheungs (2019) studie som gick ut på att jämföra aktivitetsnivån hos förskolebarn med uppstyrd fysisk aktivitet, ledd av en aktiv eller mindre aktiv lärare. Syftet var att undersöka effekten av interaktionen, om kön, skolans storlek och lärarens aktivitetsnivå påverkar barnets aktivitetsnivå. I denna studie var det 248 barn och 12 lärare som deltog. Lärarna fick ett färdigt träningsprogram som de utförde tillsammans med barnen under en fyra veckors period. Barnens och lärarnas fysiska aktivitet mättes med hjälp av en stegräknare. Resultatet i studien visade att barnen vara mer fysiskt aktiva om pedagogen var aktiv i undervisningen. Vidare visade resultatet att passiva pedagoger, som till stor del var stillasittande, bidrog till mindre fysiskt aktiva barn. Studien pekar på vikten av pedagogens förhållningssätt och att pedagogens beteende kan påverka barnens motivation, samt relationen mellan barnet och pedagogen.

I en norsk studie av Bjørgen och Svendsen (2015) intervjuades tio pedagoger för att ta reda på deras upplevelser kring fysisk aktivitet samt synen på pedagogernas engagemang kring fysisk aktivitet utomhus. Syftet med studien var att få en ökad kunskap om vad som främjar samt vad som begränsar barnens motivation och engagemang till att vara fysiskt aktiva i leken. Resultatet visade att pedagogens motivation, attityd, inställning samt sitt sätt att uttrycka sig i naturen var avgörande för barnets utveckling av känslor och attityder till fysisk aktivitet utomhus. Pedagogen är en fysisk förebild som genom fysisk kommunikation kan bidra till goda erfarenheter för barnet att vara fysiskt aktiv och delta i leken. Genom fysisk kommunikation bidrar pedagogen med att utveckla samt involvera barn som annars inte är lika fysiskt aktiva. Fysiskt aktiva pedagoger kan ge positiva effekter på barnets motivation (2015, s. 257, 260 och 262–264).

Fossdal et al. (2018) ville med sin studie identifiera om det fanns några samband mellan förskolepersonalens egenskaper som initiativ, deltagande, attityder och aktivitetsnivåer och barns aktivitet i förskolan. I studien deltog 13 förskolor varav 289 barn i åldrarna fyra till sex år samt 72 pedagoger. Data samlades in genom frågeformulär och accelerometrar.

Resultatet visade att det fanns samband mellan förskolepersonalens aktivitetsnivå under arbetstid och barns aktivitetsnivå i förskolan. Det framkom även att barn var mer fysiskt aktiva i förskolan än vad de var på fritiden och att förskolan stod för en större del av barnets fysiska aktivitet. Förskolan blir i detta avseende en viktig arena för barns dagliga fysiska aktivitet. Detta är en motsats till vad O'Dwyers et al. (2013) forskningsstudie har visat.

Studien utfördes i England och sammanlagt deltog 12 förskolor och 240 barn. Syftet med studien var att undersöka om förskolan har någon påverkan på barns fysiska aktivitet. Data samlades in genom accelerometrar för att mäta barnens fysiska aktivitet samt att vårdnadshavare fick besvara enkäter. Resultatet visade att barn som spenderar längre dagar i förskolan var mindre fysiskt aktiva än de som barn spenderade färre timmar i förskolan.

4.4 Sammanfattning av tidigare forskning

I detta avsnitt har vi redogjort för olika studier som har behandlat fysisk aktivitet. Studierna har bland annat visat att fysisk aktivitet är viktigt för barnens motoriska utveckling samt deras självkänsla. Förskollärarens förhållningssätt har visat sig vara viktigt i främjandet av fysisk aktivitet för barnen då barnen är mer aktiva om förskolläraren är aktiv. Barnets aktivitetsnivå påverkas av hur förskolans miljö är utformad och om de har tillgång till olika lekredskap. I studierna har det också framgått att barn är fysiskt inaktiva men när de får befinna sig i en väl utformad utomhusmiljö ökar deras fysiska aktivitet. Ett flertal studier har visat att barn är mer fysisk aktiva när de vistas i förskolan men samtidigt finns det studier som har visat motsatsen.

5. Teoretiska utgångspunkter

I detta avsnitt kommer vi beskriva de teoretiska utgångspunkterna vi utgår ifrån och kommer använda oss av i analyserna. Vi kommer beskriva KASAM-teorin, patogent och salutogent perspektiv samt relationellt perspektiv. Teorierna blir våra redskap för att fördjupa oss i vårt valda ämne.

5.1 Antonovsky om ett hälsoperspektiv inom vården - KASAM

Aaron Antonovsky var en professor som studerade medicinsk sociologi. Antonovsky gjorde studier på hur en grupp israeliska kvinnor, med olika etniskt ursprung, anpassat sig till klimakteriet. En del av dessa kvinnor hade varit i koncentrationsläger under andra världskriget och det visade sig i denna studie att 29% av de kvinnorna fortfarande var vid god psykisk hälsa trots de stora påfrestningar de varit utsatta för den tiden (Antonovsky, 2005, s.15). Upptäckten Antonovsky gjorde i denna studie medförde att han forskade om hälsa och ohälsa på ett nytt sätt. Från det patogena perspektivet där förklaringen om varför människor blir sjuka till fokus på de faktorer som främjar samt gör att människor kan behålla god hälsa vid olika slags påfrestningar. För att besvara vad som främjar och bevarar hälsa hos människor myntade Antonovsky begreppet KASAM som står för känslan av sammanhang. Han menade att om vi känner en känsla av sammanhang kan vi uppnå en god hälsa trots de påfrestningar människan kan utsättas för. De finns tre delar i KASAM vilka är:

• Begriplighet, vilket här står för att det som händer i vårt liv och värld är något som är förståeligt och går att förstå sig på,

• Hanterbarhet, som handlar om att vi kan hantera olika situationer och händelser när dessa sker utan att vi ska se oss själva som offer när vi utsätts för någonting,

• Meningsfullhet, som står för att vi ska känna oss delaktiga i olika sammanhang där vi kan skaffa oss erfarenheter som senare gör att vi klarar av olika slags situationer som kan vara svåra för oss.

Kan människan uppleva begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet menar Antonovsky att vi får en känsla av sammanhang och därmed motstå de påfrestningar vi utsätts för och ändå uppnå en god hälsa (Medin & Alexanderson, 2000, s.63–65).

5.2 Patogent perspektiv

I det patogena perspektivet är fokuset på ohälsa och sjukdom. Intresset inom denna teori är att se över vad som har orsakat sjukdom (Antonovsky, 2005, s.31). Till skillnad från det salutogena perspektivet, som fokuserar på faktorer som bidrar till god hälsa, fokuserar det patogena perspektivet på vad som bidrar till att hälsan blir försämrad (Eriksson & Winroth, 2015, s.4). Quennerstedt (2007, s.40) beskriver ett patogent perspektiv som något som

avviker från det normala. Fokuset blir på sjukdom och de riskfaktorer som bidrar till ohälsa, till exempel dålig fysisk aktivitet. Inom det patogena perspektivet är det förebyggande åtgärder som görs för att hindra ohälsa (Hylander & Guvå, 2017, s.22).

5.3 Salutogent perspektiv

Ett salutogent perspektiv fokuserar istället på ett hälsofrämjande arbete, att främja och vidhålla de faktorer som orsakar god hälsa och inte det som orsakar ohälsa eller sjukdom (Antonovsky, 2005, s.31 och 38–39). Den fysiska, sociala och psykiska hälsan bildar en helhet tillsammans och det är inte endast något av dessa tre som påverkas av en fysisk aktivitet exempelvis (Medin & Alexanderson, 2000, s.64 och 69). För att främja hälsa och vidhålla en god hälsa behövs det planeras för en del åtgärder om hur detta ska göras och åtgärderna behöver göras i olika delar av samhället. Åtgärderna kan till exempel vara vaccinationer för att skydda mot sjukdomar eller bygga bostadsområden på så sätt att det förebygger ohälsa (Eriksson, 2015, s. 106–107). I förskolan kan det hälsofrämjande arbetet handla om att se faktorer som är bidragande till att stärka barnets hälsa och lärande samt att det hälsofrämjande arbetet är något som behöver engagera hela verksamheten (Partanen, 2019, s.37–38). Utifrån ett salutogent perspektiv kan vi få syn på hur förskollärarna arbetar för att främja fysisk aktivitet i förskolan.

5.4 Relationellt perspektiv

Utifrån ett relationellt perspektiv läggs fokus istället på hur den omgivande miljön ger stöd åt barns utveckling och lärande. Det är miljön som är målet för åtgärder på olika sätt istället för det enskilda barnet och barnets svårigheter samt även hur barn samspelar med den omgivande miljön och sina lärare är viktigt ur ett relationellt perspektiv (Hylander & Guvå, 2017, s.17 och 27; Partanen, 2019, s.18). Det relationella perspektivet betonar att det är andra orsaker än individen själv som är problemet och det är de orsakerna som behöver åtgärdas istället för individen (Nilholm, 2005, s.126).

5.5 Guvå och Hylander om ett hälsoperspektiv inom skolan

Hylander och Guvå (2017, s.16–17 och 21) utgår från skolans värld och menar att skolan bör utgå från ett hälsoperspektiv som innebär ett fokus på faktorer som främjar fysisk och psykisk hälsa. Det innebär att skolan ska arbeta hälsofrämjande för att skapa goda förutsättningar för barnets lärande och utveckling. Det handlar om att främja för en positiv, social, pedagogisk och psykosocial utveckling.

5.5.1 Hur perspektiven hör ihop - salutogent/relationellt

Författarna Hylander och Guvå (2017, s.17) talar om ett perspektivbyte inom skolans elevhälsoarbete, från ett patogent perspektiv där fokuset varit på vad som orsakar fysiska och psykiska sjukdomar, till ett salutogent/relationellt perspektiv som fokuserar på vad som

främjar elevers psykiska och fysiska hälsa. Skolans arbete ska utgå från ett förebyggande och hälsofrämjande arbete vilket innebär att skolans miljö är betydande för barnets utveckling och lärande. Detta innebär att de insatser som sätts in främjar både skolan och det enskilda barnet. Att arbeta hälsofrämjande innebär att se hälsa och lärande som en helhet.

Elevhälsa utifrån ett salutogent/relationellt perspektiv innebär ett hälsofrämjande arbete med fokus på alla barns hälsa och välbefinnande. Arbetet går ut på att se barnets styrkor och det handlar om att vara steget före, innan någonting har hänt. Med ett salutogent/relationellt perspektiv blir fokuset på klimatet och miljön eftersom det anses påverka barnets utveckling och lärande och där åtgärderna är riktade till alla barn på skolan. Eftersom det finns ett flertal faktorer som bidrar till barnets utveckling och lärande kan frågor om lärande och hälsa ses som en helhet istället för att separera dessa två från varandra (Guvå, 2014, s.7–8; Partanen, 2019, s.18 och 22).

6. Metod

I detta avsnitt kommer vi redogöra för vårt val av metod samt varför vi har valt denna metod.

Vi kommer även beskriva vilka för- och nackdelar som kommer med detta metodval. Vi kommer även redogöra för vårt urval samt hur vi har gått tillväga med vår datainsamling.

Därefter kommer vi beskriva genomförande, vår databearbetning samt analysmetod. Vi kommer även gå in på de etiska aspekter som vi tagit hänsyn till i vår undersökning samt avsluta med en reflektion kring vår metod.

6.1 Urval

Eftersom vårt syfte med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare planerar och arbetar med barns fysiska aktivitet har vi gjort ett urval där vi endast intervjuar de pedagoger som har en förskollärarexamen. Förskollärarna har vi även valt för de har det övergripande ansvaret över undervisningen samt att vi själva ska bli förskollärare. Vi har använt oss utav ett bekvämlighetsurval som är en typ av strategiskt urval då vår tid till denna studie varit begränsad. Fem av de intervjuade förskollärarna fanns det redan en kontakt med sedan tidigare och resterande förskollärare har vi intervjuat då de ville medverka efter förfrågan samt var tillgängliga för våra intervjuer. Att göra ett bekvämlighetsurval är bekvämt och praktisk val men ett bekvämlighetsurval är inte representativt (Trost, 2010, s.140–141). Vi kontaktade sammanlagt 45 förskolor och rektorer via mejl och en del via telefon.

Förskolorna vi kontaktade ligger i två olika städer, en mindre stad och en större stad i Sverige. Vi ville ha totalt 10–12 förskollärare att intervjua uppdelat på två förskolor. På grund av rådande pandemi har det varit svårt att få tag i önskat antal förskollärare som vill delta i intervjuer då förskolorna har olika restriktioner angående besök och många av förskolorna har mycket sjukfrånvaro. Slutligen blev det tio förskollärare uppdelat på tre förskolor som ville delta i vår undersökning och alla tre förskolor ligger i den mindre staden.

6.2 Deltagare

Majoriteten av respondenterna som deltagit i vår studie har lång erfarenhet inom barnomsorgen. Det varierar i hur länge de har varit utbildade förskollärare, från 4 till 35 år, men samtliga har arbetat inom barnomsorgen minst 13 år. Det fanns även förskollärare som hade annan utbildning såsom hälsopedagogutbildning och Friluftsfrämjandets ur och skur- pedagogutbildning.

Förskolorna ligger i en mindre stad i Mellansverige, i olika delar av staden. Förskolorna beskrivs kortfattat nedan.

Förskola 1: har cirka 85 barn uppdelat på åtta avdelningar, varav en avdelning för asylsökande barn. Förskolan är placerad i ett mångkulturellt område i närheten av en skola, skog och centrum. Här arbetar fem av de förskollärare vi intervjuade.

Förskola 2: har cirka 105 barn uppdelat på sex avdelningar. Förskolan är placerad i ett hyreshus med gångavstånd till både skog och centrum. Här arbetar en av de förskollärare vi intervjuade.

Förskola 3: har cirka 150 barn uppdelat på sju avdelningar och en mobil avdelning.

Förskolan ligger i utkanten av staden och är omgiven av skog och grönområden. Spenderar mycket tid av sin verksamhet utomhus. Här arbetar fyra av de förskollärare vi intervjuade.

6.3 Metod för datainsamling

För att få kunskap om hur förskollärare planerar för och arbetar med fysisk aktivitet i förskolan har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod genom att intervjua ett antal förskollärare. Med denna metod får vi möjlighet att lyssna på förskollärarnas egna erfarenheter av fysisk aktivitet samt få kunskap om hur de planerar för och arbetar med det i respektive förskola. Valet av metod ligger till grund i Esaiassons et al. (2012, s.236) beskrivning om kvalitativ intervju, då författarna menar att intervjuer kan ge mer förklarande och djupare svar än till exempel enkäter då en personlig intervju blir mer berättande. En fördel med intervju som metod är att de svar vi får i intervjuerna kan läsas av på fler sätt än om vi hade använt oss av till exempel en enkät. I en intervju kan vi lyssna till tonfallet hos respondenten och se kroppsspråket vilket gör det möjligt att ställa följdfrågor för att få en bredare och djupare förståelse av respondentens svar. Då vi har begränsat med tid för denna studie har vi fått göra valet att endast genomföra ett fåtal intervjuer. Intervjuer tar i regel lång tid att genomföra i jämförelse med enkäter vilket kan ses som en nackdel (Bell, 2016, s.189–

190). Denna metod hjälper oss att få svar på våra frågeställningar och möjligheten att fördjupa oss i vårt ämne.

Vid en kvalitativ intervju är frågorna skrivna i förväg och ställs i en bestämd ordning. Svaren på frågorna kommer från respondentens svar och kan variera eftersom de har olika erfarenheter och upplevelser. Intervjufrågorna ska innehålla frågor som leder till att respondentens svar på intervjufrågorna bidrar till att besvara forskarens forskningsfrågor.

Detta kan göras genom öppna frågor till respondenten. Med öppna frågor finns inga färdiga svar utan svaren är utifrån respondentens egen berättelse. I en kvalitativ intervju kan svaren bli mer tillförlitliga då respondenten besvarar frågorna utifrån egen erfarenhet (Kihlström, 2007, s.48-50). Vi tror detta metodval kan ge oss en övergripande och trovärdig bild av vad förskollärare har för syn på fysisk aktivitet i förskolan. Vi får ta del av förskollärarnas erfarenheter av fysisk aktivitet utifrån de frågor vi ställer. Detta gör att svaren blir tillförlitliga eftersom det är beskrivna utifrån varje respondents egen situation och erfarenhet.

6.4 Genomförande

Innan intervjuerna mejlade vi ut varsitt informationsbrev (se bilaga 1 och 2) som förskollärarna fick ta del av med information angående vår studie. Våra informationsbrev liknar varandra men skiljer sig åt gällande hur intervjuerna skulle genomföras. Inför intervjuerna utformade vi en gemensam intervjuguide (se bilaga 3) med frågor utifrån olika teman som alla respondenter fick svara på. Vi valde att inte delge respondenterna frågorna i förväg utan de fick ta del av frågorna vid intervjutillfället. Sofie utförde sina intervjuer på plats på förskolan med förskollärarna vid olika tillfällen och Linnéa utförde sina intervjuer digitalt på grund av de nya covid-19 restriktionerna. Sofies intervjuer spelades in med hjälp av en diktafon och Linnéas intervjuer spelades in via Skype och telefon. Vi valde att spela in intervjuerna så vi kunde rikta all uppmärksamhet till de respondenter vi intervjuade samt kunna lyssna på svaren igen efteråt inför analysarbetet. Respondenterna informerades i förväg om att intervjuerna skulle spelas in då de har rätt att neka det om de inte vill spelas in (Bell, 2016, s. 196–197).

6.4.1 Databearbetning och analysmetod

Efter varje intervju valde vi att lyssna på intervjuerna igen och transkribera materialet på en gång. Vi skrev ner ordagrant allt som sades i intervjun och skrev sedan ut innehållet för att få en överblick av materialet och lättare kunna sammanställa det. Då transkribering tar lång tid att utföra tyckte vi det kändes bra att göra detta efter varje intervjutillfälle. Malmqvist (2007, s.124–125) beskriver två utgångspunkter som är bra att förhålla sig till i ett analysarbete. Den ena innebär att skaffa sig en översiktlig bild av helheten. Centrala begrepp och ord kan väljas ut vilket gör att det går att se om något är återkommande i svaren. Den andra utgångspunkten är att skapa sig en överblick av det insamlade materialet för att enklare kunna göra upptäckter och kategorisera svaren. Kihlström (2007, s.54) beskriver att analys handlar om att hitta mönster i respondenternas svar. Det vi tittade efter var om det fanns några mönster i respondenternas intervjusvar och om det gick att kategorisera svaren.

Analysarbetet gjordes genom det som Bryman (2018) kallar tematisk analys. Vi markerade vårt utskrivna material med olika färger för att få en överblick och se vilka begrepp som var återkommande i respondenternas svar. De svar vi har markerat är de svar som vi tyckte besvarade våra intervjufrågor. Därefter skrev vi in alla svar vi fått på intervjufrågorna under respektive forskningsfråga för att underlätta vårt arbete med att finna kategorier, vilket det också har gjort. Kategorierna vi har upptäckt har vi kopplat ihop med våra forskningsfrågor och vårt syfte med studien. De teoretiska begreppen vi använt oss av i analysen är känsla av sammanhang (KASAM), begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet, hälsofrämjande och förebyggande.

6.5 Etiska aspekter

Vår undersökning har utgått från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vi har använt oss av individskyddskravet som

innebär att deltagarna i vår undersökning har behandlats utifrån de etiska principerna som benämns, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att forskaren informerar de berörda om vad studien handlar om samt studiens syfte. Samtyckeskravet betyder att personerna som delar i studien har rätt att bestämma över sin medverkan. Med konfidentialitetskravet menas att all data och uppgifter, från deltagande personer i undersökningen, ska skyddas och att ingen obehörig ska få ta del av dessa uppgifter. Nyttjandekravet handlar om att nyttja den data som samlats in för att sedan använda datan till det som undersöks (Björkdahl Ordell, 2007, s. 26–27). Deltagarna i vår studie fick ta del av ett informationsbrev som skickats ut digitalt. Brevet innehöll information om studien, vårt syfte, vilken metod samt den beräknade tiden för intervjun.

Informationsbrevet innehöll även information om att deltagandet var frivilligt och att deltagaren fick avbryta sin medverkan när som helst. Inför Sofies intervjutillfällen fick respondenten skriva under en samtyckesblankett (se bilaga 4) vilket innebar att respondenten gav sitt samtycke att delta i vår undersökning. I Linnéas intervjuer fick respondenterna ta del av samtyckesblanketten via mejl samt att den lästes upp i den digitala intervjun innan intervjun startade. När studien är helt färdig kommer inspelningarna raderas. De som kommer att ha tillgång till materialet är vi studenter som skriver studien, vår handledare samt en examinator.

6.6 Reliabilitet och validitet

Begreppet reliabilitet handlar om tillförlitlighet, om de resultat vi fått fram i vår studie är tillförlitliga. De svar respondenterna ger i intervjuer skulle kunna påverkas av olika faktorer, som till exempel om de tagit del av ny information som kan få respondenterna att tänka annorlunda. Detta skulle kunna göra att resultaten blir annorlunda om intervjun görs en gång till (Bell, 2016, s.133). Vi använde samma intervjuguide till alla intervjuer och i några av intervjuerna behövde vi ställa följdfrågor eller förklara frågan ytterligare för en tydligare bild av vad vi frågade efter. Vi har försökt att inte påverka respondenternas svar genom att vara objektiva vilket skapar reliabilitet och det påverkar samtidigt validiteten i vår studie.

De svar vi har fått från våra respondenter anser vi är relativt tillförlitliga då de har fått tala utifrån sina egna erfarenheter. Det som kan tala emot tillförlitligheten i svaren är att om vi hade gjort om intervjuerna kan det bli annorlunda svar om respondenterna har tagit del av ny forskning kring ämnet eller om de har pratat med andra om detta.

Validitet handlar om att vi mäter det som är relevant för vår studie (Bell, 2016, s.134). Då vårt syfte var att undersöka förskollärares perspektiv på planering, arbete med och främjande av fysisk aktivitet i förskolan har vi valt att endast intervjua förskollärare som arbetar i förskolan och ställde frågor som var kopplade till det ämne vi ville undersöka, fysisk aktivitet. Frågorna vi formulerade i intervjuguiden är relevanta för våra forskningsfrågor och utifrån vårt syfte. En del av de svar vi fick i intervjuerna valde vi bort då vi ansåg att svaren inte innehöll något som var relevant för vår studie vilket ökar validiteten i vår studie. Vi har försökt inte vara normativa i tolkningen av respondenternas svar. Då det är troligt att vi uppfattar ord på olika sätt gör det tolkningarna till just tolkningar och inte en sanning. Det

är våra uppfattningar och förståelse av det respondenterna uttrycker som utgör vår tolkning av resultaten. Validiteten i vår studie kan anses vara god då vi inte varit normativa i tolkningarna.

Då vi genomförde intervjuerna genom att inte påverka respondenterna har vi gjort en pålitlig studie med hög reliabilitet samt att i analyserna har vi gått systematiskt tillväga. Vi har en metod som ger god reliabilitet och det ger en grund för att studien kan ha en god validitet då studien handlar om det som vi ville undersöka.

6.7 Reflektion över metod

Hade vi haft mer tid till vårt förfogande hade vi kunnat intervjua fler förskolor eller kompletterat med observationer. Genom observationerna hade vi kunnat se om förskollärarna arbetar på det sätt som de ger uttryck för i intervjuerna. Något som även har påverkat vår studie och metodval är den pågående pandemin. Pandemin har försvårat vår studie på grund av restriktioner där förskolor inte fått ta emot utomstående. Hade vi kunnat besöka förskolor hade vi därmed kunnat utföra observationer. Många förskolor vi har tagit kontakt med har inte kunnat delta då de haft stor personalbrist och inte kunnat avvara personal för intervjuer. Vi fick börja om i vårt sökande efter respondenter och fick skicka ut nya förfrågningar som ledde till digitala intervjuer.

7. Resultat och analys – delstudie 1 och 2

I följande avsnitt presenteras resultat och analys av två delstudier. Delstudie 1 är gjord och skriven av Sofie och delstudie 2 är gjord och skriven av Linnéa. Delstudie 1 besvarar forskningsfrågorna 1+2 och delstudie 2 besvarar forskningsfrågorna 3+4. Det insamlade materialet beskrivs utifrån våra egna uppfattningar av respondenternas svar på intervjufrågorna. Förskolorna och respondenternas namn kommer att vara anonyma och förskollärarna kommer benämnas som FL 1–10. Intervjufrågorna (se bilaga 3) som ställdes var öppna frågor tänkta att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Resultat och analys kommer beskrivas i en löpande text, där vi med egna ord redogör för respondenternas svar och kommer delge olika citat i syfte att göra resultaten mer trovärdiga. Vi har valt bort de svar vi inte anser är relevanta för vår studie. Materialet består av intervjusvar från tio förskollärare på tre olika förskolor. I det första avsnittet presenteras delstudie 1 med en kort analys efter varje resultat. I andra avsnittet presenteras delstudie 2 med en analys efter varje resultat.

7.1 Förskollärarnas uppfattning och erfarenhet av begreppet fysisk aktivitet - Delstudie 1

I följande avsnitt presenteras resultat och analys av forskningsfråga 1 och 2. Resultaten presenteras under olika kategorier som framkommit under arbetet med transkriberingen av intervjusvaren. För att tydliggöra och göra resultaten mer trovärdiga kommer även citat från förskollärarna att redovisas. Förskollärarna benämns som FL 1–10. Resultaten analyseras utifrån KASAM teorin, salutogent och patogent perspektiv.

Denna markering […] innebär att ett yttrande har ingått i en del av ett längre svar och de svar som börjar utan […] visar det första någon säger i sitt svar.

7.1.1 Två typer av fysisk aktivitet: den planerade och vardagliga aktiviteten Det fanns en gemensam uppfattning om begreppet fysisk aktivitet och förskollärarna var enade i sina svar gällande att fysisk aktivitet är när kroppen är i rörelse.

För mig innebär det att jag blir varm, att jag rör på mig en längre tid så att jag blir varm. Bör vara runt minst en halvtimme då, eller mer… eller i och för sig, allting är ju fysisk aktivitet, allt vi rör oss när man blir varm […] (FL 8, 2020)

FL 5 uttrycker fysisk aktivitet på ett liknande sätt:

[...] Att röra sig i allmänhet, gå ut med hundarna, eeh...gå till gymmet, ta en prom...aa, allt som har med rörelse att göra så, är fysisk aktivitet (FL 5, 2020)

En förskollärare beskriver vikten av att vara fysiskt aktiv och menar att det handlar om överlevnad:

[…] det är ju livsnödvändigt på något sätt. Utan fysisk aktivitet så kommer vi ju dö […] sen så har jag ett jobb som jag har, som förskollärare, som gör det någonstans, att om jag inte håller igång så kommer jag att gå sönder mycket fortare […] (FL 2, 2020)

Det gick att urskilja två olika typer av fysisk aktivitet i förskollärarnas svar. Den ena var fysisk aktivitet genom vardagliga aktiviteter såsom promenader, gå ut i skogen, arbeta i trädgården, cykla eller gå fram och tillbaka från arbetet.

Fysisk aktivitet… ja men det är ju att man rör sig, eh att man kanske, fysisk aktivitet skulle jag vilja se som både den här vardagliga rörelsen när man bara är ute i trädgården, ute i skogen, men också att man kanske tränar något specifikt, på gym eller nå liknande. (FL 7, 2020)

I ovan nämnda citat går det även att tyda ytterligare en form av fysisk aktivitet. Vilket handlar om mer fysiskt krävande aktiviteter som är mer specifika och kräver mer ansträngning. Dessa är oftast dessutom planerade att ske till exempel genom att gå på gym, springa och gå på pass. Just dessa typer av aktiviteter var vanligt förekommande i förskollärarnas svar. FL 6 beskriver:

Ja det är…först, man glömmer bort den här dagliga motionen, att aa, eh, att gå, promenera istället för att kanske ta buss eller bil, eller cykla också. Ta trappor istället för hiss ibland och såna saker, få in vardagsmotionen men även fysisk aktivitet som att göra någonting lite mer ansträngande saker, att gå på nåt pass eller en rask promenad. (FL 6, 2020)

Det kan tolkas att en fysisk aktivitet som är mer specifik och kräver mer ansträngning oftast planeras in, såsom tid, plats och syfte, vilket FL 1 ger uttryck för:

[…] med fysisk aktivitet känns det mer som att den är planerad, att man gör något planerat, gym, gå ut i skogen eller så. (FL 1, 2020)

Flera förskollärare nämner att de utövar planerade fysiska aktiviteter på fritiden. Ett mönster som kom fram ur intervjuerna var att de förskollärare som är fysiskt aktiva på fritiden även tar med sig det in i den dagliga verksamheten. Inställningen hos förskollärarna att utöva fysisk aktivitet bidrar till att öka den fysiska aktiviteten i förskolan genom att till exempel utforma aktiviteter som lockar till rörelseglädje. FL 9 berättar:

Jaa, jag går på zumba och eeh..sen har jag friskis&svettis där jag brukar gå på pass och ibland på gymmet och eeh..promenader. (jag: är det något som du tar med dig in i verksamheten?): eeh..ja, dans, vi dansar ju mycket så, kanske inte zumba-rörelserna men, glädjen att dansa! Och sen är vi ute på promenader, mm. (FL 9, 2020)

De förskollärare som var mer fysiskt aktiva på fritiden hade en mer positiv inställningen till det, vilket även gick att tyda i intervjusvaren. Men den gemensamma nämnaren var att alla förskollärare såg vikten av att vara fysiskt aktiv, men att inställningen till det samt hur det utövades på fritiden varierade. En förskollärare berättar:

Nej, det är nog lite olika tänker jag. Eller ja, jag och X har nog det, så kanske mer. X är kanske mer fysiskt person och mer liksom håller på med cykling och är väldigt så. Så det är väl lite blandat kan man väl säga. Men ja, i och för sig, den här inställningen att det är nyttigt, att det är bra med fysisk aktivitet och sådär, det har vi ju säkert gemensamt. Men sen att vi utövar det på olika sätt, eller inte utövar det, det är olika. (FL 1, 2020)

Inställningen till fysisk aktivitet menade flera av förskollärarna skiljde sig och gav uttryck till att alla är olika och har olika förutsättningar. På frågan om de ansåg sig ha samma

inställning till fysisk aktivitet som sitt arbetslag, beskrev flera av förskollärarna att de trodde det, men uttryckte sig inte säkert i frågan. En förskollärare beskriver:

Jaa, det tror jag faktiskt, det tror jag. Eh, vi ser väl, vi ser väl ungefär på samma… jag har inte pratat så mycket om det men av det lilla som vi har lyft så aa absolut, absolut. (FL 5, 2020)

Förutom att fysisk aktivitet är viktigt för att må bra i kroppen, samt är en del av vardagsmotionen, framgick det av intervjusvaren att flera av förskollärarna uttrycker vikten av att den fysiska aktiviteten ska vara rolig. Att hitta aktiviteter som motiverar och inspirerar till rörelse. En förskollärare beskriver vikten av att utöva fysiska aktiviteter som lockar till glädje och att det är något som hen även tar med sig in i verksamheten:

[…] Men jag tycker om att träna, jag tycker att det är roligt och det är någonting som jag försöker föra vidare till mina egna barn och till andra […] alltså att göra det som man tycker är roligt. För min egen del och att jag försöker förmedla det också, att det är kul att göra dom här sakerna. Bara det att sätta på musik och dansar och att man tycker att det är roligt att röra på sig […] jag tar med mig rörelseglädjen.

Att det ska vara kul att röra på sig. (FL 2, 2020)

Att få barnen att tycka om att röra på sig ansåg förskollärarna var viktigt. En förskollärare beskriver att miljöombyte kan vara ett verktyg för att främja rörelseglädje hos barnen:

[…] så vi försöker vara ute och just ta promenader eller ha roliga aktiviteter ute så mycket som möjligt.

Nu är det ju corona-tider så vi är ute mest hela tiden och men att göra det lustfyllt och roligt. Just det här att ta promenader, går iväg och..gå till skogen, många som inte är där. Både roligt och utmanande för barnen att vara i den miljön då vi är inne mycket annars. (FL 6, 2020)

Analys

Alla förskollärare uttrycker vikten av att vara fysiskt aktiv men uppfattningen av begreppet samt inställningen varierar. Det gick att tyda två typer av fysisk aktivitet, vilket var den vardagliga och den planerade fysiska aktiviteten. I resultatet framgick att de förskollärare som hade ett starkt intresse för fysisk aktivitet även hade en mer positiv inställning till det och tog med det i sitt arbete med barnen. Enligt min uppfattning var fysisk aktivitet för förskollärarna viktig i den bemärkelsen att främja för en god hälsa. Jag tolkar utifrån deras beskrivningar att de mår bättre när de får röra på sig vilket kan tolkas vara ett salutogent sätt att se på fysisk aktivitet, då förskollärarna rör på sig för att förebygga att bli sjuka och främja för en god hälsa. Att röra på sig och underhålla kroppen för att hålla sig frisk och inte gå sönder kan anses vara ett långsiktigt tänkande för sin hälsa. Förskollärarna ser fördelar med att röra på sig och vill ha ett långsiktigt resultat. Om man väljer att se förskollärarnas fysiska aktivitet utifrån ett patogent synsätt istället handlar det då om fysisk aktivitet i syfte att förhindra stillasittande. Då förebygger förskollärarna detta genom olika typer av fysiska aktiviteter, för att förhindra risken, eftersom det finns risker med fysisk inaktivitet som kan leda till olika sjukdomar.

7.1.2 Förskollärarna om fördelarna med fysisk aktivitet

Förskollärarna såg många fördelar med att barn är fysiskt aktiva och alla var enade om att fysisk aktivitet behövs för att må bra. Några förskollärare anser att barnen får bättre koncentrationsförmåga, blir gladare, piggare och lugnare av att vara fysiskt aktiv. Några beskrev att barnen orkar mer, får bättre kroppskontroll och bättre självkänsla.

[…] Eeh..asså dom blir ju..orkar ju mer, dom blir ju starkare, gladare blir dom, sen är det alltid bra att..asså..har man kroppskontroll så tror jag att deras självkänsla växer, att dom behärskar sin kropp, att man liksom har kroppskontroll och ja..det hänger ihop med självkänslan och självbilden tror jag till stor del faktiskt, att dom vågar och törs och kan, ser att dom kan..det är roligt och se när dom har lärt sig liksom o göra nånting, då blir dom ju..ja, dom växer är dom klarar av saker fysiskt med sin kropp.. […]

(FL 10, 2020).

Att fysisk aktivitet håller barnen friska och förebygger sjukdom framkom också i intervjusvaren samt att flera av förskollärarna pratar om positiva effekter för den kognitiva utvecklingen hos barnen.

Jag tror att om man får röra sig mycket så kan man lära sig mycket. Man har bättre förutsättningar att lära sig saker när man har fått röra sig, både kroppen och knoppen mår bra… man får bättre självkänsla för att man vet att man klarar saker, det blir ju…man får mera styrka, uthållighet…eeh, mer infektionstålig, man blir helt enkelt friskare […] (FL 8, 2020)

Att lägga grunden för barns fysiska aktivitet är något som flera av förskollärarna känner ett ansvar över. Flera av förskollärarna hänvisar till att barn idag inte är fysiskt aktiva när de vistas i sin hemmiljö, vilket gör att förskolan har ett ännu större ansvar att lägga grunden för en god fysisk aktivitet. FL 6 berättar hur barn idag visar behov av att röra på sig när de har varit ifrån förskolan en kortare tid:

[…] vi försöker lägga in någon slags rörelse planerad, eftersom ibland kan det bli mycket stillasittande, och efter helgen märker man framförallt att dom är uppåt, att de har varit inne mycket med ipads eller tv-spel, så att behovet att röra på sig är stort. Så att det är något vi har med oss hela tiden.

Att stötta barnen i sin grovmotorik var något flera av förskollärarna gav uttryck för och ansåg var viktigt för barnets motoriska utveckling. Barnen behöver få prova och testa sig fram och måste få klättra, springa och gå på ojämn terräng för att utvecklas i sin grovmotorik.

Vi jobbar mycket med det här att barn kan. Att vi försöker att, vi inte är och gör sakerna åt dom, utan barnen behöver alltid försöka själva. Vi är ett stöd naturligtvis och så, beroende på vart man är i livet, i sin utveckling…och det är ju med allt från att man ska försöka klä på sig till o resta sig, till att man vill ha hjälp med. Det är ju både grovmotorik och finmotorik […] (FL 8, 2020)

FL 3 nämner också att barnen måste få kontroll över sin kropp:

Där behöver ju också barnen träna, att kunna klä på sig och klä av sig. Det är ju också att få kontroll över sin egen kropp. Kunna ta ansvar för sin egen kropp och det har ju med att kunna klä på sig själv […] (FL 3, 2020)

Genom att stötta barnen i att fysiskt transportera sig till lekparken var också något som lyfts fram i intervjuerna och som ansågs vara viktigt för förskollärarna gällande att stötta barnen i sin fysiska utveckling. Hur barn transporteras till och från förskolan var något som flera av förskollärarna ansåg vara ett problem och belyser föräldrarnas ansvar att inte välja det mest tidseffektiva alternativet såsom bil eller åka bak på cykeln. En förskollärare berättar hur hen försöker utmana barnen genom att gå på långa promenader och vara ute mycket i skogen, då hen menar att barnen inte gör det i lika stor utsträckning på fritiden:

[…] i det här området är det många barn som åker vagn upp eller bil och så, så vi försöker vara ute och just ta promenader eller ha roliga aktiviteter ute så mycket som möjligt. […] just det här att gå på promenader, går iväg och går till skogen, många som inte är där. (FL 6 ,2020)

FL 5 beskriver på ett liknande sätt att barn idag är mer stillasittande i sin hemmiljö:

[…] För ja…dom här barnen är ofta väldigt stillasittande hemma, man är inte ute lika mycket, eh…är min erfarenhet som […] (FL 5, 2020)

Analys

Av intervjusvaren kan det tolkas finnas många positiva fördelar med fysiskt aktiva barn.

Enligt min uppfattning gick det att tyda en helhetssyn i förskollärarnas beskrivningar om den fysiska aktivitetens fördelar då flera nämnde fysiska, psykiska och sociala faktorer. Jag uppfattar i förskollärarnas svar att barnen utvecklas, lär sig och mår bättre när de får vara fysiskt aktiva och för möjlighet till rörelse. Förskollärarna kan tolkas använda fysisk aktivitet i ett förebyggande syfte för framtida sjukdomar hos barnen vilket visar på både ett patogent men även ett salutogent synsätt. Ur det patogena synsättet uppfattar jag åtgärderna mot stillasittandet hos barnen när förskollärarna menar att barnen har behov av rörelse när de kommer till förskolan. Förskollärarna besöker nya platser och miljöer för att utmana barnen att röra på sig. Utifrån ett salutogent perspektiv vill förskollärarna bidra till en god hälsa hos barnen genom att främja rörelse i olika miljöer vilket kan tolkas vara ett hälsofrämjande arbetssätt.

7.1.3 Planerad och vardaglig fysisk aktivitet i förskolan

I tidigare beskrivning om förskollärarnas erfarenhet av fysisk aktivitet gick det att tyda två olika typer av fysisk aktivitet, den planerade och den vardagliga. Dessa två typer går även att se i förskolans verksamhet, där förskollärarna beskriver hur barnen får möjlighet till fysisk aktivitet, både genom den planerade och den vardagliga aktiviteten, till exempel genom den fria leken och när barnen vistas utomhus. Hur förskollärarna väljer att se vad som är fysisk aktivitet kan tolkas påverka deras syn om när barnen var fysiskt aktiva samt om den ingick i barnens dagliga aktiviteter eller om den var planerad.

Att barnen var fysiskt aktiva genom de vardagliga aktiviteterna framgick hos alla förskollärare. Majoriteten av förskollärarna ansåg att barnen var fysiskt aktiva bara de vistades utomhus och att promenader, att vara i skogen, leka i lekparken och gå i ojämn terräng bidrog till att barnen var i rörelse. Just dessa typer av vardagliga aktiviteter var vanligt förekommande i intervjusvaren. När barnen var ute ökade förutsättningarna till barnens rörelse, att rörelsen blev automatisk och att den fysiska aktiviteten kom gratis.

[…] vi är mestadels ute i skogen där vi rör oss omedvetet på ett sätt som liksom är väldigt gynnande för barnen, det blir liksom det här med ojämna terrängen, det grovmotoriska liksom, som är jättebra. Man får liksom det gratis, att de klättrar, dom försöker ta sig över hinder som dom inte klarar av, stockar och stenar och så. (FL 7, 2020)

Som beskrivits ovan kan det tolkas att förskolläraren menar att barn är i rörelse och fysiskt aktiva när de får vistas utomhus. FL 10 nämner också:

Vi är ju ute mycket. Vi har stor, jätte stor gård så att det finns möjligheter å vara ute mycket och sen har vi också utflykter så att vi går iväg till skogen eller till lekplats, ofta till skogen. Och där finns det ju automatiskt fysisk aktivitet. Och sen har vi också sån hära… en extra gård, som är… där vi kan