Följsamheten av riktlinjer för handhygien hos sjuksköterskor

Följsamheten av riktlinjer för handhygien hos sjuksköterskor

En litteraturstudie

Nurses Compliance according to guidelines for hand hygiene

Gabriela Samoila och Jonna Goedicke

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Karlstad Universitet Ämne/Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet

Nivå/ Högskolepoäng Grundutbildning 180hp- Examensarbete 15/hp Grundnivå Handledare: Desiree Burelind & Carina Glawing

Examinerande lärare: Gunilla Borglin Inlämningsdatum: 2020-11-10

SAMMANFATTNING

Titel: Följsamheten av riktlinjer för handhygien hos sjuksköterskor Fakultet: Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper Ämne: Omvårdnad

Kurs: Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Författare: Gabriela Samoila och Jonna Goedicke

Handledare: Desiree Burelind & Carina Glawing

Sidor: 33

Nyckelord: Följsamhet, handhygien, sjuksköterskor, riktlinjer

Introduktion: Av alla patienter som har drabbats av vårdskador är en tredjedel relaterade till infektioner. Detta orsakar lidande för berörda patienter och stora kostnader för samhället. Till stor del skulle detta kunna förhindras om basala hygienrutiner efterlevs. Bakgrund: Den primära åtgärden för att förhindra smittspridning och nosokomiala infektioner är tillämpning av god handhygien, att kunskap om smittspridning finns och att sjuksköterskan tillämpar ett arbetssätt med god handhygien som förhindrar smittspridning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som påverkar sjuksköterskans följsamhet av riktlinjer angående handhygien inom slutenvården.

Metod: Litteraturstudien har tillämpat Polit och Becks (2017) niostegs flödesschema. Databaserna CINAHL och PubMed har använts för att utföra litteratursökningen. Elva artiklar ingår i resultatet.

Resultat: Litteraturstudien resulterade i tre huvudkategorier: Utbildning och organisationens stöd, Sjuksköterskans förhållningssätt och Arbetsmiljö. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar omständigheter som påverkar sjuksköterskornas handhygien; Vikten av korrekt vidareutbildning som gav kunskap rörande handhygien, vad påminnelser och stöd kan göra för handhygienen, arbetsmiljö, materiella resurser och sjuksköterskans förhållningssätt.

Innehållsförteckning

1. Introduktion ... 4

2. Bakgrund ... 4

2.1 Handhygienens historia ... 4

2.2 Vårdrelaterade infektioner ... 5

2.3 Föreskrifter och riktlinjer för handhygien ... 6

2.4 Sjuksköterskans ansvar relaterat till patientsäkerhet och vårdkvalitet ... 6

2.5 Problemformulering... 7

2.6 Syfte ... 7

3. Metod ... 8

3.1 Inklusionskriterier och exklusionskriterier ... 8

3.2 Litteratursökning ... 8

3.3 Urval ... 11

3.4 Databearbetning och analys ... 11

3.5 Forskningsetiska överväganden ... 11

4. Resultat ... 12

4.1 Utbildning och organisationens stöd ... 12

4.2 Sjuksköterskans förhållningssätt ... 14

4.3 Arbetsmiljö ... 15

5. Diskussion ... 16

5.1 Resultatdiskussion ... 16

5.2 Metoddiskussion ... 19

6. Slutsats ... 20

7. Klinisk betydelse ... 21

8. Förslag till fortsatt forskning ... 21 Referenser:

Bilaga 1 – Artikelmatris

4

1. Introduktion

Enligt Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] ska all hälso- och sjukvård bedrivas på sådant sätt att den uppfyller kraven på god vård. Kraven som finns skapar förutsättningar för god vårdkvalitet och god hygienisk standard (HSL 2017:30). I Socialstyrelsens föreskrift beskrivs personalens ansvar att upprätthålla basal hygien (SOSFS 2015:10). Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan som ofta orsakar stort lidande hos de som drabbats och medför också stora kostnader för samhället (Folkhälsomyndigheten 2016). Följsamhet till de basala hygienrutinerna är den enskilt viktigaste faktorn för att förebygga uppkomsten av nosokominala infektioner och att förhindra spridningen av bakterier och virus (Socialstyrelsen 2018). Förutom att basala hygienrutiner är en förebyggande åtgärd som ger en trygg och säker vård för patienten medför det också en säkrare arbetsmiljö för vårdpersonalen (World Health Organization [WHO] 2009). Arbetet som sjuksköterska kräver kunskap inom flera olika områden, ett av dessa är hygien. Ansvaret för att basala hygienrutiner följs kräver att sjuksköterskan har gedigen kunskap i ämnet och håller sig regelbundet uppdaterad inom området (Folkhälsomyndigheten 2016).

Forskningsområde

Modeller och innovationer för säker vård.

2. Bakgrund

2.1 Handhygienens historia

Tvätta händerna med tvål och vatten ansågs för 200 år sedan enbart höra till den personliga hygienen och inget som kunde förhindra infektioner och död. Det ansågs att om inte händer och kläder var synligt smutsiga behövdes dessa heller inte tvättas. Kopplingen mellan handhygien och sjukdomsspridning gjordes relativt sent i jämförelse till den medicinska utvecklingen. I mitten av 1800-talet observerade den österrikiska förlossningsläkaren Ignaz Semmelweis att det var 9% högre dödlighet i bakteriella infektioner hos mödrar som förlöstes på sjukhuset jämfört med mödrar som födde i hemmet. Semmelweis, som var verksam vid Wien General Hospital, noterade att läkarna ofta gick mellan att utföra en obduktion och därefter till förlossningen utan att tvätta händerna. Semmelweis misstänkte att detta var orsaken till den höga dödligheten på sjukhuset. En ny rutin infördes där läkarna tvättade händerna samt använde antiseptiskt medel mellan varje patient och efter obduktion. Dödligheten på sjukhusets förlossningsavdelning sjönk då till 3% från tidigare 16% (McDonald 2020).

5 En annan tidig förespråkare för betydelsen av god hygien var Florence Nightingale (1820–

1910) som också hade ett stort inflytande på hälso- och sjukvården i England samt utformningen av sjuksköterskeutbildningen. Nightingales framgångsrika insatser av att förbättra de basala hygienrutinerna och att tillämpa god handhygien bidrog till att minska dödligheten och antalet vårdrelaterade infektioner (McDonald 2020).

2.2 Vårdrelaterade infektioner

Vårdrelaterade infektioner inom slutenvården kan uppkomma hos en individ till följd av diagnostik, behandling, omvårdnad eller om patienten har erhållit vård inom övrig vård och omsorg (Socialstyrelsen 2018). Andreassen et al. (2011) beskrev att den främsta anledningen till spridning av infektioner som förekommit på sjukhus är att vårdpersonal inte varit tillräckligt noga med handhygienen. Socialstyrelsen (2008) beskrev följande: för att en smitta ska kunna föras vidare behövs en smittväg där mikroorganismer kan föras från smittkälla till smittmottagare. De vanligaste smittvägarna för hur bakterier överförs var via kontaktsmitta, luftburen smitta, blodsmitta och peroral smitta. Direkt kontaktsmitta innebar att smittkällan överfördes via direktkontakt mellan två personer och indirekt kontaktsmitta innebar att smittan överfördes från en person till en annan person via händer eller objekt som är kontaminerade med smittämne. Basala hygienrutiner ska tillämpas för att minska risken för spridning av mikroorganismer och därmed minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner.

Vårdrelaterade infektioner betraktas som en vårdskada enligt Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). En vårdskada anses vara ett lidande, kroppsligen eller psykisk som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Patienter som drabbas av sjukdom eller dödsfall på grund av brister i vården innefattas också av begreppet vårdskador. Sjuksköterskan ska bidra till att hög patientsäkerhet tillhandahålls inom sjukvården och därmed skydda patienten från vårdskada (SFS 2010:659).

Enligt Socialstyrelsen (2019) var drygt en tredjedel av alla vårdskador vårdrelaterade infektioner. Inom svensk sjukvård kostar en vårdrelaterad infektion ungefär 107 000 kronor per patient. Kostnaden för den vårdtid som orsakats av vårdrelaterade infektioner har Sveriges kommuner och Regioner [SKR] (2019) skattat till 4,4 miljarder kronor per år. En av de vanligaste riskfaktorerna för att utveckla en vårdrelaterad infektion är antibiotikabehandling, kirurgiska ingrepp och kvarliggande urinkateter. Äldre, cancersjuka och undernärda patienter har en högre risk att drabbas av en vårdrelaterad infektion i jämförelse med övriga patienter (Socialstyrelsen 2018). HSL (2017:30) beskriver att vården ska vara av god kvalité inom hygienstandarden och därmed tillfredsställa patientens behov av säkerhet. Sjuksköterskor

6 arbetar för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Detta kan realiseras via god följsamhet av de basala hygienrutinerna (Svensk sjuksköterskeförening [SSF] 2012).

2.3 Föreskrifter och riktlinjer för handhygien

I Socialstyrelsens (SOSFS 2015:10) föreskrifter beskrivs regler angående basala hygienrutiner vid kontakt med patienten samt vad som ska tillämpas vid varje arbetsmoment för att förhindra smittspridning. Händerna skall tvättas med tvål och vatten och skall desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före och efter kontakt med patienten. Innan desinfektion ska händerna vara torra. Gammon och Hunt (2019) beskrev att handhygien var en grundläggande åtgärd som minskade smittspridning av bakterier och virus. Noggrann handtorkning hade en betydande effekt i de åtgärder som minskade risken för vårdrelaterade infektioner.

Enligt Socialstyrelsens (SOSFS 2015:10) förordning får inte arbetsklädernas längd på ärmar passera armbågen och arbetskläderna ska bytas dagligen eller vid behov. Vid risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material skall vårdpersonal använda skyddshandskar och plastförkläde/skyddsrock som är ämnade för engångsbruk. Klockor, ringar eller armband får inte användas i vårdarbete. Personalens naglar ska vara korta och inte försedda med konstgjort material.

Enligt World Health Organization [WHO] (2009) internationella riktlinjer angående handhygien beskrivs fem viktiga moment som kan tillämpas för att minska spridningen av bakterier och virus. Handhygien ska tillämpas; innan och efter patientkontakt såsom personlig vård, icke invasiv behandling samt efter att ha skakat hand, på så sätt skyddas både vårdpersonalen och närmiljön; innan rent eller aseptiskt moment, exempelvis vid kontakt med patientens slemhinnor, insättning av endotrakealtub, urinkateter eller perkutan kateter, alltså sådana kontakter som kan medföra en ökad infektionsrisk för patienten; vid risk för exponering med kroppsvätska vilket innebär att skydda sig från kolonisering eller infektion med patientens skadliga bakterier och minska smittspridning av bakterier till andra patienter; efter kontakt med patientens närmiljö exempelvis vid beröring av patientens sängkläder och/eller ytor i patientens närhet.

2.4 Sjuksköterskans ansvar relaterat till patientsäkerhet och vårdkvalitet

Svensk sjuksköterskeförening [SSF] (2012) beskriver att sjuksköterskan har fyra grundläggande ansvarsområden vilka är: Främja hälsa och välbefinnande, förebygga ohälsa, återställa hälsa samt lindra lidande. Vidare beskrivs hur sjuksköterskan har ett ansvar att respektera mänskliga rättigheter i relation till patienten, uppvisa respekt, medkänsla, lyhördhet, trovärdighet och integritet samt informera om samtycke till vård och behandling. SSF (2012)

7 betonar att sjuksköterskan har eget ansvar för kontinuerligt lärande, vilket är en central förutsättning för inhämtande av kunskap.

Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) betonar att vårdgivaren har skyldighet att bedriva sin verksamhet så att en god vård upprätthålls. Hälso- och sjukvårdspersonalen har skyldighet att utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, att främja hälsa och välbefinnande, tillämpa regler och rutiner samt undvika uppkomsten av vårdskador. Vidare understryks vikten av en noggrann utvärdering av vården, att identifiera risker i syfte att förhindra vårdskador.Sjuksköterskan har ansvar för att vårdrelaterade infektioner inte ska spridas. I ansvaret ingår att känna till och i det dagliga arbetet tillämpa basala hygienrutiner vilket är en förutsättning för ett effektivt skydd mot vårdrelaterade infektioner (SOSFS 2007:19) En hög arbetsbelastning kan medföra en ökad risk för smittspridning. Det är viktigt med väl inarbetade och säkra arbetsrutiner då det generellt sett minskar risken för smittspridning enligt Andreassen et al. (2011).

2.5 Problemformulering

Vårdrelaterade infektioner är ett övergripande problem inom vården som kan leda till negativa konsekvenser för patienter i form av förlängd vårdtid, lidande och en ökad dödlighet. Det kan medföra stora kostnader för kommuner och regioner i form av längre vårdtid, ökade kostnader för läkemedel och behandlingar samt ökad kostnad för personal. Brister i följsamhet angående handhygien kan leda till smittspridning av bakterier och öka incidensen av vårdrelaterade infektioner. Följsamhet till riktlinjer om handhygien har en avgörande betydelse i sjuksköterskans arbete att förebygga vårdrelaterade infektioner, tillgodose en god omvårdnad, främja patientens hälsa och välbefinnande samt minska smittspridning av bakterier och därmed förhindra vårdskador.

2.6 Syfte

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som påverkar sjuksköterskans följsamhet av riktlinjer rörande handhygien inom slutenvården.

8

3. Metod

Enligt Forsberg och Wengström (2015) är en litteraturstudie en sammanställning av kritiskt analyserande artiklar inom ett specifikt ämne. Litteraturstudien har genomförts enligt Polit och Beck (2017) i nio steg:

Steg 1: Formulera ett syfte

Steg 2: Välja databaser, sökstrategi och sökord Steg 3: Identifiera relevanta vetenskapliga artiklar Steg 4: Kontrollera lämplighet och relevans för syfte Steg 5: Läsa utvalda vetenskapliga artiklar

Steg 6: Analysera relevant information från vetenskapliga artiklar Steg 7: Kvalitetsgranskning av informationen

Steg 8: Analys och tolkning av vetenskapliga artiklar

Steg 9: Sammanställa en utvärdering med en relevant tolkning av information och data.

3.1 Inklusionskriterier och exklusionskriterier

Inklusionskriterier för valda artiklar var att innehållet skulle belysa sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer för handhygien, genomförda inom slutenvård och ej äldre än fem år. Vidare skulle artiklarna vara skrivna på svenska eller engelska och vara ”peer-reviewed”. Peer reviewed innebär att artikeln är granskad av experter inom det specifika området (Polit och Beck 2017).

Artiklarna som ingick i studien var granskade och godkända av en etisk kommitté. Inga geografiska begränsningar har gjorts.

Artiklar som innehöll medicinsk prevention av vårdrelaterade infektioner, studier med djurförsök och där “peer-reviewed“saknades var exkluderade. Likaså artiklar med studier som ej berörde slutenvård eller där andra yrkeskategorier (eller studenter) ingick i samma redovisningskategori som utbildade sjuksköterskor exkluderades. Artiklar med forskningsmaterial äldre än 10 år har uteslutits.

3.2 Litteratursökning

Steg 1. Enligt Polit och Beck (2017) formulerades ett problemområde och syfte.

Steg 2. Lämpliga databaser valdes ut vilket var databaserna Cumulative Index To Nursing And Allied Health (CINAHL) och PubMed. Dessa var relevanta för syftet och inom området omvårdnadsforskning. CINAHL inriktar sig endast på artiklar som har omvårdnad som huvudämne och i databasen PubMed finns artiklar som innefattar medicin och omvårdnadsforskning (Polit och Beck 2017).

Steg 3. Databassökningar genomfördes under september 2020 och redovisas i tabellerna 1 och 2. Sökorden som användes i databasen CINAHL var handwashing, professional compliance,

9 nurse attitudes, och cross infection som utfördes via Major Headings (MH). Fritextsökningen genomfördes med sökordet prevention and control. Sökorden handwashing och professional compliance kombinerades med den booleska operatorn OR för att expandera sökningen och få artiklar som var relevanta för studiens syfte. Andra kombinationer har använts med den booleska operatorn AND för att begränsa sökningarna. Enligt Forsberg och Wengström (2015) ger det booleska ordet AND en mer preciserad sökning, sökningen blir mer avgränsad och specifik.

Sökorden som användes i databasen PubMed var hand desinfection, guideline adherence, nurses och cross infection som MeSH-term. Sökordet handwashing fanns inte som MeSH-term i PubMed vilket gjorde att sökordet hand desinfection användes som MeSH term istället.

Sökordet prevention and control användes som Medical Subject headings (MesH Subheadings). Ett sökord som prövades var professional compliance vilket inte gav något resultat. Sökordet guideline adherence användes som MeSH-term. En kombination mellan sökorden hand disinfection och guideline adherence utfördes med den booleska operatorn OR vilket innebar att sökningen fungerade mer expanderande och ökade sensitiviteten i sökningen.

Olika kombinationer utfördes också med den booleska operatorn AND för att begränsa sökningen. Sökningen som utfördes i Cinahl har redovisats i Tabell 1 respektive Tabell 2 för Pubmed.

10 Tabell 1. Sökord, träffar och urval i Cinahl

Sökord Antal

träffar

Urval 1 Urval 2 Urval 3

S1 Handwashing (MH) 1 080

S2 Professional compliance (MH) 860 S3 Nurse attitudes (MH) 5 630 S4 Prevention and control (fritext ord) 64 134 S5 Cross infection (MH) 2 820

K1 S1 OR S2 1 694

K2 S3 AND K1 64 14 9 8

K3 K2 AND S4 28 6(6) 0 0

K4 K2 AND S4 AND S5 12 7(6) 1 0

15 10 8

Sökningen utfördes: 2020.09.29; Tabellförklaring: (): intern dubblett; S: sökningen; K:

kombination

Tabell 2. Sökord, träffar och urval i Pubmed

Sökord Antal

träffar

Urval 1 Urval 2 Urval 3

S1 Hand disinfection (MeSH) 842

S2 Guideline adherance 7 395

S3 Nurses (MeSH) 11 279

S4 Prevention and control 198 438 S5 Cross infection (MeSH) 8 311

K1 S1 OR S2 8 111

K2 S3 AND K1 164

K3 K2 AND S4 66 9((1)) 3 3

K4 K2 AND S4 AND S5 32 10(8) ((1)) 0 0

9 3 3

Sökningen utfördes: 2020.09.29.Tabellförklaring; (): intern dubblett; (()): extern dubblett; S:

sökningen; K: kombination

11

3.3 Urval

Urval 1

Steg 4 i Polit och Becks (2017) niostegs flödesschema granskades alla artiklarnas titel och abstrakt vilket gav 104 antal artikel träffar i CINAHL och 98 stycken artikel träffar i PubMed.

Totalt blev det 15 artiklar i CINAHL och nio artiklar i PubMed som svarade mot litteraturstudiens syfte och uppfyllde kriterierna för inklusion respektive exklusion.

Urval 2

I steg 5 och 6 av Polit och Beck (2017) niostegs flödesschema lästes artiklarna i fulltext och analyseras grundligt med avseende på studiens syfte. Totalt blev det 10 artiklar i CINAHL och tre artiklar i PubMed som kvarstod för vidare analys.

Urval 3

I urval tre genomfördes steg 7 enligt Polit och Beck (2017) vilket var att kvalitetsgranska artiklarna utifrån granskningsmallen för kvantitativa artiklar “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” och för kvalitativa artiklar “Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report”. Kvalitetsgranskningen resulterade i åtta vetenskapliga artiklar i CINAHL och tre artiklar i PubMed. Dessa artiklar ingår i litteraturstudiens resultat och har sammanställts i en artikelmatris.

3.4 Databearbetning och analys

I Steg 8 enligt Polit och Beck (2017) niostegs flödesschema inleddes databearbetningen av 11 artiklar som svarade på litteraturstudiens syfte. Meningsbärande begrepp som var relevanta till litteraturens syfte har markerats för att urskilja skillnader och likheter för att sedan utforma kategorier utifrån artiklarnas resultat. De 11 artiklarnas resultat lästes enskild upprepade gånger och diskuterades sedan gemensam. Vid översättning av text har vid behov svensk-engelskt lexikon använts. Steg 9 enligt Polit och Beck (2017) niostegs flödesschema sammanställdes litteraturstudiens resultat i tre kategorier.

3.5 Forskningsetiska överväganden

Forsberg och Wengström (2016) har beskrivit vikten av att göra en korrekt studie och hur de forskningsetiska övervägandena har en stor roll i detta. Vetenskapliga övervägande bör alltid genomföras vid litteraturstudier. Genom att utgå från Polit och Beck (2017) analyserades de etiska överväganden som förekommit i artiklarna. Bedömningen var att de etiska riktlinjerna hade följts. För att en studie ska godkännas får inte fabricering, falsifiering eller plagiering förekomma (Polit och Beck 2017). Genom att korrekt referera till artiklar som använts i studien förhindras detta. Resultat som framkommit har redovisats oavsett om resultatet styrker tidigare redovisade fakta eller inte. Resultatet i denna studie har tolkats på ett objektivt sätt och en

12 strävan har varit att inte egna åsikter har fått påverka resultatet. Förförståelse har på ett öppet sätt diskuterats. Artiklarna som valts har varit aktuella inom forskningsområdet och har besvarat studiens syfte.

4. Resultat

Resultatet baserades på 11 vetenskapliga artiklar, 10 kvantitativa och 1 kvalitativ artikel.

Artiklarna som ingick i litteraturstudien presenteras i artikelmatris (bilaga 1). Identifierade artiklar kommer från Egypten, USA, Australien, Iran, Finland, Indien, Cypern, Indonesien, Slovakien och Portugal. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: Utbildning och organisationens stöd, Sjuksköterskans förhållningssätt och Arbetsmiljö.

4.1 Utbildning och organisationens stöd

Utbildning och kunskap visade sig ha en avgörande roll för efterlevnad av handhygien och att vårdrelaterade infektioner förhindrades. En anledning till låg följsamheten till handhygienpolicy var bristande utbildning och bristande kännedom om organisationens hygienpolicy (Lohiniva el al.2015). Sjuksköterskans följsamhet till handhygien påverkades av subjektiv kunskap så som WHO:s internationella riktlinjer och mindre av objektiv kunskap, vilket kopplades till effektivitet (White et al. 2015). Regelbunden undervisning rörande riktlinjerna för handhygien kunde förbättra sjuksköterskornas följsamhet (White et al. 2015, Yousef et al. 2020). Graveto et al. (2018) visade i sin studie att enbart 56% av sjuksköterskorna som deltog i studien hade fått specifik träning angående sjukhusets hygienpolicy och hur de kunde förebygga vårdrelaterade infektioner. Sjuksköterskorna som deltog ansåg att utbildning och uppdaterad kunskap var nödvändigt och borde vara obligatorisk för att uppnå en god vårdkvalitet. Bristen på kunskap angående handhygien och hygienpolicys kunde tydligt ses när 90% av de som deltog angav att de följde riktlinjerna trots att 48% av dem hade burit ringar, 6% armband, 4% klockor och 14% använde nagellack eller lösnaglar. I studien av Handiyani et al. (2019) redovisades att 51,2% av sjuksköterskorna efterlevde WHO:s riktlinjer för handhygien, dock angav 46,7% att de hade burit ringar, armband eller klockor under arbetstid.

Vid en observation fann man att enbart 20% av deltagande sjuksköterskor faktiskt följde WHO:s rekommendationer för handhygien. Guran et al. (2020) beskriver att 5,6 % av sjuksköterskorna hade god kunskap rörande handhygien, 80,8% av de deltagande sjuksköterskorna hade måttlig kunskap och 13,6% hade bristande kunskap. Studien visade också att sjuksköterskans följsamhet till handhygien påverkades av bristande implementering av utbildning och bristande uppföljning av riktlinjer gällande handhygien. Vid uppföljning av rutin för handhygien granskades också om den utfördes på ett korrekt sätt. För önskad effekt

13 ska händerna gnidas med handsprit i minst 30 sekunder för att desinficeringen ska uppnå tillräckligt resultat. Studien visade att endast 10% av sjuksköterskorna gned händerna i 30 sekunder vid spritning och medeltiden för varje desinfektions tillfälle var 15 sekunder (Korhonen et al. (2015).

Kunskap rörande handhygien och följsamhet hade en stark koppling. Sjuksköterskans kunskap ansågs påverka deras beslutstagande avseende handhygien. Detta gällde speciellt när nya rutiner skulle införas. För att följsamheten skulle vara så god som möjligt behövde sjuksköterskorna erhålla utbildning i samband med de nya rutinerna (White et al. 2015, Ara et al. 2019). Där inte utbildning gavs blev sjuksköterskans egna antaganden “evidensbaserad kunskap” även om detta inte var rätt kunskap. (Lohiniva et al. 2015). I de fall där utbildning och uppföljning var bristfällig fanns uppfattningen att om sjuksköterskan hade handskar fanns det inte behov av att följa rutinerna för handhygien. Detta var direkt felaktigt och var en kunskap som missades när utbildning uteblev (Lohiniva et al. 2015; Yousef et al. 2020). Yousef et al.

(2020) ansåg att utbildning var en viktig del för att sjuksköterskan skulle kunna arbeta efter evidensbaserad kunskap. I studien fick sjuksköterskorna en timmes lärarledda seminarier angående WHO:s rekommendationer rörande handhygien. Dessa seminarier förekom varje vecka i åtta veckor. Före utbildningen var följsamheten till handhygien 66,7% och efter utbildningen 83,3%. Farmani et al. (2019) redovisade ett liknande arbete där sjuksköterskorna hade fått två veckors intensiv vidareutbildning med föreläsningar och seminarium. Före utbildningen utförde endast 28,5% av sjuksköterskorna korrekt handhygien och efter utbildningen praktiserade 49,6% av sjuksköterskorna korrekt handhygien. Ara et al. (2018) beskrev en ökad följsamhet till handhygien före patientkontakt efter genomförd utbildning.

Innan utbildningen var följsamheten före patientkontakt 1,3% vilket sedan steg till 50,2%. Trots implementering av nationella riktlinjer rörande handhygien samt en ökad följsamhet ansågs efterlevnaden av de nya rutinerna vara låg.

För att rutinerna avseende handhygien skulle efterlevas var det viktigt att sjuksköterskorna gavs undervisning och att det diskuterades kring rutinerna. Det var även viktigt att arbetet med rutinerna följdes upp. Personalen var i behov av ytterligare undervisning angående vårdrelaterade infektioner och effekten av god handhygien. Det genomfördes en utbildning i kombination med informationsskyltar om vart produkter och handfat fanns. Påminnelselappar om handhygien fanns inne hos patienterna och på toaletterna. Påminnelser visade sig vara en effektiv och lönsam åtgärd som gav bättre följsamhet av handhygien (Lohiniva et al. 2015;

14 Guran et al. 2020; Sadule- Rios et al. 2017; Ara et al. 2019). I en studie av Yousef et al. (2020) placerades planscher med information angående hur vårdrelaterade infektioner kunde förebyggas samt WHO:s riktlinjer, samtidigt som tvål och alkoholgel gjordes mer lättåtkomligt, vilket medförde att följsamheten steg från 10% till 66%. Dock menar Handiyani et al. (2019) att enbart påminnelser och utbildning inte är tillräckligt för att öka följsamheten.

Sjuksköterskorna behövde också ledningens/organisationens stöd för att förbättra sin handhygien. Det hade betydelse att avdelningschefen följde och förespråkade de riktlinjer som fanns och att det fanns stöd från övriga sjuksköterskor. De sjuksköterskor som hade stöd av hygienombud, avdelning sjuksköterskan eller chefen visade sig vara mer benägna (59,5%) att följa de riktlinjer som fanns än de som inte hade något stöd att tillgå.

4.2 Sjuksköterskans förhållningssätt

Kelcikova et al. (2018) beskrev vikten av hur sjuksköterskans självinsikt påverkade följsamheten till handhygien. I studien framgick att 73,6% av sjuksköterskorna ansåg att de följde riktlinjerna, dock antog de att enbart 50% av deras kollegor efterlevde föreskrifterna.

Hälften av de som ingick i studien ansåg att det inte var svårt att följa dessa föreskrifter, det vill säga utföra korrekt handhygien. Studiens resultat visade dock att enbart 1% av sjuksköterskorna tvättade händerna med rätt teknik och 2 % använde alkoholgel på ett korrekt sätt efter handtvätt.

“when asked to evaluate themselves, people used to report faulty self assessment which may be explained be their motivation to present a positive view of themselves” (Kelcikova et al. 2018, s. 2266).

Handiyani et al. (2019) beskrev hur sjuksköterskorna angav att de följde rutinerna till 51,2%, emellertid vid observation visade det sig att enbart 20,4% praktiserade WHO:s rekommendationer för handhygien. Att sjuksköterskorna rapporterade ett missvisande resultat ansågs inte innebära att personen ljög utan snarare en brist på självinsikt. Brist på insikt och självkritik medförde svårigheter att förbättra handhygienen. Självgranskning och självinsikt var viktigt för att rutinerna skulle efterlevas och att vårdens kvalitet skulle förbättras (Kelcikova et al. 2018). I en studie av Greveto et al. (2018) redovisades sjuksköterskans självinsikt och hens syn på sina medarbetare. Av de deltagande sjuksköterskorna angav 90% att de följde rutinerna för handhygien. Likväl ansåg de att enbart 85% av deras medarbetare följde rutinerna, 8% ansåg att 50–25% av sjuksköterskorna följde rutinerna och 2% förmodade att det låg under 25%.

15 Kelcikova et al. (2018) menade att kunskap angående handhygien och självgranskning var nödvändigt för att följsamheten till handhygien ska kunna öka. Yousef et al. (2020) menade att sjuksköterskorna hade generellt god kunskap om hur vårdrelaterade infektioner skulle kunna förhindras. Trots detta var det brister i följsamheten. Detta kunde förklaras med att sjuksköterskans attityd, förhållningssätt och arbetsplatsens inställning till handhygien spelade en stor roll i efterlevnaden av rutinerna. Vid sjukhuset där studien genomfördes fanns hygienpolicy. Trots att sjuksköterskorna kände till den angav de att de inte följde policyn. En minoritet av de som ingick i studien ansåg att handhygien inte var något viktigt eller att den kunde förebygga vårdrelaterade infektioner. Deras uppfattning var att god handhygien inte kunde skydda dem mot infektioner och sjukdomar. Sjuksköterskorna som deltog använde flitigt handskar och munskydd på grund av rädsla för att själva bli sjuka av infektioner. De trodde inte att god handhygien kunde minska risken infektioner (Lohiniva et al. 2015). Bristen på uppföljning avseende efterlevnad av hygienrutiner resulterade i att flertalet sjuksköterskor inte tillämpade hygienpolicyn. Speciellt när det var praktiskt besvärligt ansåg det inte viktigt att följa policyn. Studien beskrev att sjuksköterskorna hade sina egna “sanningar” och rutiner.

Exempelvis tvättades händerna enbart när de var synligt smutsiga eller innan ingrepp, vilket gjorde att ett antal sjuksköterskor uppfattade detta som gällande policy (Lohiniva et al. 2015;

Sadule-Rios et al. 2017). Handiyani et al. (2019) menade att attityden hos den enskilde individen och avdelningen som helhet hade en avgörande roll till hur följsamheten påverkades.

Av de sjuksköterskor som ansåg att handhygien hade en positiv inverkan på vården var 55,6%

mer benägna att följa de riktlinjer som fanns.

“Improving hand hygiene practice is desirable but achieving sustained change to clinical practice can be difficult” (White et al. 2015, s.960).

4.3 Arbetsmiljö

Tidsbrist och låg bemanning var enligt 32% av sjuksköterskorna anledningen till bristande följsamhet till hygienrutinerna (Graveto et al. 2018). Vid hög arbetsbelastning fanns det inte tid eller utrymme att följa rutinerna, speciellt om nödvändiga produkter dessutom var svåråtkomliga (Lohiniva et al. 2015; Sadule- Rios et al. 2017). I 42% av fallen användes inte alkoholgel vilket sjuksköterskornas förklaring var att det berodde på tidsbrist (Sadule-Rios et al. 2017).

“Nurses high workload and understaffing can have negative implications for hand hygiene compliance, and until this issue is addressed, education and other interventions will not be completely successful” (Sadule-Rios et al. 2017, s. 20).

16 Lohiniva et al. (2015) beskrev även en annan aspekt i sjuksköterskans arbetsmiljö vilket var övrig vårdpersonalens följsamhet till handhygien. Ett antal sjuksköterskor berättade att läkarna inte praktiserade hygienrutinerna och under rond tillfällen gavs inte sjuksköterskorna möjlighet att tillämpa policyn för hygien.

“It would be difficult and embarrassing to ask for permission to wash their hands in the middle of work” (Lohiniva et al. 2015, s. 668).

Brist på materiel och tillgång till handfat med rinnande vatten var en barriär som många sjuksköterskor fick uppleva på arbetsplatsen. Brist på produkter och svåråtkomliga produkter som enbart fanns på andra avdelningar eller var inlåsta förhindrade följsamheten till handhygien. Sjuksköterskorna beskrev också att den dåliga följsamheten angående hygien ofta berodde på brist av produkter som alkoholgel och tvål. Andra problem var att dessa produkter enbart fanns på andra avdelningar vilket innebar att personalen var tvungna att gå mellan avdelningarna för att tvätta händerna (Lohiniva et al. 2015; Sadule- Rios et al. 2017; Graveto et al. 2018).

“Hand hygiene is a simple individual action. However, improvement of performance requires complex system changes across the organisations” (Korhonen et al. 2015, s. 3198).

Bristen på handfat och rinnande vatten i anslutning till patienten medförde att 34% av sjuksköterskorna angav att det begränsade dem till att tvätta händerna så ofta som de önskade och behövde. Bristande kvalitet på produkterna som orsakade hudirritation eller allergiska reaktioner gjorde även att personalen undvek att efterfölja hygienrutinerna (Sadule - Rios et al.

2017).

5. Diskussion

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som påverkar sjuksköterskans följsamhet av riktlinjer rörande handhygien inom slutenvården. I litteraturstudiens resultat framkom följande tre huvudkategorier: Utbildning och organisationens stöd, Sjuksköterskans förhållningssätt och Arbetsmiljö.

5.1 Resultatdiskussion

Litteraturstudiens resultat har visat att implementering av utbildningen var otillräcklig i många länder vilket ledde till relativt låg följsamhet av handhygien hos sjuksköterskorna. Detta stämmer med tidigare studier som påvisat att när sjuksköterskorna inte hade fått regelbunden

17 utbildning rörande handhygien påverkades följsamheten på ett negativt sätt. Studien lyfte fram vikten av att implementera regelbunden utbildning av riktlinjerna vilket också bedömdes vara en viktig komponent för följsamhet av handhygien (Sharif et al. 2016). Detta har också framförts av Engdaw et al. (2019) som menade att regelbunden utbildning till sjuksköterskor gav ökad kunskap och därmed en förbättrad följsamhet rörande handhygien. En annan studie som utfördes mellan 2014–2015 vid ett sjukhus i Iran, där 243 sjuksköterskor från 14 olika avdelningar deltog, visade en ökad följsamhet av handhygien. Efter implementering av WHO's multimodala strategi “My 5 Moments for Hand Hygiene” förändrades följsamheten från 29,8%

till 70,98% (Farhoudi et al.2016).

Efter genomgång av artiklarnas resultat kunde det konstateras att flertalet sjuksköterskor saknade kunskap rörande handhygien vilket i längden kan innebära att vårdens kvalitet försämras. I de studier där sjuksköterskorna fick regelbunden och uppdaterad information var följsamheten högre generellt sett, både före och efter att studien hade genomförts. När betydelsen av följsamhet till gällande rutiner för handhygien och dess koppling till god vård betonades och diskuterades blev det lika viktiga och självklara moment i sjukvården som alla andra moment.

Under kategorin sjuksköterskans förhållningssätt framkom att följsamheten rörande handhygien till stor del påverkades av sjuksköterskornas självinsikt och attityd (Kelcikova et al. 2018). Studien av Ay et al. (2019) förstärker detta resultat. I studien intervjuades deltagarna enskilt och i grupp där de diskuterade handhygien och sjuksköterskornas attityder rörande rutinen för handhygien och nosokomiala infektioner. I diskussionerna framkom att en minoritet av sjuksköterskorna kände till rutinerna för handhygien men ansåg inte att det hade någon förebyggande effekt avseende smittspridning. Vid flera tillfällen valde de därför aktivt bort att följa gällande rutiner för handhygien. Dock förbättrades sjuksköterskornas attityder generellt genom handledning och aktivt stöd av hygienombud. Am et al. (2019) bekräftade att sjuksköterskans följsamhet till handhygien förbättrades genom implementering av adekvata strategier såsom riktlinjer för handhygien och tillämpning av rätt teknik. En positiv förebild visades sig vara den viktigaste faktorn för att förbättra sjuksköterskors självinstinkt angående följsamhet till riktlinjer. När dessa interventioner infördes ökade följsamheten från 26,6% till 65,3%. En kvasiexperimentell studie utfördes av Shen et al. (2017) med syfte att utvärdera sjuksköterskans följsamhet till handhygien utifrån WHO: s multimodala strategi. Studien visade att följsamhet till handhygien utifrån riktlinjerna påverkades också av sjuksköterskornas

18 självinsikt och attityd. Sjuksköterskorna som deltog i studien angav olika anledningar till att de inte följde rutinerna, till exempel angav 30% att de inte fick någon positiv eller negativ utdelning om de följde eller inte efterlevde hygienrutinerna. Sjuksköterskorna ansåg att rutinerna inte hade tillräcklig effekt för att minska nosokomiala infektioner.

Det finns flera olika orsaker som kan påverkar sjuksköterskans möjligheter att följa gällande rutiner. Det kan vara brist på hygienprodukter och avsaknad av hygienutrymmen, som tidigare har nämnts i resultatet. Även om alla dessa orsaker blev åtgärdade skulle troligen inte tillämpning av rutinen för handhygien stiga till 100%, på grund av sjuksköterskors attityder och brist på självinsikt. En grund för att arbetet ska kunna fungera var att materiella resurser fanns på plats. Men den huvudsaklig orsaken som avgjorde följsamheten anser vi var sjuksköterskans inställning. Ändras inte sjuksköterskans attityd och självinsikt förbättras inte följsamheten.

Litteraturstudien visade också att sjuksköterskornas handhygien påverkades av andra förutsättningar så som administrativ support, arbetsmiljö och tillgänglighet till material. Detta beskrevs även i en artikel av Leblebicioglu et al. (2015). I studien observerades vårdpersonalen på 11 akutmottagningar under åtta år. Där uppmärksammades att följsamhet till handhygienen steg från 28 % till 91 % genom att tillgänglighet på material, träning- och utbildningstillfällen, och återkoppling angående presterad handhygien infördes och förbättrades. Leblebicioglu et al.

(2015) ansåg att om det fanns element som kunde främja en nedsatt följsamhet till handhygien på arbetsplatsen bör specifika åtgärder implementeras för att förhindra att den nedsatta följsamheten fortskrider. Skälet till att rutiner för handhygien inte efterlevdes berodde till stor del på materialbrist eller på att arbetsmiljön inte var anpassad för ändamålet. Avsaknaden av eller dålig tillgänglighet till handfat, handdesinfektionsmedel, tvål och rinnande vatten på avdelningarna hade en negativ inverkan på sjuksköterskans följsamhet till handhygien. Detta bekräftades även av Gould et al. (2017) där de undersökte lång- och kortsiktiga strategier i syfte att förbättra följsamheten till rekommendationerna angående handhygien. Avsikten med studien var att avgöra om en ökad följsamhet av handhygien kunde reducera vårdrelaterade infektioner. Det konstaterades att strategin att förhindra vårdrelaterade infektioner var att placera alkoholbaserad handsprit och andra hygienprodukter nära till hands för användning, vilket ledde till att följsamheten ökade.

Det har noterats att bristen på material såsom handsprit och tvål förekom frekvent som en orsak till sjuksköterskornas begränsning i följsamhet. Det visade även att ledningen över de sjukhus

19 som har redovisats i resultatet och diskussionen ansåg att hygienprodukter inte hade samma betydelse inom vården som till exempel läkemedel. Detta måste anses som besvärande på grund av de stora konsekvenser som nosokomial infektioner kan orsaka patienter och samhället.

Litteraturstudiens resultat visade också att tidsbrist och hög arbetsbelastning på grund av otillräcklig bemanning av sjuksköterskor påverkade följsamheten negativt. Detta förstärktes av tidigare studier som påvisade att hög arbetsbelastning medförde minskad följsamheten till rutinen för handhygien bland sjuksköterskor (Zhang et al. 2019; Scheithauer et al. 2017).

Det har tidigare i resultatet redovisats att även om sjuksköterskorna fått utbildning och besuttit den kunskap som krävdes för att följa hygienrutinerna skulle det inte tjäna något till om inte tiden fanns. En anpassad arbetsbelastning och en realistisk tidsplan av arbetet behövde införas för att lösgöra tid till efterlevnad av hygienrutiner.

5.2 Metoddiskussion

Litteraturstudiens syfte var att beskriva vad som påverkar sjuksköterskans följsamhet av riktlinjer rörande handhygien inom slutenvården. Studiens resultat byggde på 11 vetenskapliga artiklar varar 10 kvantitativa och 1 kvalitativ artikel. De 10 kvantitativa artiklarna som ingick i litteraturstudien bestod av omfattande data. Mängden data har varit en tillgång och styrka samt gjort det möjligt att använda ny publicerad forskning vilket har gjort studiens resultat aktuellt och relevant. De publicerade studierna gav god insikt i varför sjuksköterskans följsamhet i många avseenden visade på brister och hur detta kunde förbättras. En kvalitativ studie omfattade mindre antal deltagare däremot innehöll resultatet mer beskrivande och mer detaljerad information (Polit och Beck 2017). Vår litteraturstudie innehöll endast en kvalitativ artikel vilket kan ses som en svaghet. Studiens innehållsanalys genomfördes enligt Polit och Beck (2017) niostegs flödesschema vilket är en styrka då dess uppbyggnad vilar på vetenskaplig grund. Forsberg och Wengström (2013) beskriver att litteraturstudiens trovärdighet förstärks när studien utförs på ett systematiskt sätt. Sökord som valdes har varit relevanta utifrån studiens syfte. I databasen CINAHL användes sökorden: handwashing, professional compliance, nurse attitudes och cross infection som Major Headings (MH). I fritextsökningen valdes sökorden prevention and control eftersom de inte fanns som Major Headings. I databasen PubMed användes sökorden hand disinfection, guideline adherence, nurses, cross infection som MeSH- term. Sökordet handwashing fanns inte som MeSH-term i PubMed och på grund av detta användes istället hand desinfection som MeSH term. Sökorden prevention and control har

20 använts som Medical Subject headings (MesHSubheadings). En ny sökning provades med sökorden professional compliance dock gav det inget utfall. Sökorden guideline adherence användes som MeSH-term. Sökningen för litteraturstudien begränsades inom en femårsperiod vilket var en styrka då resultatet bygger på aktuell forskning med relevanta artiklar utifrån syftet. En sökning mellan 2010 och 2020 har provats. Eftersom sökningarna gav ett stort antal vetenskapliga artiklar utfördes en begränsning på fem år i både Cinahl och Pubmed.

Artiklarna lästes enskilt och därefter diskuterades resultatet tillsammans för att säkerställa trovärdigheten hos artiklarna. Artiklarna som valdes till studien är peer reviewed artiklar vilket är en styrka. Peer reviewed innebär att artiklarna hade granskats av andra forskare innan de blivit publicerade (Polit och Beck 2017). Genom grupphandledning och individuell handledning har konstruktiv kritik erhållits avseende litteraturstudiens innehåll. Enligt Polit och Beck (2017) förstärker detta trovärdigheten och pålitligheten av litteraturstudien.

I litteraturstudien utfördes inga geografiska begränsningar, vilket kan ses som en styrka då det visade sig vara ett internationellt problem. Det kan också ses som en svaghet då kunskap och information om sjuksköterskans följsamhet rörande handhygien kan framstå som missvisande utifrån ländernas olika förutsättningar. Det finns skillnader mellan länders ekonomi, riktlinjer och rutiner vilket kan påverka länders olika förutsättningar. Faktorer såsom kultur, välfärd, tillgång till handdesinfektionsmedel, rinnande vatten och teknik medför att hälso- och sjukvården ser annorlunda ut jämfört med Sverige eller andra välfärdsländer. Dessa faktorer påverkar litteraturstudiens resultat vilket innebär att resultat inte är generaliserbart. Studiens resultat kan även bitvis vara inaktuellt för Sveriges sjukvård då vi sällan stöter på problem som att inte ha tillgång till tvål och vatten.

6. Slutsats

Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskans följsamhet av riktlinjer rörande handhygien inom slutenvården var låg. Sjuksköterskans följsamhet till handhygien påverkades av utbildning, organisationens stöd, arbetsmiljö, kunskap, materiella resurser och sjuksköterskornas förhållningssätt. I en del av de analyserade studierna gavs sjuksköterskorna utbildning med syfte att öka kunskapen angående riktlinjer rörande handhygien, likväl var kunskapen i den praktiska tillämpningen fortfarande låg. Implementeringen av främjande åtgärder såsom regelbundna utbildningar, förbättrad arbetsmiljö och organisationens stöd möjliggjorde att sjuksköterskans följsamhet till handhygien förbättrades vilket är en

21 förutsättning för minskad smittspridningen av bakterier, virus och incidens av vårdrelaterade infektioner.

7. Klinisk betydelse

Hälso- och sjukvårdsorganisationen har skyldighet att säkerställa stöd och resurser.

Kontinuerlig implementering av utbildning är en viktig komponent för att öka medvetenheten och följsamheten av handhygien hos sjuksköterskan med syfte att uppnå en säker vård och därmed minska antal vårdrelaterade infektioner. Följsamheten av handhygien i sjuksköterskornas arbete har en stor betydande roll för att förhindra smittspridningen av bakterier och därmed förebygga vårdrelaterade infektioner samt främja patientsäkerheten.

8. Förslag till fortsatt forskning

Sjuksköterskors bristande följsamhet till handhygien kan leda till vårdrelaterade infektioner med negativa konsekvenser för patienter i form av en förlängd vårdtid, lidande, ökad dödlighet och stora kostnader för samhället. Detta verkar vara ett övergripande problem i olika länder utifrån studiens perspektiv. Det skulle vara intressant och värdefullt att studera vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till handhygien i Europeiska unionen. Syftet skulle vara att få mer kunskap om vilka åtgärder som skulle implementeras för att förbättra sjuksköterskans följsamhet till handhygien när tillgång av vatten, handfat och bra produkter inte är en bristvara.

22

Referenser:

*= referenser till artiklar som ingår i resultatet.

Andreassen, G. et al. (2011). Omvårdnad vid infektionssjukdomar. I Almås, H., Stubberud, DG. & Grönseth, R. (red.) Klinisk Omvårdnad 1.

Stockholm: Liber, ss. 59–103.

*Ara, L., Bashar, F., Tamal, M.E.H., Siddiquee, N.K.A., Mowla, S.M.N. & Sarker, S.A. (2019).

Transferring knowledge into practice: a multi-modal, multi-centre intervention for enhancing nurses' infection control competency in Bangladesh. Journal of Hospital Infection. 102(2), 234-240. doi: 10.1016/j.jhin.2018.07.042.

Ay P, Teker AG, Hidiroglu S, Tepe P, Surmen A, Sili U, Korten V, Karavus M. A qualitative study of hand hygiene compliance among health care workers in intensive care units.

The Journal of Infection in Developing Countries. 2019 Feb28;13(2):111–117. doi:

10. 3855/jidc.10 926.

Engdaw, G.T., Gebrehiwot, M. & Andualem, Z. (2019). Hand hygiene compliance and associated factors among health care providers in Central Gondar zone public primary hospitals, Northwest Ethiopia. Antimicrobial Resistance Infection Control. 8:190. doi:

10.1186/s13756-019-0634-z.

*Farmani Z, Kargar M, Khademian Z, Paydar S, & Zare N. The effect of training and awareness of subtle control on the frequency of hand hygiene among intensive care unit nurses.

BMC Research Notes. 2019 Oct 7;12(1):647. doi: 10.1186/s13104-019-4635-z.

Farhoudi, F., Sanaei Dashti, A., Hoshangi Davani, M., Ghalebi, N., Sajadi, G. & Taghizadeh, R. (2016). Impact of WHO Hand Hygiene Improvement Program Implementation: A Quasi-Experimental Trial. BioMed Research International. 1–7.

https://doi.org/10.1155/2016/7026169

Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier:

Värdering, analys och presentation. 3. uppl. Stockholm: Natur &

Kultur.

Folkhälsomyndigheten (2016). Patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-

beredskap/vardhygien-och- vardrelaterade-infektioner/patientsakerhet- och-vardrelaterade-infektioner/ [2020-09-12]

23 Gammon, J. & Hunt, J. (2019). The neglected element of hand hygiene -

significance of hand drying, efficiency of different methods and clinical implication: a review. Journal of Infection Prevention, 20(2), 66–74. doi: 10.1177/1757177418815549.

Gould, D., Moralejo, D., Drey, N., Chudleigh, J. & Taljaard, M. (2018). Interventions to improve hand hygiene compliance in patient care: reflections on three systematic reviews for the Cochrane Collaboration 2007–2017. Journal of Infection

Prevention, 19(3), 108–113.

https://doiorg.bibproxy.kau.se/10.1177/1757177417751285

*Graveto, J. M., Santos, C., Santos Costa, P., Fernandes, E., Alarico, S., Osório, N., Albano, H. & Oliveira, V. (2018). Hand hygiene management among nurses: collective health challenges. Revista Brasileira de Enfermagem, 71, 562–567. https://doi- org.bibproxy.kau.se/10.1590/0034-7167-2017-0538

*Güran, M. & Akcay, N. I. (2020). Hand hygiene as an incomplete challenge for developing countries: discussions based on knowledge and perceptions of nurses in North Cyprus example and published studies. Marmara Medical Journal, 33(2), 67–74. https://doi- org.bibproxy.kau.se/10.5472/marumj.737740

*Handiyani, H., Ikegawa, M., Hariyati, R. T. S., Ito, M. & Amirulloh, F. (2019). The determinant factor of nurse’s hand hygiene adherence in Indonesia. Enfermeria Clinica, 29, 257–261. https://doi.org/10.1016/j.enfcli.2019.04.031

*Kelcikova, S., Mazuchova, L., Bielena, L. & Filova, L. (2019). Flawed self‐assessment in hand hygiene: A major contributor to infections in clinical practice? Journal of Clinical Nursing, 28(11/12), 2265–2275. https://doi.org/10.1111/jocn.14823.

*Korhonen, A., Ojanperä, H., Puhto, T., Järvinen, R., Kejonen, P. & Holopainen, A. (2015) Adherence to hand hygiene guidelines - significance of measuring fidelity. Journal of Clinical Nursing, 24(21-22):3197-205. doi: 10.1111/jocn.12969.

24 Leblebicioglu, H., Koksal, I., Rosenthal, V. D., Akan, Ö. A., Özgültekin, A., Kendirli, T., Erben, N., Yalcin, A. N., Ulusoy, S., Sirmatel, F., Ozdemir, D., Alp, E., Yildizdas, D., Esen, S., Ulger, F., Dilek, A., Yilmaz, H., Yýlmaz, G., Kaya, S. & Ulusoy, H. (2015).

Impact of the International Nosocomial Infection Control Consortium (INICC) Multidimensional Hand Hygiene Approach, over 8 years, in 11 cities of Turkey. Journal of Infection Prevention, 16(4), 146–154. https://doi- org.bibproxy.kau.se/10.1177/1757177414560249

*Lohiniva, A.-L., Bassim, H., Hafez, S., Kamel, E., Ahmed, E., Saeed, T. & Talaat, M. (2015).

Determinants of hand hygiene compliance in Egypt: building blocks for a communication strategy. Eastern Mediterranean Health Journal, 21(9), 665–670.

https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.26719/2015.21.9.665

McDonald, L. (2020) Florence Nightingale: The Making of a Hospital Reformer. Health Environments Research & Design Journal, 13(2), 25–31.

doi: 10,1177/1937586720918239

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing Research: generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. 10. uppl. Philadelphia: Wolters Kluwer.

*Sadule-Rios, N. & Aguilera, G. (2017). Nurses’ perceptions of reasons for persistent low rates in hand hygiene compliance. Intensive & Critical Care Nursing, 42, 17–21.

https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1016/j.iccn.2017.02.005

Scheithauer, S., Batzer, B., Dangel, M., Passweg, J. & Widmer, A. (2017). Workload even affects hand hygiene in a highly trained and well-staffed setting: a prospective 365/7/24 observational study. Journal of Hospital Infection, 97(1), 11–16. https://doi- org.bibproxy.kau.se/10.1016/j.jhin.2017.02.0

SFS 2010:659). Patientsäkerhetslagen.

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen.

Sharif, A., Arbabisarjou, A., Balouchi, A., Ahmadidarrehsima, S. & Kashani, H.H. (2016).

Knowledge, Attitude, and Performance of Nurses toward Hand Hygiene in Hospitals.

Global Journal of Health Science, 8(8):53 081. doi: 10,5539/gjhs. v8n8p57.

25 Shen L, Wang X, An J, An J, Zhou N, Sun L, Chen H, Feng L, Han J, Liu X. Implementation of WHO multimodal strategy for improvement of hand hygiene: a quasi-experimental study in a Traditional Chinese Medicine hospital in Xi'an, China.

Antimicrobial Resistance and Infection Control. 2017 Sep 20; 6:98. doi:

10,1186/s13756-017-0254-4.

Svensk sjuksköterskeförening [SSF] (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:

Svensk sjuksköterskeförening.

https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for- sjukskoterskor[2020.09.06]

Socialstyrelsen (2018). Minska risken för vårdrelaterade infektioner.

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/vardskadeomraden/vri- vardrelaterade- infektioner [2020.09.06]

Socialstyrelsen (2019) Minska risken för vårdrelaterade infektioner, VRI.

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/vardskador/vri-- vardrelaterade-infektioner/[2020-09-01

Socialstyrelsen. (2008). Hygien, smittskydd och miljöbalken: Objektburen smitta. Stockholm:

Folkhälsomyndigheten.

SOSFS 2007:19 (M) Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m.

SOSFS 2015:10. Basal hygien i vård och omsorg.

Sveriges Kommuner och Landsting (2019). Vårdrelaterade infektioner -Kunskap, konsekvenser och kostnader hos SKL

https://skr.se/halsasjukvard/patientsakerhet/vardrelateradeinfektioner.746.htm [2020.09.06]

Sveriges Kommuner och Regioner. (2019). Vårdrelaterade infektioner: En kunskapssammanställning baserad på markörbaserad journalgranskning 2013–2018.

Stockholm: Sveriges Kommuner och Regioner.

https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/vardrelateradeinfektioner.746.html [2020-09-05)

26 Thomas AM, Kaur S, Biswal M, N Rao KL, Vig S. Effectiveness of hand hygiene promotional program based on the WHO multimodal hand hygiene improvement strategy, in terms of compliance and decontamination efficacy in an indian tertiary level neonatal surgical intensive care unit. Indian Journal of Medical Microbiology. 2019 Oct- Dec;37(4):496–501. doi: 10.4103/ijmm.IJMM_20_47.

WHO (2009) Hand hygiene When and How.

http://www.who.int/gpsc/5may/Hand_Hygiene_When_and_How_Leaflet.pdf [2020-09-09]

*White, K. M., Starfelt, L. C., Jimmieson, N. L., Campbell, M., Graves, N., Barnett, A. G., Cockshaw, W., Gee, P., Page, K., Martin, E., Brain, D. & Paterson, D. (2015).

Understanding the determinants of Australian hospital nurses’ hand hygiene decisions following the implementation of a national hand hygiene initiative. Health Education Research, 30(6), 959–970. https://doi-org.bibproxy.kau.se/10.1093/her/cyv057

*Yousef, R. H. A., Salem, M. R. & Mahmoud, A. T. (2020). Impact of implementation of a modified World Health Organization multimodal hand hygiene strategy in a university teaching hospital. American Journal of Infection Control, 48(3), 249–254. https://doi- org.bibproxy.kau.se/10.1016/j.ajic.2019.07.019

Zhang, S., Kong, X., Lamb, K.V. & Wu Y. (2019). High nursing workload is a main associated factor of poor hand hygiene adherence in Beijing, China: An observational study.

International Journal of Nursing Practice. 25(2): e12720. doi: 10.1111/ijn.12720.

Epub 2019 Jan 4.

27

Bilaga 1 – Artikelmatris

Författare, årtal och Land

Syfte Metod Huvudresultat

1.Ara L. et.al., 2018, India

Syftet var att undersöka sjuksköterskans följsamhet och kompetens till handhygien på olika sjukhus i Bangladesh.

WHO:s implementerade multimodal intervention (MMI) användes som en

kärnakomponent i

förebyggande åtgärder för vårdrelaterade infektioner.

Studiens metod: Kvantitativ studie.

Metod för datainsamling:

kvasiexperimentella studier med pre-intervention,

intervention och

postintervention från 2012 till 2017.

Urval: 642 sjuksköterskor deltog från 5 sjukhuset i olika regioner.

Bortfall: Inga redovisade.

Metod för dataanalys:

Dataanalys kodades och analyserades av Stata 13 (Stata Corp., College Station, TX, USA)., regression analys.

Studiens resultat visade att WHO:s implementerade multimodal intervention (MMI) vara effektiva som förebyggande åtgärd för vårdrelaterade infektioner.

Handhygien följsamhet ökade från 1,3% till 50,2%

före patientkontakt och från 2,8% till 59,6% efter patientkontakt. Vad som påverkar handhygien följsamheten visade att vara resursbegränsningar.

2.Farmani, Z.

et.al. 2019, Iran

Studiens syfte var att undersöka följsamhet av

handhygien hos

sjuksköterskor på intensivvårdsavdelning.

Studiens metod: kvantitativ studie.

Metod för datainsamling:

semiexperimental studie, intervention grupp och kontrollgrupp.

Urval: Två

intensivvårdsavdelningar på sjukhus i Iran, 48 sjuksköterskor som har deltagit till den här studien.

Bortfall: Inga redovisat.

Metod för dataanalys: SPSS Software version 16, deskriptiv statistik.

Resultatet visar en ökning av handhandhygien följsamhet både i interventionsgruppen och i kontrollgruppen. Vad som påverkar handhandhygien

följsamhet var

medvetenheten om kontroll av handhygien som har en positiv effekt på följsamhet.

Vidare understryks behovet av att implementera program som kan förbättra vårdpersonalens attityd när det gäller handhygien följsamhet.

28

Författare, årtal och Land

Syfte Metod Huvudresultat

3.Graveto et.al. 2018, Portugal

Studiens syfte var att beskriva handhygien

följsamhet hos

sjuksköterskor utifrån de befintliga riktlinjerna.

Studiens metod: kvantitativ studie.

Metod för datainsamling:

Tvärsnittsstudie med frågeformulär.

Urval: Studien utfördes mellan mars och april 2017 på ett sjukhus i Portugal, bekvämlighetsurvalet deltog 50 sjuksköterskor.

Bortfall: Inga redovisade.

Metod för

dataanalys: Programvaran IBM SPSS Statistiks för Windows, version 19.0, alla data samlades in och tolkades med hjälp av deskriptiv statistik.

Studiens resultat visar att 90% sjuksköterskorna uppkastar att dem tillämpar handhygien följsamhet i 70% av fallen. 56 % av sjuksköterskorna har möjlighet till adekvat följsamhet av handhygien.

Det som påverkade var brist på adekvata strategier för utbildning, information, tillgång till adekvat material, tidsbrist och ett välfungerande

organisatorisk struktur på avdelning som har en stor betydelse för handhygien följsamhet.

4.Guran M.

et.al.2020, Cypern

Studiens syfte var att analysera

sjuksköterskornas

uppfattningar om

handhygien följsamhet på sjukhuset i norra Cypern.

Studiens metod: Kvantitativ metod.

Metod för datainsamling:

tvärsnittsstudie genomfördes 2017, två sjukhus i Cypern.

200 frågeformulär enligt Världshälsoorganisationen (WHO) multimodala strategi

“My 5 Moments for Hand Hygiene” distribueras till avdelningarna, två sjukhusen för frivilligt deltagande av sjuksköterskor och informerat samtycke.

Urval: 200 sjuksköterskorna inbjudna, deltog 125 i studie med en svarsfrekvens på 62,5%.

Bortfall: svarsfrekvens på 62,5%.

Metod för dataanalys:

Datahantering utfördes med Microsoft EXCEL 2010 programvara, för statistiska analyser användes IBM SPSS version 21 (SPSS Inc.

Chicago, IL, USA). Mann- Whitney U-test och Kruskal- Wallis-test.

Studie visar låg handhygien följsamhet som är stark associerad med dålig kunskap om handhygien.

Förebyggande strategier, implementering av utbildningsprogram skulle vara till nytta att öka

medvetenheten om

handhygien följsamhet hos sjuksköterskor i Cypern.