1
Strategi för arbete med psykisk hälsa inom idrottsrörelsen i Örebro län
2021–2022
Bakgrund
World Health Organisation (WHO) definierar psykisk hälsa enligt följande: ”ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga de egna möjligheterna, kan klara av vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och kan bidra till det samhälle hon eller han lever i” (WHO, 2014). Den breda definitionen av psykisk hälsa innebär att det finns en rad olika metoder för att mäta den, vilket problematiserar beskrivningar av nuläget samt jämförelser mellan mätningar. Ett exempel på hur komplext det kan vara är att Folkhälsomyndigheten, CDUST-Regionen samt BRIS samtliga, under åren 2017–2019 publicerat rapporter om barns och ungas psykisks hälsa och där de tre parterna använder olika mätmetoder. Överlag visar dock resultaten i dessa tre rapporter på att den psykiska hälsan sjunker med stigande ålder samt att den är högre bland pojkar än bland flickor.
(Folkhälsomyndigheten, 2018a; Region Örebro län, 2020; BRIS, 2019).
Psykisk hälsa inte är detsamma som frånvaro av psykisk ohälsa (figur 1.). Folkhälsomyndigheten (2019a) inkluderar i begreppet psykisk ohälsa både känslor som oro, ångest eller nedsatt psykiskt välbefinnande, men också diagnostiserade psykiska tillstånd som behandlas av hälso- och sjukvården.
2 Folkhälsomyndigheten (2019b) redovisar i sin rapport Öppna jämförelser folkhälsa 2019 att andelen vuxna i befolkningen (16–84 år) som har ett nedsatt psykiskt välbefinnande (mäts med
frågeinstrumentet GHQ-12) uppgår till 17 procent. Det finns en skillnad mellan kvinnor och män där en högre andel kvinnor än män har ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Det förekommer även skillnader mellan åldersgrupper där äldre i högre grad än yngre har ett nedsatt psykiskt
välbefinnande. Folkhälsomyndigheten redovisar denna statistik mellan åren 2004–2018 och över tid visas en variation, men sedan 2015 har det årligen skett en ökning av andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande och andelen 2018 är den högsta av samtliga mätningar (Folkhälsomyndigheten 2019b).
Folkhälsomyndigheten (2018b) har fördjupat sig i förändringen vad gäller andelen ungdomar med psykosomatiska besvär (sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation, nervositet, huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel) under perioden 1985–2014, vilken har fördubblats mellan dessa år.
Folkhälsomyndigheten valde fyra möjliga förklaringsområden att fördjupa sig i, vilka är: faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar, faktorer inom skola samt övergripande
samhällsfaktorer. Relationer inom familjen har en påverkan på psykisk ohälsa genom att
psykosomatiska besvär är vanligare hos barn och ungdomar som uppger att de har svårt att tala med en eller båda föräldrarna. Däremot ser inte myndigheten detta område som en förklaring till
förändringarna över tid eftersom andelen som har svårt att tala med sina föräldrar inte har ökat under tidsperioden. Vad gäller ekonomisk utsatthet framhåller Folkhälsomyndigheten (2018b) att det är oklart vilka konsekvenser ökade inkomstskillnader har för barns och ungas psykiska hälsa. Att det är de ökade inkomstskillnader som är det centrala beror på att andelen ekonomiskt utsatta familjer i absoluta mått har minskat under tidsperioden medan den har ökat i relativa mått. Inom skolan lyfter myndigheten fram två områden där det visas ett samband med psykosomatiska besvär. Dessa är skolprestation och upplevelse av stress i skolan. Både dessa två områden visar dessutom på negativ utveckling under den valda tidsperioden (sjunkande skolresultat och ökad upplevelse av stress i skolan) och således drar myndigheten slutsatsen att detta kan vara en av förklaringarna till den ökade andelen barn och unga med psykosomatiska besvär. Inom övriga samhällsfaktorer är det ökade krav från arbetsmarknaden som lyfts fram som en trolig negativ påverkansfaktor på grund av att det skapar barn och unga som är oroliga för sin framtida utbildning och möjligheter på
arbetsmarknaden. (Folkhälsomyndigheten, 2018).
Barnkonventionen
1989 ställde sig alla regeringar inom FN:s generalförsamling bakom beslutet att anta konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen. Det var första gången som barns intressen uttryckligen formulerades i form av mänskliga rättigheter i ett lagligt bindande dokument. Sedan 1990 har Sverige förbundit sig att följa barnkonventionen. 1993 utsågs den första Barnombudsmannen som både verkar som oberoende ombudsman och som en myndighet. Barnombudsmannens uppdrag handlar om att företräda barns och ungas rättigheter och bevaka att barnkonventionen efterlevs samt att föreslå lagändringar. Då Barnombudsmannens granskningar genom åren visat på brister i dess efterlevnad har det beslutats om att göra barnkonventionen till svensk lag. Detta kommer att stärka att barnets rättigheter tillgodoses i praktiken. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar vara av ett stort antal av dessa har direkt samband med att stärkas och skydda barns psykiska hälsa. För fördjupad läsning och kunskap om Barnkonventionen. Läs på www.barnombudsmannen.se
3
Faktorer som påverkar psykisk hälsa bland barn och unga
Både i familjen och utanför är det viktigt att ingå i ett socialt sammanhang och känna tillhörighet.
Under barn- och ungdomstiden är det en kombination av flera faktorer som påverkar den psykiska hälsan. Förutom familjen och andra nära relationer gäller det de sociala faktorerna som rör skolan och miljön man växer upp i, och psykologiska faktorer såsom självkänsla, könsidentitet,
beteendestörningar eller inlärningssvårigheter. Faktorer kopplade till skolan som påverkar den psykiska hälsan kan vara prestationer, stimulans, mobbning och tillgången till stöd vid behov. Även fritiden och möjligheten till fritidsaktiviteter har betydelse. (Folkhälsomyndigheten, 2021)
Fysisk aktivitet och psykisk hälsa
En nyutkommen rapport från Folkhälsomyndigheten Skolbarn som är fysiskt aktiva rapporterar bättre psykisk hälsa, april 2021, beskriver sambandet mellan skolbarns fysiska aktivitet och deras psykiska hälsa, baserat på ett nationellt urval av 11-, 13-, och 15-åringar i Sverige som burit aktivitetsmätare i en vecka och dessutom fyllt i en enkät. Arbetet är en delundersökning i undersökningen Skolbarns hälsovanor från skolåret 2017/2018. Resultaten visar att barn som är mer fysiskt aktiva rapporterar högre livstillfredsställelse och mindre besvär med nedstämdhet, irritation, nervositet och
sömnproblem, jämfört med barn som är mindre fysiskt aktiva. Det går inte att avgöra vad som är orsak och verkan bakom sambanden, men det finns flera tänkbara förklaringar till att fysisk aktivitet skulle kunna leda till psykiskt välbefinnande och mindre psykiska besvär. Resultaten tyder alltså på att fysisk aktivitet är betydelsefullt, inte bara för barns kroppsliga hälsa, men också för deras psykiska hälsa. Därmed är det viktigt att arbeta aktivt för att ge alla barn förutsättningar för att vara fysiskt aktiva och uppleva rörelseglädje, oberoende av social och socioekonomisk bakgrund.
Psykisk hälsa och idrottsförening
Svensk idrotts verksamhetsidé säger att: ”Idrott är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna prestera mera, ha roligt och må bra. Idrott består av träning och lek, tävling och uppvisning.”
(Riksidrottsförbundet, 2015). Den svenska idrottsrörelsen har över 3,1 miljoner medlemmar och där 65 procent av alla barn mellan 6–12 år tränar och/eller tävlar i minst en föreningsidrott
(Riksidrottsförbundet, 2018). Med en verksamhetsidé som innehåller aspekten om välmående hos utövaren och med en så pass hög andel av befolkningen som är aktiva inom idrottsrörelsen är idrotten en arena med möjlighet att påverka den psykiska hälsan i samhället. Riksidrottsförbundet (2017) belyser i Idrottens samhällsnytta att den fysiska aktivitet som idrott innebär exempelvis stärker självuppfattningen, ökar stresshanteringsförmågan samt ger en upplevelse av förbättrad livskvalitet. Samtidigt lyfter de fram att föreningsidrott som helhet (inte bara den fysiska aktiviteten) kan ha en positiv påverkan på den psykiska hälsan och de faktorer de belyser är känslan av
gemenskap, utveckla nya bekantskapskretsar samt skapa sociala normer och attityder. Att
medlemskap i idrottsförening påverkar den psykiska hälsan positivt visas även i regional statistik för Örebro län då resultat från Liv och hälsa ung (Region Örebro län, 2020) bearbetas och då frågan om ungdomarna mår bra rent generellt, dessa särredovisas uppdelat mellan de barn och unga som medlemmar i en idrottsförening och de som inte är det (diagram 1).
4 Diagram 1. Andel elever anser att de generellt mår bra eller mycket bra. Resultaten är uppdelade mellan elever som svarat att de är medlemmar i en idrottsförening och de som svarat att de inte är det.
I den senaste undersökningen av Liv och Hälsa ung redovisas psykisk hälsa i form av ”Mental health continuum – short form”, ett index som inkluderar fler olika frågor. Utifrån svaren kategoriseras individen i en av tre olika grupper; Blomstrande psykiskt välbefinnande, måttligt psykiskt
välbefinnande samt vissnande psykiskt välbefinnande. Indexet baseras på totalt 14 frågor varav tre frågor kring emotionell välmående, fem frågor kring socialt välmående och sex frågor kring
psykologiskt välmående (Figur 2). Visuell representation av länets resultat visas i diagram 2.
Figur 2: Frågor som inkluderas i Mental health continuum, - short form
Källa: Psykisk hälsa och ohälsa hos unga i Uppsala län (Region Uppsala, 2019
5 Diagram 2. Andel elever med blomstrande psykisk hälsa enligt MHC-SF i Örebro län. Resultaten är uppdelade mellan elever som är medlemmar i en idrottsförening och som svarat inte är det.
Resultaten visar att andelen med blomstrande psykisk hälsa är högre hos barn och unga som är medlemmar i idrottsföreningar än de som inte är det. Samtidigt som idrott över lag verkar ha en positiv påverkan på den psykiska hälsan finns det ett antal problemområden där den psykiska hälsan hos barn, unga, vuxna och äldre påverkas negativ av att vara medlemmar i en idrottsförening.
Riksidrottsförbundet (2017) lyfter exempelvis fram följande som aspekter inom idrotten som kan vara negativa för den psykiska hälsan:
• Tidig specialisering
• Utslagning
• Överträning
• Skeva sociala normer
• Fysiska och psykiska övergrepp
Psykisk hälsa under Corona-pandemin
Pandemin har utan tvekan förändrat en stor del av människors liv, inte minst för barn och ungdomar.
Den samlade bedömningen är att pandemin har orsakat en ökad psykisk ohälsa och en hälsoskuld som vi behöver ta höjd för att för att klara av under lång tid framåt. BRIS årsrapport 2021, “Första året med Pandemin – om barns mående och utsatthet” 1visar att antalet inkommande samtal ökat med 16% från 2019 till 2020. Tittar man på kontaktorsaker till BRIS under dessa år så ser man en tydlig koppling till pandemin och barns psykiska hälsa.
- Ångest ökat med 61%
- Nedstämdhet ökat med 55%
- Familjekonflikter ökat med 43%
- Psykiskt våld ökat med 32%
- Fysiskt våld ökat med 28%
1 bris_ar_2020_webb_low.pdf
6 BRIS konstaterar att barns stödbehov har hamnat i skuggan av pandemin, som i stället tagit många vuxnas uppmärksamhet. Några av BRIS slutsatser är att:
- Restriktionerna har lett till färre skyddsfaktorer i barns liv. (Skola och fritidsaktiviteter) - Pandemin har orsakat ett försämrat mående hos barn och unga
- Fler konflikter i hemmet med ökad utsatthet och upplevelse av våld som konsekvens - Information till barn kopplat till pandemin har varit otillräcklig
Barns fritidsintressen så som idrott är en viktig skyddsfaktor för psykisk hälsa. Därför har det varit viktigt att barn i så stor utsträckning som möjligt har kunnat fortsätta med sina idrottsaktiviteter.
PEP-rapporten 2021 som gjorts av Generation PEP visar att barn och unga blivit än mindre fysiskt aktiva under pandemin. Skärmtiden har ökat. 8000 barn och unga mellan 4–17 år deltog i rapporten
- 20% av barnen har rört sig mindre under pandemin. (30% på gymnasiet) - 33% har haft mer skärmtid under pandemin
- 20% av barnen når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet (självrapporterat) - 10% av de yngre barnen har mer än 5 timmar skärmtid/dag.
- 30% av tonåringarna har mer än 5 timmar skärmtid per dag (exkl. Skolskärmtid) - 44% av tonåringarna sover mindre än rekommenderade 8–9 timmar/dygn
I början av 2020, strax innan pandemin eskalerade i Sverige, genomfördes undersökningen Liv &
hälsa ung. För att följa upp ungdomars livssituation ett år in i en världsomfattande pandemi genomfördes 2021 en uppföljande undersökning i år 9 och 2 på gymnasiet. För nästan samtliga frågor (31 stycken) har en försämring skett. Förbättringar sågs för några frågor, framför allt kring alkoholkonsumtion, cannabiskonsumtion, andel med orolig sömn, framtidstro för världen och minskat skolk. Nedan följer ett axplock ur undersökningen – Resultaten redovisas hopslaget för år 9 och gymnasiet år 2.
- Andel med god hälsa har minskat från 82% till 80% för pojkar och från 65% till 61% för flickor.
- Andel med blomstrande psykisk hälsa har minskat från 52% till 49% för pojkar och från 37%
till 33% för flickor.
- Andel som rör sig minst 60 min per dag och tränar minst tre gånger i veckan har minskat från 46% till 39% för pojkar och från 29% till 22% för flickor.
- Andel som är med i någon idrottsförening har minskat från 62% till 51% för pojkar och från 55% till 45% för flickor.
- Andel som anger att de blivit fysiskt eller psykiskt illa behandlad av någon vuxen i sin närhet utanför skolan har ökat från 9% till 14% hos pojkar och från 15% till 26% hos flickor.
Uppföljningsundersökningen finns i sin helhet på följande Länk
Främjande av psykisk hälsa inom idrotten
Inom idrotten finns dels övergripande nationella arbetsmetoder för att främja psykisk hälsa, dels avgränsade regionala/lokala arbetsmetoder med samma syfte. För att både visa på idrottens
nationella arbete och det som görs regionalt i Örebro län från RF-SISU kommer de olika insatserna att särredovisas beroende på genomförandenivå.
7
Nationella arbetsmetoder
Riksidrottsförbundet har tillsammans med specialidrottsförbunden och Skolverket beslutat att lyfta psykisk ohälsa bland ungdomar inom idrotten. RF erbjuder utbildning för elitsatsande ungdomar samt tränare och ledare, aktiviteter som syftade till att lyfta psykisk ohälsa (Riksidrottsförbundet, 2017b). Utbildningspaketet bestod av både en utbildningswebb vid namn ”Vi lyfter” samt ett tryckt handledarmaterial. Projektet syftade till att väcka tankar och få ungdomarna att öppna sig och prata om hur det mår och vad som påverkar dem i deras miljö i skolan, hemma och elitidrotten (SISU, u.å).
Utöver det öppnade även en mottagning för elitidrott och hälsa i Stockholm. Syftet var att hjälpa ledare och idrottare på landslagsnivå eller de som precis avslutat sin karriär som upplever sig må psykiskt dåligt (GIH, 2017). Från och med 2019 finns även en sådan mottagning i Malmö (RF Skåne, 2019) Det fanns enligt lektorn Göran Kenttä ett extra stort behov inom elitidrotten då de ofta anses vara osårbara mentalt, robusta och starka. Det kan därför vara extra svårt för dem att ta klivet och söka hjälp.
I det bredare perspektivet satsas det även på grupper utanför eliten, RF har säkerställt att barn- och ungdomssakkunniga ska finnas till hands i varje distrikt för att stärka den psykiska hälsan hos idrottsutövare. Deras uppgift är att förstärka arbetet med att stödja, företräda och utbilda idrottsföreningar i områden såsom mobbning, övergrepp, selektering/petning, höga krav, ätstörningar, rasism med mera. (Stockholmsidrotten, 2017).
Värmlandsidrotten samarbetar sedan 2018 med Suicide Zero, syftet med satsningen är att lyfta problematiken kring psykisk ohälsa inom idrotten, det görs med hjälp tre föreläsningar vid namn
”Våga-fråga”, de tar upp fakta och myter kring psykisk ohälsa och självmord. Med verktygen i föreläsningarna ska ledare, lagkamrater och idrottsföräldrar blir det lättare att lära sig känna igen varningstecken på psykisk ohälsa samt hur de kan stötta i olika situationer (Värmlandsidrotten, 2018). Kommer ev. bli utbildningar för oss på RF-SISU.
I och med en stor efterfrågan på idrottspsykologisk kompetens har RF beslutat att bistå med vissa rekommendationer. Då det inte finns en skyddad titel är det fritt fram att titulera sig själv som idrottspsykolog, mental tränare, livscoach osv. Det är uppmuntrat för föreningar att ta hjälp av rådgivare vid behov men rekommenderas då att kontakta Liselotte Ohlson på Riksidrottsförbundet för vidareslussning till RF:s idrottspsykologer (Riksidrottsförbundet, 2019).
Insatser inom RF-SISU Örebro
Vid en granskning av det arbete RF-SISU gör och som kan koppas an till psykisk hälsa är det tydligt att barn och unga är de målgrupper som nås av de allra flesta av insatserna. Samtidigt kan det noteras att psykisk ohälsa i den vuxna befolkningen ökar över tid (Folkhälsomyndigheten, 2019b) och kan således vara ett viktigt område att arbeta med för RF-SISU. Under 2020–2021 är således planen att fortsätta med de insatser som redan görs inom området och där fokus ofta är barn och unga medan organisationen vill implementera ett nytt arbete för att även främja psykisk ohälsa hos vuxna och de målgrupper som RF-SISU väljer att rikta insatsen till är organisations- och aktivitetsledare. Att vara ledare inom idrotten är en vital del i att föreningar ska fungera. Det yttersta ansvaret ligger hos styrelsen (organisationsledarna). De får därmed hantera och besluta om många olika frågor som ibland är svåra som ställer krav och skapar press och stress. Organisationsledare löper därmed risk att drabbas av psykisk ohälsa kopplat till sitt uppdrag men även aktivitetsledare är en utsatt grupp då de ofta får hantera frågor och situationer som har potential att skapa psykisk ohälsa.
8
Organisation och resurser
• Sakkunnig barn och ungdom – RF-SISU har en person som är sakkunnig i barn och
ungdomsfrågor och som dels utbildar föreningar i hur barn- och ungdomsidrott ska bedrivas för att den ska vara positiv för samtliga delar av barns och ungas hälsa, dels agerar mot föreningar där det kommer till RF-SISUs kännedom om att idrott bedrivs på ett sätt som inte är förenliga med anvisningarna för barn- och ungdomsidrott.
• En intern arbetsgrupp med specifikt ansvar för RF-SISU Örebro Län för att utveckla insatser inom området psykisk hälsa utses. Arbetsgruppen ska bevaka kunskapsläget och
preventionsmetoder inom området och utifrån detta initiera och driva på utvecklingen för att främja psykisk hälsa hos de som återfinns inom föreningsidrotten i Örebro län. Gruppen ska föreslå strategier och insatser till RF-SISUs verksamhetsplan årligen. I uppdraget ingår även att följa upp insatserna årligen samt följa utvecklingen av psykisk hälsa inom idrotten via befolkningsundersökningar och kliniska erfarenheter.
Externa samverkansparter/stödfunktioner
Lokal arbetsgrupp för suicidprevention (LAG) - Region Örebro län. Margareta representerar i gruppen. Den tvärsektoriella gruppen har ett länsövergripande upppdrag för att utveckla och
samverka kring insatser för att förebygga suicid. Arbetet regleras i Handlingsplan för suicidprevention och psykisk ohälsa, RÖL 2016.
handlingsplan-for-suicidprevention-och-minskad-psykisk-ohalsa.pdf (regionorebrolan.se)
LeFam (Levnadsvanor – fysisk aktivitet och mat), arbetsgrupp för implementering av träningsgrupper för personer psykiatriska diagnoser inom Psykiatrin RÖL. Margareta och folkhälsosamordnarna representerar i arbetsgrupper.
Psykologprogrammet, Örebro universitet – https://www.oru.se/institutioner/juridik-psykologi-och- socialt-arbete/kontakt-och-presentation/personal-per-amne/personal-psykologi/
BRIS, Rädda Barnen, Unicef, Friends – RF ingår i nätverk med dessa barnrättsorganisationer och de träffas varje månad. I anslutning till deras möten arrangeras nätverksträffar med sakkunniga i barn och ungdomsidrott. Vid behov finns kontakt med organisationerna direkt från RF-SISU Örebro län Barnahus – Barnahus är en samverkansform mellan åklagare, polis, socialtjänst,
barnläkare/rättsläkare och BUP (Barn och ungdomspsykiatrin) med syfte att barn och unga som utsätts för sexuella övergrepp och/eller andra vålds-, fridsbrott endast ska behöva vända sig till ett ställe, Barnahus. Samverkan sker genom kännedom om varandra och dialog vid behov.
RF:s nätverk för sakkunniga – I alla RF-SISU distrikt finns en sakkunnig i barn och ungdomsidrott. RF:s sakkunnige i barn och ungdomsidrott Malin Träff, tillsammans med Idrottsombudsmännen leder och samordnar distriktens sakkunniga i barn och ungdomsidrott i ett nätverk som utbytererfarenheter och kompetensutvecklar sig.
RF:s idrottsombudsman - Anders Jorlin och Klas Hermansson är RF:s Idrottsombudsmän. De ansvarar även för Visselblåsarfunktionen som finns på RF.se där man anonymt kan anmäla verksamhet eller ledarskap som bryter mot idrottens värdegrund.
9 Åtgärdande
Förebyggande
Främjande
Regionalt nätverk för sakkunniga – Ett antal närliggande distrikts sakkunniga i barn och ungdomsidrott samlas regelbundet för diskussioner och erfarenhetsutbyte.
Barnrättsnätverk Örebro län – Länsstyrelsen sammankallar ett regionalt Barnrättsnätverk där länets kommuner, Regionen och RF-SISU Örebro län ingår. Sakkunnig i barn och ungdomsidrott ingår i nätverket.
Kultur & Fritid, Örebro kommun, Elisabeth Rapp och Thomas Eek - Löpande kontakter för informations och samsynsarbete.
Färgkodningsstruktur på arbetet
Insatserna sorteras utifrån tre olika perspektiv:
Främjande insatser syftar till att stärka och bibehålla en god psykisk hälsa.
Förebyggande insatser syftar till att upptäcka och/eller förhindra uppkomst av psykisk
ohälsa/problem. Minskar risker för ohälsa genom att minska riskfaktorer och riskbeteenden samt stärka skyddsfaktorer för hälsa.
Åtgärdande insatser syftar till att hantera psykisk ohälsa och problem som kräver professionellt stöd.
10 Alla nivåer kan vara strukturinriktade (organisatoriska), gruppinritade eller individinriktade. 2
Främjande av psykisk hälsa
Föräldraskapstöd- och vuxenskapsstödsutbildningar – I samtliga utbildningar och insatser riktade till föräldrar är målsättningen att föräldrarna stöttar sina barn på bästa sätt för att de ska må bra, ha roligt och utvecklas i sin förening:
• Pre Game Talk är en metod där vi genom samtal och utbildning med föräldrar i direkt anslutning till matchsituationer arbetar för att nå ett mer stödjande klimat hos föräldrarna.
• Här pågår barnidrott är ett koncept som innebär att föreningar som har barnidrott, vid sina arrangemang kan få tillgång till material som tydligt förmedlar vilka värderingar och
beteenden som är önskvärda, positiva och stöttande, vid evenemang för barn och unga.
Detta material finns i form av skyltar, affischer, muggar och broschyrer. Vid större
evenemang kan även RF-SISU finnas på plats och föra diskussioner med åskådare om barn- och ungdomsidrott och hur den bör bedrivas.
• Grundledarutbildning – Inom den grundledarutbildning som RF-SISU arrangerar ingår ett avsnitt där psykisk hälsa hos barn och ungdomar avhandlas.
https://utbildning.sisuidrottsbocker.se/sisuiu/tranare/pw/grundtranarutbildning-for- tranare/
• Föreläsningar – Bland de föreläsningar som RF-SISU erbjuder idrottsdistriktets
idrottsföreningar finns det en som direkt handlar om psykisk hälsa och psykisk ohälsa och dessutom finns det flera andra som tangerar dessa områden.
https://www.rfsisu.se/orebrolan/utbildningfolkbildning/forelasarbanken/
• Pulsprojekt och Rörelsesatsning i skolan – RF-SISU har två olika satsningar som fokuserar på att öka den fysiska aktiviteten i skolan. Pulsprojekt innebär att elever har schemalagda tillfällen med fysisk aktivitet, detta projekt har numera tagits över av skolorna själva medan RF-SISU finns tillgänglig för metodstöd och vid uppstart. Rörelsesatsning i skolan fokuserar på att skolan som helhet ska inspirera barnen till att bli mer fysiskt aktiva. Skolverket (2018) framhåller i sin forskningsöversikt att fysisk aktivitet kan ha positiv påverkan på
skolprestationen.
• Det dagliga uppsökande konsulentarbetet med utvecklingsstöd till styrelser, ledare, aktiva och föräldrar i ca 280 föreningar i länet måste också ses som ett kvalitativt stöd för arbetet med psykisk hälsa.
Utbildningar och insatser riktade till barn och ungdomar inom idrotten med koppling till främjande av psykisk hälsa:
• Schysst snack bakom stängda dörrar – För att motverka skeva sociala normer inom idrotten och skapa ett bättre och mer öppet klimat i idrottsföreningar erbjuder RF-SISU modellen Schysst snack bakom stängda dörrar där ett eller flera lag i en förening får diskutera vilka
2 Pellmer K, Wrammer H, Wrammer B. Grundläggande folkhälsovetenskap, 2017. Stockholm: Studentlitteratur.
11 normer och värderingar som finns inom deras lag samt hur de beter sig mot varandra i olika situationer. Detta med syfte att uppmärksamma och förändra beteenden och normer som inte är önskvärda.
• Barnens spelregler – BRIS och RF har tillsammans utvecklat materialet “Barnens spelregler”.
Dessa är framtagna främst för att utbilda barn och ungdomar om vad barns rättigheter utifrån Barnkonventionen kan betyda inom idrotten. Finns både som bok och hemsida med filmer och diskussionsunderlag. www.barnensspelregler.se
• Trygga idrottsmiljöer, sakkunnig i barn och ungdomsidrott och idrottskonsulenter stödjer och utbildar aktivitetsledare, organisationsledare, aktiva och föräldrar i frågor med bäring på trygg idrottsmiljö.
• Implementering av Rörelseförståelse – arbetsgrupp Peter Bergvall Virtanen, Malin Deck, Marcus Edin, Lucas Forsberg, Marcus Edin, Mathias Angelin, Tina Modin. På RF-SISU Örebro arbetar vi genomsyrande med rörelseförståelse, dels med föreläsningar och praktiskt
underlag för en stor variation av åhörare, utöver det är vi en stor part i Rörelsenätverket. Erik Hellmén på RF-SISU är koordinator och tillsammans med Handelskammaren, Länsstyrelsen, Region Örebro län, Örebro universitet och ett antal kommuner i länet arbetar vi för ett mer rörelserikt Örebro län.
• Samsynssatsning med Hockeyn, Innebandy, Handboll och Fotboll – Peter Bergvall Virtanen, Marie-Louise Forsberg Fransson. Peter sammankallar dessa idrotter som utgör en stor del av svensk barn- och ungdomsidrott. Syftet med samsynsgruppen är att skapa samsyn mellan idrotterna i frågor som rör barn och ungdomar. Idrotterna har undertecknat en
överenskommelse som handlar om att stödja barn som håller på med fler idrotter att kunna göra det utan press och krav på att välja. Överenskommelsen vilar på barnkonventionens grundprinciper.
• Kvinna i Fokus – främja psykisk hälsa hos asylsökande och nyanlända kvinnor och män.
Magdalena Åsgärde ansvarig. Gruppverksamhet med fysisk aktivitet och samtal riktar sig till kvinnor i åldern 18 år och uppåt. Deras män/partners erbjuds deltagande i gruppverksamhet med träning och samtal om jämställdhet, maskulinitet, samtycke, mänskliga rättigheter m.m.
Förebygga och upptäcka psykisk ohälsa
• Föreläsning med psykolog Marcus Gustavssons ”Idrott och psykisk ohälsa” via föreläsarbanken.
• Idrottspsykologi – prestation & hälsa är SISU Idrottsutbildarnas webbaserade stöd till elitsatsande ungdomar, tränare och föräldrar.
• Samarbete med BRIS – jourtelefon för barn och ungdomar samt idrottsledare. PBV Vi sprider information om och kontaktuppgifter till BRIS och andra stödverksamheter.
• Sakkunnig barn- och ungdomsidrott Peter har en rådgivande, utbildande och stödjande roll både internt och externt i frågor som rör ledarskap, föräldraskap och organisering av barn och ungdomsidrott utifrån barns utveckling, barnkonventionen forskning om barn- och ungdomsidrott mm.
12
• Projekt i ÖSK (akademin och A-lag) för att synliggöra och prata om psykisk ohälsa. – Margareta och Micke.
Syftet med insatsen är att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos spelare i Örebro SK:s akademilag. Förhoppningen är att insatsen kan bidra till att elitsatsande fotbollsspelare mår bättre medan de elitsatsar, kan hålla på längre med sin fotboll och står bättre rustade i händelse av skador, uteblivna framgångar eller i samband med avslutningen av idrottskarriären.
• Förebygga och hantera ätstörningsproblematik, Erik Hellmén Handlingsplan
• MHFA – Utbildningen MHFA (första hjälpen psykisk hälsa) ungdom fokuserar på barn och unga i ålder 12–18 år. Den lär ut om de vanligaste psykiatriska diagnosgrupperna och hur tecken på olika slag av psykiskt lidande kan vägleda oss att upptäcka, ta kontakt och hjälpa till på rätt sätt. Du får lära dig att stödja och uppmuntra en drabbad person till dess att ett tillfälligt kristillstånd är över eller till dess att personen fått lämplig professionell hjälp. Den lär också ut var det lokalt går att söka professionell hjälp. Huvudmålet är att lära ut en handlingsplan som inriktar sig mot mötet med en ung person i kris eller som visar tecken på psykisk ohälsa. I kursen ingår träningsmoment, gruppövningar och åskådliggörande filmer.
Ungdomskursen, som är en 14-timmarskurs uppdelat på 2-3 dagar, är avsedd för vuxna som i sin vardag har nära kontakt med ungdomar. Förutom beskrivning av de vanligaste
psykiatriska diagnosgrupperna finns avsnitt om ungdomsutveckling, ätstörning och reaktioner vid traumatiska händelser hos ungdomar. Samverkan sker med
länsdelssamordnarna för MHFA för att erbjuda idrottsledare att gå utbildningen kostnadsfritt.
• Upp, upp - vi lyfter Vi Lyfter är en webbplats för dig som är ung och idrottsaktiv. Här lyfts tankar, känslor och beteenden som rör psykisk ohälsa. Den är tänkt att vara ett stöd i dina egna tankar och reflektioner samt skapa kraft, vilja och mod att våga prata om det.
Webbplatsen har tre huvuddelar: Känn dig själv! - Skapa handlingskraft! - Följ upp!
• Ledare som lyssnar är en e-utbildningen som är framtagen av Folkhälsomyndigheten på uppdrag av regeringen. Den syftar till att ge ledare som möter barn och unga på fritiden grundläggande kunskaper om psykisk hälsa, ohälsa och suicid. Målet är att ledare som gått utbildningen ska vara mer närvarande, stödjande och trygga i möten med barn och unga som mår dåligt psykiskt, samt veta hur de kan bidra till att främja psykisk hälsa. E-utbildningen erbjuds kostnadsfritt och är öppen för alla att ta del av. Den är uppdelad i fyra delar och tar ca en dryg timme att genomföra i sin helhet.
Åtgärdande insatser
Ledare och idrottskonsulenter ska INTE ta på sig en terapeutisk roll! Nedan finns instanser att vända sig till som ledare och/eller föräldrar i de fall som kräver akuta åtgärder eller professionellt stöd:
• Råd eller behov av vårdinsatser vid ätstörningsproblematik – Ätstörningsenheten Region Örebro län, Erik Hellmén, kontaktperson
• Kontaktperson för orosanmälan, Peter Bergvall Virtanen
• Barnahus, Peter Bergvall Virtanen
13
• Hjälp att hjälpa – informationsfolder med stödorganisationer
Uppföljning
• Kvantitativt i VP
• Strategi 2025, utvecklingsresorna
• Liv och hälsa ung
• ELSA
• Utvärderingsinstrument Schysst snack och mansgrupper är under utveckling.
Utvecklingsområden 2021–2022
• Utveckla samverkan med idrottsgymnasier.
• Psykisk hälsa in i Tränarprogrammet ORU
• Forskning, kunskap – omvärldsbevaka, samla och sprida kunskap och metoder.
• Samarbete med universitetets psykologmottagning
• Samarbete med Knuffen & BUV
• Forskningscirklar – tematiska träffar
• Telefon/chatt-support till barn utvecklas? Det finns en tanke om att utveckla en
funktion/kanal likt den som BRIS har, fast inom idrotten för barn och unga. Det saknas en kanal för barn att kunna utrycka sin åsikt om hur de upplever idrotten vilket de enligt Barnkonventionen har rätt till. Detta ligger lite på is då RF uttryckt tveksamhet.
14
Definitioner
Psykisk hälsa är mer än frånvaro av sjukdom. Det handlar om mentalt välbefinnande och att
människor upplever sin tillvaro meningsfull, kan förverkliga de egna möjligheterna, kan klara vanliga påfrestningar, kan arbeta produktivt och vara delaktiga och bidra till samhället. Psykisk hälsa är en resurs.
Psykisk ohälsa används här som ett övergripande begrepp för såväl nedsatt psykiskt välbefinnande, lindriga psykiska eller psykosomatiska besvär som för mer allvarliga former av psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning.
Psykiska sjukdomar och psykisk funktionsnedsättning används här som en del av det bredare begreppet psykisk ohälsa med tillstånd av den typ eller grad att det kvalificerar till en psykiatrisk diagnos.
Psykiska eller psykosomatiska besvär beskriver olika tillstånd av psykisk obalans eller symtom som till exempel stress, oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter samt ofta förekommande huvudvärk och ont i magen. Symtomen kan i olika grad påverka funktionsförmågan. De behöver inte vara så svåra att diagnos kan sättas utan kan vara reaktioner på en påfrestande livssituation och är ofta övergående. Besvären har en koppling till depression och andra all-varliga psykiatriska tillstånd senare i livet.
Hälsofrämjande arbete stärker eller bevarar människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande.
Detta är åtgärder som vänder sig till alla för att öka människans delaktighet och tilltro till den egna förmågan samt kontroll att förbättra sin hälsa. Det kan handla om att barn tränar sina mentala, sociala och emotionella förmågor.
Förebyggande arbete leder till minskad ohälsa genom riktade åtgärder som sätts in för att minska riskfaktorernas påverkan på individen och samtidigt öka skyddsfaktorerna. Att stödja personer att ta kontroll över sina levnadsvanor är ett sätt att förebygga sjukdom.
Behandlande/rehabiliterande insatser utförs vid psykiatriska tillstånd.
Riskfaktorer och skyddsfaktorer finns på olika nivåer med koppling till individ, grupp, miljö och samhälle. Det kan handla om biologiska förutsättningar eller bostadsområde. Många riskfaktorer tillsammans ökar risken för psykisk ohälsa. Skyddsfaktorer är till exempel att barn klarar skolan, har kamrater, känner tillit till andra och har framtidstro vilket främjar barns resiliens.
15
Referenser:
Positionspapper psykisk hälsa hos barn och ungdomar, 2016. Sveriges kommuner och landsting (SKL) https://plus.rjl.se/info_files/infosida41849/Positionspapper_Psykisk_halsa_barn_och_unga.pdf (hämtad 200427)
WHO (2014). Mental health: a state of well-being:
https://www.who.int/features/factfiles/mental_health/en/
BRIS (2019). Hur har barn det? https://www.bris.se/globalassets/om-bris/bris-rapport- 2019/bris_arsrapport2018_2019_1.pdf
Idrottsforskning (2016). Elitens osynliga ohälsa. https://www.idrottsforskning.se/elitens-osynliga- ohalsa/
Folkhälsomyndigheten (2018a). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/53d5282892014e0fbfb3144d25b49728/skolba rns-halsovanor-2017-18-18065.pdf
Folkhälsomyndigheten (2018b). Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/628f1bfc932b474f9503cc6f8e29fd45/varfor- psykiska-ohalsan-okat-barn-unga-18023-2-webb-rapport.pdf
Folkhälsomyndigheten (2019a). Ojämlikhet i psykisk hälsa i Sverige.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/6db68e38e372406aab877b4669736eec/ojamli khet-psykisk-halsa-sverige-kortversion.pdf
Folkhälsomyndigheten (2019b). Öppna jämförelser folkhälsa 2019.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/ec714fca0b0145eab3d7924511550a74/oppna -jamforelser-folkhalsa-2019-18076.pdf
GIH (2017). Psykisk ohälsa bland elitidrottare – lösning finns
https://www.gih.se/Nyheter/2017/Goran-Kentta-om-psykisk-ohalsa-bland-elitidrottare/
Region Uppsala (2019). Psykisk hälsa och ohälsa hos unga i Uppsala län.
16 Region Örebro län (2020). Liv och hälsa - ung
https://utveckling.regionorebrolan.se/sv/valfard-och-folkhalsa/folkhalsan-i-siffror/liv-och-halsa--- ung/?E-2-39718=39718#accordion-block-2-39718
Riksidrottsförbundet (2015). Idrotten vill.
https://www.rf.se/omriksidrottsforbundet/idrottsrorelsensstyrandedokument/idrottenvillidrottsrore lsensideprogram
Riksidrottsförbundet (2017). Idrottens samhällsnytta. FoU-rapport 2017:1.
https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/nya-dokument/nya-
dokumentbanken/forskning-fou/idrottens-samhallsnytta/fou2017_1-idrottens-samhallsnytta.pdf
Riksidrottsförbundet (2017b). Teaterföreställning skapar samtal om psykisk ohälsa
https://idrottonline.se/Riksidrottsforbundet/Allanyheter/2016/teaterforestallningskaparsamtalomps ykiskohalsa
Riksidrottsförbundet (2019). Anlita psykologisk rådgivare
https://www.rf.se/bidragochstod/elitidrottsstod/Idrottspsykologi/anlitapsykologiskradgivare/
Riksidrottsförbundet (2018). RF och idrottsrörelsen.
https://www.rf.se/Undermeny/RFochsvenskidrott
RF Skåne (2019) Mottagning i Malmö behandlar psykisk ohälsa bland elitidrottare.
https://www.rfsisu.se/skane/Nyheter/Egnanyheter/2016/mottagningimalmobehandlarpsykiskohalsa blandelitidrottare
Skolverket 2018. Redovisning av uppdrag om mer rörelse i skolan.
https://www.skolverket.se/getFile?file=4038
SISU (u.å). Upp upp - vi lyfter - Min personliga handlingsplan
https://utbildning.sisuidrottsbocker.se/sisu/generell/idrottspsykologi/upp-upp-vi-lyfter/
Stockholmsidrotten (2017). Barn- och ungdomsidrott
https://idrottonline.se/Riksidrottsforbundet/Distrikt/stockholmsidrottsforbund/Undermeny/Verksa mhetsomraden/Barn-ochungdomsidrott
Värmlandsidrotten (2018). Värmlandsidrotten inleder samarbete med Suicide Zero
https://idrottonline.se/Riksidrottsforbundet/Distrikt/varmlandsidrottsforbund/varanyheter/2018/va rmlandsidrotteninledersamarbetemedsuicidezero
17 Folkhälsomyndigheten (2020) E-utbildning Ledare som Lyssnar.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/ledaresomlyssnar/ (hämtad 200427)
Idrottspsykologi – prestation & hälsa (2020) SISU Idrottsutbildarna
https://utbildning.sisuidrottsbocker.se/sisu/generell/idrottspsykologi/idrottspsykologi-prestation- och-halsa/
