Framtidens skola
Jag duger, jag kan, jag
Jag duger, jag kan, Jag duger, jag kan, jag vill
Jag duger, jag kan, jag vill
Jag duger, jag kan, jag vill
Jag duger, jag kan, jag vill
Jag duger,
Jag duger, jag
kan, jag vill
jag kan, jag vill
vill
jag vill
Jag duger, jag kan, jag vill
Jag duger, jag kan, jag vill
Jag duger, jag kan, jag vill
Jag duger, jag kan, jag vill
Definitioner
Deklaration
Vi tror på eleven/barnet. Alla kan och alla vill lära sig. Vi människor lär oss på olika sätt. Det gäller bara att hitta den bästa ingången för varje individs lärande. Varje barn/elev ska ha upplevt att de har lyckats och blivit uppmärksammade
under sin tid i förskolan/skolan. Jag duger, jag kan och jag vill är känslor och upplevelser som varje elev/barn ska bära med sig.
Förskola används i denna plan som ett gemensamt begrepp för pedagogisk barnomsorg, förskola och öppen förskola.
Skola används som ett gemensamt begrepp för grundskola inklusive förskoleklass, grundsärskola och fritidshem.
Barn används för alla barn i Förskola.
Elev används som ett gemensamt begrepp för elever i grundskola, förskoleklass, fritidshem samt grundsärskola.
Förälder används som ett gemensamt begrepp för förälder och vårdnadshavare.
4
Syftet med utbildningen i Skurups kommun
För att alla ska kunna medverka i framtidens samhälle, krävs att alla tillgodogör sig framtidens kompetensområden (jfr EU:s
nyckelkompetenser):
• Grundkompetenser (Läsa, skriva, räkna och språk)
• Medmänskliga kompetenser (Moralisk kompass, kunna kommunicera, global medvetenhet)
• Innovativa kompetenser (Normbrytare, kreativitet, nyfikenhet och ledarskap)
• Digitala kompetenser (Hitta, värdera och granska information, lära om och lära nytt och nätsmart).
I skollagen regleras förskolans, grundskolans, fritidshemmets och grundsärskolans verksamheter. Skollagen kompletteras med
grundskoleförordningen. Dessa styrdokument baseras även på internationella dokument såsom FN:s Barnkonvention. I läroplanerna formuleras värdegrund och uppdrag samt anger nationella mål och riktlinjer för verksamheterna.
Den kommunala skolplanen är en lokal politisk viljeinriktning som tillsammans med prioriteringar kompletterar de nationella målen och riktlinjerna. Dessa utgör tillsammans med läroplaner det centrala underlaget vid utarbetandet av
förvaltningsövergripande och lokala måldokument som i sin tur styr det systematiska kvalitetsarbetet.
4
Verksamhetsövergripande inriktning
• Föräldrarna bär huvudansvaret för sina barns fostran. Föräldrar har stora möjligheter till inflytande på verksamhetens innehåll i form av
deltagande i t.ex. föräldraråd eller motsvarande.
• Att utveckla direktkommunikation med föräldrar möjliggör större delaktighet.
• I Skurups kommun råder det frihet att välja förskola/skola. Alla skolor, oavsett om de är friskolor eller kommunala, verkar på likvärdiga villkor.
• Elevers individuella utvecklingsplaner tillsammans med skriftliga omdömen ger stor tydlighet till lärandet och därmed goda
förutsättningar för föräldrainflytande.
• Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet och har stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. (SKOLFS 2010:37 Skolans uppdrag)
• Samverkan/samarbete sker mellan förskola, grundskola och fritidshem för att optimera både innehåll och lokalanvändande.
• Samverkan sker mellan förskola, skola, fritidshem, socialtjänst och polis m fl. kring barn som riskerar att fara illa eller som far illa.
• Alla barn ska uppleva att de blir sedda och ska känna sig bekräftade.
• Barnen/eleverna är medvetna om och har intresse och engagemang för miljöfrågor och en hållbar utveckling.
6
Verksamhetsövergripande mål
Mål
En viktig uppgift för verksamheten är att ge överblick och
sammanhang. Verksamheten ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna/barnen ska få möjlighet att ta
initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra (SKOLFS 2010:37 Skolans uppdrag 5st). Verksamheten ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett entreprenöriellt förhållningssätt.
• Elever ges möjlighet att använda sina kunskaper, värderingar och färdigheter inom ramen för konkreta projekt.
• Pedagogerna ges mod och möjlighet att våga bryta gamla mönster och låta eleverna använda det omgivande samhället som lärokälla i större utsträckning.
• Samarbete mellan skola, arbetsliv och näringsliv ska stärkas och utvecklas.
Entreprenöriellt lärande
Kultur i förskola och skola
Verksamheten ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama, idrott och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. När kulturen knyts till lärandet berikar den med nya perspektiv och skapande uttryck.
Mål
• Ta del av Region Skånes kulturutbud för barn och unga.
• Öka möjligheterna för barn och elever att möta, ta del av och uppleva ett varierat kulturutbud.
10
Jämställdhet, likabehandling och mångfald
Ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas.
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.
Alla barn och elever ska mötas utifrån deras unika förutsättningar och behov. Förskolan och skolan i Skurup ska vara tillgänglig för alla, vilket innebär en stor variation av förutsättningar, önskningar och behov.
Värdegrundsutbildning sker kontinuerligt från förskola till grundskolans senare år.
Mål
• Fördjupa arbetet för ökad tolerans och mot diskriminering och negativa attityder.
• Ökad hänsyn till jämställdhet, likabehandling och mångfald tas vid planering av all verksamhet.
Våld och droger
Alla vuxna har ett ansvar att överallt och alltid vara vaksamma och verksamma mot beteenden som kan leda till våld och
droganvändning.
Det förebyggande arbetet mot våld eller droger är av hög prioritet.
Elevdemokrati
Rektor och Förskolechef har ett särskilt ansvar för att arbetsformerna utvecklas så att ett aktivt barn- och elevinflytande gynnas.
Alla barn och elever tränas i demokratins principer och ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem (SFS 2010:800 4 kap § 9),
Alla barn- och elevgrupper har organiserade forum för inflytande, t.ex.
matråd, klassråd, skolråd och BUF (Barn- och ungdomsfullmäktige).
Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen (SFS 2010:800 4kap § 9).
12
Lokaler, arbetsmiljö och tillgång till skolbibliotek
Ändamålsenliga och inspirerande lokaler har stor betydelse för
arbetsmiljön, liksom en stimulerande och säker utemiljö och skolväg.
Det är ett gemensamt ansvar för alla delaktiga att verksamheterna bedrivs i en bra miljö.
Tillgång till skolbibliotek utgör pedagogiskt verktyg och ger tillfällen till läsupplevelser.
Mål
• För att verksamheten ska bedrivas i ändamålsenliga, trivsamma och stimulerande miljöer, görs en löpande underhållsplan för varje enhet.
• För att säkerställa en säkrare skolväg sker undervisning i trafikkunskap.
Profilering
Genom att verka för förstärkning av förskolors/skolors profilering och ytterligare ökning av den pedagogiska mångfalden i kommunen, vill vi uppmuntra till aktiva val.
Mål
• Profilering av förskolors/skolors inriktning ger föräldrar, elever och personal en tydlighet av vilka valmöjligheter som erbjuds.
• Om en elev har förutsättningar för gymnasiekurser eller andra högre studier ska sådana erbjudas.
14
Skolledarskap och pedagogernas yrkesroll
Rektorn/förskolechefen ansvarar för det pedagogiska utvecklingsarbetet (SFS 2010:800 2 kap § 9).
Pedagoger i Skurup ges förutsättningar att utvecklas i sin profession.
Uppföljning, utvärdering och reflektion
De nationella och kommunala målen ska vara kända av såväl personal, föräldrar och barn/elever. Målen ska regelbundet följas upp,
analyseras och redovisas för allmän kännedom.
Alla förskolor och skolor har ett ansvar att följa upp och utveckla den egna verksamheten.
Inom förskola och skola sker detta bland annat med verktyg för kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring i det systematiska
kvalitetsarbetet.
Utvärderingsarbetet ligger till grund för verksamheternas årliga kvalitetsrapporter där måluppfyllelse och eventuella åtgärder för förbättrad måluppfyllelse redovisas. Dessa ska varje år redovisas till Skol- och utbildningsberedningen och
skolstyrelsen/kommunstyrelsen.
Ytterligare led i uppföljningsarbetet utgör politikers verksamhetsbesök och periodiska sammankomster med rektorsgrupp och
förvaltningschef.
Förskolan
Förskolan utgör det första steget och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.
Förskolan är trygg, lärorik och rolig samt erbjuder, genom den pedagogiska verksamheten, omsorg och fostran. Förskolan lägger grunden för ett livslångt lärande.
Förskolorna arbetar utifrån varje barns individuella mognad och utveckling.
För att stimulera såväl språkutveckling som framtida internationella kontakter ges språkstimulans både på barnets modersmål och på andra främmande språk.
Förskolan ska stödja barns fysiska och psykosociala hälsa samt kunskapsutveckling.
Handledande insatser från centrala resursteamet ges om behov finns.
För varje barn upprättas och följs individuella utvecklingsplaner, vilka ligger till grund för minst en årligen återkommande dialog med
föräldrarna och för planering av den pedagogiska verksamheten.
Angivna mål för förskolan är samtidigt vägledande för verksamheten i pedagogisk omsorg.
16
Mål för förskolan
• skapa stimulerande lärmiljöer som utmanar barns nyfikenhet och lust att lära
• säkerställa att det finns goda kunskaper om barns utveckling och lärande bland personalen
• prioritera arbetet med barnens språkliga, matematiska och kommunikativa utveckling. Ett aktivt arbete ska ge goda möjligheter och förutsättningar för barnens framtida läs- och skrivutveckling samt matematikutveckling
• ta tillvara möjligheterna för barnen att möta och uppleva ett varierat kulturutbud samt säkerställa, att barnen har tillgång till biblioteksupplevelser
• säkerställa den IT-pedagogiska utvecklingen för barnens lärande och deras förtrogenhet med mediet
• lägga vikt vid utevistelsen och att barnen lär sig kostens betydelse för god hälsa.
Förskolan ska
Förskoleklass
Förskoleklass är en frivillig skolform för sexåringar och drivs under ett läsår.
Den är en bro mellan förskola och grundskola.
Den ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.
Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.
Förskoleklassen ska ta tillvara på de erfarenheter och kunskaper som eleven tillgodogjort sig i förskolan.
För varje barn upprättas och följs individuella utvecklingsplaner vilka ligger till grund för minst en årligen återkommande dialog med
föräldrarna och för planering av den pedagogiska verksamheten och barnets utveckling.
Personalen i förskoleklassen ska ha kompetens och utbildning som krävs för att möta sexåringens behov av kreativt lärande.
18
Mål för förskoleklass
• fortsätta förskolans prioriterade arbete med barnens språkliga, matematiska och kommunikativa utveckling. Ett aktivt arbete, inte minst genom ett entreprenöriellt förhållningssätt, ger goda
möjligheter och förutsättningar för barnens framtida kunskapsutveckling
• verksamheten ska sträva efter att erbjuda alla barn daglig fysisk aktivitet
Förskoleklass ska
En viktig uppgift för verksamheten är att ge överblick och
sammanhang. Verksamheten ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna/barnen ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra (SKOLFS 2010:37 Skolans uppdrag 5st).
Verksamheten ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett entreprenöriellt förhållningssätt.
Grundskolan lägger grunden till en kunskapsutveckling, som ger
beredskap för fortsatta studier, tillträde till arbetslivet och delaktighet i samhället.
Skolan ska i samarbete med hemmet främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande
individer och medborgare. Varje elev möts av höga förväntningar oberoende av bakgrund.
Elever och föräldrar vet vad som krävs för att uppnå olika
kunskapsnivåer. Eleverna får hjälp att komma till insikt om hur de bäst inhämtar kunskap och sitt eget sätt att lära. Skolan arbetar för att eleven - utifrån den individuella utvecklingsplanen - når sina individuella, utmanande och realistiska mål.
Grundskolan
20
Elevens nyfikenhet och kreativitet tas tillvara och en viktig uppgift för läraren är att utmana och inspirera. Alla elever lär sig att söka
information och inta ett analytiskt och kritiskt förhållningssätt till informationens innehåll, avsikt och ursprung.
Skolan ger eleverna kunskap i att möta en omvärld i förändring och att orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde.
Internationella kontakter, kulturarv och mediafrågor uppmärksammas.
Skolan säkerställer den IT-pedagogiska utvecklingen för elevernas lärande och deras förtrogenhet med mediet.
Undervisningen använder lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning som ska bedrivas.
Studie- och yrkesvägledningen erbjuder eleverna oberoende vägledning, motivation, stöd och uppmuntran inför studie- och yrkesval.
Mål för grundskolan
• ge förutsättningar för alla elever att vid utgången av skolår tre uppnå läs- och skrivkunnighet samt matematisk förmåga enligt läroplanen
• skolan ska, tillsammans och med stöd av elevhälsans olika
personalkategorier, främja elevernas kunskapsmässiga, utveckling samt fysiska och psykosociala hälsa
• sträva efter att elevernas meritpoängssnitt förbättras
• säkerställa att alla elever blir behöriga till gymnasieskolan
• utbilda för framtiden vilket kräver att skolan följer med i den tekniska utvecklingen och gärna ligger i framkant
Grundskolan ska
22
Fritidshem
Fritidshem är ett komplement till skolan och ska stimulera samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov.
Fritidshemmet ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.
Eleverna arbetar bl.a. med att ta ansvar för sig själv, sina handlingar och för sitt lärande. Detta bidrar till att stärka eleverna som individer och för att de ska känna att de duger som de är och kunna säga nej till sådant som känns fel.
24
Mål för fritidshem
• varje dag prioritera rörelse i olika former
• uppmärksamma kostfrågor
• komplettera skolan genom att framhålla exempelvis skapande arbete, miljöperspektiv och alternativa praktiska lärformer såsom utepedagogik.
Fritidshem ska
Sammanställning av styrdokument och övriga dokument
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) FN:s konvention om barnets rättigheter (1989-11-20)
FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning (1993)
UNESCO Skolbiblioteksmanifest (1998)
Salamancadeklarationen för undervisning av elever med behov av särskilt stöd (1994)
Internationella dokument
Nationella dokument
Skollagen med förordningar (SFS 2010:800)
Läroplaner för förskola och skola (SKOLFS 2010:37, SKOLFS 2011:19) Allmänna råd och kommentarer (Skolverket)
Mål för folkhälsan (Socialdepartementet) Arbetsmiljölagen (SFS 1997:1160)
Bibliotekslagen (SFS 1996:1596 med ändringar tom 2012:912)
Kommunala dokument använda vid framtagandet av detta dokument
Vision 2014 för Skurups kommun (KF 2008-12-15) Översiktsplan för Skurups kommun (KF 2009-10-26) Jämställdhets- och likabehandlingsplan (KF 2007-12-17)
Policy mot våld och droger för barn och ungdomar i Skurups kommun (KF 2008-03-31)
Hållbar utveckling (KF 2006-06-19)
26
JAG DUGER JAG KAN
JAG VILL
Skurups Kommun
Stora Torggatan 4, 274 80 Skurup Telefon 0411-53 60 00, Fax 0411-53 60 65
www.skurup.se
Denna plan antogs av Kommunfullmäktige den 30 september 2013
