Föräldraengagemang i barns
idrottsföreningar
O LM O K T O B ER 2 00 4
FoU-rapporter
2003
1. Idrott, kön och genus – en kunskapsöversikt
2. Man vill ju inte att föreningen ska dö – en studie om idrottens föreningsledare våren 2003 (Anders Rönmark)
3. Etnisk mångfald och integration – visar idrotten vägen? (Jesper Fundberg) 4. Möjligheten till motion och fysisk aktivitet – lika för alla?
5. Kvinnor och män inom idrotten 2003 – statistik från Riksidrottsförbundet
2004
1. Ätstörningar – en kunskapsöversikt (Christian Carlsson)
2. Kostnader för idrott – en studie om kostnader för barns idrottande 2003
3. Varför lämnar ungdomar idrotten – en undersökning av fotbollstjejer och – killar från 13 till 15 år (Mats Franzén, Tomas Peterson)
4. IT-användning inom idrotten (Erik Lundmark, Alf Westelius)
5. Svenskarnas idrottsvanor – en studie av svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2003 6. Idrotten i den ideella sektorn – en kunskapsöversikt (Johan R Norberg)
7. Den goda barnidrotten – föräldrar om barns idrottande (Staffan Karp)
8. Föräldraengagemang i barns idrottsföreningar (Göran Patriksson, Stefan Wagnsson) Rapporterna kan beställas från Riksidrottsförbundets kundtjänst – kundtjanst@rf.se eller tel 08-699 62 03
Förord
Idrottsrörelsens samlar varje år barn och ungdomar till mer än 6 500 000 aktiviteter – över hela landet, i många olika idrotter och på alla nivåer. Det blir nästan 18 000 varje dag, en fantastisk omfattning som visar att barn- och ungdomsidrotten idag är en verklig folkrörelse. Faktum är att över 80 procent av alla barn och ungdomar i Sverige någon gång går med i en idrottsförening.
För att det ska vara möjligt att åstadkomma all denna aktivitet krävs ledare, ideella ledare. Hundratusenstals vuxna ställer upp, nästan alltid utan någon som helst ersättning, för att hjälpa de unga att utvecklas, inte bara som idrottare utan även som människor. De allra flesta av dessa ledare är föräldrar till de idrottande barnen.
Föräldrar fungerar inte bara som tränare, det finns en oändlig rad andra sysslor som måste skötas för att idrottens hjul ska snurra utan gnissel. Barn ska skjutsas till träning och matcher/täv-lingar, smutsiga tröjor ska tvättas, lotter ska säljas och bullar ska bakas. Allt detta görs också, ofta utan att någon lägger märke till det förrän det inte längre fungerar.
Trots föräldrarnas viktiga roll är de ett hittills nästan helt outforskat område. Har alla idrotts-föreningar engagerade föräldrar som ställer upp eller är det endast få idrotts-föreningar förunnat? Kan, vill och orkar de det och hur stor andel av och i vilken grad engagerar sig föräldrarna i barnens idrottsföreningar? Hur väl känner föräldrarna till föreningarnas verksamhet? Vill och brukar för-äldrarna vara med och påverka föreningens verksamhet? Det är bara några av de frågor man kan ställa, och som nu ställts av forskarna Göran Patriksson, Göteborgs universitet, och Stefan Wagns-son, Karlstads universitet. De har frågat drygt 700 föräldrar i 97 olika idrottsföreningar om deras engagemang i sina barns idrottande.
Rapporten, som nu är klar, bekräftar vissa uppfattningar men tar också död på en del myter. Framför allt ger den en betydligt solidare bas för fortsatta diskussioner om föräldrarnas roll inom idrotten samt deras vilja och möjlighet att spela den rollen. Det är en viktig diskussion för barn- och ungdomsidrottens fortsatta utveckling.
Anders Lundin Breddidrottschef
Fotnot: Samtidigt med denna rapport publiceras rapporten ”Den goda barnidrotten - föräldrar om barns idrottande” (FoU-rapport 2004:7).
Sammanfattning
Föräldrarnas betydelsefulla roll i barnens idrottsföreningar har sällan ifrågasatts. Enga-gerade föräldrar som skjutsar, ställer upp som funktionärer, står i kiosk, säljer lotter, agerar tränare eller sitter i styrelsen m m har i vissa för-eningar varit en förutsättning för dess utveck-ling och ibland överlevnad. Arbetsuppgifterna har då kunnat fördelas på fler medlemmar och en balans mellan föreningens arbetskrav och medlemmarnas samlade förmåga lättare kunnat uppnås, samtidigt som förutsättning-arna för en väl fungerande demokrati gynnats.
Trots den allmänna uppfattningen om för-äldrarnas betydelse har forskningen rörande detta område varit starkt eftersatt. Syftet med denna studie har således varit att undersöka föräldrarnas engagemang i sina barns (7-12 år) idrottsföreningar samt att undersöka föräldrar-nas insikt i och förståelse för verksamheten i dessa idrottsföreningar. Frågor vi ställt oss i denna studie är huruvida idrottsföreningar har engagerade föräldrar som ställer upp i fören-ingsarbetet eller om det endast är få föreningar förunnat? Kan, vill och orkar de det och hur stor andel av och i vilken grad engagerar sig föräldrarna i barnens idrottsföreningar? Hur väl känner föräldrarna till föreningarnas verk-samhet? Vill och brukar föräldrarna vara med och påverka föreningens verksamhet?
Med hjälp av ett frågeformulär, med i huvudsak frågor med fasta svarsalternativ, samlades data in från 734 föräldrar till idrot-tande barn i 97 olika idrottsföreningar runt om i Sverige. Svaren analyserades utifrån teorier om demokratiska processer samt med hjälp av en modell som innehöll olika dimensioner av
föräldraengagemanget i barnens idrottsfören-ingar och hur de tillsammans påverkar graden av det totala föräldraengagemanget i idrottsför-eningarna.
Resultaten visade att föräldrarna i hög grad är engagerade i barnens idrottsföreningar, där 80 procent av föräldrarna på något sätt är enga-gerade i någon av sitt/sina barns föreningar, främst i form av att skjutsa barnen till match eller tävling. I genomsnitt engagerar de sig 3,5 timmar/normalvecka i barnens idrottsfören-ingar. Vidare framkom att graden av föräld-raengagemang är högst inom lagidrotterna, att mer tid ägnas åt arbete i pojkarnas idrottsför-eningar jämfört med flickornas och att ande-len engagerade mammor och pappor är lika stor, men att pappor ägnar signifikant mer tid åt föreningsarbete än mammor. Av resultaten framkom även att föräldrarna har relativt god kännedom om föreningarnas organisation och målsättningar men inte om föreningarnas eko-nomi. Diskussioner fördes om betydelsen av föräldrarnas höga grad av engagemang, vilka inte enbart utgör en viktig resurs för idrottsför-eningarna och barnens idrottande, utan även skapar en del av förutsättningarna för en väl fungerande demokrati i Sverige.
Författarna:
Göran Patriksson, professor i pedagogik vid Idrottshögskolan, Göteborgs universitet och professor i idrottsvetenskap vid Karlstads uni-versitet.
Stefan Wagnsson, adjunkt i idrottsvetenskap vid Karlstads universitet.
Inledning
Bakgrund
Idag är närmare 22 000 föreningar anslutna till Riksidrottsförbundet och inbegriper över 3 milj medlemskap (www.rf.se/SCB, 2003). I vissa åldersgrupper är mer än varannan flicka och två tredjedelar av pojkarna medlem i någon idrottsförening. En verksamhet av sådan omfattning kräver en väl fungerande organisa-tion med medlemmar som kan och vill enga-gera sig i föreningens arbete.
Ur ett samhälleligt perspektiv kan ett sådant engagemang även sägas utgöra basen för en väl fungerande demokrati (Putnam, 1996). Fören-ingslivet skapar förutsättningar för demokratin genom att tillhandahålla gemensamma mötes-platser i samhället. Det är främst här som den för demokratin så centrala dialogen mellan människor kan föras och förtroende, vana att samarbeta och känsla av samhörighet medbor-garna emellan kan utvecklas (socialt kapital) (Rothstein m fl, 1995). Här ges även möjlig-heter att träna upp och utveckla förmågan att formulera sig, argumentera, värdera och att gemensamt kunna fatta beslut (Vogel, Amnå, Munck, Häll/SCB, 2003). I Sverige har frivil-liga medborgarsammanslutningar, som nykter-hetsrörelsen, humanitära hjälporganisationer, fredsorganisationer och idrottsrörelsen ibland kallats för skolor i demokrati.
Idrottsföreningarnas syften och mål har varierat genom åren men gemensamt för dessa har varit att de i huvudsak bedrivits på ideell basis. Krav på engagemang har således ej kunnat ställas i samma utsträckning som inom sammanslutningar där betalning för utförda tjänster verkat som incitament till engagemang. Idrottsföreningarna har istället fått förlita sig på att medlemmarnas intressen och behov kunnat tillfredsställas i den omfattning att de ansett det vara värt den tid som använts till arbete i föreningen. Väl omvittnade är de s k eldsjä-larna, som genom sitt stora engagemang sett till att föreningsverksamheten kunnat fortleva utan några större krav på ekonomisk ersättning för sitt arbete.
Idrottsföreningar kan i längden få svårt att utvecklas eller ens överleva om verksamheten bärs upp av endast ett fåtal individer vilka är
starkt involverade i verksamheten. Risken att dessa eldsjälar åtar sig för mycket föreningsar-bete är uppenbar, vilket kan leda till utbränd-het/utmattningsdepression och i förlängningen att dessa slutar engagera sig i föreningen. Det föreligger även en risk att de demokratiska vär-dena åsidosätts i föreningar där endast ett fåtal individer engagerar sig och beslutar om dess inriktning.
I detta sammanhang kan föräldrar till barn i olika idrottsföreningar sägas ha en betydelsefull roll. Engagerade föräldrar som skjutsar, ställer upp som funktionärer, står i kiosk, säljer lotter, agerar tränare eller sitter i styrelsen m m har i vissa föreningar varit en förutsättning för dess utveckling och ibland överlevnad. Arbetsupp-gifter har kunnat fördelas på fler medlemmar och en balans mellan föreningens arbetskrav och medlemmarnas samlade förmåga kunnat uppnås, samtidigt som förutsättningarna för en väl fungerande demokrati gynnats.
Det finns en tendens att föreningsengage-manget i Sverige minskar. Människor har helt enkelt svårt att få tiden att räcka till. En kraf-tig ökning av arbetslösheten under 1990-talet kombinerat med en ökad arbetstakt, en allmänt ökad otrygghet och ökad konkurrens på arbets-marknaden är några faktorer som tros ligga bakom ökade konflikter i valen mellan fritids-intressen, familj och arbete (Vogel m fl, 2003). Hur ser det då ut inom barnidrotten? Har de flesta idrottsföreningar engagerade föräldrar som ställer upp i föreningsarbetet eller är det få föreningar förunnat? Har föräldrarna tid att engagera sig i barnens idrottsföreningar? Kan, vill och orkar de det?
Vid diskussioner med företrädare inom idrottsrörelsen rörande föräldrarnas engage-mang i idrottsföreningarnas arbete framträ-der ibland två motsatta bilframträ-der. Av några målas en bild upp av fantastiska föräldrar som i hög grad alltid ställer upp och hjälper till i fören-ingsarbetet. Av andra en bild av föräldrar med bristande intresse för verksamheten, svag vilja att hjälpa till eller påverka föreningens verk-samhet och där barnens idrottande används som en täckmantel för barnpassning. Dessa kanske överdrivna bilder av
föräldraengage-manget föranleder, tillsammans med ovanstå-ende resonemang, ett flertal frågor som söker mer nyanserade svar. Hur stor andel av och i vilken grad engagerar sig föräldrarna i barnens (7-12 år) idrottsföreningar? Hur väl känner för-äldrarna till föreningarnas verksamhet? Vill och brukar föräldrarna vara med och påverka föreningens verksamhet? Engagerar sig män mer än kvinnor och skiljer sig engagemanget åt mellan olika idrotter? Detta är bara några av de frågor som söker svar i föreliggande undersök-ning. Med dem i bakhuvudet ger vi oss i kast med tidigare forskning inom problemområdet för att om möjligt komma närmare svaren.
Tidigare forskning
Det är ont om studier rörande föräldraen-gagemang i barnens idrottsföreningar. För-visso förekommer ett antal undersökningar som tangerar området. Dessa har dock främst varit inriktade på föräldrarnas engagemang i relation till barnens aktivitet, varav den övervägande delen i huvudsak riktats mot de negativa aspekterna av föräldrarnas engage-mang (överdrivet engageengage-mang/föräldrapress) (Augustsson, 1997; Wagnsson, 2001; Nyberg, 2000; Söderqvist, 2002). De fåtal studier som behandlat det aktuella problemområdet har pri-märt inriktat sig mot andra närliggande forsk-ningsfrågor och således har inte föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar mer specifikt belysts.
Av äldre mindre studier kan nämnas att Malmsten m fl (1983) intervjuade 20 föräld-rar med barn 7-9 år inom idrotterna ishockey, fotboll och gymnastik om deras engagemang och kännedom om sina barns idrottsutövande. Utifrån undersökningsresultaten framkom en bild av föräldrar som i hög grad är intresse-rade av att hjälpa till i föreningens verksam-het. I stort sett alla föräldrar (18 st) ville hjälpa till i föreningarna vid tävling och träning t ex som chaufförer eller genom att samla in pengar och priser. Malmsten m fl pekade även på för-eningsinformationens betydelse, där föräldrar som fått information i form av föreningsblad, tidningar m m i högre grad var engagerade i föreningen. Undersökningens ringa urval och inaktualitet tillåter oss dock inte att utifrån den dra några större slutsatser om föräldrarnas engagemang idag.
En av få studier som behandlat problemom-rådet på senare tid, om än indirekt, är Staffan Karp (2000) som i sin avhandling ”Barn, för-äldrar och idrott” undersökt idrottens betydelse för idrottsaktiva barn och deras föräldrar. Stu-dien omfattade 18 barn i åldrarna 10-12 år med respektive föräldrar inom idrotterna golf och fotboll fördelat på två idrottsföreningar. Med hjälp av djupintervjuer tillfrågades föräldrarna bl a om sitt deltagande och sina uppfattningar om den aktuella föreningens verksamhet. Här framkom att flertalet föräldrar med barn inom golfföreningen (1 500 medlemmar) engage-rade sig i sitt barns idrottande och då företrä-desvis genom att skjutsa barnen till och från träning och tävling. Den övervägande delen av föräldrarna spelade själva golf för att till-fredsställa sina sociala behov. På grund av för-eningens expansion hade dock samhörigheten och klubbkänslan kommit att försämras med påföljden att små subgrupper inom föreningen hade bildats. Intervjusvaren visade även att det inte var ovanligt att barnen följde med sina föräldrar och spelade golf och att behovet av organiserad, ledarledd träning därför inte var lika stort som inom övriga idrotter. Ett visst motstånd mot att utveckla verksamheten för yngre uttrycktes, då denna i viss mån ansågs minska tillgängligheten på banan för de vuxna medlemmarna.
Vad gäller föräldraengagemanget inom fot-bollsföreningen var involveringen i föreningen överlag stort men varierande. Intervjusvaren visade på intressanta skillnader i föräldra- engagemang mellan de olika lagen inom samma förening, där föräldrar i vissa lag upplevdes som starkt involverade i verksamheten, medan man i andra lag upplevde stora svårigheter att engagera föräldrarna. En av respondenterna uppskattade att 80-85 % av föräldrarna ställde upp i en eller annan form och arbetade ide-ellt, vilket bör ställas i kontrast till en annan respondent med ledarfunktion i samma fören-ing som uttryckte en känsla av att ständigt få ta hand om allt. Karp noterade vidare intressanta skillnader mellan de två idrotterna där han bl a menade att golfföräldrarna i större utsträck-ning valde golfen åt sina barn, medan för-äldrarna inom fotbollen mer rekryterades till föreningen som ledare och tränare via barnen.
av föräldraengagemanget kan uppstå och att det förekommer stora skillnader i föräldraen-gagemang mellan olika idrotter, men även att det kan skilja sig mellan olika lag i samma för-ening. Karps kvalitativa ansats tillhandahåller möjligheter att ge en detaljrik och kontextua-liserad bild av det aktuella problemområdet (Bryman, 1997). Den kvalitativa ansatsen är dock behäftad med vissa problem. Det ringa urvalet medför stor försiktighet med att dra allt för långtgående slutsatser bör vidtas och möjligheterna att kunna generalisera till andra idrottsföreningar eller idrotter begränsas.
Ytterligare en forskare, som i viss mån har berört det aktuella problemområdet, är Rede-lius (2002) vars avhandling ”Ledarna och barnidrotten” syftade till att öka kunskaperna om vilka barn- och ungdomsidrottsledarna är och vad de står för. Den empiriska grunden utgjordes av enkätsvar från 525 idrottsledare, 564 blivande lärare och 521 blivande fritidsle-dare. I tillägg till detta utfördes även 18 djupin-tervjuer av idrottsledare. Svaren analyserades utifrån ett kulturellt, sociologiskt och genus-teoretiskt perspektiv.
Här visade resultat, som kan vara av intresse för denna studie, att minst 20 procent av ledarna är kvinnor och att en stor grupp, framförallt män uttryckte att det egna barnet utgjorde incitament för engagemang i fören-ingen. Männen motiverade det delvis med att de ville få mer tid tillsammans med sina barn men även med att deras barn saknade tränare. Ytterligare orsaker till föräldrarnas engage-mang var att de ville försäkra sig om att barnen fick plats i föreningen samt garantera att verk-samheten blev bra. Redelius konstaterade att den manliga dominansen bland ledare är ett utmärkande drag inom barnidrotten, medan annan föreningsverksamhet oftast förenas med ett lågt manligt åtagande.
I avhandlingen framkom även negativa aspekter av föräldrarnas engagemang, där en stor del av ledarna upplevde föräldrarna som ett problem. Vissa upplevde att föräldrarna var okunniga men ändå lade sig i ledarens uppgif-ter eller uttryckte åsikuppgif-ter på ett icke önskvärt sätt. Vidare uttryckte en del ledare oro eller medkänsla för barn som pressades för hårt av sina elitinriktade föräldrar.
Vogels m fl, (2003) rapport om
Föreningsli-vet i Sverige är den undersökning som kanske bäst, om än indirekt, behandlat föreliggande studies frågeställningar. De har till skillnad från Karp (2000), använt sig av en kvantitativ ansats. Nämnda rapport bygger på en av SCB/ Häll, (1994) tidigare utförd intervjuundersök-ning rörande 1992 års föreintervjuundersök-ningsliv i Sverige. Studien hade en såväl tvärsnitts- som longi-tudinell design. Syftet med rapporten var att studera förändringar mellan 1992 och 2000 i fråga om medlemskap, medlemsprofiler, med-lemmarnas aktivitet, tidsinsats och intresse att arbeta i föreningarna samt att undersöka för vilka befolkningsgrupper deltagandet för-ändrats. Vogel m fl studie riktade sig till 5 677 vuxna i åldern 16-84 år, verksamma inom poli-tiska organisationer, intresseorganisationer, solidaritetsrörelser, religiösa organisationer och livsstilsorganisationer, där idrottsfören-ingar innefattas i sistnämnda kategori.
Resultat visade att idrottsrörelsen år 2000 vid sidan om fackföreningsrörelsen utgjorde den största gruppen av organisationer i fråga om medlemstal, förtroendemän och aktiva medlemmar. 31 % av Sveriges befolkning var medlemmar i någon idrottsförening varav 17 % var aktiva medlemmar och 7 % av hade något förtroendeuppdrag. En fjärdedel av medlem-marna var med i flera idrottsföreningar. Vidare var andelen aktiva medlemmar i särklass högst inom idrottsföreningarna vid en jämförelse med övriga sammanslutningar.
Resultaten visade dessutom, liksom inom de flesta andra föreningstyper, att lägre eko-nomisk och social status hade samband med ett lägre engagemang i idrottsföreningarna och följaktligen var arbetarklass, lågutbildade, utländska medborgare och låginkomstfamiljer underrepresenterade. I övrigt påvisades köns-skillnader i medlemskap och aktivitet inom idrottsföreningarna. Här framgick även att det överlag var fler män (38 %) än kvinnor (24 %) som var medlemmar, och att män i större omfattning än kvinnor hade olika förtroende-uppdrag i idrottsföreningarna. I genomsnitt arbetade dessa 14 tim/mån inom ramen för för-eningens verksamhet, vilket är en arbetsinsats som inte nämnvärt förändrats sedan 1992. Skill-nader i medlemskap och förtroendeuppdrag mellan lag- och individuella idrotter noterades till lagidrotternas fördel. Vad gäller andelen
medlemmar tenderade denna att minska något (-2 %), dock inte lika markant som inom poli-tiska partier, där en tredjedel av medlemmarna hade försvunnit under 90-talet.
Vogel m fl (2003) konstaterade att idrotts-rörelsen skiljer sig från övriga sammanslut-ningar i det avseendet att aktiviteten där är mer begränsad till barn- och ungdomen. Resultaten visade vidare att föräldrar ofta deltog aktivt i idrottsföreningens verksamhet och då främst i anslutning till barnens idrottande. Totalt sett var närmare hälften av papporna och nästan en tredjedel av mödrarna medlemmar i någon idrottsförening.
Av undersökningen framgick även att det främst var föräldrar, och då företrädesvis pappor, som dominerade bland förtroende-valda. 15 % av papporna hade ett styrelseupp-drag i någon idrottsförening jämfört med 6 % av mödrarna. Detta kan jämföras med sammanbo-ende utan barn där 8 % av männen respektive 4 % av mödrarna hade något förtroendeupp-drag. Föräldrar talade också oftare på möten och försökte själva påverka beslutsfattandet. Främst var det gruppen sammanboende med barn som var engagerade i föreningen där 48 % av de sammanboende männen respektive 33 % av kvinnorna var medlemmar i någon idrotts-förening. Motsvarande siffror för ensamstå-ende män med barn var 50 % gentemot 26 % av kvinnorna. Av resultaten framgick även att det var sammanboende föräldrar inom lagidrotter som har störst andel medlemmar och i störst utsträckning hade förtroendeuppdrag.
Utifrån resultaten från ovanstående rapport kan man konstatera att idrottsrörelsen står sig stark gentemot andra frivilligorganisationer i Sverige och att föräldrarna här tillmäts en betydande roll. Vogel m fl (2003) bidrar starkt till att öka förståelsen för vårt problemområde, dock saknas fortfarande svar på flertalet av de frågor som inledningsvis ställdes. Bland annat saknas resultat som mer i detalj är kopplade till frekvensen och karaktären av föräldrarnas engagemang, d v s vilka arbetsuppgifter som utförs och i vilken utsträckning. Dessutom saknas utförligare resultat rörande föräldrarnas påverkan på och vilja att påverka verksamheten i barnens idrottsförening.
Med anledning av att det främst är föräldrar som får ta det ekonomiska ansvaret för barnets
idrottande har vi även valt att redogöra för en rapport av Centrum för Marknadsanalys AB (CMA) (2004). På uppdrag av RF utfördes en undersökning där 1 502 familjer tillfrågades om sina kostnader för barnens (7-15 år) idrot-tande inom tio av de mest vanligast förekom-mande idrotterna1. Resultaten visade att det i
genomsnitt kostar 4 510 kr/år för föräldrarna att låta barnen ägna sig åt någon av de under-sökta idrotterna. Det framkom vidare att kost-naderna är som högst inom idrotterna ishockey (9 300 kr/år) och ridsport (8 200 kr/år). Det rörde sig främst om kostnader för utrustning, avgifter och resor. Kostnader för resor upp-gick till i genomsnitt 1 332 kronor (högst inom ishockey, 3 300 kr, och simning, 2 415 kr). Kostnaderna för utrustning uppgick i medeltal till 870 kr (högst inom ishockey, 2 000 kr, och ridsport, 1 500 kr) och kostnader för avgifter 1 399 (högst inom ridsport, 4 250 kr, och inom tennis, 2 500 kr). Med tanke på det stora eko-nomiska ansvar som åligger föräldrarna kan detta åtagande sägas falla inom ramen för ett indirekt engagemang i idrottsföreningarnas verksamhet.
Sammanfattningsvis kan vi sluta oss till att forskningen inom området är starkt eftersatt, där för närvarande inte någon studie primärt behandlat det aktuella problemområdet. Fortfa-rande finns frågor som ytterligare bör bearbe-tas varvid föreliggande undersökning i högsta grad är relevant för att inte säga nödvändig för att kunna kunskapen om föräldraengagemang inom barnidrotten.
Syfte
Med anledning av den bristfälliga forskningen rörande föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar finns ett antal frågor som söker svar. Syftet med föreliggande studie är således att:
• ge en övergripande bild av föräldrars engagemang i sina barns (7-12 år) idrottsföreningar
• undersöka föräldrarnas insikt och förståelse för verksamheten i bar-nens (7-12 år) idrottsföreningar
Dessutom kommer vi att studera ovanstå-ende frågeställningar med uppdelning på kön (mammor, pappor), olika idrottsgrenar m m.
1
Våra teoretiska utgångspunkter tar avstamp i Robert Putnams (1996) forskning om demokra-tins effektivitet. Vidare har inspiration hämtats från Rothsteins m fl (1995) syn på demokrati som dialog. Bidrag har även hämtats utifrån Vogels m fl (2003) differentiering av olika del-tagandenivåer i föreningslivet och Kenyons (1969) modell över olika involveringstyper och roller i idrottssystemet.
En förutsättning för en väl fungerande demokrati är förekomsten av gemensamma mötesplatser i samhället (Rothstein m fl 1995). Här pekar författarna, med stöd av Putnams forskning på det organiserade föreningslivets stora betydelse. Det är främst inom ramen för detta som den för demokratin så centrala dia-logen mellan människor kan föras och förtro-ende och samhörighet medborgarna emellan kan utvecklas, något som Putnam benämner skapandet av ett socialt kapital. Putnam kunde, genom longitudinella studier av olika regioner i Italien, där förutsättningarna för demokra-tin var väsensskilda, visa ett samband mellan medborgarnas engagemang i frivilliga organi-sationer och en väl fungerande demokrati. Som en bieffekt visade sig medborgarnas involve-ring även ha betydelse för en stark ekonomisk utveckling i dessa regioner. Redan på 1830-talet hade dock Alexis de Tocqueville i sin klassiska analys av den framväxande demokra-tin i USA kommit fram till liknande slutsatser. Medborgarnas benägenhet att frivilligt organi-sera sig och samverka för att få saker och ting gjorda i närmiljön, men även i vidare samman-hang, medförde att den amerikanska demokra-tin i högsta grad var aktiv och vital (Hadenius, 2001).
Tocqueville betonade, liksom Putnam, vikten av ett livaktigt civilt samhälle, där olika organisatoriska nätverk och starka relationer (socialt kapital) till andra människor utanför familjen, tillsammans utgör incitament för ett starkt civilt samhälle och fungerar därmed som en länk mellan familjen och staten. Dessa för demokratin och samhället så viktiga nätverk eller sammanslutningar kan delas in i olika, delvis överlappande områden, vilka visas i figur 1.
Figur 1. Det civila samhället (Hadenius, 2001)
Den politiska sfären innehåller organisatio-ner som har till uppgift att påverka den offent-liga verksamheten (främst politiska partier men även fackföreningar och miljögrupper). Den ekonomiska sfären i sin tur omfattar intresse-sammanslutningar med ekonomisk inriktning (företagarföreningar, fackliga organisationer, kooperativa föreningar m m). Till den sociala sfären räknas fritidslivets sammanslutningar och kulturella, religiösa och ideella föreningar, däribland idrottsföreningar.
Norén (1995) har i sin rapport ”Föränd-ringen av socialkapitalet i Sverige” försökt att mäta styrkan av det civila samhället i Sverige och har här valt att utgå från några av Putnams (1996) huvudsakliga mätvariabler av det sociala kapitalet: fritidens användning (områden per-sonen väljer att aktivera sig inom), förtroendet för de offentliga institutionerna samt engage-manget i föreningar och organisationer. Före-liggande studie ämnar i huvudsak inte att mäta det sociala kapitalet i Sverige i sin helhet utan har begränsats till att undersöka föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar2.
Således är det främst variabeln engagemang i föreningar och organisationer som tilldrar sig vårt intresse. Staten Politiska sfären Sociala sfären Ekonomiska sfären Individ-Familj 2
En mätning av detta engagemang kan likväl ge en indikation/indirekt delmått på det sociala kapitalet i samhället
Idrottsrörelsen, med över 3 miljoner med-lemmar3 fördelat på 22 000 olika föreningar,
utgör en betydande del av den sociala sfären och är näst efter fackföreningsrörelsen den största frivilliga organisationen i Sverige. En uppslutning av denna dignitet ger förvisso indikationer på ett stort engagemang, men att enbart använda medlemsantalet som måttstock för engagemanget inom olika organisatoriska nätverk är vilseledande. En person kan inneha medlemskap i flera föreningar samtidigt och kan dessutom vara såväl aktiv som passiv medlem. Vidare låter medlemsantalet oss inte utröna aktivitetsnivån hos medlemmarna. Inte heller huruvida de genom olika demokratiska processer väljer att påverka föreningarnas verksamhet. Medlemskapet kan således endast ge oss en fingervisning om vidden av fören-ingsengagemanget. För att få en mer adekvat bild av engagemanget bör vi inkludera andra dimensioner av begreppet.
Här har vi valt att ta hjälp av Vogels m fl (2003; s 24) rikstäckande undersökning om föreningslivet i Sverige. De har i sin studie valt att differentiera deltagandet i idrottsför-eningarna utifrån graden av engagemang i föreningarna vilket, förutom det formella medlemskapets utveckling, ger möjligheter att visa hur medborgarna använder föreningarna i vidare mening. De skiljer således på nio olika nivåer av deltagande:
1. Formellt medlemskap 2. Förtroendeuppdrag 3. Övrigt aktivt deltagande 4. Passivt medlemskap
5. Antal föreningar man är med i 6. Om man talat på möten 7. Om man påverkat besluten 8. Tidsinsatsen i föreningarna 9. Intresse att arbeta inom olika
föreningar
I Vogels m fl (2003) uppdelning finner vi dock ingen åtskillnad i engagemanget bero-ende av de olika roller som man kan inneha inom idrottssystemet. Som idrottsförälder kan man t ex vara starkt involverad i föreningens styrelsearbete, men inte i rollen som funktio-när, eller vara en förälder som ivrigt hejar på
sitt barn som åskådare men sällan vara engage-rad som ledare o s v. I detta sammanhang har vi därför tagit hjälp av Kenyons (1969) modell för att ytterligare tillföra en dimension av begrep-pet engagemang.
Kenyon skiljer i huvudsak på två sätt att engagera sig i idrott: Primär respektive sekun-där involvering. Det förra begreppet innebär ett aktivt deltagande i någon idrott i antingen tävling eller träningsform (elitidrott, breddi-drott, motionsidrott) och det senare alla andra former av deltagande. Kenyon särskiljer vidare mellan två olika former av sekundär involve-ring i idrott:
1. Involvering i form av konsument, som kan ske dels direkt i form av åskådare, dels indirekt via massme-dia.
2. Involvering som producent, vilket innefattar personer som ser till att aktiv idrott möjliggörs. Dessa producenter indelas i sin tur i tre kategorier: Ledare (tränare, lag-ledare, materialförvaltare m m), skiljedomare (funktionärer, domare, regelstiftare m m) och idrottsföre-tagare med kommersiella intressen (tävlingsarrangörer, tillverkare av idrottskläder och annan utrustning m m).
Av Kenyons modell framgår att man kan vara engagerad i idrottssystemet på olika sätt. Det bör dock tilläggas att en och samma indi-vid kan ha olika roller indi-vid olika tillfällen. En breddidrottare kan exempelvis vara såväl åskå-dare, TV-tittare som lagledare.
Med utgångspunkt i ovanstående förefal-ler det som en fusion av huvudinriktningarna i Kenyons typologi och Vogels m fl (2003) uppdelning vore det mest fruktbara redskapet att använda vid analys och diskussion av resul-taten. Denna sammansmältning av perspektiv saknar dock några för denna studie relevanta element. Såväl frekvensen (hur ofta man enga-gerar sig) som intensiteten (i vilken utsträck-ning individen mobiliserar sina fysiska och psykiska resurser) är viktiga dimensioner av begreppet föreningsengagemang som bör inne-fattas i en modell för att öka dess relevans och på så sätt göra den mer komplett.
3
I Figur 2 redovisas en enkel modell där vi försökt integrera relevanta dimensioner av begreppet föräldraengagemang, utifrån ovan diskuterade teoretiska perspektiv med syftet att använda denna som mall och förklarings-modell vid analys och tolkning av resultaten.
Modellen visar olika dimensioner av för-äldraengagemanget i barnens idrottsföreningar och hur de tillsammans påverkar graden av det totala föräldraengagemanget i idrottsförening-arna. Dessa dimensioner utesluter ej varandra och således kan föräldrar återfinnas inom olika dimensioner samtidigt. I ovanstående modell omfattar begreppet indirekt engagemang de föräldrar som genom olika medvetna proces-ser aktivt påverkar utformningen av verksam-heten i föreningen, genom att t e x göra sin röst hörd på medlemsmöten, kommer med förslag till tränaren angående ändring av innehåll i träningen, ger ekonomiska bidrag eller röstar på medlemsmöten/årsmöten. Ett direkt enga-gemang omfattar föräldrar som är aktivt invol-verade i föreningen i form av att t ex hjälpa till att skjutsa barnen till och från match/tävling, stå i kiosken, att hjälpa till eller sälja bingolot-ter, men som inte har ambitioner att medvetet påverka föreningens verksamhet. Dimensio-nen medlemskap innefattar föräldrar som är betalande föreningsmedlemmar och består av
såväl aktiva som passiva medlemmar. Primärt engagemang avser föräldrar som själva utövar någon form av idrott i sitt barns idrottsförening och dimensionen förtroendeuppdrag omfattar föräldrar som har olika styrelseuppdrag.
Dimensionen intresse avser
föräldrar-Figur 2. Schematisk modell över föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar
nas intresse och vilja att påverka förening-ens verksamhet och omfattning avser andelen engagerade föräldrar i barnens samtliga idrotts-föreningar (om barnet/barnen är med i mer än en idrottsförening). Begreppen omfattning, tid, intensitet och frekvens förekommer i olika grad och har inneslutits av det skälet att samt-liga andra dimensioner varierar i avseende på dessa. Modellens två streckade cirklar illustre-rar den dynamiska aspekten av föräldraenga-gemanget så till vida att graden av engagemang varierar beroende på styrkan hos respektive dimension. Föräldraengagemanget kan således ses som ett kontinuum där ”Inget engagemang” och ”Mycket hög grad av engagemang” utgör ändpunkterna. Sammanfattningsvis har vi, med utgångspunkt av ovanstående teoretiska genomgång, valt att definiera föräldraengage-mang i barnens idrottsföreningar som:
Föräldrarnas delaktighet, påverkan och intresse för arbetet i barnens idrottsfören-ingar.
4
Med utgångspunkt från RF åldersindelning för barnidrott (Idrottens vill, 1995) valdes föräldrar till barn i åldrarna 7-12 år att ingå i undersökningen
5
http://www.rf.se 6
Med hjälp av data från Statistiska centralbyrån (SCB)
Bakgrund
Föreliggande rikstäckande undersökning har initierats av Riksidrottsförbundet (RF) med syftet att kartlägga föräldrarnas insikt, förstå-else och engagemang i sina barns idrottsför-eningar. I samband med ett möte, tillsammans med representanter för Breddidrottsenheten inom RF, drogs riktlinjerna i stora drag upp för undersökningens design, urvalsförfarande, val av datainsamlingsmetod och genomförande.
Design
Med syftet att erhålla en övergripande bild av föräldrarnas insikt, förståelse och engagemang i barnens idrottsföreningar i Sverige totalt sett, föll valet på att utföra en survey-undersökning där data samlades in med hjälp av frågeformu-lär. Denna datainsamlingsmetod lämpar sig väl när man vill samla in en större mängd relevant information förhållandevis snabbt och billigt (Thomas & Nelson, 1996). Man bör dock vara medveten om att denna metod har vissa svag-heter. Föräldrarna kan utifrån sina erfarenhe-ter, förväntningar och aktuella känslotillstånd vara olika motiverade att besvara frågorna eller ha olika svårt att läsa och förstå frågorna vilket kan påverka studiens giltighet. Vidare kan det vara svårt att få en helhetsbild och en djupare förståelse för föräldraengagemanget inom barnidrotten då fenomenet uppkommer i ett komplext samspel mellan individer (föräldrar, barn, tränare/ledare m fl) och den omkringlig-gande miljö (Dyer, 1995; Thomas & Nelson, 1996). Här hade en kvalitativ ansats i form av djupintervjuer med fördel kunnat använ-das som ett komplement till enkärmetoden (Bryman, 1997). Begränsade ekonomiska och tidsmässiga resurser inom projektet tillät emel-lertid inte en kompletterande undersökning av denna karaktär. I frågeformuläret fanns dock ett fåtal öppna frågor, där föräldrarna gavs möjligheter att utveckla sina svar för att däri-genom kunna ge en mer fyllig och nyanserad bild av sitt engagemang.
Urval
Valet av respondenter har stor betydelse för i vilken utsträckning man kan generalisera resultaten till avsedd population (Trost, 2001). I ett försök att ge en så övergripande och bra bild av föräldrarnas engagemang som möjligt gjordes därför ett rikstäckande slumpmässigt urval av föräldrar till barn4 (7-12 år) som var
aktiva medlemmar i en idrottsförening inom de 10 idrotter som enligt statistik från RF (2003)5
hade flest utövare, d v s inom basket, fotboll, friidrott, golf, gymnastik, handboll, innebandy, ishockey, ridsport och simning. Valet av ovan-stående idrottsgrenar grundade sig även på det faktum att dessa representerade en jämn för-delning av individuella idrotter och lagidrot-ter samt en sammantaget jämn könsfördelning mellan pojkar och flickor i avseende på antal utövare.
Med utgångspunkt från ovanstående stra-tegiska urval av idrottsgrenar utfördes däref-ter ett stratifierat urval6. Detta stickprov drogs
utifrån samtliga registrerade idrottsföreningar i Sverige (inom respektive idrott/strata) och innefattande 10 idrottsföreningar per idrott/ strata. Undersökningens ursprungliga urval omfattade således 100 olika föreningar inom 10 olika idrotter. Ett överurval på 10 föreningar inom respektive idrott utfördes baserat på erfa-renheter av tidigare studier (CMA, 2004), där svårigheter att erhålla aktuellt medlemsregister från valda idrottsföreningar förekom, en far-håga som även besannades i denna undersök-ning. Insamling av aktuella medlemsregister pågick därför avsevärt längre än beräknat. Mot slutet av den beräknade projekttiden togs ett beslut att inte fortsätta förfrågan om aktuella medlemsregister. Med anledning av detta kom föräldrar till barn inom 97 olika idrottsfören-ingar (10 basket-, 10 fotboll-, 10 friidrott-, 10 golf-, 9 gymnastik-, 9 handboll-, 9 innebandy-,10 ishockey-, 10 ridsport- och 10 simfören-ingar) att ingå i studien.
Utifrån insamlade medlemsregister valdes 10 barn per förening slumpvis ut7. Med
tionen att få en så jämn könsfördelning hos föräldrarna som möjligt, riktades varannan enkät till barnets mamma/kvinnliga ansva-riga respektive varannan till pappan/manlige ansvarige. Sammantaget sändes således 1 000 enkäter ut riktade till föräldrar (500 mammor/ kvinnliga ansvariga respektive 500 pappor/ manlige ansvarige) med föreningsaktiva barn i åldrarna 7-12 år (födda 1997-1992), inom 97 olika idrottsföreningar fördelade på 10 olika idrottsgrenar.
Frågeformulärets utformning
Med intentionen att stärka studiens reliabili-tet (tillförlitlighet) och validireliabili-tet (att undersök-ningen mäter vad den avser att mäta) utfördes inledningsvis en s k pilotstudie. Detta förfa-ringssätt möjliggör kontroll av att rätt frågor ställs i förhållande till studiens syfte samt att man, om det visar sig nödvändigt nödvän-digt, kan omformulera, förkasta eller lägga till frågor och på så vis minimera risken för olika mätfel (Dyer, 1995; Patel & Davidson, 2003). Pilotstudier genomfördes i 4 olika omgångar. Första omgången omfattade 20 föräldrar med barn aktiva i friidrottsföreningen IF Göta i Karlstad inom vilken projektassistenten är aktiv. Andra omgången omfattade två forskare och en administratör på Karlstads universitet tillika föräldrar till barn i aktuell målgrupp. Tredje omgången omfattade tio föräldrar till barn inom IF Göta och fjärde omgången fyra föräldrar till barn inom samma förening. Frå-geformuläret modifierades efter varje omgång till sin slutgiltiga form (bilaga 1) utifrån dis-kussioner och förslag som framkom vid varje omgång. I syfte att ytterligare stärka studiens validitet fördes en kontinuerlig dialog med Breddidrottsenheten inom RF gällande utform-ningen av enkätfrågorna.
I frågeformuläret klargjordes inledningsvis vilken idrott och idrottsförening som respon-denten skulle ha i åtanke vid ifyllandet genom att förtrycka utvald idrott, föreningens namn samt förälderns kön på framsidan av respek-tive formulär. Detta för att dels kunna särskilja andra eventuella föreningar som barnet var medlem i, dels kunna rikta frågeformuläret till avsedd förälder (mamma/kvinnlig ansvarig
eller pappa/manlig ansvarig). Med anledning av detta tillvägagångssätt utformas 194 sepa-rata framsidor8. Något som betydligt försvårade
och ökade kostnaderna för den administrativa delen av projektet.
Därefter ställdes ett antal bakgrundsfrågor (fråga 1-13) följt av frågor (14-16) som avsåg att mäta föräldrarnas nuvarande engagemang i den utvalda föreningen men även i övriga idrottsföreningar. Fråga 17 syftade till att ge svar på föräldrarnas syn på sin nuvarande grad av engagemang. Frågorna 18-20 avsåg att undersöka respondenternas kännedom om mål, organisation och ekonomi i idrottsfören-ingen i stort, men även i barnets träningsgrupp. Därefter tillfrågades (21-24) de om aktuell påverkansgrad samt viljan och möjligheten att påverka idrottsföreningen i stort samt i bar-nets/barnens träningsgrupp. De därpå följande frågorna (25-26) behandlade idrottsföreningar-nas satsning på speciell idrottsverksamhet för föräldrarna. Avslutningsvis ställdes en öppen fråga (27) där respondenterna gavs möjlighet att ge övriga synpunkter. För att underlätta ifyl-landet av enkäten var övervägande den delen av frågorna i formuläret utformade med fasta svarsalternativ.
Genomförande
I inledningsskedet av projektet sändes ett brev ut till berörda föreningar (200 föreningar inklusive överurvalet), där syftet med studien förklarades samt en förfrågan om tillstånd att genomföra undersökningen framfördes. Däref-ter kontaktades representanDäref-ter (tränare, sekre-terare, ordförande, kassör) för föreningarna telefonledes för att erhålla ett så aktuellt med-lemsregister som möjligt, främst med syftet att försöka minimera bortfallet i undersökningen. Allteftersom medlemsregistren inkom sändes frågeformuläret ut tillsammans med svarskuvert och följebrev (bilaga 2) som beskrev syftet med undersökningen samt en försäkran om respondenternas anonymitet/ konfidentialitet. Föräldrarna ombads i följebre-vet att besvara enkäten senast 10-14 dagar efter frågeformulärets emottagande9
Svarsfrekvensen varierade mellan 33-52 % inom respektive idrottsgren efter första
utsänd-7
Ytterligare ett överurval på 10 föreningar inom basket, gymnastik, innebandy och friidrott utfördes då det visade sig vara svårt att erhålla aktuella medlemsregister (se bortfallsanalys nedan).
8
ningen. Ett första påminnelsebrev sändes ut tillsammans med frågeformuläret (i genomsnitt efter 2-3 veckor) vilket resulterade i en ökning av svarsfrekvensen till 51-70 %. Därefter sändes ytterligare ett påminnelsebrev tillsam-mans med frågeformuläret ut, vilket resulte-rade i en slutlig svarsfrekvens på 73 %. I figur 3 visas en övergripande schematisk bild över undersökningens uppläggning. Inkomna data behandlades och analyserades i dataprogram-met Windows SPSS 11.0. Främst har deskriptiv statistisk använts vid bearbetning och presen-tation av datamaterialet. I de fall vi använt oss av inferensstatistik har främst chitvåtest (χ2) utförts, då datamaterialet inte uppfyllt kraven för parametriska test (Dyers, 1997).
Svarsfrekvens, bortfall och
generaliseringsmöjligheter
För kunna göra en rimlig bedömning av hur representativ denna undersökning är bör man först beakta vissa aspekter, som undersökning-ens svarsfrekvundersökning-ens och bortfall. I en första fas bör bortfallet i samband med förfrågan om aktuellt medlemsregister i olika idrottsfören-ingar beaktas. 100 idrottsförenidrottsfören-ingar kom av olika skäl inte att ingå i studien10. Vid en
när-mare analys av detta bortfall visade det sig att 48 % av det totala bortfallet berodde på att för-eningarna inte har någon verksamhet för barn i avsedda åldrar. 19 % av bortfallet var kopplat till svårigheter att nå ansvariga för medlems-registren. Vidare var orsaken till 15 % av bort-fallet att kontaktpersonerna uppgav att de inte hade tillåtelse (t ex genom styrelsebeslut) att
lämna ut medlemsregistren. 13 % av bortfallet berodde på att föreningar, som lovat sända ut medlemslista, inte gjort detta inom tidsramen för projektet. Slutligen var orsaken till 5 % av bortfallet kopplat till att idrottsföreningen hade upphört.
En mindre del av bortfallet (15 %) var alltså relaterat till en ovilja att delge förening-ens medlemsregister. Här kan kännedom från föreningarnas sida om föräldrarnas bristande engagemang ha påverkat beslutet, vilket i sig kan påverka resultatens giltighet. Vid kontak-ten med föreningarna uppgavs dock att den främsta anledningen till att inte vilja delge medlemsregister var att skydda medlemmarnas integritet i enlighet med tagna styrelsebeslut eller föreningens policy. Utifrån karaktären av
Figur 3. Överskådlig bild över studiens genomförande.
ovanstående bortfallsorsaker kan man vidare se att de i huvudsak är relaterade till inaktuella eller bristfälliga urvalslistor. Således bör inte föreningsbortfallet ha påverkat studiens repre-sentativitet i någon högre grad.
Vad gäller svarsfrekvensen (kopplat till enkäten) i föreliggande undersökning uppgick den totalt till 73,4 % vilket vid en undersökning av denna karaktär får anses vara relativt bra. Detta kan delvis ha sin förklaring i att studien rönte ett stort intresse och upplevdes som högst relevant av de föräldrar som vi kom i kontakt med under studiens gång. Vid analys av svars-frekvensen/bortfallet visar resultaten (tabell 1) på en tämligen jämn svarsfrekvens inom res-pektive idrott (67-82 %) och följaktligen bör inte bortfallet i så stor utsträckning ha påverkat resultaten vid jämförelser idrotterna emellan.
9
Datumet för återsändandet ändrades kontinuerligt på följebrevet, beroende på när medlemslistorna inkom. Om enkätutsändningen inträffade i samband med en långhelg eller lov, utökades datumet för återsändandet till 14 dagar.
10
Den relativt goda svarsfrekvensen utesluter dock inte behovet av att utföra en grundligare bortfallsanalys. Följaktligen kontaktades ett slumpmässigt urval, omfattande 10% av de respondenter som utgjorde det totala bortfal-let d v s 27 av 266 respondenter, via telefon. De ombads berätta varför de valt att inte delta i undersökningen samt i vilken grad de var engagerade i den utvalda idrottsföreningen. Könsfördelningen inom bortfallsurvalet visade sig vara jämn, 52 % kvinnor respektive 48 % män. Vidare innefattade bortfallsurvalet för-äldrar till barn från samtliga grenar förutom ishockey (golf 2 st; friidrott 5 st; fotboll 2 st; simning 4 st; ridsport 3 st; handboll 3 st; inne-bandy 3 st; basket 3 st; gymnastik 2 st). Denna förhållandevis jämna fördelning av kön och idrottsgrenar ger indikationer på ett represen-tativt bortfallsurval. Efter att ha erhållit svar från respondenterna kategoriserades dessa och delades in i 8 olika kategorier (tabell 2).
Orsaker till bortfall Antal %
Tidsbrist 9 33
Slutat i aktuell idrottsförening 8 29 Ej förälder till barnet 3 11 Barnet ej delaktig i aktuell
idrottsgren 3 11
Postad enkät men ej mottagen 1 4 Känsla av att inte vara anonym 1 4 Svårt att förstå en del frågor 1 4 Nyligen flyttat/Felaktig adress 1 4
Totalt 27 100
En stor bidragande orsak till bortfallet tycks vara att enkäter sänts ut till föräldrar vars barn inte är medlemmar i utvald/aktuell förening (29 %) och/eller delaktig i utvald idrottsgren (11 %). Dessa båda bortfallskategorier hade kunnat undvikas om det varit möjligt att erhålla helt aktuella medlemsregister. De påverkar dock inte graden av generaliserbarhet då dessa respondenter egentligen inte representerar målpopulationen. Detta gäller även individer tillhörande kategorin ”Ej förälder/ansvarig för barnet”. Här förekom bortfall på grund av skilsmässa i kombination med att frågeformu-läret inte vidarebefordrades.
Utifrån ovanstående tabell 2 kan man vidare konstatera att en av de främsta orsakerna till det externa bortfallet tycks vara en upplevd tidsbrist, vilket delvis kan ha sin förklaring i en ökad upplevd konflikt mellan arbetstid, fritid och tid till familjeliv (Vogel m fl, 2003). Den uppskattade tidsåtgången för ifyllande av enkäten på ca 10-15 minuter föranleder dock frågan om någon annan förklaring till bortfal-let inom denna kategori föreligger. En annan möjlig förklaring skulle kunna vara att ett lågt upplevt föräldraengagemang leder till en större ovilja att besvara enkäten. Detta antagande stärks i viss mån av resultaten från bortfalls-analysen där det visade sig att huvuddelen (7 av 9 respondenter) inom kategorin ”tidsbrist”, i låg grad (0h/normalvecka) eller inte alls är
Idrott Antal utsända Antal besvarade Bortfall (%) enkäter enkäter Golf 100 77 23 Ishockey 100 77 23 Friidrott 100 69 31 Fotboll 100 82 18 Simning 100 80 20 Ridsport 100 67 33 Handboll 100 67 33 Innebandy 100 69 31 Basket 100 70 30 Gymnastik 100 72 28 Totalt 1000 734 26,6
Tabell 1. Svarsfrekvens uppdelad på idrott Tabell 2. Orsaker till bortfall fördelat på olika
engagerade i den aktuella föreningens verk-samhet. Detta bör tas i beaktande vid tolkning av föreliggande studies resultat gällande graden av engagemang då det kan påverka dessa i en liten men ändock något ”positivare” riktning.
Inom resterande bortfallskategorier (postad enkät, ej anonym, svårt förstå, felaktig adress) var hälften av föräldrarna engagerade i bar-nens idrottsförening på något sätt. Dessa kate-goriers relativt låga representativitet (4 av 27 respondenter) bör inte ha påverkat studiens gil-tighet nämnvärt, men kan vara exempel på vad som kan leda till bortfall vid studier av denna karaktär. Respondenterna från bortfallsurva-let tillfrågades även om deras genomsnittliga engagemang i den aktuella förening 1,6 h/ normalvecka (max=14h; min=0h) att jämföra med föreliggande studies resultat (M=1,8 h/ normalvecka), vilket indikerar att resultaten i denna studie kan ge en något för positiv bild av föräldraengagemanget i barnens idrottsfören-ingar
Det interna frågebortfallet visade sig vara litet med endast några enstaka frågor som läm-nats obesvarade, vilket kan vara en följd av den
omfattande pilotstudien.
Vid en sammanställning av ovanstående bortfallsanalys kan vi konstatera att 50 % av föräldrarna på något sätt är engagerade i sina barns föreningar, och att de en normalvecka i genomsnitt engagerar sig 1,6 h/vecka. Vid beaktande av ovanstående jämna och förhål-landevis höga svarsfrekvens samt redovisad bortfallsanalys får generaliseringsmöjlighe-terna av undersökningen sammantaget anses som goda, med vissa reservationer. Man bör dock, som ovan nämnts, ha i åtanke att resul-taten kan visa på en något för positiv bild av föräldrarnas engagemang i barnens idrottsför-eningar. Vidare bör man även vara medveten om begränsningarna att generalisera resulta-ten till att även gälla föräldrar till barn inom idrottsgrenar med relativt få utövare eftersom endast föräldrar till barn inom de tio idrotts-grenar med flest utövare tillfrågades. I övrigt borde möjligheterna att generalisera resultaten till att gälla föräldrar inom barnidrotten vara goda då ett brett spektrum av åldrar, civilstånd, idrottsföreningar och idrottsgrenar finns repre-senterade i undersökningen.
Inledning
Resultaten från denna undersökning bygger på analyser av datamaterial som samlats in med hjälp av enkäter riktade till 734 föräldrar med föreningsaktiva idrottande barn. Resultatpre-sentationen inleds med en kort beskrivning av respondenternas karaktäristika för att kunna ge en bild av personerna i undersökningen, men även för att ytterligare belysa undersöknings-gruppen. Därefter redovisas de resultat som behandlar undersökningens centrala begrepp och frågeställningar.
Huvudsyftet med föreliggande studie har varit att försöka kartlägga föräldrarnas enga-gemang i sina barns idrottsföreningar. Som kompass för att hitta rätt i denna kartläggning har vi använt oss av en modell (se teoretiska utgångspunkter) som innefattar olika dimen-sioner av föräldraengagemanget. Resultaten nedan kommer i huvudsak att behandla dessa dimensioner. För att erhålla en mer nyanserad bild kommer resultaten från de öppna frågorna att integreras med statistiska data, där de mest relevanta och belysande svaren presenteras i form av citat.
Beskrivning av föräldrarna
Om vi till en början betraktar könsfördelningen hos föräldrarna (n=734) visar tabell 3 att den är relativt jämn, dock med en svag överrepresen-tation av kvinnor/mammor.11
Tabell 3. Könsfördelningen i undersökningsgrup-pen (n=734) Kön N % Pappa 337 46 Mamma 397 54 Totalt 734 100 Majoriteten av respondenterna (59 %) är för-älder till ett barn i den utvalda föreningen och idrottsgrenen. I övrigt är 34 % förälder till två
Resultat
barn och 7 % förälder till 3 barn. Åldrarna hos dem som besvarade enkäten varierar mellan 27-63 år. Den övervägande delen (93 %) har ett förhållande med någon varav 64 % är gifta, 28 % är sammanboende och 1 % är särbo. Res-terande (7 %) är således ensamstående. Föräld-rarna försörjer sig huvudsakligen som arbetare (41 %) eller tjänstemän (37 %). I övrigt är de egna företagare (11 %), studerande (4 %), sjuk-pensionärer (2 %) eller har ett hemarbete (1 %). Två procent uppgav att de är yrkesverksamma inom andra områden eller erhåller försörjning på annat sätt (t.ex. arbetslöshetsersättning).
Största andelen föräldrar (46 %) har gymna-sial utbildning som högsta avslutade utbildning och 36 % har eftergymnasial utbildning i form av antingen högskole- eller universitetsutbild-ning. Vidare har 16 % grundskola/yrkesskola och 2 % folkhögskola som högsta utbildning. Utbildningsnivån hos föräldrarna i denna undersökning är således marginellt högre än riksgenomsnittet.12
19 % av respondenterna bor på mindre orter (under 1 000 inv), huvuddelen av responden-terna (42 %) bor i mindre orter/städer (1 000-20 000 inv). I övrigt bor 10 % i medelstora städer (21-60 000 inv.), 15 % i större städer (61-150 000 inv) och 14 % i en storstadsregioner. Främsta boendeform är villa/radhus (85 %). 14 % bodde i lägenhet och 1 % uppgav sig bo på annat sätt. Boendefördelningen visar att föräldrar från alla befolkningsnivåer och boendeformer finns representerade i undersökningen, med en viss överrepresentation av villa/radhusboende och möjligen även boende i mindre städer.
Beskrivning av barnen
Sammantaget är respondenterna (734 st) för-äldrar till 1 087 barn i de utvalda idrottsför-eningarna. Könsfördelningen är relativt jämn med 53 % pojkar respektive 47 % flickor. Fler-talet barn (68 %) har varit medlemmar i fören-ingen i mer än ett år och resterande i ett år eller mindre. Åldersfördelningen13 i tabell 4 visar på
en relativt jämn fördelning åldersmässigt för
11
För att underlätta läsandet av resultaten har vi genomgående valt att använda begreppet förälder/föräldrar (alt mamma/mammor eller pappa/ pappor) istället för i kombination med manlig ansvarig respektive kvinnlig ansvarig.
12 Enligt statistik från SCB (2003) hade 27 % av Sveriges befolkning eftergymnasial utbildning (motsvarande högskola/universitet) och 15 % grundskola som högsta avslutade utbildning.
13
denna studies målgrupp (7-12 år), med undan-tag för barn i åldrarna 7-8 år.
Tabell 4. Åldersfördelningen hos (n=734) barnen iden utvalda idrottsföreningen.
Noterbart är att 14 % av ”barnen” är mellan 13 och 21 år vilket bör beaktas vid tolkning av resultaten, då det möjligen kan vara svårt för föräldrarna att särskilja sitt engagemang i för-eningen för respektive barn, även om det fram-gick i ett medföljande följebrev, att föräldrarna endast skulle redogöra för sitt engagemang rörande sitt/sina barn i åldrarna 7-12 år. Till-läggas bör att 64 % av barnen är medlemmar i någon annan idrottsförening och då främst i en annan idrottsförening. Totalt är således över-vägande andelen barn medlemmar i minst två idrottsföreningar.14
Beskrivning av föreningarna
Studien omfattar föräldrar till barn inom 97 olika idrottsföreningar i Sverige, fördelat på tio olika idrottsgrenar, med en jämn fördelning mellan individuella och lagidrotter. Medlems-antalet i de föreningar som kom att ingå i stu-dien varierade från 17 till 3 036 medlemmar.15
Omfattningen av föräldrarnas
engagemang
För att få en övergripande bild av omfattningen av föräldrarnas engagemang i den utvalda idrottsföreningen ställdes inledningsvis en direkt fråga där respondenterna fick ta ställ-ning mellan ett ”Ja”- och ett ”Nej”-alternativ.
Figur 3. Föräldrarnas engagemang (n=72716) i
barnets idrottsförening.
Figur 3 visar att en stor andel (68%) av för-äldrarna i någon utsträckning engagerar sig i sitt barns idrottsförening vilket är positivt ur ett såväl samhälleligt som föreningsperspektiv. Man bör dock betänka att det förhållandevis stora föräldraengagemanget kan, som tidigare diskuterats, bero på att respondenter, som inte är engagerade i utvald idrottsförening, i något större utsträckning valt att ej besvara enkä-ten.17
Ovanstående resultat bör även ses mot bakgrund av respondenternas egna subjektiva definition av föräldraengagemang. En skill-nad kan t ex vara i vilken mån man anser att skjuts av barn till och från träningen definieras som engagemang i föreningens verksamhet. Med anledning av detta delades föräldrarna in i två grupper utifrån sitt engagemang inom de av oss definierade engagemangsområdena (fråga 14 b; Bilaga 1). Föräldrar som svarat ”1-4 gr/år”, ”1-4 ggr/mån”, ”2-3 ggr/v” eller ”4-5 ggr/v eller mer” på något svarsalterna-tiv utgjorde gruppen ”Engagerad”. Föräldrar som svarat ”Inte alls engagerad” på samtliga svarsalternativ utgjorde den andra gruppen ”Ej engagerad”. Resultaten visar att 66 % av föräldrarna är engagerade (direkt eller indi-rekt) i barnets idrottsförening inom något av ovanstående områden. Detta resultat kan
stäl-Barnålder 3-6 år 7 år 8 år 9 år 10 år 11 år 12 år 13-21 år Totalt Antal 28 96 140 159 165 179 163 152 1082 Procent 3 9 13 15 15 16 15 14 100 14 M=1,0;Md=1,Min=0; Max=7 15 M=486;Md=256;T=81;Sd=545 16
Det interna bortfallet medför att antalet personer i tabeller och diagram varierar. 17 Se bortfallsanalys sid 17 � �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� � ��� � ������������������������������������ �� �� �� ���
las i relation till svaren på den inledande ”Ja” eller ”Nej”-frågan, där 68 % uppgav att de är engagerade i barnets idrottsförening. Således tyder detta på en kongruens mellan vår och respondenternas uppfattning om vad begrep-pet föräldraengagemang i barnets idrottsfören-ing innefattar, vilket stärker studiens giltighet. Fortsättningsvis kommer dock den senare upp-delningen, på ”Engagerad” respektive ”Ej engagerad”, av de oss definierade områdena att användas vid presentation av resultaten.
För att få en helhetsbild av omfattningen av föräldrarnas engagemang i barnens idrottsför-eningar är det av största vikt att vi även beaktar föräldrarnas engagemang totalt sett. På samma sätt som ovan delades föräldrarna in i två grup-per utifrån sitt engagemang inom föreningar-nas olika verksamhetsområden (fråga 14b+16b) i samtliga av barnens idrottsföreningar. Här visar resultaten i figur 4 att en anmärknings-värt stor del (80 %) av föräldrarna på något sätt är engagerade i barnens idrottsföreningar.
Figur 4 . Föräldrarnas engagemang i barnens samtliga idrottsföreningar. � �� �� �� �� �� �� �� �� �� ��� �� � ��� � ��������� �� �� ������������
Sammantaget visar dessa resultat på att idrottsföreningarnas verksamhet omfattar en övervägande majoritet av barnens föräldrar. Det förefaller alltså som om föräldrarna gene-rellt sett har en positiv attityd till att hjälpa till i föreningarnas arbete, vilket stämmer överens med tidigare forskning av Vogel m fl, (2003), som visade att föräldrarna ofta deltar aktivt i idrottsföreningens verksamhet och då främst i anslutning till barnets idrottande.
Föräldraengagemang
– olika verksamhetsområden
Utifrån ovanstående resultat kan vi inte urskilja ytterligare dimensioner av föräldrarnas enga-gemang. Därför bör vi även mer specifikt titta på i vilken form och hur ofta detta engagemang tar sig uttryck.
Respondenterna fick besvara (fråga 14 b) inom vilka områden de engagerar sig i de aktu-ella idrottsföreningarna, där de fick ta ställ-ning till sitt deltagande inom områden som mer specifikt berör föreningens verksamhet. Ett öppet svarsalternativ medgav möjligheter för respondenterna att lägga till ytterligare uppgifter som de ansåg överensstämma med sitt föreningsengagemang. Svarsalternativ som föll ur ramen från tidigare definierade dimen-sioner av föräldraengagemang behandlades som att de ”Inte alls” engagerar sig i förening-ens verksamhet. (t ex vid skjuts av barn till och från träning).18 Tabell 5 visar frekvensen av
föräldraengagemang inom respektive områden i de olika idrottsföreningarnas verksamhet. Övriga former av föräldraengagemang som att vara hemsidesansvarig, revisor, hjälpa till som kassör, med att städa eller med byggnation av föreningslokal m m, utgör tillsammans områ-det ”Annat”.
18
Område för engagemang Inte alls 1-4 ggr/år 1-4ggr/mån 2-3 ggr/vecka 4-5 ggr/vecka Totalt eller mer Styrelsearbete 90a 4 5 1 0b 100 Funktionär 73 20 6 1 0 100 Tränare/ledare 83 4 6 6 1 100 Ordnar sponsorer 92 7 1 0 0 100 Lottförsäljning 74 19 6 1 0 100 Materialförvaltare 94 2 3 1 0 100 Skjutsar match/tävling 40 20 26 11 3 100 Kioskarbete 96 3 1 0 0 100 Annat 97 2 1 0 0 100
a)Procenttalen i tabellen är avrundade till heltal.
b)I de fall 0 % angetts är engagemanget<0,5 % (d v s < 4 personer)
Svarsfördelningen i tabell 5 visar att enga-gemanget i föreningarnas verksamhet avgrän-sar sig till att inkludera en mindre andel av föräldrarna inom respektive områden. Undan-taget är skjuts av sitt barn till/från match eller tävling19, vilket mer än hälften av föräldrarna
gör någon gång under året. Om vi vidare stu-derar resultaten visar dessa att engagemanget överlag tenderar att vara begränsat till punkt-insatser inom olika områden (förutom skjuts av barnen), som jämförelsevis inte kräver en så hög insats i form av tid. Speciellt märks detta i form av ett större engagemang som funktionär och vid lottförsäljning, men också att svaren överlag tenderar att innefatta engagemang några få gånger om året eller några gånger i månaden. Det är anmärkningsvärt få föräldrar som engagerar sig inom något område mer än 1-4 ggr/månad.
Om vi betraktar engagemanget i de aktuella föreningarna totalt sett20, utan att ta hänsyn
till frekvensen, kan vi konstatera att 60 % av föräldrarna någon gång skjutsar sitt barn till match/tävling; 27 % av föräldrarna engagerar sig som funktionär; 26 % säljer lotter; 17 % är
Tabell 5. Föräldraengagemanget (n=734) i barnets idrotts förening, fördelat på olika verksamhetsområ-den. Procent.
tränare/ledare; 10 % har olika styrelseuppdrag; 8 % ordnar sponsorer; 6 % är materialförval-tare; 3 % verkar inom någon form av kiosk-verksamhet och 3 % av föräldrarna engagerar sig inom övriga delar av verksamheten.
Noterbart är det förhållandevis stora enga-gemanget som tränare/ledare21. Möjligen kan
detta ha sin förklaring i att föräldrarna upp-lever att ledarfunktionen (främst då i form av tränare) för aktiva i lägre åldrar inte kräver lika mycket med avseende på tid då dessa inte tränar i samma utsträckning som ungdomar och vuxna. En annan möjlig förklaring kan vara att föräldrarna upplever sig ha tillräcklig kompe-tens att leda barn, men känner att de kommer till korta vid tränaruppdrag som riktar sig mot äldre åldersgrupper.
Utifrån ovanstående resultat förefaller det som om föräldraengagemanget främst är knutet till områden, där man mer direkt kan påverka och påverkas av det egna barnet i dess idrotts-liga miljö och att engagemanget begränsas till områden som inte kräver en så hög insats i form av tid (förutom skjuts av barnen).
19
Här bör påpekas att en anmärkningsvärt hög andel (14 %) skjutsar sitt barn till match/tävling 2-3 ggr i veckan eller mer. Man kan förmoda att en sådan tävlingsfrekvens för barn 7-12 år är sällan förekommande. Detta kan tyda på att resultaten i detta svarsalternativ även inkluderar respondenter som misstolkat frågan och istället svarat utifrån hur ofta man skjutsar till/från träning.
20
Svarsalternativet ”Inte alls” subtraheras från totalprocenten (Exempelvis området funktionär: 100-73=27%) 21
Uppgifter från Riksidrottsförbundets hemsida www.rf.se visar att 7 % (641 000) av Sveriges hela befolkning mellan 7-70 år är idrottsledare (ledare, tränare, styrelseledamöter eller har liknande uppdrag).
