project resumed after 60 years Lamm, Jan Peder
Fornvännen 1991:4, 246-249
http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1991_246
Ingår i: samla.raa.se
246 Korta meddelanden
perimentere med at slå lag sammen, fjerne dem eller splitte dem op.
Viruskontrol
Med den indlagte viruskontrol kan man kon- trollere om programfilerne er vokset eller aendret af en virus. Det er altså ikke nogen sikring mod virus, men man får en advarsel hvis et af Bonn-programmerne skulle vaere angrebet.
Praktiske oplysninger
Bonn-programmerne er beregnet til IBM- kompatible DOS-maskiner, og de kan leveres på 3 1 / 2 " eller 5 1 / 4 " disketter. Trods udvi- delserne kan de stadig kores på 2 diskettedrev alene (eller 1 drev + RAM-disk), men en hårddisk er långt at foretraekke. Resultaterne af analyserne kan udskrives på en ahnindelig matrixprinter, idet större diagrammer auto- matisk deles op på flere papirbaner.
P r o g r a m m e r n e kan kores fra DOS-Shell, Lotus Magellan og andre shell-programmer, men tager ikke hensyn til Windows. De kan også bruges på netvaerk. P r o g r a m m e r n e ud-
nytter automatisk en e v e n t u d matematisk coprocessor. De er »Public Domain«: Man er velkommen til at kopiere dem og lade dem gå videre; selv de nodvendigste afsnit af den til- h o r e n d e h å n d b o g er med på disketterne.
For den beskedne sum af 60 DM kan man blive registreret som bruger; man får så pro- grampakken med trykt håndbog, samt medde- lelse om revisiemer og nye versiemer, hvoraf den förste endda er med i prisen. Desuden er Se ollar meget interesseret i tilbagemddinger om eventuelle fejl eller problemer (også fra nye, uerfarne brugere), samt förslag til for- bedringer. Adressen er:
The Unkelbach Valley Software Works In d e r Au 9
D-5480 Remagen 4 Tyskland
Mörten Axboe Det kulturhistoriske Centralregister Nationalmuseet Ny Vestergade 11 DK-1471 Köbenhavn K
The Archaeology of Apuolé in Lithuania. A Swedish-Lithuanian research project resumed after 60 years
In 1931 the Swedish archaeologist, Professor Birger Nerman, conducted extensive archaeo- logical excavations at Apuolé in northern Lithuania close to the Latvian börder. This site is dominated by Lithuania's second largest hill-fort, which is built on a sand esker over- looking the valley of the tiny river Luoba.
North of the hill-fort, on the northern bank of the river, lies a väst prehistoric cemetery and to the south there is a black earth area, inter- preted by Nerman as the remains of the town of Apulia, mentioned by Rimbert.
The initiative to start an "international" ex- eavation campaign at Apuolé was taken by the Latvian archaeologist, Prof. E. Volteris, at the second great conference of Baltic archaeolo- gists held in Riga in 1931. H e was already
familiar with the site from previous trial exca- vations and now succeeded in filling Nerman with enthusiasm for raising funds to send a Swedish team of archaeologists to dig at Apuolé in August 1931. The expedition was financed by Mrs Calla Curman. Beside Ner- man the following Swedes participated: E.
Sörling, E. Anderbjörk, E. Behmer and E.
Bellander (Fig. 1).
The Swedes concentrated their efforts up- on the cemetery whereas the exeavation of the hill-fort itself was conducted by the Lithu- anian General V. Nagevicius whei also had a military unit at his disposal. Nerman's investi- gations of the cemetery were restricted to seime trial trenches as the site was too large to be excavated in its entirety. At the same time
Fornvännen 86 (1991)
Fig. 1. The main section through the rampart of Apuolé hill-fort. The photograph was taken on the occasion of the visit of lhe Director-General of the Central Board of National Antiquities, Professor Sigurd Curman, in August 1931. The tall officer fifth from the left is General V. Nageviéius followed by Birger Nerman and Sigurd Curman (no 9).
impressive excavations were undertaken by Nageviéius especially on the ramparts of the hill-fort. This work, however, was so extensive that it had to be continued in 1932.
Nerman was a qualified field archaeologist and a pioneer of m o d e r n archaeology in the Baltic countries. H e was even the first profes- sor in archaeology to be appointcd at the r e o p e n e d university of Dorpat (Tartu) in Esto- nia, where he held the chair between 1 9 2 3 - 1 9 2 5 . His best known excavations in the Baltic countries took place in Grobin in Latvia in 1929-1930. In 1958 these excava- tions were reported in the big meinograph Grobin-Seeburg. Ausgrabungen und Funde (KVHAA, Stockholm).
Whereas the Grobin excavations were final- ly achieved, Nerman for different reasons was never able to publish his Apuolé campaign.
Times of economic crises, war and his high of lic c as Director of the Museum of National Antiquities came in between. A main reason
why he never published his well prepared and almost finished report on the Apuolé excava- tions may have been that from the beginning he had intended to include it with the report from General Nageviéius' excavations. As problems arose, contacts were löst and his plans were never realized.
After Birger Nerman's death in 1971 his daughter. Dr Agneta Lundström, entrusted her father's manuscript to me. Having studied it briefly and having seen the finds, which were kept at the Museum of National Antiqui- ties, I realized that this was an important ma- terial which had to be published. However, this ambition was then impossible of fullfil- ment and weirk only progressed slowly. With glasnost new conditions were created and in 1989 an application to Marcus and Amalia Wallenberg's Memorial Fund was granted, with the amount of money necessary for edi- torial work on Nerman's manuscript. Drs Bernhard and Christamaria Beckmann, Saal-
Forrwänncn 86 (1991)
248 Korta meddelanden
Fig. 2. General Nageviéius and Professor Nerman.
Photo H. Riekstins 1930.
burg, kindly checked the German text from a linguistic point of view. Dr Eva Bergström, Gothenburg, edited the manuscript and pre- pared it for printing.
I would express p r o found gratitude to Dr Vytautas Kazakeviéius, Vilnius, whei in 1990 visited Sweden at the expense of the Svenska Institutet, and Prof. V. Merkys, Institute of Lithuanian Histeny, who on behalf of the Lithuanian Academy of Sciences agreed to invite Dr Ulf Erik Hagberg, Dr Eva Bergstöm and me to visit Lithuania as the guests of the Institute in May 1991. U n f o r t u n a t d y , Dr Hagberg was prevented by illness freim geiing.
During Dr Bergström's and my visit to Lithuania, where we were very well received and met many interesting and friendly col- leagues, we had the opportunity to visit sever- al museums and ancient monuments, especial- ly hill-forts. The vist to the hill-fort of Apuolé, well managed as an ancient m o n u m e n t , was of course most inspiring in connection with the publication work.
During the visit to the Vytautas Magnus War Museum in Kaunas (once directed by the late General Nageviéius) we found not only some m o r e stray finds from Apuolé but also the complete exeavation report, written in Lithuanian by General Nageviéius. As the re- port seemed to be of the very best quality, it was decided to publish it together with the Nerman manuscript, but likewise in German.
The Lithuanian archaeologist, Gintautas Za- biela, a specialist on hill-forts, agreed to check
the report and to prepare it for publication as soon as possible. Because of his own scientific interests, Zabiela is uniquely able to evaluate Ne-1'man's and Nagevicius' results in compari- son with recent research in the Baltic coun- tries.
Thus, after about 60 years, the löst contacts have been reeipened. The "Sleeping Beauty"
Apuolé bas awakencd. In a not too distant future, the complete archaeological report concerning the Apuolé excavatiems will be published and available to the international public. Yet much has changed during the six decades since the excavations. It is to be h o p e d that the coming publication will help to bridge the differences between now and then and the different kinds of archaeology.
Sammanfattning. Apuolé — elt svensk-litauiskt samarbetsprojekt återupptaget efter 60 år
Den politiska tjällossningen har medfört att banden mellan svensk och baltisk arkeologi som var starka u n d e r mellankrigstiden börjat återknytas. Just nu är situationen den att det från båda sidor förekommer ett ivrigt kon- taktsökande som tar sig formen av ömsesidiga forskarbesök, gemensamma symposier, ut- ställningsarrangemang etc.
Bland märkesmännen från 1920- och 30- talet måste man framförallt framhäva Birger Nermans och Sigurd Curmans namn. Nerman verkade i Baltikum både som akademisk lärare och som fältarkeolog. Åren 1 9 2 3 - 1 9 2 5 uppe- höll han också, som den förste, professuren i arkeologi vid universitetet i Dorpat (Tartu) i Estland. Sigurd Curman främjade samarbetet mera på det diplomatiska planet som auktori- tativ riksantikvarie med stort inflytande.
Birger Nerman utförde eller medverkade i arkeologiska undersökningar i samtliga de tre baltiska republikerna och även i det då tyska Oslpreussen. Mest kända är de undersökning- ar han utförde i Grobin i Lettland åren 1929-1930. O m dem har han skrivit åtskilliga uppsatser och slutligen publicerat dem i monografiform. Till hans mindre kända gräv- ningsverksamheter h ö r undersökningarna i Apuolé i NV Litauen år 1931. Apuolé domi- neras av Litauens näst största fornborg omgi- ven av gravfält och bebyggelseområde. På ini- Fomvännen 86 (1991)
tiativ av den lettiske arkeologiprofessorn E.
Volteris u n d e r den stora arkeologkongressen i Riga 1930 tillkom ett samarbetsprojekt mellan Sverige och Litauen, vilket fick formen av ge- mensam utgrävningsverksamhet i Apuolé i au- gusti 1931. Härvid undersökte Nerman och hans svenska medarbetare delar av det stora gravfältet men gjorde även tranchéer i borgen och boplatseimrådet. Litauerna svarade samti- digt u n d e r ledning av generalfältläkare V. Na- geviéius för omfattande undersökningar av borgen med snitt genom dess 5 m höga vallar och den undersökningen fortsatte 1932. Se- dan gravfältsgrävningen avslutats hemförde Nerman fyndmaterialct till Stockholm fcir bearbetning. Hans avsikt var att likt Grobin utge det i monografiform. Av olika omstän- digheter kunde Nerman dock aldrig förverk- liga d e n n a intention. Av hans hand föreligger emellertid ett väl genomarbetat manuskript på tyska. Tack vare anslag från Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond har detta manus nu kunnat förberedas för publicering genom FD Eva Bergström. Kontakter har ta- gits med litauiska kolleger och i maj 1991 var Eva Bergström och undertecknad inbjudna av Litauiska vetenskapsakademien till en 10 da-
gars studieresa i Litauen. Härvid besåg vi till- sammans med Vytautas Kazakeviéius, chef för den arkeologiska enheten vid Vetenskapsaka- demiens Historiska Institut, förutom flera andra fornborgar också Apuolé, som i dag är ett väl skött fornlämningsområde. I museet i Kaunas fann vi till vår överraskning att eickså general Nageviéius efterlämnat ett manu- skript om undersökningen av fornborgen.
Vi insåg omgående att den tilltänkta boken om Apuolé skulle bli mycket värdefullare för forskningen om också denna rapport kunde inkluderas. I Vilnius kommer man därför att översätta d e n n a till tyska och Dr Gintautas Zabiela har åtagit sig att fackgranska manu- skriptet och i publikationen bidra med ett av- slutningskapitel där resultaten av 1930-talets svensk-litauiska utgrävningskampanj utvär- deras i belysning av de rön som gjorts därefter. Förhoppningsvis kommer det alltså inle- att dröja länge innan det kompletta ma- terialet från Apuolé kommer att kunna pre- senteras för en internationell publik. Vi tror att detta arbete pekar framåt mot ett framtida fördjupat samarbete mellan svensk och li- tauisk arkeologi.
f a n Peder Lamm
Hotet mot de marinarkeologiska fornlämningarna
Denna artikel är skriven för att väcka upp- märksamhet och gärna debatt kring ett stort problem och en expanderande kris som b e r ö r grundvalen för marinarkeologin, nämligen dess källmaterial, dess utnyttjande och beva- rande. J a g tar utgångspunkt i en anmälan av en serie aktuella marinarkeologiska publika- tioner, utarbetade och tryckta i USA.
Delar av den nordamerikanska kontinenten har, i sin väldighet, många likheter i topografi, klimat, och hydrografi med Skandinavien. Det medför att starka, marinarkeologiska berö- ringspunkter existerar områdena emellan.
Fynden eller lämningarna och arbetet med dem har stora likheter. Det finns förvisso även stora skillnader. Det gäller t.ex. den nord- amerikanska kontinentens tropiska o m r å d e n .
Nordamerikas stora insjöar, floder och havs- bukter, med sött resp. bräckt vatten, medför att trä bevaras väl u n d e r vatten. Låg salthalt där skyddar på flera olika sätt vattendränkt trä i marinarkeologiska lämningar.
I ett avseende skiljer sig de bägge områdena åt markant, nämligen när det gäller den lag- stiftning som skall skydda skeppsvrak och and- ra lämningar. Skandinavien har en djup tradi- tion på kulturminnesvårds-lagstiftningens om- råde, i sen tid överförd till det marinarkeolo- giska området. Man saknar hos oss i stor ut- sträckning det avancerade skattsökeri som flei- rerar längs Amerikas kuster. I USA existerar många "skattvrak" i de farvatten som befors av spanska och portugisiska galleoner lastade med dyrbarheter u n d e r några sekler från bör-
Fomvännen 86 (1991)
