Biologisk karaktärisering av bäckar i typområden jordbruksmark

Biologisk karaktärisering

av bäckar i typområden jordbruksmark

av

Willem Goedkoop & Maria Kahlert

Förord

I denna rapport redovisas resultat från biologiska undersökningar i åtta vattendrag som avvattnar s.k.

typområden jordbruk som ingår i Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram för jordbruksmark.

Samtliga dessa områden övervakas med avseende närsaltsförluster och fyra övervakas även med avseende på rester av kemiska bekämpningsmedel. Av hänsynsskäl redovisas bäckarna inte som brukligt med deras namn och koordinater, men med de kodbeteckningarna som brukar användas vid rapportering av data från dessa objekt (se även Kynkäänniemi och Kyllmar, 2008 samt Adielsson och Kreuger, 2008).

Uppdraget

Projektet (kontraktnr. 222 0742 ) omfattar standardiserad provtagning av fastsittande kiselalger, bottenfauna och fisk (elfiske), taxonomiska analys och bedömning med nya bedömningsgrunderna för dessa kvalitetsfaktorer för vattendragen i typområden jordbruksmark (8 intensivområden). Även en bedömning av vattenkemi ingår i uppdraget. Syftet med uppdraget är att genom analys av påväxtalger, bottenfauna och fisksamhället och en bedömning med nya bedömningsgrunder för miljökvalitet göra en karaktärisering och analys av ekologisk status för vattendragen i typområden jordbruksmark (8 intensivområden).

Metoder

Provtagningarna utfördes under september–oktober 2007 och metoderna för samtliga kvalitetsfaktorer följer Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning

(http://www.naturvardsverket.se/sv/Tillstandet-i-miljon/Miljoovervakning/Handledning-for- miljoovervakning/Metoder/). Prover har analyserats vid Institutionen för vatten och miljö (f.d.

Institutionen för miljöanalys), SLU. Fiskeriverket har assisterat med beräkning av VIX-indexvärden.

Kiselalger

Ovansidan på 3–5 submersa, knytnävsstora stenar överfördes till ett tråg och borstades med tandborste. Algerna tvättades av med bäckvatten och överfördes från tråget till en provflaska och slutvolymen justerades. Ett delprov fixerades med Lugols lösning, medan resten fixerades med 96%

etanol (slutkoncentration ca 70%). De etanolfixerade proven användes för preparering av kiselalgsprov. Proverna analyseras i rättvänt mikroskop vid 400–1000 gångers förstoring.

För bedömningen av de undersökta vattendragen med hjälp av påväxtalger (= fastsittande kiselalger) följdes ’Handboken för Bedömning av sjöar och vattendrag’ (2007:4), där kiselalgsavsnittet baseras på Kahlert, Andern & Jarlman (2007). Kiselalgsindexet IPS (Indice de Polluo-sensibilité Spécifique, Cemagref 1982) med stödparametrarna TDI, Trophic Diatom Index, och %PT, Pollution Tolerant valves (Kelly 1998) användes för att bedöma eutrofiering respektive organisk förorening med

lättnedbrytbara kolföreningar. Kiselalgsindexet ACID (Acidity Index for Diatoms, Andrén & Jarlman 2006, 2007) användes för att bedöma vattendragets surhet. Alla kiselalgsindex baseras på den relativa abundansen av kiselalgsarterna i ett prov, dvs. på kiselalgernas procentuella artsammansättning. Som komplement räknades även andel deformerade kiselalgsskal.

Bottenfauna

Fem prover (5 x 1 m x 1 min) togs med handhåv (0,5 mm) enligt sparkmetoden beskriven i Svensk Standard (SS-EN 27 828) och varje prov konserverades med 96% etanol (slutkoncentration ca 70%).

Förekomst av bottensubstrat och vegetation har gjorts med lokalbeskrivningen ur Handboken (fältprotokoll). Lokalerna fotodokumenterades. På labb sorterades proverna under lupp och artbestämdes till lägsta taxonomiska enhet (vanligen art).

Bottenfaunaprovtagning på lokalen C6 i Uppland kunde inte genomföras i samband med elfisket i

oktober då bäcksträckan påverkats av elfisket samt av det faktum att fiskaren var tvungen att vada i

vattendraget vilket ledde till stark uppgrumling. Även vid senare besök i på lokalen kunde inga

bottenfaunaprover tas då bäcken var isbelagd (november, december) eller då det rådde extremt höga

flöden (december, januari). Bäcken bildar en smal djup fåra där högt vattenstånd råder vid måttliga till höga flöden. Bottenfaunaprovet från lokalen C6 saknas således.

Bedömning av bäckarnas ekologiska status med bottenfauna har gjorts med ASPT (Average Score Per Taxon) som visar allmän ekologisk status och DJ-index som mer specifikt visar

eutrofieringspåverkan. Båda index ingår i bedömningsgrunderna.

Fisk

Standardiserat elfiske har bedrivits med växelströmsgenerator och likriktare. På samtliga lokaler utom C6 (Uppsala län) och F26 (Jönköpings län) gjordes tre fisken. På lokalen C6 genomfördes endast ett fiske då uppgrumling och låg vattenomsättning vid fisketillfället gjorde ett planerat andra och tredje fiske omöjligt. Lokalen i Jönköpings län (F26) provfiskades inte då inget tillstånd erhölls från länsfiskekonsulenten.

Lokalbeskrivningar och bakgrundsdata

Figur 1 visar läget för de åtta lokalerna som provtogs inom ramen för denna studie. Tabell 1 ger uppgifter om höjd över havet, avrinningsområdets (ARO) storlek, samt olika former av

markanvändning. Vattendragen avriningsområden variera kraftigt i storlek, från endast 5,4 km

²

för lokalen på Gotland till 135,2 km

²

för lokalen F26 i Jönköpings län. Åkermark dominerar

avrinningsområdet för samtliga vattendrag utom F26 där nästan 52% av avrinningsområdet utgörs av skogsmark och där dessutom andelen sankmark (22%) är högre än andelen åkermark (11%). Öppen mark avser bl.a. betesmark och andra öppna ytor och utgör mellan 5,7 och 11%. Tabell 2 ger bilddokumentation och korta beskrivningar av provtagningsplatserna.

Tabell 1. Höjd över havet (H.ö.h.), avrinningsområdets (ARO) storlek, samt den relativa andelen av olika markanvändningsformer i avrinningsområdet.

Figur 1. Karta över Sydsverige som visar provtag-ningslokalerna inom åtta av de typområden som ingår i Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram för jordbruksmark och som provtogs inom ramen för denna studie.

beteckning (m) (km2) (%) (%) (%) (%) (%)

M42 Skåne 23 10,6 92 1,0 6,6 0,5 0,2

M36 Skåne 20 9,0 82 1,4 11 3,9 0,0

N34 Halland 5,9 12,3 80 3,4 8,4 8,3 0,0

I28 Gotland 32 5,4 74 1,8 5,7 18 0,0

O18 Västergötland 67 8,2 91 0,2 7,4 1,9 0,0

E21 Östergötland 103 17,4 88 1,2 7,2 4,0 0,1

C6 Uppsala 14 32,4 62 1,6 8,1 28 0,2

F26 Jönköping 144 135,2 11 3,0 6,6 52 22,2

Tabell 2. Bilddokumentation och korta lokalbeskrivningar för de åtta vattendragen som provtagits.

M42 (Skåne) – Provtagningssträckan bestod av beskuggad vattendragssträcka som rinner igenom ett lövskogsparti där al dominerar utmed vattendraget, men där även ask och alm förekommer. Inget död ved i vattnet.

Bottensubstratet består mest av sand, grus och sten. OBS! att provtagningslokalen ligger ca 170 m nedströms lokalen där bekämpningsmedels- övervakning sker och strax nedanför ett litet vattenfall, som utgör ett effektivt vandringshinder för fisk. Vattendraget är betydligt större här än vid övervakningsstationen där provfisket som följd av det ringa djupet och låga vattenföringen var praktiskt omöjligt.

M36 (Skåne) – Öppet vattendrag (betesmark) där bottnarna domineras av finsediment (fin sand och lera), med inslag av större stenar. Mycket stort inslag av död ved. Trådalger dominerar

vegetationen i vattnet, men även slingeväxter och övervattensvegetation förekommer.

N34 (Halland) – Vattendrag i betesområde som kantas av al, död ved i vattnet. Bottensubstratet domineras av finsediment och sand, med inslag av grus. Död ved vanligt, men ofta täckt av sand/lera.

I28 (Gotland) – Litet vattendrag av dikeskaraktär med tydliga spår av upprepad rensning.

Strandvegetation saknades helt. Bottensubstrat består av sten, grus och partier med finsediment.

Dominerande vegetation består av trådalger.

O18 (Västergötland) – ”meandrande” vattendrag med flera djupa partier. Bottnarna domineras av lera och finsediment, men även steniga partier förekommer. Strandvegetation domineras av gran och stora örter (mest älgört), men även några stora pilträd finns. Grov detritus och död ved fanns således i riklig mängd i vattendraget.

Vegetationen i vattendraget dominerades av igelknopp. Vattendraget var mycket grumligt vid provtagningstillfället.

E21 (Östergötland) – Vattendrag av dikeskaraktär som dock saknar spår av rensning. Bottnarna domineras starkt av lera (”lerhäll”), men enstaka partier med grus och sten förekommer.

Anmärkningsvärt var att lerpartiklar stora som grus utgjorde substratet i vissa delar av vattendraget. Strandvegetationen består av enstaka träd (pil) och buskar. Obefintligt med död ved och grovdetritus i vattnet således.

Vegetationen i vattendraget består av vass utmed kanterna, samt vattenmossa och trådalger i vattnet.

C6 (Uppsala) – Relativt djupt vattendrag av dikeskaraktär, men inga spår av rensning.

Bottnarna består av helt av lera. Endast nedanför överfallet fanns ett parti med stenar. Träd saknas utmed vattendraget, men stora bestånd av jättegröe finns utmed vattendraget. Vegetationen i vatten dominerades av andmat, men olika arter av undervattensväxter var också vanligt

förekommande.

F26 (Jönköpings län) – Relativt djupt (medeldjup 1 m) och brett (medelbredd 5 m) vattendrag med mjuka bottnar. Vattendraget rinner genom öppet landskap och kantas av enstaka träd.

Vattenkemi

Data för vattenkemi erhölls från databasen för jordbruksmark vid Institutionen för mark och miljö, Avdelningen för vattenvårdslära, SLU. Då varken koncentrationer av calcium och magnesium eller absorbans kvantifieras inom detta miljöövervakningsprogram är det inte möjligt att beräkna ett referensvärde för totalfosforhalten enligt anvisningarna i bedömningsgrunderna. För att kringgå detta har vi i stället använt ett samband mellan halter av halten av total organiskt kol (TOC som mg/L) och AbsF, d.v.s. absorbans mätt vid 420 nm mätt i 5 cm kuvett, för ett dataset på drygt 300 vattendrag i Sydsverige (d.v.s. söder om Limes norrlandicus) som provtogs under Riksinventeringen 2000 (AbsF = TOC/31,365-0,2245, p<0,0001). För både TOC och totalfosfor finns flera mätningar per månad under hela året, vilket gör att årsmedelvärdena för TOC och Tot-P, baserade på månadsmedelvärden, är goda uppskattningar av medelkoncentrationen.

Resultat och diskussion Kiselalger

Shannons diversitetsindex och antal taxa av påväxtalger var högst i vattendragen i Hallands (N34) och Jönköpings län (F26) där respektive 56 och 55 taxa påträffades (Tabell 3). Lägst var diversiteten i bäcken på Gotland (I28) där endast 19 taxa påträffades. Även vattendragen i Uppsala län (C6), i Östergötland (E21) och i Västergötland (O18) hade endast kring 20 taxa av kiselalger. Andelen deformerade skal i proverna var generellt låg och var mindre än 1 % i samtliga vattendrag (tabell 2).

Artsammansättningen av fastsittande kiselalger visas i figur 2. Vattendragen I28 och E21 dominerades av en blandning av Amphora pediculus (Kutzing) Grunow (APED) och Achnanthes minutissima grupp III (medelbredd >2,8µm) (AMI3), taxa som var vanliga även i de andra prover, fast

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

C6 I28 E21 O18 M42 M36 N34 F26

Figur 2. Artsammansättning av fastsittande kiselalger för vattendragen. Exempel av dominerade arter: ■ Achnanthes minutissima grupp II, ■ Achnanthes minutissima grupp III, ■ APED, ■ Rhoicosphenia abbreviata, ■ Navicula tripunctata, ■ Navicula minima, ■ Achnanthes oblongella, ■ Achnanthes abundans, ■ Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima, ■ Gomphonema pumilum gruppen. Vattendragen betecknas med deras kod.

C6, N34 och F26 innehöll varianten Achnanthes minutissima grupp II (medelbredd 2,2-2,8µm) (AMI2) istället för AMI3. Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima Lange-Bertalot (ALFR) och Rhoicosphenia abbreviata (C.Agardh) Lange-Bertalot (RABB) var andra vanligt förekommande taxa, RABB framförallt i vattendragen C6 och O18. Vattendraget C6 innehöll dessutom ganska många skal av Gomphonema pumilum gruppen (GPUM), O18 Navicula minima Grunow (NMIN), M42 Navicula tripunctata (O.F.Müller) Bory (NTPT), N34 Achnanthes oblongella Oestrup (AOBG) och F26 Achnanthes abundans Manguin (AABU). Med undantag av AMI2, AABU och GPUM, räknas dessa taxa som något eller mycket näringskrävande.

IPS indexet som indikerar eutrofiering och/eller organisk förorening klassade vattendragen antingen som god (C6, I28, E21, M42 och F26) eller måttlig (=18, M36, N34) status med avseende på kiselalger (Tabell 3). Vattendraget i Jönköpings län (F26) skiljer sig lite ifrån de andra fyra vattendrag med god status, eftersom det ligger mot gränsen till klass 1 (hög status), vilket också bekräftas av relativt låga TDI och %PT värden för F26. I28 och E21 däremot ligger på gränsen till klass 3 (måttlig status). Bedömning med kiselalger för vattendragen O18, M36 och N34 visar på måttlig status.

Förhöjda %PT värden för dessa vattendrag tyder på förhöjda halter av lättnedbrytbara kolföreningar, medan förhöjda TDI värden i O18 och M36 tyder på att de även är eutrofierade.

Tabell 3. Provtagningsdatum, Shannon diversitet, antal taxa av fastsittande kiselalger, samt IPS- värden och klassning enligt bedömningsgrunderna. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfreds- ställande och D=Dålig ekologisk status.

Lokal- beteckning

Län Datum

provtagning

Shannon diversitet

Antal

taxa IPS IPS_klass Status

M42 Skåne 20071101 3,02 31 15,7 2 G

M36 Skåne 20071030 3,84 35 12,2 3 M

N34 Halland 20071030 4,51 56 13,9 3 M

I28 Gotland 20071017 1,73 19 15,0 2 G

O18 Västergötland 20071029 2,76 20 13,3 3 M

E21 Östergötland 20071029 2,00 21 14,9 2 G

C6 Uppsala 20071016 2,67 18 16,3 2 G

F26 Jönköping 20071030 4,14 55 17,1 2 G

Surhetsindexet ACID visar att alla vattendrag hör till antingen pH regim A (alkaliskt) eller B (nära neutralt), vilket betyder att deras pH medel av 12 månader före provtagning har legat över 6,5 resp. 7,3 och det inte föreligger någon försurningsrisk. Resultatet är väntat för välbuffrade vattendrag i ett jordbrukslandskap och bekräftas av de vattenkemiska data som finns för områdena. Då försurning inte utgör någon påverkan för dessa vattendrag redovisas inte resultaten i detalj.

Bottenfauna

Vattendragen visar med mellan 23 och 35 taxa av bottenfauna en något överraskande hög artrikedom (Tabell 4), vilket är i paritet med skogsvattendrag i regionen. Medelantalet djur per prov varierade mellan 417 (E21) och 1884 ind/prov (I28). Iögonfallande var den kraftiga dominansen av

sötvattenmärlan Gammarus pulex i några av vattendragen, 27% av totalantalet individer i E21, 34% i M42 och hela 41% i I28.

ASPT, som visar allmän ekologisk kvalitet, uppvisar relativt höga värden mellan 4,3 och 6,1 och

klassar samtliga sju provtagna vattendrag som god eller hög status, även när man tar hänsyn till

osäkerheten i bedömningen (Tabell 4). Det betyder att det finns relativt gott om arter som anses vara

känsliga mot syretärande ämnen och habitatförstöring och att vattendragen håller en hög allmän

ekologisk kvalitet. Det kan te sig något förvånande, då flera av bäckarna är av dikeskaraktär, men

förmodligen erbjuder vattenväxterna en bra habitat och kompenserar i viss mån för det dåliga habitat

som det enformiga, ofta leriga bottensubstratet utgör. Även vattendragens näringsrika karaktär och

goda syresättning bäddar för en relativt hög rikedom och höga ASPT-värden.

DJ-indexet som mer specifikt visar effekter av eutrofiering/övergödningen visar generellt en betydligt sämre ekologisk status än ASPT. DJ-indexet varierade från 6 till 10, vilket resulterade i att fyra av vattendragen uppvisade otillfredsställande status, medan E21 erhöll måttligt status, medan F26 och M42 klassades ha hög ekologisk status. Den relativt stora variation i klassningen beror på den relativt stora osäkerheten i beräkningen av DJ-indexet ekologiska kvalitetskvot (metodbunden standard avvikelse = 0,219), vilket i sin tur är en följd av det begränsade datamaterialet som har legat till grund för framtagningen av bedömningsgrunderna (se Johnson och Goedkoop 2007).

Bedömningen med DJ-indexet visar alltså att det är stor risk att bäckarna M36, N34, I28, O18 och E21 inte uppnår god ekologisk status. För att bedöma den sammanvägda statusen för kvalitetsfaktorn bottenfauna används det index som har fått sämst statusklass. Den sammanvägda bedömningen med bottenfauna i denna studie är således identiskt med den för DJ-indexet.

Man kan argumentera att resultatet av denna bottenfaunaundersökning ska ses som en överskattning då proverna selektivt har tagits på det fåtal för metoden lämpliga platser, d.v.s. platser med någorlunda steniga partier i annars leriga/sandiga bottnar. Steniga partier hyser fler taxa då utrymmena mellan grus/sten utgör en rik habitat som effektivt syresätts av det överliggande vattnet. Vid provtagningen av bäckarna har man i flera fall fått leta efter dylika lämpliga substrat som har legat spridda bland de dominerande lerbottnarna. Detta var särskilt påtagligt i vattendragen N34, I28, O18 och E21. Även C6 i Uppsala län var ett djupt dike som helt dominerades av lerbottnar. Särskilt i dessa bäckar fanns stora ytor av lerbottnar eller djupa gölar som var direkt olämpliga för provtagning med sparkmetoden (och förvisso många gånger för djupt för provtagning med Surberhämtare). En provtagningsmetod där olika substrat provtas i proportion till deras relativa andel av bottnarna på en provtagningslokal och som även kvantifierar tätheten av olika taxa skulle vara mera lämpligt för denna typ av vatten. Tidigare studier har visat att det just är tätheten av djur, som följd av ökad ”drift” (d.v.s. djuren släpper från bottensubstratet och ger sig av) kan variera kraftigt som följd av en exponering med

bekämpningsmedel (Schulz och Liess 2001).

En annan faktor som kan bidra till det oväntade goda utfallet är att Bedömningsgrunderna för bottenfauna är framtagna med relativt få näringsrika vattendrag i jordbrukslandskapet, utom mest baseras på de lågalkalina, näringsfattiga, försurningskänsliga skogsvattendrag som dominerar miljöövervakningsprogrammen. Dessa vattendrag är dessutom större än de vattendrag som ingick in denna studie och därigenom ter sig mindre påverkade (som följd av utspädning). Det oväntat goda utfallet med bedömningsgrunderna i dessa bäckar kan därför vara en följd av det faktum att bedömningsgrunderna inte är lämpade för bedömning av dessa små jordbruksvattendrag, då bedömningsgrunderna är framtagna för en annan del av vattendragspopulationen i Sverige.

Tabell 4. Antal taxa av bottenfauna, samt ASPT- och DJ-index med klassning av ekologisk status.

EK står för ekologisk kvalitetskvot. Status indikerar både klassningen för denna studie, samt i parentes en uppskattning av metodbunden osäkerhet. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfreds- ställande och D=Dålig ekologisk status.

Lokal Län Datum Antal

taxa ASPT ASPT

EK Status

ASPT DJ DJ

EK Status

DJ

M42 Skåne 20071101 25 5,1 0,94 H (G–H) 9 0,8 H (M–H)

M36 Skåne 20071030 35 4,5 0,83 G (G–H) 6 0,2 O (D–M)

N34 Halland 20071030 23 4,5 0,83 G (G–H) 6 0,2 O (D–M)

I28 Gotland 20071017 31 4,4 0,81 G (G–G) 6 0,2 O (D–M)

O18 Västergötland 20071029 30 4,9 0,91 H (G–H) 6 0,2 O (D–M)

E21 Östergötland 20071029 35 4,7 0,88 H (H–H) 7 0,4 M (D–G)

C6 Uppsala - - - -

F26 Jönköping 20071030 32 6,1 1,13 H (H–H) 10 1,0 H (G–H)

Fisk

Fiskfångsten varierade stort mellan vattendragen. På lokalerna M42, M36 och N34, som ligger nära

havet, påträffades många årsyngel av öring, vilket tyder på reproducerande bestånd (Figur 3). På lokal

M36 påträffades dessutom 12 årsyngel och 3 äldre individer av lax, samt gädda. Resultaten visar att dessa kustnära vattendrag fungerar som reproduktionslokaler för laxfisk.

Fiskfaunan i flera av vattendragen längre norrut i landet, O18, I28 och E21, dominerades helt av småspigg, sannolikt som en följd av frånvaron av fiskpredatorer i dessa vatten. På lokalerna i

Östergötland (E21) och Västergötland (O18) fanns stora populationer av småspigg och fångades 230, repektive 114 individer. Även i vattendraget på Gotland var småspigg enda arten som påträffades, 35 individer.

Tabell 5. Datum för provfiske, fiskelokalens medelbredd, VIX-indexet, samt klassning enligt

bedömningsgrunder. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig ekologisk status.

Lokal- Län Datum Medelbredd

(m) VIX VIX_klass Statusbeteckning

M42 Skåne 20071009 3,00 0,55 2 G

M36 Skåne 20071009 1,50 0,41 3 M

N34 Halland 20071009 2,50 0,08 4 O

I28 Gotland 20071020 1,20 0,00 5 D

O18 Västergötland 20071030 2,10 0,00 5 D

E21 Östergötland 20071030 1,80 0,00 5 D

C6 Uppsala 20071016 1,20 0,02 5 D

F26 Jönköping - - - - -

På lokalen C6 påträffades också småspigg, men i mycket lägre abundans (6 individer). Lokalen C6 i Uppsala län är av en något annan karaktär då den är smal och djup och domineras av vattenväxter, vilket gjorde den svårfiskad. Uppgrumlingen i samband med elfisket, det relativt stora djupet (70 cm medeldjup) och den låga vattenomsättningen försvårade upptäckten av bedövad fisk och möjliggjorde endast en fiskeomgång. Anmärkningsvärt är fångsten av 4 gäddor, utöver småspigg, på lokalen C6.

Bedömning med VIX-indexet visar att endast vattendrag M42 uppnår god ekologisk status när bedömningen görs med fiskfaunan (Tabell 5). Här bör man komma ihåg att provfisket i M42-bäcken gjordes ca 170 m nedströms lokalen för bekämpningsmedelsövervakningen och nedströms ett mindre vattenfall (vandringshinder), en lokal där bäcken är avsevärt större. Hela 5 vattendrag har dålig eller otillfredsställande ekologisk status när bedömning görs med fiskfaunan. Bedömningen med fisk ger därmed en lägre statusklassning än den med bottenfauna och påväxtalger (kiselalger), ett resultat som är i linje med jämförelser som gjordes i samband med utveckling av bedömningsgrunderna.

Vattendraget F26 fiskades inte då inget tillstånd erhölls. Sedan tidigare är det dock känd att

vattendraget har en god öringstam (länsfiskekonsulent Anton Halldén, muntligen) och vattendraget

torde därför ha fått ett relativt högt VIX-värde.

Figur 3. Längd-frekvensdiagram för öring på lokalerna M36 (vänster) och M42 (höger) i Skåne.

Vattenkemi

Samtliga kvoter mellan mellanårsmedelvärden för totalfosfor och referensvärden (modellerade!) är mindre än 0,2, vilket klassas som dålig status (Tabell 6). Medan de uppmätta totalfosforvärden baseras på flera mätningar per månad i tre år och kan anses vara de mest tillförlitliga data man kan få, är referensvärdet det som skapar en stor osäkerhet i bedömningen. Referensvärdena är generellt mycket låga (mindre än 15 µg/L) och i paritet med det man finner för opåverkade skogsvattendrag.

Referensvärdet är här baserat på modellerade absorbansvärden (Abs-F), i brist på uppmätta värden inom övervakningsprogrammet för typområdena jordbruk. Regressionsmodellen är baserad på slumpade vattendrag (data från riksinventeringen 2000) där vattendrag i jordbrukslandskapet är relativt få, eftersom det är flest skogsvattendrag som slumpas ut då skogen täcker en större yta av landets yta än jordbruket. Svårigheten med att bestämma referensförhållanden för naturligt näringsrika sjöar och vattendrag har belysts både i bakgrundrapporten till bedömningsgrundsarbetena, samt i tidigare rapporter till NV (Goedkoop & Stendera 2007). Det är således svårt att tillämpa

bedömningsgrunderna för dylika små, näringsrika vattendrag i jordbrukslandskapet. De facto är flera av vattendragen i typområdena mindre än den undre gräns för de vattendrag som ligger till grund för bedömningsgrunderna då dessa baseras på övervakningsdata för vattendrag större än 15 km

²

. Med säkerhet kan dock sägas att statusklassningen med totalfosfor är en underskattning av de verkliga förhållandena.

Tabell 6. Klassning av totalfosforhalter baserade på 3-årsmedelvärden (2004–

2006), modellerade absorbansvärden (Abs–F) och beräknade referensvärden för totalfosfor. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig status.

Lokal- beteckning

Län Medel TotP

(mg/L) Modellerat

medel Abs–

F

Refs_TotP

(mg/L) EK-

TotP Status

M42 Skåne 0,296±0,185 0,208 0,014 0,05 D

M36 Skåne 0,121±0,010 0,100 0,012 0,10 D

N34 Halland 0,054±0,010 0,047 0,011 0,19 D

I28 Gotland 0,073±0,014 0,076 0,011 0,15 D

O18 Västergötland 0,190±0,050 0,083 0,010 0,05 D

E21 Östergötland 0,058±0,027 0,036 0,008 0,13 D

C6 Uppsala 0,095±0,018 0,128 0,013 0,14 D

F26 Jönköping 0,098±0,012 0,477 0,014 0,14 D

Om man i stället ställer frågan vilken Refs-TotP som ”är tillåtet” för att vattendraget ska uppnå god

kemisk status (d.v.s. kvot > 0,5) kommer man fram till att dessa referenshalter för 7 av 8 vattendrag

ligger mellan 30 och 95 µg/L (OBS! µg/L!), medan M42 sticker ut med en referens-TotP-

koncentration på ca 150 µg/L. Det är inte orimligt att referenskoncentrationer är i storleksordningen 25–50 µg/L för dessa vattendrag då de är belägna på naturligt näringsrika jordar. Fortsatt arbete med att ta fram modeller för uppskattning av referenshalter av totalfosfor i vattendrag och sjöar på naturligt näringsrika marker bör vara en del av ett fortsatt arbete med att utveckla bedömningsgrunderna.

Sammanvägd bedömning

Vid en sammanvägd bedömning och tillämpning av ”one-out-all-out” principen är två vattendrag som uppnår god status (Tabell 7). Samtliga vattendrag klassas som måttlig eller god med kiselalgerna, vilket tyder på att vattenkvaliteten inte är särskilt ogynnsam för kiselalgerna och att

eutrofieringsskador är relativt små. Klassning med bottenfauna, som förutom vattenkvaliteten även speglar habitatkvalitet (t.ex. avsaknad av vegetation utmed vattendragen) resulterar i att 5 av 7 provtagna vattendrag inte klarar god ekologisk status. Bland de två bottenfaunaindex som användes, ASPT och DJ, var det främst DJ-indexet som diskvalificerade flera av vattendragen. En sammanvägd bedömning med kiselalger och bottenfauna visar därför att endast M42 och F26 uppnår god ekologisk status. När även fisk tas med står sig denna bedömning rätt så bra. Kännedom om att F26 har en god öringstam och är ett stort vattendrag (136 km

²

) gör att man på goda grunder kan anta att vattendraget skulle få ett rätt högt VIX-index och därmed klara en klassning som ”god” även när fisk vägs in. Flera av de andra vattendrag (6 av 7) döms ut med fisk då dessa saknar laxartad fisk, något som många vattendrag i jordbrukslandskapet råkar ut för.

Tabell 7. Sammanvägd bedömning av vattendragen med kvalitetsfaktorerna fast- sittande kiselalger, bottenfauna och fisk. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfreds- ställande och D=Dålig ekologisk status.

Lokal-

beteckning Län Påväxtalger Bottenfauna Fisk Sammanvägd

bedömning

M42 Skåne G H G G

M36 Skåne M O M Ej G

N34 Halland M O O Ej G

I28 Gotland G O D Ej G

O18 Västergötland M O D Ej G

E21 Östergötland G M D Ej G

C6 Uppsala G - D Ej G

F26 Jönköping G H - G

De akvatiska ekosystemen i jordbrukslandskap, som t.ex. vattendrag och dammar, kan stå för en betydande del av den biologiska mångfalden i detta väldränerade landskap. Dessa vatten ”stressas”

dock av flertalet faktorer. Uppgrumling i samband med höga flöden leder till mörkläggning av bottnarna och övertäckning av bottendjuren och även den exponering med kemiska

bekämpningsmedel som sker kan ha negativa effekter på vissa arter och positiva effekter på andra arter som därigenom får konkurrensfördelar. Djur som lever i tät kontakt med vattnet, t.ex. genom yttre gälar, är generellt känsligare mot bekämpningsmedelsexponering än djur som lever i sedimentet.

Svensk miljöövervakning har visat att riktvärden för veckovisa medelhalter av 17–20 enskilda

substanser överskrids mellan 54 och 76 gånger varje år (data för 2005–2007), eller i mer än vart tredje prov, varje år (Adielsson & Kreuger 2008). Med kunskap om de relativt höga halterna av

bekämpningsmedel är det angeläget att i framtiden mer specifikt inkludera denna typ av påverkan i ett instrument för bedömning av ekologisk status i dessa typer av vattendrag i jordbrukslandskapet.

Likaså bör man i nya bedömningsinstrument överväga att inkludera habitatbeskrivande faktorer (t.ex.

förekomst av träd/buskar eller kantzoner utmed vattendraget) vid en bedömning av vattendragets ekologiska status.

En potentiell stressfaktor för fisk och bottenfauna i vattendragen är också uttorkning. Risken för uttorkning är omvänt proportionellt med storleken på avrinningsområdet och nederbördsmängden.

Flera av vattendragen har dock relativt djupa gölar som inte torde uttorka helt och där akvatiska djur

kan överleva perioder av torka, alternativt finns större nedströms belägna vattendrag eller

sjöar/dammar där arten kan överleva och varifrån de snabbt kan återkolonisera den uttorkade delen av bäcken.

Bedömningsgrunderna har tagits fram för vattendrag som är betydligt större än de flesta (nedre gräns 15 km

²

) av de vattendrag som provtagits i denna studie. Dataunderlaget till

bedömningsgrunderna dominerades också av vattendrag (och sjöar) som är påverkade av långväga föroreningar (främst försurning), medan få recipienter och av jordbruket påverkade system ingick. Vid en kommande utveckling av bedömningsgrunderna bör därför mer påverkade sjöar och vattendrag ingå, samt bör det göras studier utmed väldefinierade påverkansgradienter för att utreda hur bedömningsgrunderna fungerar och kan förbättras.

Litteratur

Adielsson, S. & J. Kreuger. 2008. Bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) i vatten och sediment från typområden och åar samt i nederbörd under 2007. Ekohydrologi 1041, Avdelningen för vattenvårdslära, SLU.

Andrén, C. & A. Jarlman. 2006. Bentiska kiselalger som surhetsindikatorer i rinnande vatten. ITM-rapport 149.

47 sidor. (Delrapport I tidigare som projektrapport till naturvårdsverket maj 2005).

Andrén, C. & A. Jarlman. 2007. Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. (submitted)

Cemagref .1982. Etude des méthodes biologiques d´appréciation quantitative de la qualité des eaux., Rapport Q.E. Lyon-A.F.Bassion Rhône-Méditeranée-Corse: 218 p.

Goedkoop, W. & S. Stendera. Considerations on reference conditions for lakes in agricultural landscapes – project report 2160630. Rapport till Naturvårdsverket, Institutionen för miljöanalys, SLU.

Johnsen, R.K. & W. Goedkoop. 2007. Bedömningsgrunder för bottenfauna i sjöar och vattendrag – Användarmanual och bakgrundsdokument. Rapport 2007:4, Institutionen för miljöanalys, SLU.

Kahlert, M., C. Andrén & A. Jarlman, A. (2007): Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av

bedömningsgrunder för Påväxt – kiselalger i vattendrag (in Swedish), Institutionen för miljöanalys, SLU, Rapport 2007:23, 32pp. (http://info1.ma.slu.se/IMA/Publikationer/internserie/2007-23.pdf) Kelly, M.G. 1998. Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: 236-

242.

Kynkäänniemi, P. & K. Kyllmar, 2007. Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2006/2007 – Årsredovisning för miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark.

Ekohydrologi 101, Avdelningen för vattenvårdslära, SLU.

Schulz, R. & M. Liess. 2001. Runoff simulation with particle-bound fenvalerate in multispecies stream microcosms: Importance of species interactions. Environmental Toxicology and Chemistry 20: 757–

762.

14

ga 1. T ax on o m is k a na ly s av f as ts itt and e kis el a lger. S iff ror na a ng er a bu nd ans , m e da n sif frorn a i par ent es an ger a nt al et def or m e ra de sk al. a ler na a ng es m e d kod bet ec kni ng oc h lä ns na m n.

DNAMNC6 UppsalaI28 GotlandE21 ÖstergötlandO18 VästergötlandM42 SkåneM36 SkåneN34 HallandF26 Jönköping BU Achnanthes abundans Manguin in Bourrelly & Manguin 103 IO Achnanthes bioretii Germain 2 HS Achnanthes sp. 2 RZ Achnanthes kranzii Lange-Bertalot 42 AE Achnanthes lanceolata(Breb.)Grunow var. elliptica Cleve 4 4 AN Achnanthes lanceolata(Breb.)Grunow var. lanceolata Grunow 25 2126 AT Achnanthes laterostrata Hustedt 1822 2 AU Achnanthes lauenburgiana Hustedt 1 FF

Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima var. rostratiformis Lange- Bertal 2 1 FR Achnanthes lanceolata (Breb.) Grun. ssp. frequentissima Lange-Bertalot 115(2) 21796323 IB Amphora libyca Ehr. 2 IO Achnanthes linearioides Lange-Bertalot 5 I2Achnanthes minutissima grupp II (medelbredd 2,2-2,8µm) 51 38113 I3Achnanthes minutissima grupp III (medelbredd >2,8µm) 85(9) 1611314510 BG Achnanthes oblongella Oestrup 1122 ED Amphora pediculus (Kutzing) Grunow 872842128239921213 TW Achnanthes stewartii Patrick 1 LC Aulacoseira lacustris (Grunow) Krammer 5 LS Aulacoseira species 3 SU Aulacoseira subarctica (O.Muller) Haworth 2 EO Brachysira neoexilis Lange-Bertalot 1 LSCaloneis spec. 6 AC Caloneis bacillum (Grunow) Cleve 1 2 LF Craticula molestiformis (Hustedt) Lange- Bertalot 1121

15

CMNO Craticula minusculoides (Hustedt) Lange-Bertalot 11 COCS Cocconeis species 1 CPED Cocconeis pediculus Ehrenberg 17 1 CPLA Cocconeis placentula Ehrenberg incl varieties 4 12421 1 CPST Cyclotella pseudostelligera Hustedt 73 CREI Cymbella reichardtii Krammer 2 2 CSIN Cymbella sinuata Gregory 62 + CYLS Cyclotella species 3 DTEN Denticula tenuis Kutzing 2 EBIL Eunotia bilunaris (Ehr.) Mills var. bilunaris 3 EBMU Eunotia bilunaris (Ehr.) Mills var. mucophila Lange-Bertalot Norpel & Alles 1 EIMP Eunotia implicata Nörpel. Lange-Bertalot & Alles 1 EINC Eunotia incisa Gregory var.incisa 9 EMEI Eunotia meisteri Hustedt 4 EMIN Eunotia minor (Kutzing) Grunow in Van Heurck 112 ENLB Encyonema lange-bertalotii Krammer 2 ENMF Encyonema minutiforme Krammer 5 ENVE Encyonema ventricosum (Agardh) Grunow 2 ETEN Eunotia tenella(Grunow)Hustedt 1 EUNS Eunotia sp. 22 FBRE Fragilaria brevistriata Grunow (Pseudostaurosira) 2 FCAP Fragilaria capucina group 1(1) FCBI Fragilaria construens f. binodis (Ehr.) Hustedt 3 FCGR Fragilaria capucina Desmazieres var.gracilis(Oestrup) Hustedt 2 511 FCRS Frustulia crassinervia (Breb.) Lange- Bertalot et Krammer 1 FCVE Fragilaria construens (Ehr.) Grunow f.venter (Ehr.) Hustedt 4 FEXI Fragilaria exigua Grunow 75

Bila ga 1, f ort s.

16

AM Fragilaria famelica (Kutzing) Lange- Bertalot var. famelica 1 LD Fragilaria oldenburgiana Hustedt 2 AR Fragilaria parasitica (W.Sm.) Grun. var. parasitica 1 IN Fragilaria pinnata Ehrenberg var. pinnata (Staurosirella) 1 29 UL Fragilaria pulchella (Ralfs ex Kutz.) Lange-Bertalot (Ctenophora) 4 AS Fragilaria species 11 EN Fragilaria tenera (W.Smith) Lange- Bertalot 2 UL Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni 61 IC Gomphonema micropus Kützing var. micropus 2 IN Gomphonema minutum(Ag.)Agardh f. minutum 8 LI Gomphonema olivaceum (Hornemann) Brébisson var. olivaceum 1 MS Gomphonema species 5 AR Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum f. parvulum 2227 64 UM Gomphonema pumilum group 44 1 XS Gomphonema parvulum var.exilissimum Grunow 2 1312 AC Gyrosigma acuminatum (Kutzing)Rabenhorst 1 MP Hantzschia amphioxys (Ehr.) Grunow in Cleve et Grunow 1880 1 CIR Meridion circulare (Greville) C.A.Agardh var. circulare 2 VAR Melosira varians Agardh 1 NT Navicula antonii Lange-Bertalot 5 TO Navicula atomus (Kutz.) Grunow var. atomus 3 AL Navicula atomus (Kutz.) Grunow var.alcimonica Reichardt 2 PE Navicula atomus (Kutz.) Grunow var.permitis (Hustedt) Lange-Bertalot 722 12051 ON Navicula contenta Grunow 5 RY Navicula cryptocephala Kutzing 3 58

17

NCTE Navicula cryptotenella Lange-Bertalot 2 NGRE Navicula gregaria Donkin 6 441230 NITG Navicula integra (W.Smith) Ralfs 1 NJOU Navicula joubaudii Germain 2 38 2 NLAN Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg 1 1 1646 NMGL Navicula margalithii Lange-Bertalot 1 NMUP Navicula menisculus Schumann var.upsaliensis Grunow 1 NMIN Navicula minima Grunow 2211141(4) 3412015 NMIS Navicula minuscula Grunow in Van Heurck 1880 3 2 NMOC Navicula monoculata Hustedt 16 1 NNAM Navicula namibica Lange-Bertalot & Rumrich 1 NPSC Navicula pseudoscutiformis Hustedt 2 NRCH Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana 2 NRHY Navicula rhynchocephala Kutzing 22 NSAP Navicula saprophila Lange-Bertalot & Bonik 1 NSEM Navicula seminulum Grunow 9 34 NASP Navicula sp. 355213 NSBH Navicula subhamulata Grunow 10 NSBM Navicula subminuscula Manguin 410(1) 3 45 NTEN Navicula tenelloides Hustedt 5 NTPT Navicula tripunctata (O.F.Müller) Bory 8 2 138(2) 33 NVEN Navicula veneta Kutzing 2 NWIE Navicula wiesneri Lange-Bertalot 1 NACD Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot 1 NIAR Nitzschia archibaldii Lange-Bertalot 12 NCPL Nitzschia capitellata Hustedt in A.Schmidt & al. 6 NDIS Nitzschia dissipata(Kutzing)Grunow var.dissipata 2538 3 1 NDME Nitzschia dissipata(Kutzing)Grunow var.media (Hantzsch.) Grunow 8 NIFR Nitzschia frustulum(Kutzing)Grunow var.frustulum 1

Bilaga 1, forts.

18

C Nitzschia inconspicua Grunow 4 SA Nitzschia levidensis (W.Smith) Grunow var.salinarum Grunow in Van Heurck 24 BT Nitzschia liebetruthii Rabenhorst var.liebetruthii 9 AD Nitzschia palea (Kutzing) W.Smith var.debilis(Kutzing)Grunow in Cl. & Grun 6143 AE Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow in van Heurck 1 AR Nitzschia parvula W.M.Smith 10 U Nitzschia pusilla(Kutzing)Grunow 41510 OC Nitzschia sociabilis Hustedt 7 SS Nitzschia species 21425 SU Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot 1 1 S Pinnularia species 3 IR Pinnularia viridis (Nitzsch) Ehrenberg var.viridis 5 BB Rhoicosphenia abbreviata (C.Agardh) Lange-Bertalot 1681 1191445219 NG Surirella angusta Kutzing 2 PH Surirella amphioxys W.Smith 2 KU Surirella brebissonii var.kuetzingii Krammer et Lange-Bertalot 7 127 AV Stephanodiscus parvus Stoermer et Hakansson 2 1 AN Stauroneis anceps Ehrenberg 1 KR Stauroneis kriegeri Patrick 22 LO Tabellaria flocculosa(Roth)Kutzing 5 sum counted valves 422318437299305453475442 sum taxa1816211930355654 sum deformed valves 24142211 sum AMIN1021996423 sum EUNO0220001120 sum AMIN [%] 0,2370,0000,4586,3552,95114,1280,4210,679 sum EUNO [%] 0,0000,6290,4580,0000,0000,0002,3164,525

Bilaga 1, forts. ilaga 1, forts.

19

Bila ga 2. T ax on o m is k a na ly s av bot te nf au na pr ov e rna (håv prov , 0 –1 m )

StnNamnÅr MånDagArtnamnGruppnamnProv 1 antal Prov 2 antal Prov 3 antal Prov 4 antal Prov 5 antal Medel Antal/prov E2120071029Totalt 2571957517147414741398,6 E2120071029TurbellariaTurbellaria000020,4 E2120071029Polycelis sp. Turbellaria000020,4 E2120071029Gastropoda, totalt Gastropoda1515722613 E2120071029Radix balthicaGastropoda1514722612,8 E2120071029Bathyomphalus contortus Gastropoda010000,2 E2120071029Oligochaeta, totalt Oligochaeta241233123823,8 E2120071029Helobdella stagnalisHirudinea9842106,6 E2120071029Haemopis sanguisugaHirudinea300201 E2120071029Erpobdella octoculataHirudinea3411064,8 E2120071029Dina lineataHirudinea000200,4 E2120071029HydracarinaHydracarina362002,2 E2120071029Crustacea, Malacostraca, totalt Malacostraca12637403061160900873,8 E2120071029Asellus aquaticus Malacostraca633540240480560490,6 E2120071029Gammarus pulex Malacostraca63020066680340383,2 E2120071029Ephemeroptera, totalt Ephemeroptera1804887,6 E2120071029Baetis rhodani Ephemeroptera1804887,6 E2120071029Plecoptera, totalt Plecoptera000200,4 E2120071029Nemoura sp. Plecoptera000200,4 E2120071029Coleoptera, totalt Coleoptera7231037124268232,4 E2120071029Haliplus sp. Coleoptera300221,4 E2120071029Platambus maculatus Coleoptera020000,4 E2120071029Dytiscidae, övr. Coleoptera010000,2 E2120071029Elodes sp. Coleoptera000020,4 E2120071029Elmis aeneaColeoptera720737122264230 E2120071029Trichoptera, totalt Trichoptera22811161100100120 E2120071029Rhyacophila sp. Trichoptera000040,8 E2120071029Rhyacophila nubilaTrichoptera600001,2 E2120071029Rhyacophila fasciataTrichoptera000241,2 E2120071029Hydropsyche angustipennisTrichoptera19200286657,2 E2120071029Apatania sp. Trichoptera12736062843

20

1 20071029Chaetopteryx-AnitellaTrichoptera1220886 120071029Limnephilidae, övr. Trichoptera336101010 120071029Notidobia ciliarisTrichoptera300000,6 120071029Tipula sp. Diptera156582211,2 120071029Dicranota sp. Diptera1203424,2 120071029Eloeophila sp. Diptera001000,2 120071029Pericoma sp. Diptera30202149,6 120071029CeratopogonidaeDiptera12130125,6 120071029Chironomidae, totalt Diptera18162622417,2 120071029TanypodinaeDiptera9312105 120071029OrthocladiinaeDiptera044042,4 120071029Prodiamesa olivaceaDiptera001000,2 120071029Chironomini Diptera013000,8 120071029Tanytarsini Diptera98170108,8 120071029SimuliidaeDiptera159252384852,6 120071029EmpididaeDiptera010000,2 120071029Limnophora sp. Diptera360161211 620071030Totalt 426526255377502417,2 620071030Bivalvia, totalt Bivalvia642861083247,6 620071030Sphaerium sp. Bivalvia0170113,8 620071030Pisidium sp. Bivalvia641161073143,8 620071030Oligochaeta, totalt Oligochaeta6675235810064,4 620071030Hemiclepsis marginataHirudinea100000,2 620071030Glossiphonia complanataHirudinea100000,2 620071030Erpobdella octoculataHirudinea321402 620071030HydracarinaHydracarina003100,8 620071030Crustacea, Malacostraca, totalt Malacostraca30409132423,2 620071030Asellus aquaticus Malacostraca30409132423,2 620071030Ephemeroptera, totalt Ephemeroptera261132,6 620071030Baetis rhodani Ephemeroptera100000,2 620071030Nigrobaetis niger Ephemeroptera141031,8 620071030Heptagenia sulphureaEphemeroptera010100,4 620071030Leptophlebia vespertinaEphemeroptera010000,2 620071030Plecoptera, totalt Plecoptera392485,2

ilaga 2, forts.

21

F26 20071030Nemoura sp. Plecoptera252263,4 F2620071030Nemoura avicularisPlecoptera130201,2 F2620071030Leuctra nigraPlecoptera000020,4 F2620071030Isoperla grammaticaPlecoptera010000,2 F2620071030Coleoptera, totalt Coleoptera78105169,2 F2620071030Haliplus sp. Coleoptera001000,2 F2620071030Orectochilus villosus Coleoptera336143,4 F2620071030Limnius volckmari Coleoptera010000,2 F2620071030Oulimnius troglodytes-tuberculatus Coleoptera4434125,4 F2620071030Trichoptera, totalt Trichoptera15231941615,4 F2620071030Neureclipsis bimaculataTrichoptera381012,6 F2620071030Lype phaeopaTrichoptera010000,2 F2620071030Hydropsyche sp. Trichoptera021021 F2620071030Hydropsyche angustipennisTrichoptera486224,4 F2620071030Limnephilus sp. Trichoptera100000,2 F2620071030Limnephilidae, övr. Trichoptera100210,8 F2620071030Oecetis ochraceaTrichoptera100000,2 F2620071030Brachycentrus subnubilus Trichoptera54110106 F2620071030CeratopogonidaeDiptera001030,8 F2620071030Chironomidae, totalt Diptera15021080129260165,8 F2620071030TanypodinaeDiptera6504105 F2620071030Chironomini Diptera950503,8 F2620071030Tanytarsini Diptera13520080120250157 F2620071030SimuliidaeDiptera82125100504079,4 F2620071030MuscidaeDiptera200000,4 I2820071019Totalt 155617492735120121771883,6 I2820071019Gastropoda, totalt Gastropoda662496637364,4 I2820071019Radix balthicaGastropoda632393637162,6 I2820071019Planorbis sp. Gastropoda210010,8 I2820071019Gyraulus acronicus Gastropoda103011 I2820071019Bivalvia, totalt Bivalvia323222,4 I2820071019Pisidium sp. Bivalvia323222,4 I2820071019Oligochaeta, totalt Oligochaeta300253002402173,4 I2820071019Theromyzon tessulatumHirudinea100000,2

Bilaga 2, forts.

22

20071019Helobdella stagnalisHirudinea200000,4 20071019Haemopis sanguisugaHirudinea000200,4 20071019Erpobdella octoculataHirudinea012000,6 20071019HydracarinaHydracarina222021,6 20071019Crustacea, Malacostraca, totalt Malacostraca7675378015171358796 20071019Asellus aquaticus Malacostraca747517824 20071019Gammarus pulex Malacostraca7604907505101350772 20071019Ephemeroptera, totalt Ephemeroptera314084271439,2 20071019Caenis luctuosaEphemeroptera314084271439,2 20071019Coleoptera, totalt Coleoptera1396389122294141,4 20071019DytiscidaeColeoptera242001,6 20071019HydrophilidaeColeoptera260132,4 20071019Hydraena sp. Coleoptera303142,2 20071019Elodes sp. Coleoptera1006123,8 20071019Oulimnius tuberculatus Coleoptera1002153,6 20071019Oulimnius troglodytes-tuberculatus Coleoptera1305384112260127,8 20071019Sialis lutariaMegaloptera010000,2 20071019Trichoptera, totalt Trichoptera39143412323088 20071019Tinodes waeneri Trichoptera002000,4 20071019Hydropsyche angustipennisTrichoptera2211611223076,2 20071019LimnephilidaeTrichoptera17131610011,2 20071019Apatania sp. Trichoptera000100,2 20071019Tipula sp. Diptera322463,4 20071019Pseudolimnophila sp. Diptera720001,8 20071019Eloeophila sp. Diptera100542 20071019Pericoma sp. Diptera400021,2 20071019CeratopogonidaeDiptera281329236631,8 20071019Chironomidae, totalt Diptera155102012905587521,4 20071019TanypodinaeDiptera1404902853054199,8 20071019Chironomini Diptera549094502288,4 20071019Tanytarsini Diptera104060253133,2 20071019EmpididaeDiptera020000,4 20071019Limnophora sp. Diptera813183713,4 620071030Totalt 2518179890519576101557,6

ilaga 2, forts.

23

M36 20071030Polycelis sp. Turbellaria101000,4 M3620071030Gastropoda, totalt Gastropoda07112136,6 M3620071030Lymnaea stagnalisGastropoda010000,2 M3620071030Physa fontinalisGastropoda061263 M3620071030Acroloxus lacustrisGastropoda000030,6 M3620071030Ancylus fluviatilisGastropoda0001042,8 M3620071030Bivalvia, totalt Bivalvia4342812718,8 M3620071030Pisidium sp. Bivalvia4342812718,8 M3620071030Oligochaeta, totalt Oligochaeta50800125130197,6 M3620071030Piscicola geometraHirudinea101200,8 M3620071030Glossiphonia complanataHirudinea053022 M3620071030Helobdella stagnalisHirudinea10282031014,2 M3620071030Erpobdella octoculataHirudinea9127177,2 M3620071030Dina lineataHirudinea011000,4 M3620071030HydracarinaHydracarina0111413,4 M3620071030Crustacea, Malacostraca, totalt Malacostraca1429651553605409729,4 M3620071030Asellus aquaticus Malacostraca1200578504578372646,4 M3620071030Gammarus pulex Malacostraca2297349273783 M3620071030Ephemeroptera, totalt Ephemeroptera2391324615 M3620071030Baetis rhodani Ephemeroptera000621,6 M3620071030Baetis vernus gr.Ephemeroptera2391218413,2 M3620071030Centroptilum luteolumEphemeroptera001000,2 M3620071030Coleoptera, totalt Coleoptera591222410,4 M3620071030Hydraena sp. Coleoptera010100,4 M3620071030Elodes sp. Coleoptera1001002,2 M3620071030Elmis aeneaColeoptera436243,8 M3620071030Limnius volckmari Coleoptera043903,2 M3620071030Oulimnius troglodytes-tuberculatus Coleoptera013000,8 M3620071030Trichoptera, totalt Trichoptera466848323044,8 M3620071030Rhyacophila nubilaTrichoptera100311 M3620071030Tinodes waeneri Trichoptera5120066,4 M3620071030Hydropsyche siltalai Trichoptera000300,6 M3620071030Limnephilus sp. Trichoptera510532,8 M3620071030Micropterna sp. Trichoptera100000,2

Bilaga 2, forts.

24

6 20071030Limnephilidae, övr. Trichoptera346628212033,8 620071030Dicranota sp. Diptera011000,4 620071030Eloeophila sp. Diptera100000,2 620071030CeratopogonidaeDiptera1124214 620071030Chironomidae, totalt Diptera3634541594866,2 620071030TanypodinaeDiptera456945,6 620071030OrthocladiinaeDiptera2717431504055,4 620071030Chironomini Diptera261022,2 620071030Tanytarsini Diptera364023 620071030SimuliidaeDiptera90012430106551434 620071030EmpididaeDiptera000110,4 620071030Limnophora sp. Diptera222101,4 22007111Totalt 476847568593460588,8 22007111Gastropoda, totalt Gastropoda010000,2 22007111Physa fontinalisGastropoda010000,2 22007111Bivalvia, totalt Bivalvia235615612,8 22007111Sphaerium sp. Bivalvia000100,2 22007111Pisidium sp. Bivalvia235614612,6 22007111Oligochaeta, totalt Oligochaeta224817502231,8 22007111HydracarinaHydracarina1181034,6 22007111Crustacea, Malacostraca, totalt Malacostraca176403151126148200,8 22007111Asellus aquaticus Malacostraca131101,2 22007111Gammarus pulex Malacostraca175400150125148199,6 22007111Ephemeroptera, totalt Ephemeroptera175200250250210217 22007111Baetis rhodani Ephemeroptera175200250250210217 22007111Glaenocorisa sp. Hemiptera010000,2 22007111Coleoptera, totalt Coleoptera217112108,4 22007111Elodes sp. Coleoptera000100,2 22007111Elmis aeneaColeoptera217111108,2 22007111Trichoptera, totalt Trichoptera3135846,6 22007111Rhyacophila sp. Trichoptera110000,4 22007111Rhyacophila fasciataTrichoptera211411,8 22007111Hydropsyche angustipennisTrichoptera030000,6 22007111LimnephilidaeTrichoptera052122

ilaga 2, forts.

25

M42 2007111Silo pallipes Trichoptera022201,2 M422007111Sericostoma personatumTrichoptera010110,6 M422007111Tipula sp. Diptera010000,2 M422007111Dicranota sp. Diptera131211,6 M422007111Eloeophila sp. Diptera230001 M422007111Dixa sp. Diptera010010,4 M422007111CeratopogonidaeDiptera130201,2 M422007111Chironomidae, totalt Diptera6672100694069,4 M422007111TanypodinaeDiptera200401,2 M422007111OrthocladiinaeDiptera172660151827,2 M422007111Chironomini Diptera30261020818,8 M422007111Tanytarsini Diptera172030301422,2 M422007111SimuliidaeDiptera242636581531,8 M422007111StratiomyidaeDiptera010000,2 M422007111Hemerodromia sp. Diptera110100,6 N3420071030Totalt 5464239306641341780,8 N3420071030Bivalvia, totalt Bivalvia0003153,6 N3420071030Pisidium sp. Bivalvia0003153,6 N3420071030Oligochaeta, totalt Oligochaeta10627158 N3420071030Glossiphonia sp. Hirudinea000100,2 N3420071030Erpobdella octoculataHirudinea002200,8 N3420071030HydracarinaHydracarina346172410,8 N3420071030Crustacea, Malacostraca, totalt Malacostraca131762938253,4 N3420071030Asellus aquaticus Malacostraca131762938253,4 N3420071030Ephemeroptera, totalt Ephemeroptera363218208638,4 N3420071030Baetis rhodani Ephemeroptera333015207735 N3420071030Nigrobaetis niger Ephemeroptera323093,4 N3420071030Coleoptera, totalt Coleoptera1057145,4 N3420071030Platambus maculatus Coleoptera0006123,6 N3420071030HydrophilidaeColeoptera001010,4 N3420071030Elodes sp. Coleoptera103011 N3420071030Elmis aeneaColeoptera001100,4 N3420071030Trichoptera, totalt Trichoptera10616143816,8 N3420071030Plectrocnemia sp. Trichoptera000010,2

Bilaga 2, forts.

26

4 20071030Lype phaeopaTrichoptera000210,6 420071030LimnephilidaeTrichoptera10616123616 420071030LepidopteraLepidoptera010000,2 420071030Tipula sp. Diptera000110,4 420071030Dicranota sp. Diptera445312614 420071030Eloeophila sp. Diptera000100,2 420071030Pericoma sp. Diptera000210,6 420071030CeratopogonidaeDiptera003000,6 420071030Chironomidae, totalt Diptera10863156168159130,8 420071030TanypodinaeDiptera2032197 420071030DiamesinaeDiptera020000,4 420071030OrthocladiinaeDiptera9452141111123104,2 420071030Chironomini Diptera1299151512 420071030Tanytarsini Diptera00321127,2 420071030SimuliidaeDiptera361289655297880496,4 420071030EmpididaeDiptera010000,2 820071029Totalt 89010511868157714411365,4 820071029Gastropoda, totalt Gastropoda20144224220,4 820071029Radix balthicaGastropoda20144224220,4 820071029Bivalvia, totalt Bivalvia49881132334,8 820071029Sphaerium sp. Bivalvia000100,2 820071029Pisidium sp. Bivalvia49881122334,6 820071029Oligochaeta, totalt Oligochaeta630420530220210402 820071029Glossiphonia complanataHirudinea000120,6 820071029Helobdella stagnalisHirudinea000100,2 820071029Erpobdella octoculataHirudinea11114151811,8 820071029HydracarinaHydracarina28051519,8 820071029Crustacea, Malacostraca, totalt Malacostraca38480760335500422,6 820071029Asellus aquaticus Malacostraca38480760335500422,6 820071029Ephemeroptera, totalt Ephemeroptera7384110511761,6 820071029Baetis rhodani Ephemeroptera0383810011758,6 820071029Baetis vernus gr.Ephemeroptera503502,6 820071029Centroptilum luteolumEphemeroptera100000,2 820071029Leptophlebia sp. Ephemeroptera100000,2

ilaga 2, forts.

27

O18 20071029Plecoptera, totalt Plecoptera020000,4 O1820071029Nemoura sp. Plecoptera020000,4 O1820071029Coleoptera, totalt Coleoptera2624125,2 O1820071029DytiscidaeColeoptera040000,8 O1820071029Hydraena sp. Coleoptera000100,2 O1820071029Elodes sp. Coleoptera002010,6 O1820071029Elmis aeneaColeoptera2203113,6 O1820071029Sialis lutariaMegaloptera200000,4 O1820071029Trichoptera, totalt Trichoptera44363610,6 O1820071029Lype reductaTrichoptera000100,2 O1820071029Hydropsyche angustipennisTrichoptera000051 O1820071029LimnephilidaeTrichoptera444213 O1820071029Beraeodes minutus Trichoptera0032006,4 O1820071029Tipula sp. Diptera000282 O1820071029Eloeophila sp. Diptera030000,6 O1820071029Pericoma sp. Diptera314594,4 O1820071029CeratopogonidaeDiptera6513025,2 O1820071029Chironomidae, totalt Diptera463950583310205,6 O1820071029TanypodinaeDiptera2833371549068,4 O1820071029OrthocladiinaeDiptera121103309088,6 O1820071029Chironomini Diptera313999039,2 O1820071029Tanytarsini Diptera3400409,4 O1820071029SimuliidaeDiptera5420290250220166,8 O1820071029SciomyzidaeDiptera000100,2 O1820071029Limnophora sp. Diptera000010,2

Bilaga 2, forts.

Bilaga 3. Elfiskeprotokoll för provfiskeområden.

Bilaga 3, forts.

Bilaga 3, forts.

Bilaga 3, forts.

Bilaga 3, forts.

Bilaga 3, forts.

Bilaga 3, forts.