• No results found

Vårda väl

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vårda väl"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Luftkvalitet: Testa material för emissioner

Vårda väl

Riksantikvarieämbetet januari 2020

Bra materialval för utställning, packning och förvaring kan minska riskerna för nedbrytning av museiföremål. Genom olika tester går det att få reda på vilka material som kan emittera skadliga luftföroreningar.

För att undvika höga halter av luftföroreningar i museimiljö är det bra att välja material som inte avger nedbrytande emissioner. Innan material tas i bruk kan man göra enkla tester för att upptäcka de skadliga föroreningarna. Exempel på material som kan testas är packmaterial (bubbelplast, tejp och cellplaster), utställningsmaterial (konstruktions­

material, målarfärger, limmer, textil) och förvarings­

material (askar, kartonger, påsar, band, etiketter). I detta Vårda väl­blad beskrivs några vanliga metoder.

Vanligt förekommande luftföroreningar som kan skada objekt i samlingar finns att läsa om i Vårda väl­bladet Luftkvalitet: Luftföroreningar i museimiljö.

Material som kan testas är exempelvis spånskivor för monterbygge och förvaringsmaterial som cellplaster, kartong, textilier, förvaringspåsar av plast och många andra material. Foto: Elyse Canosa.

Luftföroreningar i museimiljö Testa material för emissioner Testa inomhusluft för emissioner Aktivt kol för att minska emissioner AD-remsor för att upptäcka sura gaser Materialval med hjälp av Oddytest I sex Vårda väl-blad finns information om vanliga luftföroreningar och om hur man kan arbeta för att upptäcka och minska dem:

(2)

2

Museer utan tillgång till eget laboratorium Det finns enkla sätt att undersöka material till låg kostnad och som inte kräver laboratoriemiljö, till exempel med AD­remsor (A-D Strips, acid detection strips) och korrosionskuponger (corrosion coupons). Test utförs genom att placera materialet i en tät behållare eller påse tillsammans med remsorna eller kupongerna.

AD­remsor är små pappersbitar som ändrar färg i närvaro av sura gaser, främst ättiksyra. Läs mer om hur AD­remsor fungerar i Vårda väl­bladet Luftkvalitet: AD-remsor för att upptäcka sura gaser.

Korrosionskuponger är tunna silver­ och koppar­

remsor som långsamt förändras av korrosiva ämnen, exempelvis sulfider, klorider, ättiksyra och myrsyra.

Kupongerna skickas tillbaka till leverantören för analys. Olika företag använder olika benämningar på sina tjänster och produkter, oftast på engelska, till exempel corrosion classification coupons, reactivity monitoring coupons, corrosion monitoring coupons och reactivity monitoring services.

Museer med tillgång till eget laboratorium Museer som har tillgång till eget laboratorium kan göra ett Oddytest. Detta korrosionstest ger en indikation på om materialet emitterar nedbrytande gaser. Läs mer i Vårda väl­bladet Luftkvalitet:

Materialval med hjälp av Oddytest.

Även vissa indikatortester kan utföras i egna laboratorier. Då används lösningar som kan reagera

genom färgförändring med materialprov eller emissioner. Instruktioner för sådana tester finns beskrivna av exempelvis Thickett och Lee 2004 samt Odegaard m.fl. 2000 (se litteraturlista).

Analyser från externa laboratorier

Museer kan också sända materialprov till ett externt laboratorium för utvärdering av emissioner. Sådana analyser kostar förstås mer än de enklare metoderna som beskrivs ovan, men ger också mer specifika svar, till exempel vilka föroreningar och i vilken koncentration de finns. Vissa externa laboratorier genomför materialtester i emissionskammare. I en sådan kammare kan temperatur och luftfuktighet anpassas för att utföra analysen under specifika förhållanden som speglar den tänkta användningen av materialet. Att beställa och tolka sådana analyser kräver kunskap om materialemissioner. Det är bra att ha en tät kontakt med laboratoriet för att kunna utforma en ändamålsmässig metod och få svar på det man behöver veta.

BEMMA­testet är ett exempel på en metod som är särskilt utformad för samlingsförvaltningsfrågor och som utförs i emissionskammare. Testet har utvecklats av det tyska institutet Bundesanstalt für Materialforschung und -prüfung (BAM). Resultatet presenteras som specifik data men det ges även en bedömning av materialets lämplighet att användas inom samlingsförvaltning.

Det är viktigt att välja förvaringsmaterial som inte försämrar luftkvaliteten, till exempel kartonger, askar och förvaringspåsar som inte emitterar skadliga luftföroreningar. Foto: Alissa Anderson.

(3)

Metoder för att testa material för emissioner och praktisk information.

Med ”ämnesspecifika resultat” avses om mätmetoden kan påvisa en särskild typ av gas.

Metod

AD-remsor

Korrosions- kuponger (corrosion coupons) Oddytest

Indikatortester

Emissions- kammare

BEMMA-test

Ungefärlig Kostnad (2019)

cirka 400 kr för 250 remsor

cirka 300 kr för ett set kuponger samt analys

cirka 200 kr per material

varierar

minst 2 000 kr per material

minst 10 000 kr per material Exempel på

emissioner som påvisas av metoden

ättiksyra och andra sura gaser

korrosiva ämnen som sulfider, klorider, ättiksyra och myrsyra

korrosiva ämnen som sulfider, klorider, ättiksyra och myrsyra

sura gaser, aldehyder, svavel, klor, kvävedioxid

flyktiga organiska ämnen (VOC), ättiksyra och myrsyra, klorider, aldehyder med mera

flyktiga organiska ämnen (VOC), ättiksyra och myrsyra, aldehyder

Testet kan utföras på museet ja

ja

ja

ja

nej

nej

Resultatet kan läsas av direkt på museet ja

nej

ja

ja

nej

nej

Väntetid

en dag till en vecka

i rums- temperatur en till tre månader fyra veckor

vanligtvis en dag

en dag till flera veckor

två dagar

Ämnes- specifikt resultat

nej

nej

nej

beror på test

ja

ja

(4)

4

Tänk på följande vid val av testmetod

Välj test utifrån behov. Ofta kan ett ja­ eller nejsvar på om exempelvis sura gaser förkommer i omgivningen vara tillräckligt för att åtgärder ska kunna sättas in.

Metoder har olika känslighet. Lägre koncentra­

tioner kan upptäckas med emissionskammare och BEMMA­testet, än exempelvis undersökningar med AD­remsor.

Om museet inte har möjlighet att testa material för emissioner går det att få information från databaser, andra museer och från tillverkare.

Till exempel har Riksantikvarieämbetet, British Museum och American Institute for Conserva­

tion databaser med resultat från Oddytest (se länkar nedan).

Även om det är bra att välja material med låga VOC­tal, ett värde som ibland framgår av mate­

rialens produktblad, bör man känna till att dessa produkter ändå kan innehålla ämnen som är skadliga för museiföremål. Ättiksyra och myrsyra är exempel på ämnen som inte nödvändigtvis omfattas av VOC­talet.

När externa laboratorier anlitas för att utföra materialanalyser behöver museet skapa en god kontakt och noga kommunicera frågeställning och omständigheter kring det material som ska testas.

Tillverkare kan ändra materialens sammansätt­

ning utan att ändra produktnamnet. En emis­

sionsundersökning gäller nödvändigtvis inte för samma produkt köpt vid ett annat tillfälle.

Exempel på leverantörer för AD­remsor och korrosionskuponger finns i bilagorna I och II till rapporten Strategies for Pollutant Monitoring in Museum Environments (se litteraturförteck­

ningen).

Ordlista

Emissioner. Luftföroreningar i form av gaser som avges från material, exempelvis konstruktions­

material, inredning, emballage eller museiföre­

mål.

Emissionskammare. En kammare där temperatur, luftfuktighet, luftomsättning och lufthastighet styrs och provtagning av luften kan ske.

Indikatortest. Ett kemiskt test som kan indikera förekomsten av ett särskilt ämne som finns i ett material eller som materialet avger till luften.

Det kan till exempel vara sura gaser, svavel eller formaldehyd.

Luftföroreningar. Gaser och partiklar som kan bildas utomhus eller inomhus och som kan vara skadliga för hälsan eller nedbrytande för material.

VOC (Volatile organic compound). Flyktiga organiska ämnen.

Länkar till databaser

Riksantikvarieämbetets databas för Oddytest. 2019.

https://www.raa.se/museer/forskning­och­kun­

skapsuppbyggnad/kulturarvslaboratoriet/oddytest/

oddydatabas/

The British Museum Oddy Test Results Database.

2018. https://research.britishmuseum.org/research/

publications/research_publications_series/2004/se­

lection_of_materials.aspx

The American Institute for Conservation Oddy Test Material Database. 2018. http://www.conser­

vation­wiki.com/wiki/Oddy_Tests:_Materials_Da­

tabases

Referenslitteratur

Canosa, Elyse & Norrehed, Sara. 2019. Strategies for Pollutant Monitoring in Museum Environments.

Visby, Riksantikvarieämbetet. http://raa.diva­

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1324224

&dswid=5637 (2019­12­04).

Canosa, Elyse, Wiman, Anna, Norrehed, Sara

& Hacke, Marei. 2019. Characterization of Emissions from Display Case Materials. Visby, Riksantikvarie ämbetet. http://raa.diva­portal.

org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1324017&dsw id=3545 (2019­12­04)

Fjaestad, Monika & Englund, Finn. 2010.

”Inredningsmaterialens korrosivitet.” I: Bevarande inomhusmiljö?: Neutrala material i museimiljö.

Fjaestad, Monika (red.). Stockholm, Sverige:

Riksantikvarie ämbetet, s. 28–36. http://urn.kb.se/

resolve?urn=urn:nbn:se:raa:diva­3438 (2019­12­14).

Image Permanence Institute. 2001. User’s guide for A-D Strips. Rochester, Rochester Institute of Technology.

Muller, Christopher. 2003. ”Air quality guidelines for museums, archives, and libraries.” I: Indoor Air Quality in Museums and Historic Properties, 28–29 April, Norwich. http://iaq.dk/iap/

iaq2003/2003_21.htm (2019­12­16).

(5)

Detta blad ingår i en serie för råd om vård och förvaltning av kulturarvet.

Artikeln är licensierad med CC BY där inget annat anges.

www.creativecommons.se/om-cc/licenserna/

RIksantikvarieämbetet Box 1114, 621 22 Visby Tel: 08-5191 80 00 E-post: vardaval@raa.se

www.raa.se i 2020

Odegaard, Nancy, Carroll, Scott & Zimmt, Werner. 2000. Material Characterization Tests for Objects of Art and Archaeology. London, Archetype Publications.

Thickett, David & Lee, R.L. 2004. ”Selection of Materials for the Storage or Display of Museum Objects.” I: The British Museum Occasional Paper Number 111. London, The British Museum.

Wiegner, Katharina, Horn, Wolfgang, Jann, Oliver, Farke, Matthias & Hahn, Oliver. 2012. ”Assess­

ment of emissions from materials for museum equipment.” I: 10th International Conference on Healthy Buildings 2012, Brisbane, Australia, 8–12 July 2012. The International Society of Indoor Air Quality and Climate. https://www.isiaq.org/docs/

PDF%20Docs%20for%20Proceedings/7G.3.pdf (2019­12­04).

References

Related documents

Lämpligen beräknas först antalet tunga fordon och därpå andelen tunga för varje segment ur de indata som anges ovan.. Därpå kontrolleras om någon del av anläggningen

I EMEP/Corinair Guidebook, Draft från 2008, anges endast emissionsfaktorer för NMVOC från bensinhantering och följaktligen baseras prognosen för framtida emissioner

Luftföroreningar i museimiljö Testa material för emissioner Testa inomhusluft för emissioner Aktivt kol för att minska emissioner AD-remsor för att upptäcka sura gaser Materialval

Luftföroreningar i museimiljö Testa material för emissioner Testa inomhusluft för emissioner Aktivt kol för att minska emissioner AD-remsor för att upptäcka sura gaser Materialval

Luftföroreningar i museimiljö Testa material för emissioner Testa inomhusluft för emissioner Aktivt kol för att minska emissioner AD-remsor för att upptäcka sura gaser Materialval

Luftföroreningar i museimiljö Testa material för emissioner Testa inomhusluft för emissioner Aktivt kol för att minska emissioner AD-remsor för att upptäcka sura gaser Materialval

Luftföroreningar i museimiljö Testa material för emissioner Testa inomhusluft för emissioner Aktivt kol för att minska emissioner AD-remsor för att upptäcka sura gaser Materialval

Vattenkraft ses ofta som en miljövänlig energikälla i jämförelse med fossila bränslen men man har under de senaste decennierna uppmärksammat att det från vattendammar, som ofta