plats för foto
korsning med Seitevarevägen
Jokkmokks kommun, Norrbottens län Beslutshandling 2010-11-15
Objekt: 8211833
Titel: Förstudie/Beslutshandling, Väg 805 korsning Seitevarevägen–Kvikkjokk och informationsplats vid korsning med Seitevarevägen, Jokkmokks kommun, Norrbottens län, 8211833
Utgivningsdatum: 2010-11-15 Utgivare: Trafikverket
Kontaktperson: Kenneth Enbom
Distributör: Trafikverket, Box 809, 971 25 Luleå Konsult
WSP Samhällsbyggnad
Uppdragsansvarig Lars Korpi Teknikansvarig förstudie Mikael Eriksson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
SAMMANFATTNING ...1
1.1 Bakgrund ...3
1.2 Förstudiens avgränsning...3
1.3 Tidigare utredningar ...5
1.4 Aktualitet ...5
1.5 Övergripande mål...5
1.6 Projektmål...5
1.7 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen...6
2 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN ...6
2.1 Transportsystemet och trafikanter ...6
2.2 Markanvändning...9
2.3 Byggnadstekniska förutsättningar...14
2.4 Miljö ...14
2.5 Nationella och regionala miljömål, miljöbalkens hänsynsregler och miljökvalitetsnormer ...28
3 PROBLEMANALYS...29
4 TÄNKBARA ÅTGÄRDER MED EFFEKTER OCH KONSEKVENSER...31
4.1 Nollalternativet...31
4.2 Åtgärdsval enligt fyrstegsprincipen...31
4.3 Effekter och konsekvenser ...32
5 MÅLUPPFYLLELSE...32
6 ÖVERSIKTLIG KOSTNADSBEDÖMNING ...33
7 SAMRÅD ...33
8 LÄNSSTYRELSENS BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN...35
9 TRAFIKVERKETS STÄLLNINGSTAGANDE...35
10 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE...35
11 KÄLLOR ...36
Bilaga 1 Översiktskarta med förstudieområde (A3-format) Bilaga 2 Inkomna yttranden och synpunkter
Bilaga 3 Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan
Bilaga 4 Trafikverkets ställningstagande
1
SAMMANFATTNING
Bakgrund och förutsättningar
Väg 805 mellan Seitevarevägen och Kvikkjokk har bärighetsbrister och generellt dålig ytstandard. Sträckan är cirka 47 km. Vägen är utpekad som en viktig näringslivsväg och
turistväg. Den är en port in i världsarvet Laponia och har tillsammans med väg 97, E45 och väg 827 studerats i projektet Vägen mellan två världsarv (Laponia och Gammelstad kyrkstad).
Vägen är i behov av förstärkning.
Trafik
Skyltad hastighet är 70–110 km/timme. Vägens bärighetsklass är BK1 (nedsatt bärighet under våren). Befintlig vägbredd är ca 4,5 – 5,0 meter. Nuvarande slitlager är belagt. Trafikmängd 90 ÅDT, fordon per årsmedeldygn, varav 5% tung trafik.
Det finns inga polisrapporterade olyckor under den senaste femårsperioden.
Projektmål
Projektera och bygga åtgärder så att full bärighet nås året om.
Förbättrade möjligheter till rast och information genom en översyn av informations- och utsiktsplatser.
Åtgärder projekteras och byggs med hänsyn taget till landskapsbild, odlingslandskap, friluftsliv, kulturmiljö och naturmiljö.
Säkerställa trummor så att vandringshinder ej uppstår.
Natur, kultur, friluftsliv och markanvändning
Den aktuella vägsträckan är belägen inom åretruntbetesmarker för Jåhkågasska Tjielde sameby.
Områden som inte berörs direkt men som ligger i nära anslutning till förstudieområdet:
Kvikkjokk–Kabla fjällurskog, Natura 2000-område
Kvikkjokk–Kabla fjällurskog, naturreservat enligt miljöbalken, MB 7:4 Områden som berörs av planerade åtgärder:
Råvvejaure-Tarrekaise-Kabla-Saggat-Peuraure-Karatj-Purkijaur, riksintresse för naturvård enligt MB 3:6
Kvikkjokks by, riksintresse kulturmiljövård enligt MB 3:6, länsstyrelsens kulturmiljöprogram
Tjåmotis, länsstyrelsens kulturmiljöprogram
Norrbottens fjällområde, riksintresse friluftsliv enligt MB 3:6 Riksintresse rennäring enligt MB 3:5
I övrigt finns fornlämningar, bevarandevärt odlingslandskap i Kvikkjokk och naturvärden i form av t.ex. våtmarker, sumpskogar, nyckelbiotoper och bäckar.
Kommunala planer
För området gäller Jokkmokks översiktsplan (antagen 1990).
Problemanalys
Väg 805 delen mellan Seitevarevägen och Kvikkjokk har bärighetsbrister och generellt dålig ytstandard. Vägen är smal, backig och ojämn och är i behov av förstärkning. Vägen följer Saggats stränder med vackra vyer över sjö och fjäll. För att möjliggöra utblickar finns behov av utsiktsröjningar. Det finns även behov av en informationsplats för rast och vila.
2
Tänkbara åtgärder enligt Trafikverkets fyrstegsprincip
Åtgärder enligt steg 3 föreslås: För att lösa nuvarande brister beträffande vägens bärighet föreslås mindre förstärkningsåtgärder. Behov av trumåtgärder samt mindre plan- och profiljustering utreds i det fortsatta arbetet. Utsikts- och siktröjningar görs. En informationsplats planeras söder om korsningen väg 805 och Seitevarevägen.
Effekter och konsekvenser
Förstärkningsåtgärder innebär förbättrad framkomlighet och tillgänglighet. Utsiktsröjningar medför att möjligheten till utblickar över sjöar och fjäll förbättras. Föreslagna åtgärder som huvudsakligen utförs inom befintligt vägområde innebär mycket begränsade effekter och konsekvenser på naturmiljö, kulturmiljö, friluftsliv, rennäring, boendemiljö och
markanvändning. Ingen påverkan på riksintressen eller Natura 2000 områden bedöms uppstå.
Särskild försiktighet under byggnadstiden ska iakttas vid åtgärder nära områden med nyckelbiotoper, artrika vägkanter, vattendrag och fornlämningar. Under byggtiden kan begränsad framkomlighet uppstå.
Åtgärder måste även utföras med hänsyn till flyttleder och andra rennäringsintressen i
området. Särskilt viktigt är att ta hänsyn till rennäringsintressen under byggtiden. Föreslagna förstärkningsåtgärder och anläggande av en informationsplats bedöms inte innebära väsentlig ombyggnad. Inga riktvärden för buller bedöms överskridas. Inga miljömål eller
miljökvalitetsnormer motverkas. För ny informationsplats krävs ett markanspråk utanför befintligt vägområde.
Måluppfyllelse
Projektet medverkar till att transportpolitiska delmål, nationella/regionala miljömål samt projektmål uppfylls.
Översiktlig kostnadsbedömning
I detta skede har ingen kostnadsbedömning gjorts.
Samråd
Med förstudie/samrådshandling som underlag har Trafikverket genomfört samråd med Länsstyrelsen i Norrbottens län, Jokkmokks kommun, Försvarsmakten, Skogsstyrelsen, Fiskeriverket, Länstrafiken i Norrbotten AB, Jåkkågasska Tjielde sameby. Ett informations- /samrådsmöte har hållits på plats i Årrenjarka.
Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan
Länsstyrelsen i Norrbottens län har 2009-03-06 beslutat enligt miljöbalken 6 kap. 4§ att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Ställningstagande och fortsatt arbete
I ett ställningstagande daterat 2010-11-08 har Trafikverket beslutat att projektet ska drivas genom att arbetsplan och bygghandling upprättas.
Det fortsatta planeringsarbetet utgår från att vägen skall förstärkas, befintlig vägbredd bibehålls samt att en informationsplats och utsiktsplatser ska iordningsställas. I detta skede bedöms att en arbetsplan med miljökonsekvensbeskrivning samt bygghandling ska upprättas för informationsplatsen där markanspråk utanför befintligt vägområde görs. För övriga vägåtgärder längs vägsträckan där inte något markanspråk utanför vägområdet görs,
upprättas bygghandling. I det fortsatta planerings- och projekteringsarbetet tas ställning till i vilken omfattning som åtgärder på trummor innebär anmälan eller ansökan om tillstånd för vattenverksamhet. En fornlämningsinventering i fält kommer att göras i samråd med
länsstyrelsen i Norrbottens län vilken syftar på att lägesbestämma forn- och kulturlämningar i nära anslutning till vägen och som kan beröras av planerade åtgärder. I det fortsatta arbetet kommer samråd att ske med berörd sameby.
3 INLEDNING
1.1 Bakgrund
Befintlig vägsträcka, väg 805, är belägen i Jokkmokks kommun.
Väg 805 på delen mellan Seitevarevägen och Kvikkjokk har inte full bärighet året om.
Tillåten last begränsas under tjällossningen. Vägen klassas som en viktig näringslivsväg och turistväg och är i behov av förstärkning.
1.2 Förstudiens avgränsning
Förstudien omfattar väg 805 mellan Seitevarevägen och Kvikkjokk, från sektion 66/800 till 113/537, ca 47 km. I Gestaltningsprogram, Vägen mellan två världsarv föreslogs en ny informationsplats vid avtagsvägen mot Seitevare. I samband med platsbesök under augusti 2008 bedömdes att den föreslagna platsen inte var lämplig utan istället bör informationsplatsen placeras på vägens norra sida ca 2 150 m söder om
korsningen väg 805/Seitevarevägen.
Väg 805 är belägen i Jokkmokks kommun, Norrbottens län. Läget och förstudiens
avgränsning redovisas nedan, karta 1. Se även översiktskarta i bilaga 1.
4
Karta 1. Förstudieområdet.
5
1.3 Tidigare utredningar
För objektet finns ingen tidigare upprättad förstudie eller bristanalys.
Väg 805 ingår i det vägnät som på uppdrag av Trafikverket (tidigare Vägverket Region Norr) har inventerats och dokumenterats i ett gestaltningsprogram med avseende på drift och utveckling av vägmiljöer samt i rapporten: Mål för natur- och
kulturmiljövärden, Driftområde Jokkmokk, 2006.
Dessutom ingår den i gestaltningsprogrammet, Vägen mellan två världsarv, augusti 2007. Världsarven är Laponia och Gammelstads kyrkstad.
1.4 Aktualitet
Planerad byggstart för förstärkningsåtgärder är år 2009. Byggstart för
informationsplatsen är inte bestämd men kommer att anläggas i ett senare skede.
1.5 Övergripande mål
För transportpolitiken finns ett övergripande mål: Att säkerställa en
samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Det övergripande målet preciseras i sex delmål för transportsystemet:
Ett tillgängligt transportsystem En hög transportkvalitet
En säker trafik En god miljö
En positiv regional utveckling Ett jämställt transportsystem
1.6 Projektmål
Följande miljömål gäller för projektet.
Projektera och bygga åtgärder så att full bärighet nås året om.
Förbättrade möjligheter till rast och information genom en översyn av informations- och utsiktsplatser.
Översyn av mötesplatser.
Åtgärder projekteras och byggs med hänsyn taget till landskapsbild, odlingslandskap, friluftsliv, kulturmiljö och naturmiljö.
Säkerställa trummor så att vandringshinder ej uppstår.
6
Förstudie
Arbetsplan
Ingen åtgärd
Bygghandling Vägutredning
1.7 Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen
En förstudie utförs alltid som första steget i vägplanerings- och
vägprojekteringsprocessen. Det huvudsakliga syftet är att ge underlag för beslut om objektet ska drivas vidare eller inte, samt klarlägga förutsättningarna inför det
fortsatta arbetet. Arbetsgången ger myndigheter och allmänhet många tillfällen att ge synpunkter och påverka kommande förslag.
Figur 1. Vägplanerings- och vägprojekteringsprocessen.
2 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN
2.1 Transportsystemet och trafikanter Vägens funktion
Vägen klassas som viktig näringslivsväg och som en port in i världsarvet Laponia och är därför viktig för turismen i bl.a. Kvikkjokk och Årrenjarka.
Trafik- och vägförhållanden
Skyltad hastighet är 70–110 km/timmen (110 km/timmen fram till bron över Blackälven)
Vägens bärighetsklass är BK1, högsta klass, (nedsatt delar av året) Befintlig vägbredd är 4,5–5,0 meter, ca 6 m söder om Blackälven Nuvarande slitlager: belagd
Trafikmängd: 90 ÅDT, varav tung trafik 5 %.
Det finns inga polisrapporterade olyckor under den senaste femårsperioden.
En längre balkbro i betong, ca 98 m och 4 m bred, finns över Blackälven, se bilder
m.m. under avsnitt Kulturmiljö.
7
Befintlig väg
Befintlig väg 805, sträckan Kvikkjokk–Seitevarevägen har dålig bärighet och en dålig ytstandard. Vägen är smal, kurvig och backig vilket medför dålig sikt och är dessutom ojämn och är i behov av förstärkning. Vägen är smal, 4,5-5 m bred. För att underlätta möten finns mötesplatser längs vägen.
Aktuell vägsträcka är en attraktiv väg och ett viktigt turiststråk, som leder in i fjällen.
Vägen följer landskapets former, på huvuddelen längs vatten, som tillhör Lilla Lule älvs källsjöar, Skalka och Saggat. Utblickarna är många och vida över fjäll och sjö.
Vägen är smal, kurvig och backig och helt underordnad landskapet, vilket ger den sin speciella karaktär; den lilla vägen i det stora landskapet.
a)
b)
c)
Figur 2a-c. Väg 805 är smal, backig och krokig, mötesplatser i varierande skick underlättar möten.
8
Iordningsställda platser att stanna till på för rast saknas längs vägen men vid
Köpenhamn finns en skyltad men förfallen rastplats med bänkbord i en lämnad täkt, nu dold av sly, se figur 3.
a)
b)
Figur 3 a-b. Befintlig rastplats i Köpenhamn är förfallen och dold av sly.
Farligt gods
Omfattningen av transporter med farligt gods bedöms vara mycket begränsad på denna vägsträcka.
Oskyddade trafikanter
Omfattningen av oskyddade trafikanter, d.v.s. fotgängare och cyklister, är mycket begränsad och förekommer främst i anslutning till byarna Kvikkjokk, Årrenjarka och Tjåmotis. Eftersom vägen är smal är skolbarnen som åker med skolbussen hänvisade till vägrenen vid av- och påstigning. Gång- och cykelvägar längs den aktuella
vägsträckan saknas. Oskyddade trafikanter är hänvisade till en mycket smal vägren.
9
Kollektivtrafik
Sträckan trafikeras av Länstrafiken med buss 47, med en tur i vardera riktningen vardagar under skolterminerna. Buss 47 fungerar även som skolbuss för ett 15-tal skolbarn längs vägsträckan och busstiderna är därför anpassade till skoltiderna.
Under turismens högsäsong, juni–september samt sport- och påsklov utökas
bussförbindelserna med ytterligare två turer i vardera riktningen under vardagar och en tur lördag och söndag, buss 94.
Skyltade busshållplatser finns i Tjåmotis, Årrenjarka och Kvikkjokk. I övrigt sker av- och påstigning där behov finns.
2.2 Markanvändning
Befolkning och boendemiljö
Längs aktuell sträcka av väg 805 finns endast ett fåtal bostadshus. Dessa är främst koncentrerade till Kvikkjokk, Årrenjarka, Njavve och Tjåmotis. Det finns även
ytterligare ett fåtal hus längs den aktuella vägsträckan, se översiktskarta i bilaga 1.
Figur 4. Bebyggelse längs vägen i Tjåmotis, busshållplats skymtar till höger i bild.
10
Figur 5. Bebyggelse längs vägen i Kvikkjokk.
Målpunkter
Av de större målpunkterna längs vägen kan nämnas korsningen med Seitevare (som leder in i Sarek och mot Seitevare dammen), Tjåmotis, Njavve, Årrenjarka Fjällby och Kvikkjokk. De nämnda ställena är målpunkter för boende i området och ur turistisk synpunkt. Till de större turistiska målpunkterna Årrenjarka Fjällby och Kvikkjokk går årligen flera turistbussar.
Figur 6. En viktig målpunkt längs vägen är Årrenjarka fjällby.
11
Rennäring
Hela vägsträckan går genom ett område som används av Jåhkågasska Tjielde sameby som åretruntbete. Till vissa delar går väg 805 genom riksintresse för rennäringen.
Inom förstudieområdet finns rastbeten, kärnområden för rennäringen samt flyttleder av riksintresse.
Flyttleder av riksintresse passerar väg 805 i anslutning till korsningen med Seitevarevägen samt väster om Tjåmotis.
Öster och väster om Seitevarevägen finns områden som används som rastbete.
Områdena är även av riksintresse för rennäringen.
Större delen av förstudieområdet utgörs av kärnområde av riksintresse, Pårek–Kabla.
Nedan är hämtat från www.ren2000.se: ”Pårek–Kabla är Jåhkågasskas största och möjligen viktigaste kärnområde under sommarhalvåret, inom åretruntmarker.
Används som sommarbete inom sin norrvästra del, samt vår- och höstbete över hela områden. Området ligger norr om Saggat vattenmagasin, mellan Kvikkjokk i syd-väst och Tjåmotis i syd-öst, samt öster om Tjaktjajaure med sin norra gräns inom Sareks sydligaste utkanter. Området är ett intensivt kalvmärkningsområde under våren, kalvmärkningsplats under sommaren, slakt- och skiljningsplats under hösten och är dessutom redovisat som brunst- och naturligt uppsamlingsområde. Ett mycket stort antal fasta och temporära renskötselanläggningar finns inom området, som arbets- och beteshagar men också renvaktarstugor, kåtor och samevisten. Anläggningarnas täthet står i relation till områdets intensitet och kärnkaraktär. En huvudflyttled passerar genom området med svåra passager vid Stuor-Tata och Kaskakårå.
Betesmöjligheterna är goda med såväl vinter som sommarbetestyper.”
Sträckan från Njavve och österut används som vinterland. Flertalet samlingsområden finns i anslutning till väg 805. Inga arbetshagar och liknande finns i anslutning till vägen enligt www.ren2000.se.
Rennäringens intresseområden visas på karta 2.
12
Karta 2. Rennäringsintressen.
13
Jordbruk och skogsbruk
I östra delen av vägsträckan, vid Kvikkjokk, finns ett område som ingår i
länsstyrelsens bevarandeprogram för odlingslandskap, se vidare avsnittet Naturmiljö, karta 5. Även Årrenjarka är en gammal jordbruksby.
Skogsbruk förekommer i området.
Vattentäkter
Inga kommunala vattentäkter finns längs aktuell vägsträcka. Hushållen har enskilda brunnar.
Ledningar
Kraftledningen följer vägens norra sida mellan Kvikkjokk och Tjåmotis där den korsar vägen och den fortsätter sedan norrut respektive söderut. Inga kommunala VA-
anläggningar finns inom området, varje fastighet har enskilda VA-anläggningar.
El- och teleledningar förekommer längs stora delar av vägen bl.a. i anslutning till Tjåmotis, Årrenjarka, Njavve och Kvikkjokk. Belysning finns bl.a. i Tjåmotis, Sågudden, Årrenjarka, Njavve och Kvikkjokk.
Figur 7. El- och teleledningar samt belysning i Tjåmotis.
Kommunala planer
För området gäller Jokkmokks kommuns översiktsplan antagen år 1990.
14
2.3 Byggnadstekniska förutsättningar
Jordarterna består mestadels av morän, kalt berg med tunt eller osammanhängande jordtäcke samt isälvsavlagringar.
Den nuvarande beläggningen består av bitumenbundet bärlager. Enligt Trafikverkets undersökning innehåller vägbeläggningen inte stenkolstjära.
2.4 Miljö
Riksintressen enligt miljöbalken, Naturreservat och Natura 2000
Följande riksintressen enligt miljöbalken (MB) finns i området.
Områden som inte berörs direkt men som ligger i nära anslutning till förstudieområdet:
Kvikkjokk–Kabla fjällurskog, Natura 2000-område
Kvikkjokk–Kabla fjällurskog, naturreservat enligt MB 7:4 Områden som berörs av planerade åtgärder:
Råvvejaure-Tarrekaise-Kabla-Saggat-Peuraure-Karatj-Purkijaur, riksintresse för naturvård enligt MB 3:6
Kvikkjokks by, riksintresse kulturmiljövård enligt MB 3:6 Norrbottens fjällområde, Riksintresse friluftsliv enligt MB 3:6 Riksintresse rennäring enligt MB 3:5
För läge på respektive område se karta 2 och 3 samt avsnitt Rennäring ovan och
avsnitt Naturmiljö, Friluftsliv respektive Kulturmiljö nedan.
15
Karta 3. Riksintressen för, naturvård, kulturvård, friluftsliv, rennäring och Natura 2000.
16
Landskapsanalys
Vid byn Tjåmotis möter fjällen, belägen längs gamla samiska flyttleder vid Blackälvens mynning i Skalka, i nordväst Kablamassivet och i söder Harrevarto.
Dramatiken i landskapet ökar. Dalgången blir allt trängre. Känslan av att färdas in i fjällvärlden är stark. Vägen följer Saggats stränder med fantastiska vyer över sjö och fjäll. Vägen ligger i landskapet och följer dess former. Vägen är smal, backig och kurvig. Närmare Kvikkjokk löper vägen i foten av fjället Sjneraks utlöpare Kassavare.
Ett vackert fall ”Brudslöjan” kan skymtas från vägen. Fjällen är mjukt formade.
Växtligheten är rik på grund av kalkhaltig berggrund. Byn Njavve, ursprungligen en samiska bosättning, hade sin storhetstid som hållplats längs båtleden upp till Kvikkjokk. Fjällbyn Årrenjarka är en gammal samisk bosättning och jordbruksby omgiven av öppna ängar, isälvsåsar och vatten, nu en stor turistisk målpunkt. I Kvikkjokk tar vägen slut sedan vidtar fjällvärlden. Fjällbyn ligger vid änden av sjön Saggat inbäddad i skogsland med fjällvärlden som fond. Karaktäristiska avsnitt längs vägen är närheten till vatten och utblickar över fjällvärlden vilkas värden måste tas tillvara.
I Gestaltningsprogrammet, Vägen mellan två världsarv, för väg 805 kan följande utläsas: ” Fjällen kommer allt närmare och dramatiken i landskapet tilltar. Vägen löper vid foten av fjället Sjnjeraks utlöpare Kassavare på ena sidan och sjön Saggat på den andra. Fjällen är mjukt formade och växtligheten rik på grund av kalkhaltig berggrund. Vägen följer Saggats stränder med fantastiska vyer över sjö och fjäll.
Vägen ligger i landskapet och följer dess former. Vägen är smal, backig och ojämn.
Årrejarka är en gammal jordbruksby omgiven av öppna ängar och isälvsåsar. Idag är turism huvudnäringen. Inbäddad i skogsland och med en lockande fjällvärld som fond ligger den paradisiskt vackra fjällbyn Kvikkjokk vid änden av sjön Saggat.”
I Gestaltningsprogrammet, Vägen mellan två världsarv, beskrivs vägen med förslag till åtgärder för att göra vägen mer attraktiv och mer lättillgänglig för turistnäringen.
Figur 8. Väg 805 löper till stor del längs sjön Saggat, och utsikten över fjällen är magnifik.
