Företagsekonomiska Institutionen Magisteruppsats
Juni 2009
Svenska företags öppenhet i miljöredovisningen
- externa intressenter och interna faktorers påverkan
Handledare: Författare:
Cecilia Lindholm Elin Carlsson Anna Pira
Sammandrag
Ämne: Företagsekonomi, Magisteruppsats, 15 hp Handledare: Cecilia Lindholm
Titel: Svenska företags öppenhet i miljöredovisningen – externa intressenter och interna faktorers påverkan
Syfte: Studiens syfte var att klarlägga vilka utav de externa intressenterna stat, aktieägare och kreditgivare samt de interna faktorerna storlek, börsnoterade år och lönsamhet, som påverkade hur öppna svenska företag var i sin miljöredovisning samt att se vilka som hade störst betydelse. Vidare jämfördes resultaten i denna studie med resultaten i Liu och Anbumozhis (2009) studie av kinesiska företag.
Teori: Studien utgår från den modell som Liu och Anbumozhi (2009) använde i sin studie av kinesiska företags miljöredovisning.
Modellen tar sin grund i hur företagen skaffar sig legitimitet gentemot sina intressenter samt Corporate Social Responsibility, CSR.
Metod: Data samlades in från ett urval av företag som i april 2009 var listade på Stockholmsbörsen. Data testades sedan med hjälp av ovan nämnda modell. För att operationalisera hur öppna företag var i sin miljöredovisning användes Folksams index för ansvarsfullt företagande. Folksam har poängsatt alla listade företags miljöredovisningar i Sverige mellan noll och sju, där sju är högsta betyg och noll är sämsta betyg.
Empiri: Det statistiska materialet analyserades i en regressionsanalys och i en korrelationsanalys för att få data, som kunde jämföras med den kinesiska studien. De olika variablerna analyserades även med hjälp av den tidigare presenterade teorin.
Slutsats: Resultatet i denna studie visade att svenska företag utsätts för påtryckningar från de externa intressenterna stat och aktieägare och påverkas av de interna faktorerna antal börsnoterade år och storlek när det gäller öppenheten i miljöredovisningen. Kinesiska företag miljöredovisar för att tillgodose statens krav samt påverkas av storleken. Skillnaden kan bero på att svenska företag har varit börsnoterade längre än de kinesiska samt att aktieägarstrukturen skiljer sig åt mellan länderna.
Nyckelord: Corporate Social Responsibility, Hållbarhetsredovisning, Miljöengagemang
Innehållsförteckning
1. INLEDNING...5
1.1 PROBLEMFORMULERING...6
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING...7
2. TEORETISK BAKGRUND ...8
2.1 INTRESSENTER...9
2.2 LEGITIMITET...9
2.3 CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY, CSR ... 10
2.4 HÅLLBARHETSREDOVISNING... 11
2.5 RAMVERK FÖR MILJÖREDOVISNING... 12
3. TEORETISK MODELL ... 13
3.1 EXTERNA INTRESSENTER... 15
3.1.1 Påtryckningar från staten ...15
3.1.2 Påtryckningar från aktieägare...16
3.1.3 Påtryckningar kreditgivare ...17
3.2 INTERNA FAKTORER... 17
3.2.1 Företagets storlek...18
3.2.2 Antal år som börsnoterat företag ...18
3.2.3 Företagets lönsamhet ...18
3.3 RESULTAT FRÅN FOLKSAMS STUDIE (2008)... 19
4. METOD ... 20
4.1 FORSKNINGSANSATS... 20
4.2 URVAL AV FÖRETAG... 20
4.2.1 Bortfall av företag...21
4.3 DATAINSAMLING... 21
4.4 DATAKATEGORISERING... 21
4.4.1 Påtryckningar från staten ...21
4.4.2 Påtryckningar från aktieägare...22
4.4.3 Påtryckningar från kreditgivare ...23
4.4.4 Företagets storlek...23
4.4.5 Antal år som börsnoterat företag ...23
4.4.6 Företagets lönsamhet ...23
4.5 BEARBETNING... 23
4.6 UPPSATSENS TROVÄRDIGHET... 24
4.7 METODKRITIK... 24
5. EMPIRI OCH DISKUSSION ... 25
5.1 KORRELATIONSANALYS AV MODELLEN... 25
5.2 REGRESSIONSANALYS AV MODELLEN... 26
5.3 ANALYS... 27
5.3.1 Påtryckningar från staten ...29
5.3.2 Påtryckningar från aktieägare...29
5.3.3 Påtryckningar från kreditgivare ...30
5.3.4 Företagets storlek...30
5.3.5 Antal år som börsnoterat företag ...31
5.3.6 Företagets lönsamhet ...31
6. AVSLUTNING ... 32
6.1 SLUTSATSER... 33
6.2 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING... 34
7. KÄLLFÖRTECKNING ... 35
7.1 TRYCKTA KÄLLOR... 35
7.1.1 Böcker...35
7.1.2 Statliga utredningar...35
7.1.3 Tidskrifter ...35
7.1.4 Vetenskapliga artiklar...35
7.2 INTERNET... 36
7.2.1 Webbbaserade källor ...36
7.2.2 Företag: Årsredovisningar från 2007 samt hemsidor...38
1. Inledning
Corporate Social Responsibility, CSR, är något som allt fler företag väljer att uppmärksamma (Reich, 2007). Företagen väljer att frivilligt integrera sociala och miljömässiga angelägenheter i sin verksamhet (Perrini, 2005) därför att ett företag som blir förknippat med CSR och ett miljöengagemang visar att det bryr sig om fler aspekter av verksamheten än att gå med ekonomisk vinst (Málovics et al., 2008). Detta skiftar fokus från enbart ekonomisk vinst till en strategi som inkluderar de externa intressenternas olika intressen (Perrini, 2005).
Ett engagemang i CSR är ett steg på vägen mot en hållbar utveckling. Det centrala i begreppet hållbar utveckling är att tillfredsställa behoven för den nuvarande generationen på ett sätt som inte påverkar chansen för framtida generationer att tillfredsställa sina behov (Málovics et al., 2008). Hållbar utveckling består av de tre delarna sociala, miljömässiga och ekonomiska frågor och alla delarna spelar in i företagets presterande på marknaden. Det finns en uppfattning om att ekonomisk tillväxt inte kan ske utan miljöförstöring. Denna är dock felaktig för ekonomisk tillväxt är inte ett nollsummespel där någon vinner och en annan förlorar utan tillväxt måste ske för att tillgodose världens resursbehov (Bingel et al., 2002).
Kraven på en hållbar utveckling blir i och med detta allt högre på företag i dagens samhälle (Málovics et al., 2008) och därför blir det intressant att se hur ingående dessa företag väljer att redovisa sitt arbete med CSR, särskilt den del som fokuserar på miljön.
Företag kan redovisa sitt arbete med CSR i en så kallad hållbarhetsredovisning eller i ett särskilt kapitel i årsredovisningen. Hållbarhetsredovisningen ska beskriva företagets sociala arbete, företagets miljöarbete samt hur det går ekonomiskt för företaget (Folksam, 2008) och detta ger företaget en ökad transparens. Redan nu anpassar sig företagen i de flesta europeiska länder mer och mer till en miljömässigt öppen strategi eftersom det ses som ett verktyg som höjer företagens värde (Cormier et al., 2005) då fler intressenters behov tillfredsställs. Denna öppenhet kan leda till att affärerna går bättre och ger en ökad vinst eftersom CSR visar att företagen är miljömässigt, ekonomiskt och socialt sunda samt att de företag som inte anpassar sig till en hållbar utveckling löper större risk att slås ut i framtiden (Balans Nr 11/2008).
I Sverige visar flera externa grupper ett allt större intresse beträffande hur företag väljer att ta sitt ansvar. Trots detta var det år 2007 bara drygt 20 procent av de svenska börsnoterade företagen och de statligt ägda företagen som redovisade en fristående hållbarhetsredovisning.
Av dessa företag följde två av tre Global Reporting Initiatives, GRI:s, riktlinjer (Balans Nr 11/2008). En europeisk jämförelse kom fram till att svenska företag var näst sämst i Europa på att låta en extern revisor granska hållbarhetsredovisningen, bara Norge var sämre.
Anmärkningsvärt är också att stora företag som Hennes&Mauritz (DN, 080425) och Tele2 (Folksam, 2008) har miljöredovisningar som är långt ifrån fullständiga.
Att ta fasta på en hållbar utveckling kommer att bli ännu viktigare i framtiden, vilket den svenska regeringen har uppmärksammat. Nyligen beslutades det att statligt ägda företag, från och med 1 januari 2008, är tvungna att följa kompletterande riktlinjer till gällande lagstiftning inom redovisning i sin externa rapportering. Rapporteringen ska innehålla en hållbarhetsredovisning och det är styrelsen i företagen som är ansvariga för att hållbarhetsredovisningen följer de riktlinjer som GRI har gett ut (Näringsdepartementet, N7042). Hållbarhetsredovisningen ska redovisas separat samt vara bestyrkt av en oberoende revisor (Balans Nr 3/2009).
Eftersom det ännu inte finns någon lagstiftning för privata företag så väljer dessa företag själva hur de vill redovisa sitt miljöarbete, det betyder att företagen väljer vad redovisningen ska innehålla. Konsekvensen av detta är att vissa företag kan tänkas ha med en rubrik om miljön i redovisningen för att det ser bra ut men innehållet säger egentligen ingenting. Detta gör att det blir svårt för intressenterna att avgöra hur stort ett företags miljöengagemang egentligen är (Perrini, 2005).
1.1 Problemformulering
Miljön och produkters miljöpåverkan är i dagens samhälle en central fråga för många konsumenter, till exempel när de väljer vilken produkt de ska köpa eller i vilken fond de ska investera sina pengar. Allt fler människor investerar också sina pengar i aktier, vilket leder det till att ägandet i många företag diversifieras. Ett större antal ägare får då ett större inflytande i hur ett företag ska arbeta och rapportera sitt miljöarbete (Bäckström, 2002). Kreditgivare har i vissa fall krav på att företag ska ha en miljöpolicy (SEB, Fakta - Miljö) medan staten har lagstiftade krav på till exempel mängden utsläpp och total energiåtgång i företagen.
Kraven på företagen ökar (Málovics et al., 2008) och kommer från flera olika intressenter vilket har gjort att många företag tagit fasta på efterfrågan av information om miljöarbete.
Ofta väljer de att presentera sitt miljöarbete i en hållbarhetsredovisning eller i ett kapitel i
årsredovisningen (Folksam, 2008). Å andra sidan kan avsaknad av engagemang hos de externa intressenterna istället resultera i låga nivåer av öppenhet i miljöredovisningen (Liu &
Anbumozhi, 2009).
Det finns även andra förhållanden än de externa intressenterna som påverkar företagens miljöredovisning. Interna faktorer som företagets storlek, antal år som börsnoterat företag samt lönsamhet skulle mycket väl kunna ha en avgörande roll. Stora företag är mer synliga, har fler finansiella intressenter samt står inför högre politiska kostnader än så företag (Liu &
Anbumozhi, 2009 och Cormer et al., 2005). De företag som är börsnoterade förväntas möta fler påtryckningar än privata företag på att vara öppna i sin miljöredovisning. Detta är på grund av deras synlighet och deras ansvar gentemot det stora antalet externa intressenter (Cormier & Gordon, 2001). Till sist så har lönsamma företag råd att vara mer öppna i sin miljöredovisning (Cormier et al,. 2005).
Liu och Anbumozhi (2009) gjorde nyligen en studie av vilka externa intressenter och interna faktorer som påverkar hur öppna kinesiska företag väljer att vara i sin miljöredovisning. I Kina pågår just nu förändringar i företagsklimatet och landet har haft en mycket snabb tillväxt under flera år och Liu och Anbumozhi (2009) drog slutsatsen att det är troligt att kraven från de externa intressenterna kommer att öka i framtiden. I Sverige har tillväxten varit långsammare men pågått under en mycket längre tid (The World Factbook, 090514).
Eftersom företagen i Sverige utsätts för påtryckningar från samma externa intressenter och påverkan från samma interna faktorer som företagen i Kina är det intressant att jämföra huruvida det finns skillnader mellan vilka externa intressenter och interna faktorer som påverkar hur noggranna och detaljerade företagen är i sin miljöredovisning i de båda länderna.
1.2 Syfte och frågeställning
Denna studie har för avsikt att undersöka om ett urval av företagen som var listade på Stockholmsbörsen den 15 april 2009 påverkas av påtryckningarna från sina externa intressenter och sina interna faktorer när det gäller hur öppna de väljer att vara i sin miljöredovisning. Vidare jämförs dessa resultat med resultaten från Liu och Anbumozhis (2009) studie av kinesiska företag.
Vilken eller vilka av de externa intressenterna stat, aktieägare och kreditgivare och de interna faktorerna storlek, börsnoterade år och lönsamhet har störst betydelse för ett företags öppenhet i miljöredovisningen?
Vilka skillnader och likheter finns mellan de påtryckningar från externa intressenter och påverkan från interna faktorer som svenska företag utsätts för jämfört med kinesiska företag?
Genom att identifiera och jämföra vilka variabler som påverkar svenska och kinesiska företags öppenhet i miljöredovisningen bidrar denna studie till att öka kunskapen om vilka av modellens variabler som har mest inflytande på öppenheten i miljöredovisningen. Det denna studie vill åstadkomma är att visa vilka externa intressenter och interna faktorer som har störst påverkan på företagens öppenhet i miljöredovisningen, detta för att företagen ska kunna uppnå en högre grad av legitimitet gentemot sina intressenter. Perrini (2005) hävdar att ju mer kunskap företagen har av vad deras intressenter behöver, desto effektivare kan företagen kommunicera med dem samt tillgodose deras behov.
2. Teoretisk bakgrund
I dagens samhälle är det viktigt att företagen skaffar sig legitimitet inför sina intressenter. På så sätt rättfärdigar företagen sin verksamhet och tillgodoser de behov som olika intressenter har (Perrini, 2005). Det är viktigt att företagen ser till alla sina olika intressenters intressen eftersom de på ett direkt eller indirekt sätt har makt att påverka företaget och ofta är betydelsefulla för företagets överlevnad (Moir, 2001). Corporate Social Responsibility, CSR, är ett frivilligt åtagande från företagens sida. Begreppet CSR innefattar ett socialt, ett miljömässigt och ett ekonomiskt ansvar (Lynes & Andrachuk, 2008). Idag anses CSR vara något som företag borde syssla med och allt fler företag väljer också att aktivt arbeta med detta i sin verksamhet (Reich, 2007) då det ger legitimitet inför intressenterna. Stora företag, företag som varit börsnoterade länge samt lönsamma företag borde vara bättre på att redovisa sitt miljöengagemang eftersom de är mer synliga och har fler investerare, de är stabilare samt att de har råd att vara mer öppna i sin miljöredovisning (Cormier et al., 2005 och Liu &
Anbumozhi, 2009). Ett sätt för företag att legitimera sitt miljöengagemang är att redogöra för sitt miljöarbete i en hållbarhetsredovisning. Eftersom CSR är ett frivilligt åtagande finns det inga bestämmelser för vad som ska finnas med i en hållbarhetsredovisning, detta avgör företagen själva. Många företag väljer dock att följa Global Reporting Initiatives, GRI:s, ramverk för hållbarhetsrapportering (Riktlinjer för hållbarhetsrapportering, 2006). FN har
introducerat Global Compact där tre av tio principer behandlar företagens miljöarbete och alla dessa har sin grund i försiktighetsprincipen (FN:s Global Compact, 080916). Även Organisation for Economic Cooperation and Development, OECD, har tio rekommendationer varav en uppmanar företag att sträva efter kontinuerlig förbättring av miljön (OECD:s riktlinjer för företag, 080711).
2.1 Intressenter
Freeman anses vara grundaren av intressentteorin (Moir, 2001) och teorin används som ett grundverktyg för att analysera de grupper som ett företag ansvarar inför. Dessa grupper kallas intressenter och kan beskrivas som flera grupper med en gemensam nämnare, företaget i fråga. Företagets ledning försöker styra och kontrollera dessa grupper (Moir, 2001) eftersom företagets framtida överlevnad är beroende av intressenternas stöd och medgivande (Liu &
Anbumozhi, 2009). Intressenterna delas vanligtvis in i primära och sekundära intressenter. De primära intressenterna är företaget beroende av för sin överlevnad och de består av aktieägare, investerare, anställda, kunder, leverantörer och staten (Moir, 2001). Ett mer eller mindre ömsesidigt förhållande kan ses mellan de primära intressenterna och företaget som vanligtvis grundar sig på ett resursutbyte (Ljungdahl, 1999). Sekundära intressenter, till exempel media och frivilligorganisationer, har inte direkt kontakt med företaget och är inte heller nödvändiga för dess överlevnad men de influerar företaget både direkt och indirekt (Moir, 2001). Då företaget och de primära intressenterna har en ömsesidig beroendeställning så blir det självklart att företagets ledning prioriterar kraven från dessa då de är viktiga för företagets framtida överlevnad (Ljungdahl, 1999). Detta gör att den normativa kärnan i intressentteorin etablerar principer för god företagsledning (Donaldson & Preston, 1995) vilket främjar hållbarhetsrapporteringen.
2.2 Legitimitet
Legitimitetsaspekten berör frågan om företagets legitimitet, ur företagets eller företagsledningens perspektiv, gentemot intressenterna. Det kan ses som ett hypotetiskt kontrakt mellan ett företag och samhället (Solomon & Lewis, 2002). Detta gör det viktigt för företagen att på ett riktigt sätt kunna bedöma de olika intressentgruppernas krav och deras potentiella reaktioner då företaget agerar. Det är dock inte bara de primära intressenterna som bör uppmärksammas utan det är även väsentligt att försäkra sig om de sekundära intressenternas fortsatta gillande. De sekundära intressenterna kan i stor utsträckning påverka de primära vilket gör att en öppenhet mot dessa också är viktigt för företaget (Ljungdahl,
1999). Genom att betrakta något som legitimt så menas det oftast att det på något sätt är överensstämmande med de egna värderingarna och normerna. Detta innebär i allmänhet att det är angeläget för företagen att ha en överrensstämmelse mellan företagets värderingar och intressenternas värderingar samt de vedertagna värderingarna som finns i samhället (Ljungdahl, 1999). Genom att publicera rapporter om det miljöarbete som företaget gör kan företaget informera intressenter och samhälle om sitt miljöarbete och på så sätt rättfärdiga detta arbete och vinna intressenternas förtroende. Legitimitetsaspekten gör på så sätt gällande varför företag i första hand väljer att publicera positiva saker om sitt miljöarbete (Solomon &
Lewis, 2002). Aspekt
2.3 Corporate Social Responsibility, CSR
Kärnan inom begreppet Corporate Social Responsibility, CSR, är tanken att företagen även ska ha en icke-ekonomisk roll i samhället och inte bara producera varor och tjänster samt att sträva efter att gå med vinst. Företagen ska utöver sina kommersiella aktiviteter även öka samhällets välfärd och på så sätt göra världen till en bättre plats (Málovics et al., 2008). CSR kan också definieras som ett företags frivilliga åtagande att bidra till sociala och miljömässiga mål. I denna definition är det miljömässiga ansvarstagandet en underförstådd del av det sociala ansvarstagandet. På senare tid har begreppet Corporate Social and Environmental Responsibility, CSER, blivit allt populärare. Definitionen av CSER liknar definitionen av CSR eftersom den hänvisar till företagets åtagande utöver de ekonomiska men har utom de sociala målen även specificerat att företaget ska ha miljömässiga mål. Andra grundtankar bakom begreppet är tillmötesgående, frivilliga initiativ, ansvarstagande, kommunikation och transparens (Lynes & Andrachuk, 2008).
Samhället sätter ofta press på att företag ska ha ett socialt arbete och miljömässiga mål för verksamheten men olika saker kan te sig olika viktiga beroende på företaget. Därför kan tillämpningen av CSR i företag delas in i tre olika sorters förpliktelser beroende på företagens intressen (Málovics et al., 2008):
1. ”Måste”-förpliktelser vilka innebär att följa lagen och tillgodose kundens behov.
Ignorerar företagen dessa förpliktelser äventyrar de sin omedelbara överlevnad.
2. ”Borde”-förpliktelser vilka är baserade på samhällets förväntningar men dessa förpliktelser är inte fastställda i någon lag. Att ignorera dessa kan leda till bojkotter och nedläggning vilket hotar den långsiktiga överlevnaden.
3. ”Kan”-förpliktelser vilka är förpliktelser som inte förväntas av samhället och inte heller är fastställda i någon lag och de kan på så sätt inte leda till någon sanktion. Det är dessa förpliktelser som kan leda till ett bättre rykte.
I vilken kategori ett företags miljöarbete hamnar under beror på hur viktigt detta arbete är för företagets överlevnad. Det ekonomiska perspektivet är det som måste komma i första hand, ett företag som inte går med vinst kommer att försvinna från marknaden. Ett företags rykte kan dock ha en stor påverkan på företagets vinst och därför är det viktigt för företag att analysera sitt arbete med CSR så att det ger en positiv inverkan på ryktet (Málovics et al., 2008).
Allt fler företag börjar förstå att ett socialt och miljömässigt ansvarstagande lönar sig för företaget. Miljön kan ses som en av företagens många intressenter och genom att ta ansvar för alla sina intressenter ökar företagen sin legitimitet gentemot dessa (Lynes & Andrachuk, 2008). Eftersom en ”måste”-förpliktelse är tvingande kan den inte anses öka företagens legitimitet. Då ”borde”-förpliktelser är baserade på samhållets förväntningar och ”kan”- förpliktelser är helt frivilliga initiativ från företagen är det dess förpliktelser som företagen kan använda sig av för att skaffa sig mer legitimitet gentemot sina intressenter (Lynes &
Andrachuk, 2008 och Málovics et al., 2008).
Det finns flera sätt att dela upp och presentera det miljöarbete som ett företag gör men de grundläggande kategorierna är enligt Steurer och Konrad (2009) resurser, utsläpp och miljömässig skadegörelse samt risk. Under ämnet resurser bör företaget redovisa sin användning av icke förnyelsebara och förnyelsebara energikällor och utvärdera dessa.
Kategorin utsläpp behandlar företagets utsläpp i vatten, luft och jord samt buller till omgivningen. Den sista aspekten behandlar företagets miljömässiga skadegörelse samt den risk de utsätter sin omgivning för (Steurer & Konrad, 2009).
2.4 Hållbarhetsredovisning
För att företagen ska kunna informera sina intressenter om det hållbarhetsarbete de utför så har det blivit allt vanligare att presentera och rapportera detta i en separat hållbarhetsredovisning (Bingel et al., 2002). Syftet med en hållbarhetsredovisning är att mäta och presentera det hållbarhetsarbete som genomförts för företagets grupper av intressenter.
Det finns ingen lagstiftad standard över hur en hållbarhetsredovisning ska vara utformad och då det är frivilligt för företagen att presentera en hållbarhetsredovisning är det varje företag
som avgör hur de väljer att utforma den. En standard som dock anses som internationellt normgivande är den standard som Global Reporting Initiative, GRI, har gett ut (Regeringen, 080507). Enligt GRI bör en hållbarhetsredovisning innehålla både positiva och negativa fakta om vad som uppnåtts inom området hållbar utveckling under det gångna året (Riktlinjer för hållbarhetsredovisning, 2006).
Då det finns flera uppsättningar av regler som kan följas och då det, i de flesta fall, är företagen själva som avgör huruvida de väljer att hållbarhetsredovisa över huvudtaget så hamnar hållbarhetsredovisning med största sannolikhet under Málovics et al.’s (2008) kategori ”borde”-förpliktelser. Detta eftersom att samhället förväntar sig att företagen följer dessa förpliktelser samt att företagen inte vill riskera sin framtida överlevnad. (Málovics et al., 2008). Statliga bolags hållbarhetsredovisning, som inte är ett frivilligt åtagande, hamnar istället under Málovics et al.’s (2008) kategori ”måste”-förpliktelser eftersom det är lagstiftat att dessa bolag måste presentera en separat hållbarhetsredovisning.
2.5 Ramverk för miljöredovisning
Som hjälp för företag i deras miljöarbete och rapporteringen kring detta finns flera ramverk och organisationer så som Global Reporting Initiative, GRI, Global Compact, Organisation for Economic Cooperation and Development OECD och ISO 14001.
GRI har utarbetat principer och indikatorer som företag frivilligt kan använda för att mäta och rapportera det ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektivet av sin verksamhet. Den tredje versionen av regelverket, G3, publicerades 2006 och följs av mer än 1500 företag världen över. Detta regelverk bör därmed kunna ses som globala rapportstandarder för hållbarhetsrapportering. (Global Reporting Initiative). Regelverket är uppdelat i två huvuddelar, vad som ska rapporteras och hur informationen ska rapporteras. Målet är att detta skall hjälpa företag att öka transparensen och förse intressenterna med en standard där det blir möjligt att jämföra olika organisationer och deras hållbarhetsarbete (Global Reporting Initiative).
Global Compact introducerades 1999 av FN och tanken var att göra företag uppmärksamma på tio internationellt erkända principer inom de fyra områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och bekämpning av korruption. Företag kan ansluta sig till Global Compact och måste då bland annat skicka ett brev till FN:s generalsekreterare, inkorporera principerna
i företagskulturen samt lova att offentligt verka för Global Compact och dess principer. Tre av de tio principerna härleds till företagens miljöarbete och företagen ombeds stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker, främja större miljömässigt ansvarstagande och uppmuntra utveckling och spridning av miljövänlig teknik (Global Compacts tio principer, 080828).
OECD är ett samarbete mellan 30 länder i västvärlden och organisationens övergripande mål är en hållbar utveckling både globalt och i medlemsländerna. Organisationen analyserar alla områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen och har bland annat tagit fram tio rekommendationer till multinationella företag för hur de bör uppträda på den globala marknaden. Med bland rekommendationerna finns en uppmaning till företagen att sträva efter en kontinuerlig förbättring av miljön. Företagen bör skydda miljö, hälsa och säkerhet genom miljöledningssystem. De bör även tillämpa försiktighetsprincipen samt utveckla och tillhandahålla produkter och tjänster utan olämplig miljöpåverkan. Dessa riktlinjer är inte tvingande men den svenska regeringen förväntar sig att svenska företag ska följa riktlinjerna (OECD:s riktlinjer för företag, 080711).
ISO 14001 är exempel på en standard för miljöledningssystem som företag kan använda i sitt arbete för att minska sin påverkan på miljön. Standarden inkluderar bland annat reglering av förbrukning av naturresurser, hantering av avfall samt energikonsumtion för företag. Företag kan bli ISO-certifierade av speciella certifieringsinstitut om de uppnår de krav som ställs vilket kan ge företagen en högre grad av legitimitet gentemot sina intressenter (United partners, 2009).
3. Teoretisk modell
Den modell som nedan presenteras kommer att användas för att analysera det empiriska material som samlats in. Modellen har utformats med hjälp av den modell som Liu och Anbumozhi (2009) använde sig av i studien av hur öppna kinesiska företag är i sin miljöredovisning. Liu och Anbumozhi (2009) testade hur stor påverkan kraven från de externa intressenterna stat, kreditgivare och antalet aktieägare samt de interna faktorerna, företagsstorlek, geografisk lokalisering, antal börsnoterade år, ekonomisk lönsamhet och inlärningskapacitet hade på mängden Environmental Information Disclosure, EID, kinesiska företag ger ut. EID är i detta fall den information kinesiska företag ger ut om sitt miljöarbete.
Corporate Social Responsibility, CSR, har sin grund i den amerikanska kulturen där det sedan länge varit kutym för framgångsrika företag att ge något tillbaka till samhället (Scaman, 2009). I Europa har företagens och statens ansvarsområden varit mer uppdelade men CSR och ett frivilligt miljöarbete får en allt stabilare grund här. I utvecklingsländerna i Asien är dessa begrepp ganska nya men fler påtryckningar kommer från globala organisationer och företag i västvärlden, vilka vill hålla koll på sina produktionskedjor (ibid.). De olika bakgrunderna och inställningen till företags frivilliga miljöarbete och dess rapportering om detta skiljer sig alltså avsevärt mellan länder och Kina och Sverige är inga undantag. Trots detta kan denna modell om frivillig miljörapportering, som tidigare testats på företag i Kina, användas på svenska företag men då med vissa modifieringar. Anledningen till att modellens utfall, och därmed studiens resultat, är intressant är för att kunna jämföra studiernas resultat med varandra för att se om det finns någon skillnad mellan länderna. Detta med tanke på att företagen i båda länderna utsätts för påtryckningar från samma externa intressenter och påverkan från samma interna faktorer.
Den modell som använts i denna analys innefattar de oberoende variablerna externa intressenterna stat, aktieägare och kreditgivare och de interna faktorerna storlek, antal börsnoterade år och lönsamhet. De två kontrollfaktorerna geografisk lokalisering och inlärningskapacitet har alltså valts bort, detta på grund av de skillnader som finns mellan Sverige och Kina. Liu och Anbumozhi (2009) mätte mängden information om miljöarbete som gavs ut med hjälp av hur mycket information som fanns på företagens hemsidor, i deras årsredovisningar och eventuella hållbarhetsredovisningar. För att kunna operationalisera sina resultat använde sig Liu och Anbumozhi (2009) av sex olika aspekter som fanns med i GRI:s riktlinjer samt av Environmental Information Disclosure Measurement som är utgivna av China State Environmental Protection Administration.
För att operationalisera företagens öppenhet i miljöredovisningen i denna studie har resultatet från en studie av Folksam (2008) använts som beroende variabel. I studien har Folksam (2008) betygsatt hållbarhetsrapporteringar från alla svenska företag noterade på Stockholmsbörsen den 31 maj 2008. De har gjort detta genom att undersöka och analysera företagens hållbarhetsrapporter för att sedan betygsätta dessa på en skala mellan noll och sju, där noll är sämsta betyg och sju är bästa betyg. Anledningen till valet av resultatet från Folksams (2008) studie var att den här studien inte har för avsikt att ta reda på hur öppna företagens hållbarhetsredovisningar faktiskt är. Det denna studie undersöker är vilka externa
intressenter och interna faktorer som kan tänkas påverka hur öppna företagen är i sin miljöredovisning och om någon eller några variabler påverkar mer än andra. Folksams (2008) studie används även för att operationalisera statens inflytande på företag genom den klassificering av risk som Folksam gör för olika branscher.
Källa: Baserad på Liu och Anbumozhis (2009) modell
3.1 Externa intressenter
Enligt intressentteorin består de externa intressenterna av staten, ägare, banker och andra finansiärer, anställda, leverantörer och kunder (Moir, 2001). Om ett företag tror att dess externa intressenter har ett stort intresse för miljöfrågor så kommer företaget att bli mer motiverat att vara öppen i sin miljöredovisning (Liu & Anbumozhi, 2009). I denna studie kommer vi att inrikta oss på de tre förstnämnda precis som Liu och Anbumozhi (2009) gjort i sin studie. Valet föll på dessa eftersom de anses vara de intressenter som har mest makt att påverka företaget då de har en viss kontroll över företagets resurser (Roberts, 1992). Staten har möjligheten att ingripa med lagar och regleringar, aktieägare som är de som bidrar med kapital till börsnoterade företag samt kreditgivare som har möjligheten att bidra med ekonomisk makt till företag genom lånefinansiering (Liu & Anbumozhi, 2009).
3.1.1 Påtryckningar från staten
Staten kan ses som en väldigt inflytelserik intressent, eftersom dess makt är manifesterad i rätten att framtvinga lagar och regleringar (Liu & Anbumozhi, 2009). Det är tänkbart att företag som bedriver sin verksamhet i miljökänsliga industrier kommer att möta fler drastiska regleringar eftersom sannolikheten är större att de skadar miljön. Tidigare studier indikerar att
Aktieägare Öppenhet i
miljöredovisning Kreditgivare
Staten
Interna faktorer Externa Faktorer
Storlek
Noterade år
Lönsamhet
företag inom dessa industrier lämnar ut mer information i sin miljöredovisning för att på så sätt undvika statliga sanktioner (Reich, 2007). Även Cormier och Gordon (2001) och Liu och Anbumozhi (2009) kom fram till detta i sin studie: det är mer troligt att företag i miljökänsliga industrier lämnar ut information om miljöpåverkan.
I denna studie anses de statliga påtryckningarna höga om företaget i fråga tillhör en industri som anses vara miljökänslig. Enligt Cho & Patten (2007) så är industrier som arbetar med att utvinna olja, papper, kemikalier och liknande, förfining av olja, metaller, gruvbrytning, energi och vattenkraft exempel på miljökänsliga industrier. Företagen i denna studie kommer att delas in i samma kategorier som Folksam (2008) använder sig av. I sin studie delar Folksam (2008) in företagen i tre olika kategorier, låg, medel och hög, efter hur ofta företag inom en viss bransch kan knytas till allvarliga och/eller systematiska avvikelser från de normer som omfattas av Global Compact och OECD Guidelines för multinationella företag. Företag med utpräglad fysisk verksamhet löper generellt en högre risk för avvikelser än företag som är utpräglade tjänsteproducenter (Folksam, 2008). Enligt Folksam (2008) är lågriskindustrierna Konsumentvaror, Hälsovård, Finans, IT, Media och underhållning samt Tjänster. De två medelriskindustrierna är Fastigheter och Telekommunikation. Högriskindustrierna är Skog, Gruv och metall, Kemi, olja och gas, Fordon och maskiner, Transport samt Bygg.
3.1.2 Påtryckningar från aktieägare
Clarkson et al. (2004) kom fram till att potentiella investerare inkorporerar ett företags miljömässiga prestationer i sin bedömning av företagets dolda miljömässiga skulder när de överväger att göra en investering. Även Hughes (2000) kom fram till en liknande slutsats, investerare gör avdrag på företagets värde i företag som är miljömässigt utsatta. Detta leder till att det är mer sannolikt att företag med ett stort antal olika ägare redovisar detaljerade miljömässiga prestationer för att locka till sig nya investerare (Liu & Anbumozhi, 2009).
Informationen som företag och investerare har är asymmetriskt fördelad och det bästa sättet för företag att möta investerarnas behov är att vara mer öppna i den frivilliga redovisningen.
Företag är ofta villiga att vara detta eftersom de förlitar sig på kapital från investerare (Cormier & Gordon, 2001).
Liu och Anbumozhi (2009) har mätt nivån på aktieägarkoncentrationen som förhållandet mellan de tio största aktieägarnas kapital och totalt eget kapital. Ju högre aktiekoncentrationen är desto lägre intresse har aktieägarna av att påverka företagets miljömässiga öppenhet,
aktieägarkoncentrationen är negativt associerad med hur mycket miljömässig information som lämnas ut av företaget. Desto högre förhållandet är av aktier ägda av de tio största aktieägarna, desto lägre påtryckningar utsätts företaget för (Liu & Anbumozhi, 2009). Från och med den första juli 2007 omfattar anmälningsplikten i Sverige alla aktieägare som förvärvar eller avyttrar aktier och uppnår eller passerar gränsvärdena 5, 10, 15, 20, 25, 30, 50, 66 (2/3) och 90 procent av röstetalet eller antal aktier (Finansinspektionen, 070511). Därför kommer denna studie titta på hur stor andel de aktieägare som äger fem procent eller mer av företagets kapital kontrollerar tillsammans.
3.1.3 Påtryckningar kreditgivare
Hur mycket makt som banker och andra kreditgivare har beror på om företagen förlitar sig på finansiering genom skuldsättning (Roberts, 1992). Ju mer ett företag förlitar sig på finansiering genom skuldsättning desto troligare är det att företaget strävar efter att införliva en aktiv miljömässig strategi (Clarkson et al., 2004). Följden blir att ett företags finansiella inflytande har en positiv effekt på företagets miljömässiga öppenhet (Liu & Anbumozhi, 2009).
För att kunna mäta banker och andra finansiärers inflytande används skuldsättningsgraden i de undersökta företagen (ibid.).
3.2 Interna faktorer
I studien av kinesiska företag använder sig Liu och Anbumozhi (2009) av de fem interna faktorerna: företagets storlek, företagets geografiska lokalisering, antal år som börsnoterat företag, företagets ekonomiska lönsamhet samt företagets inlärningskapacitet i sin modell. I denna modell har företagets geografiska lokalisering och företagets inlärningskapacitet valts bort. Detta på grund av att det inte är troligt att företagen i Sverige har olika ekonomisk utveckling beroende på vilken geografisk plats de valt att förlägga sin verksamhet på. I Kina, som är ett mycket större land än Sverige, kan val av geografisk plats ha stor betydelse bland annat eftersom det talas flera olika språk i landet (The World Factbook, 090409) och på grund av att vissa delar av landet är betydligt mer utvecklade än andra. Bland annat så är ekonomin i den östra kustregionen av Kina mer utvecklad än vad den är i de nordöstra, mellersta och västra delarna (Liu & Anbumozhi, 2009). Även faktorn inlärningskapacitet har valts bort.
Detta eftersom det är troligt att utbildningsnivån är högre bland de anställda i Sverige än i Kina vilket göra att denna faktor inte har någon stor påverkan i Sverige. Drygt 90 procent av
befolkningen i Kina är läskunnig medan den siffran är 99 procent i Sverige (The World Factbook, 090409). Andelen av befolkningen mellan 25 år och 64 år med eftergymnasial utbildning är i Sverige 29 procent (TCO, 031209) jämfört med Kinas två procent (Rauhut, 2002).
3.2.1 Företagets storlek
Tidigare forskning inom miljöredovisning visar att storleken på ett företag spelar roll. Om större företag har mer synlighet och är mer politiskt känsliga än mindre företag, så förväntas de större företagen vara mer öppna i redovisningen. Företagens storlek, i förhållande till andra företag i samma bransch, förefaller påverka hur öppen miljöredovisningen är (Cormier &
Gordon, 2001 och Liu & Anbumozhi, 2009). Eftersom de större företagen är mer synliga, står inför högre politiska kostnader och har fler investerare och andra finansiella intressenter så är deras miljöredovisning mer öppen (Cormier et al., 2005). Större företag har också tillräckligt med resurser för att göra miljömässiga satsningar (Liu & Anbumozhi, 2009).
För att kunna avgöra om ett företag är stort eller inte använder sig denna studie av företagets totala tillgångar vilket även Liu och Anbumozhi (2009) gjorde i sin studie.
3.2.2 Antal år som börsnoterat företag
Antal börsnoterade år kan ses som en kontrollvariabel för företagens stabilitet. Ju högre stabilitet, det vill säga antal år som börsnoterat företag, desto mer öppenhet i miljöredovisningen (Liu & Anbumozhi, 2009).
Denna studie använder sig av det antal år som gått sedan ett företag noterades på en börs för första gången.
3.2.3 Företagets lönsamhet
Vinst kan associeras med hur öppet ett företag är i sin miljöredovisning. Lönsamma företag behöver bli sedda som mer miljömässigt ansvarstagande och dessa företag har även råd att vara mer transparenta i sin miljöredovisning (Cormier et al,. 2005). Ju bättre det går, rent ekonomiskt, för företagen desto mer information om miljömässiga investeringar och kostnader för utsläppskontroll redovisas. I dåliga tider däremot, väljer företag att fokusera på verksamhetens ekonomiska svårigheter istället för den miljömässiga biten (Liu & Anbumozhi, 2009).
Denna studie kommer att använda sig av nyckeltalet avkastning på eget kapital, precis som Liu och Anbumozhi (2009) gör i sin studie, när företagets lönsamhet ska analyseras.
3.3 Resultat från Folksams studie (2008)
Enligt Folksam (2008) har flera intressenter de senaste åren blivit mer och mer intresserade av hur företag sköter sitt sociala arbete och därmed sitt miljöarbete. På grund av detta så har Folksam valt att ta fram en rapport där de betygsätter företags hållbarhetsrapporteringar:
Folksams rapport för ansvarsfullt företagande 2008. Rapporten presenterades för tredje gången 2008 och innefattade 261 företag noterade på Stockholmsbörsen den 31 maj 2008.
Både miljörapporteringen och rapporteringen om arbetet med mänskliga rättigheter analyseras i rapporten men i denna studie används endast den del som tar upp miljöaspekten. Fokus i rapporten ligger på hur väl förberedda företagen är på att hantera sina risker med avseende på miljöpåverkan. De kriterier som Folksam utgår ifrån i sin bedömning av företagen härstammar från Global Compacts tio principer och OECD:s riktlinjer för multinationella företag samt riktlinjer från GRI och internationellt erkända standarder, till exempel ISO 14001.
I rapporten analyseras två huvudkriterier och åtta underkriterier i företagens miljörapportering.
Källa: Folksam (2008)
Varje underkriterium analyseras med hjälp av de fem punkter som enligt bland annat ISO 9000 bör finnas med i ett ledningssystem. För varje kriterium kan företaget få mellan noll och fem poäng beroende på hur väl de rapporterar sitt arbete. Två extra poäng kan också fås om företaget har en policy och ett program. Exempel på det kan vara en detaljerad redovisning av energianvändningen över tiden. Totalt kan ett företag alltså få max sju poäng för varje Huvudkriterier Underkriterier
Miljöpolicy & planer Ledningssystem &
organisation Extern certifiering Miljöredovisning
Miljöledning
Leverantörsstyrning Utsläpp av växthusgaser Energianvändning
Miljöprestanda
Verksamhetsspecifika kriterier
underkriterium. Då alla kriterier är bedömda räknas ett medelvärde ut och företagen kan då få mellan noll och sju stjärnor, där sju är bästa betyg och noll är sämsta betyg.
Det betyg som företaget får i Folksams (2008) studie kommer i denna studie att ligga till grund för hur bra miljöredovisningarna är i ett urval av de företag som var noterade på Stockholmsbörsen den 15 april 2009. Underlaget ligger till grund för den jämförelse som kommer att göras för att se om de externa intressenterna och de interna faktorerna påverkar öppenheten i miljöredovisningen.
4. Metod
4.1 Forskningsansats
Området CSR är väl utforskat och antalet artiklar, uppsatser och studier på området är i det närmaste omöjligt att räkna. Eftersom området är oerhört brett har denna studie valt att begränsa sig till de externa intressenterna stat, kreditgivare och aktieägare samt de interna faktorerna storlek, lönsamhet och antal börsnoterade års påverkan på företagens öppenhet vad gäller miljöredovisning. Teorin bygger på den modell som Liu och Anbumozhi (2009) använde i sin studie av kinesiska företag. De statistiska sambanden som de insamlade uppgifterna ger, analyseras sedan med studiens teori som bygger på företagens legitimitet gentemot de externa intressenterna samt deras frivilliga sociala ansvar, CSR.
4.2 Urval av företag
I denna studie föll valet av företag på svenska företag noterade på Stockholmsbörsen. Detta eftersom börsnoterade företag förväntas möta fler påtryckningar, än privata företag, på att vara mer öppna i sin redovisning. Dessa påtryckningar kan härledas till företagens synlighet och deras ansvar gentemot det stora antalet externa intressenter (Cormier & Gordon, 2001).
Folksam (2008) har i sin studie med alla företag noterade på Large, Mid och Small Cap- listorna på Stockholmsbörsen den 31 maj 2008. I denna studie föll valet på att göra en totalundersökning av alla företag noterade på Large Cap-listan, vartannat företag noterat på Mid Cap-listan samt var tredje företag noterat på Small Cap-listan den 15 april 2009, detta eftersom de flesta av dessa företag även fanns med i Folksams (2008) studie. Avgränsningen till alla företag noterade på Large Cap, vartannat på Mid Cap och var tredje på Small Cap gjordes för att de tre företagsgrupperna skulle bli ungefär lika stora samt att tiden för studien
inte hade räckt till att göra en totalundersökning av alla börsnoterade företag. Efter att vissa företag föll bort bestod urvalet av 135 stycken företag.
4.2.1 Bortfall av företag
Några företag föll bort vid studiens gång. Dessa var TietoEnator från Large Cap-listan samt Hexpol, ITAB Shop Concept och Loomis från Mid Cap-listan. Detta berodde på att företagen, som visserligen var noterade på Stockholmsbörsen den 15 april 2009, inte hade fått något miljöbetyg i den studie som Folksam (2008) gjort.
4.3 Datainsamling
Till studien behövdes, för varje företag, information om aktieägarkoncentrationen, skuldsättningsgraden, totala tillgångar, räntabilitet på eget kapital efter skatt och antal börsnoterade år. Denna information har samlats in genom de årsredovisningar som de utvalda företagen presenterade år 2008 samt genom företagens hemsidor. Valet av årsredovisningar från år 2007 gjordes eftersom Folksam (2008) använt sig av dessa i sin studie då de betygsatte företagens miljöredovisning.
Folksams index för ansvarsfullt företagande 2008 har genomförts med information från årsboksluten 2007 samt företagens hemsidor (Folksam, 2008) och har använts till stora delar av datainsamlingen i denna studie. Folksams studie har använts för att operationalisera hur väl företagen miljöredovisar samt för att dela in branscherna i olika miljöriskklasser. Ett fristående index för företags miljörapportering var nödvändigt för denna studie då djupare kunskaper om miljö och miljörapportering inte besatts av oss.
4.4 Datakategorisering
Nedan redovisas tillvägagångssättet för kategorisering av data samt beräkningssätt för de nyckeltal som beskrivits i teoriavsnittet.
4.4.1 Påtryckningar från staten
Företagen som är listade på Stockholmsbörsen är indelade i de tio kategorierna Industri, Hälsovård, Sällanköp, Dagligvaror, Material, Finans, IT, Telekom, Energi och Kraftförsörjning. I Folksams (2008) studie är företagen indelade i de 14 kategorierna Skog, Gruv och metall, Kemi, olja och gas, Fordon och maskiner, Transport, Fastigheter, Konsumentvaror, Hälsovård, Finans, IT, Telekommunikation, Media och underhållning,
Tjänster samt Bygg. Eftersom Folksam (2008) har delat in sina kategorier i tre olika nivåer, låg, medel och hög, har vi översatt Stockholmsbörsens kategorier till Folksams kategorier.
Ett poäng har getts till företag i branscher där risken för allvarliga och/eller systematiska avvikelser från normer från Global Compact och OECD Guidelines är låg, två poäng till företag i branscher där risken är medel och tre poäng till företag i branscher där risken är hög (Folksam, 2008). För att studien i största möjliga mån skulle utföras på det sätt som våra föregångare Liu och Anbumozhi (2009) gjorde i sin, så har variabeln påtryckningar från staten delats upp i en så kallad dummy variable. Det vill säga, företagen är antingen i en riskfylld bransch och får då en etta eller i en bransch utan stora miljörisker och får då en nolla.
Detta betyder att de företag som enligt Folksam och Stockholmsbörsen har fått en tvåa eller trea nu får en etta och de företag som hade en etta nu får en nolla.
Large Cap Folksam Poäng Dummy Variable
Fordon och maskiner 3 1
Transport 3 1
Industri
Bygg 3 1
Hälsovård Hälsovård 1 0
Media och underhållning 1 0
Sällanköp
Tjänster 1 0
Dagligvaror Konsumentvaror 1 0
Skog 3 1
Material
Gruv och metall 3 1
Fastigheter 2 1
Finans
Finans 1 0
IT IT 1 0
Telekom Telekommunikation 2 1
Energi Kemi, olja och gas 3 1
Källa: Nasdaq OMX Nordic och Folksam (2008)
4.4.2 Påtryckningar från aktieägare
Genom att studera de utvalda företagens årsredovisningar har vi räknat ut hur stor andel de aktieägare som äger fem procent eller mer av företagets kapital kontrollerar tillsammans. Den andel som sedan har använts är inte denna utan den andel som övriga aktieägare kontrollerar tillsammans. Detta eftersom teorin säger att ju högre andel, som de övriga aktieägarna kontrollerar, desto öppnare är företagen i sin miljöredovisning och det är öppenhet i miljöredovisning som denna studie har för avsikt att undersöka.
4.4.3 Påtryckningar från kreditgivare
Skuldsättningsgraden har räknats ut genom att i årsredovisningarna läsa av företagens totala summa av alla skulder och dela denna med företagets totala tillgångar. Koncernens skulder och tillgångar har använts i studien eftersom det är företagskoncerner som är noterade på Stockholmsbörsen.
4.4.4 Företagets storlek
Företagens storlek har mätts efter hur stort värde deras totala tillgångar har. Denna information har hämtats från företagens årsredovisningar. I de fall tillgångarna redovisas i USD, GBP eller EUR har valutakursen på balansdagen använts, det vill säga 31 december 2007, då tillgångarna har räknats om till SEK. I denna studie har, precis som i Liu och Anbumozhis (2009), den naturliga logaritmen använts för företagens tillgångar för att få en jämnare fördelning av insamlad data.
4.4.5 Antal år som börsnoterat företag
Antal börsnoterade år har vi tagit reda på genom att läsa i företagens årsredovisningar samt läsa på deras hemsidor. I de fall två företag gått samman och bildat ett företag har antal börsnoterade år räknats ut efter sammanslagningen. Har ett företag återregistrerat sig på börsen räknas antal börsnoterade år från återregistreringen.
4.4.6 Företagets lönsamhet
För att få ett värde som är möjligt att jämföra så har företagets lönsamhet räknats om till räntabilitet på eget kapital efter skatt. Detta har gjorts genom att företagens årsresultat efter skatt har dividerats med företagens genomsnittliga egna kapital.
4.5 Bearbetning
För att kunna bedöma om ett företag har starka påtryckningar från sina externa intressenter samt hur de interna faktorerna påverkar öppenheten i miljöredovisningen har det i denna studie antagits, att företagen är mer öppna i sin miljöredovisning ju större påtryckningarna från de externa intressenterna är och ju större påverkan de interna faktorerna har, precis som teorin säger. Detta har analyserats genom en regressionsanalys för att se vilka intressenter och faktorer som är signifikanta för öppenheten i miljöredovisningen.
Valet av en regressionsanalys för att bearbeta empirin gjordes eftersom att studien av Liu och Anbumozhi (2009) använder denna metod för att ta reda på vilka av de oberoende variablerna externa intressenter och interna faktorer som påverkar den beroende variabeln öppenhet i miljöredovisningen. Eftersom denna studie försöker replikera Liu och Anbumozhis (2009) studie till så stor del som möjligt gjordes valet av regressionsanalys för att sedan kunna jämföra resultaten i de både studierna på ett så trovärdigt sätt som möjligt.
Nedan visas modellen som använts för att beräkna vilka sex oberoende variabler som har störst påverkan på den beroende variabeln Y. Y i modellen representerar företagens öppenhet i miljöredovisningen.
Y = β0 + β1staten + β2aktieägare + β3kreditgivare + β4börsnoterade år + β5lönsamhet + β6storlek + e
4.6 Uppsatsens trovärdighet
Då studien till största delen replikerar Liu och Anbumozhis (2009) studie, både med avseende på variabler och hur dessa har operationaliserats, anser vi att denna studie har en hög validitet.
Studien anses vara representativ samt mäta det som har avsetts att mäta. Att det insamlade materialet sedan har bearbetats på samma sätt som Liu och Anbumozhi (2009) gjorde bidrar också till att öka uppsatsens trovärdighet. Det insamlade materialet anser vi ha en hög reliabilitet eftersom materialet både är aktuellt och tillförlitligt då det är hämtat från företagens årsredovisningar och hemsidor (Holme & Solvang, 1997).
4.7 Metodkritik
De sätt som de externa intressenterna och de interna faktorerna har operationaliserats kan till viss del kritiseras. Om vi istället hade delat in variabeln påtryckningar från staten genom att ge företag som fått en etta och tvåa en nolla och företag som fått en trea en etta så hade resultatet antagligen blivit annorlunda. Vi har valt att räkna ut skuldsättningsgraden genom att dividera företagens totala skulder med deras totala tillgångar och vi har räknat ut lönsamheten som resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt eget kapital. Andra sätt att räkna ut dessa nyckeltal skulle kunna ge andra resultat. Vid bedömningen av företagets storlek har i denna studie företagens totala tillgångar använts eftersom Liu och Anbumozhi (2009) också använde sig av totala tillgångar. Hade vi istället tittat på till exempel antalet anställda kan man tänka sig att det skulle blivit ett annat resultat.
Det är också möjligt att studien skulle fått ett annorlunda resultat om två av variablerna som Liu och Anbumozhi (2009) använde, inlärningskapacitet och geografisk plats, inte hade uteslutits. I denna studie har vi valt att använda Folksams (2008) miljöindex som beroende variabel. Hade studien haft en annan beroende variabel, till exempel om vi själva hade valt att betygsätta företagens miljöredovisning, hade resultatet säkert skiljt sig från det resultat studien nu har fått.
5. Empiri och Diskussion
5.1 Korrelationsanalys av modellen
Nedan presenteras korrelationsanalysen för variablerna i modellen. Pearsons korrelation används för att undersöka hur de olika variablerna korrelerar med varandra och för att försäkra att de olika variablerna inte beskriver samma sak. I första kolumnen så visas hur de olika oberoende variablerna korrelerar med Folksams (2008) miljöindex. Den enda oberoende variabeln som inte alls korrelerar med miljöindex är företagens lönsamhet. Alla andra oberoende variablerna är signifikanta på en nivå av 0,01, vilket visas av (**). Enligt Hair et al.
(2010) bör Pearsons korrelation, av praktiska skäl, överstiga ett ungefärligt värde på 0,3 för att ge ett signifikant resultat. Även detta visas av (**).
Miljö-
index Staten
Aktie- ägare
Kredit- givare
Börsnot -erade
år
Resul- tat
Stor- lek Miljöindex Pearson
Correlation 1
Staten Pearson
Correlation ,273(**) 1 Aktieägare Pearson
Correlation ,530(**) ,259(**) 1 Kredit-
givare
Pearson
Correlation ,290(**) ,241(**) ,338(**) 1 Börsnot-
erade år Pearson
Correlation ,423(**) ,022 ,344(**) ,117 1 Lönsamhet Pearson
Correlation ,111 ,095 ,118 ,320(**) -,006 1 Storlek Pearson
Correlation ,591(**) ,150 ,570(**) ,397(**) ,499(**) ,175(*) 1
** Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed).
* Correlation is significant at the 0.05 level (2-tailed).
För att försäkra sig om att variablerna inte beskriver samma sak så har gränsen för hur hög korrelationen får vara satts till ±0,8 eller ±0,9 vilket överensstämmer med gränserna som Liu och Anbumozhi (2009) hade i sin studie. Ingen utav variablerna nådde sådana nivåer då den högsta observationen var 0,570 för variabeln storlek och aktieägare. Detta betyder att ingen av variablerna korrelerar med någon annan variabel i så hög grad att det skulle vara skadligt för studien. Hade fallet varit så att två variabler korrelerade med varandra skulle endast en av variablerna ha behövts i modellen.
5.2 Regressionsanalys av modellen
Nedan redovisas den regressionsanalys som gjorts för att fastställa vilka externa intressenter och interna faktorer som har störst påverkan på företagens öppenhet i miljöredovisningen.
Regressionsanalysen har gjorts med Folksams (2008) miljöindex som beroende variabel och staten, kreditgivare, tillgångar, börsnoterade år, aktieägare och lönsamhet som oberoende variabler.
Model R R Square Adjusted R Square
Std. Error of the Estimate
1 ,667(a) ,445 ,419 1,41914
a Predictors: (Constant), Storlek, Staten, Lönsamhet, Kreditgivare , Börsnoterade år, Aktieägare
Att R Square är 44,5% betyder att analysen som gjorts av de oberoende variablerna inte är total utan att det finns andra variabler som också påverkar hur öppna företagen är i miljöredovisningen. R Square används som en förklaring av hur mycket en studie klargör medan Adjusted R Square används vid jämförelser mellan studier. Adjusted R Square visar att de oberoende variablerna till 41,9% beskriver variansen i den beroende variabeln. Liu och Anbumozhi (2009) fick i sin studie en Adjusted R Square på 41,0% vilket betyder att ekvationerna i de både studierna förklarar lika mycket.
Model
Sum of
Squares df
Mean
Square F Sig.
1 Regression 206,384 6 34,397 17,080 ,000(a)
Residual 257,785 128 2,014
Total 464,169 134
a Predictors: (Constant), Storlek, Staten, Lönsamhet, Kreditgivare , Börsnoterade år, Aktieägare b Dependent Variable: Miljöindex
Värdet på F i tabellen ovan är 17,080 och F i Liu och Anbumozhis (2009) studie har F värdet 15,916. Eftersom dessa värden inte ligger långt ifrån varandra så tyder även detta på att studierna ligger i linje med varandra. Det är positivt då denna studie har för avsikt att
replikera den kinesiska studien till så stor del som möjligt för att kunna jämföra svaren med så stor säkerhet som möjligt. Vidare så är signifikansen 0,000 vilket är samma signifikans som i den kinesiska studien.
Unstandardized Coefficients
Standardized Coefficients
Model B
Std.
Error Beta t Sig.
(Constant) -1,687 ,516 -3,267 ,001
Staten ,491 ,222 ,154 2,215 ,028
Aktieägare 1,940 ,704 ,229 2,754 ,007
Kreditgivare ,136 ,613 ,017 ,222 ,825
Börsnoterade
år ,012 ,006 ,166 2,146 ,034
Lönsamhet ,030 ,485 ,004 ,062 ,951
1
Storlek ,285 ,075 ,348 3,807 ,000
a Dependent Variable: Miljöindex
Denna tabell visar de olika variablernas signifikans för företagens öppenhet i miljöredovisningen. I första kolumnen så redovisas B vilket visar att en enhets ökning i till exempel börsnoterade år ökar öppenheten i miljöredovisningen med 0,012 enheter i Folksams (2008) index.
Signifikansen, som presenteras i den sista kolumnen, åskådliggör till hur stor grad den oberoende variabeln påverkar den beroende. Vanligtvis beräknas en variabel vara signifikant om Sig understiger 0,05, vilket då betyder att hypotesen stöds till 95 procent. I denna studie fick de oberoende variablerna kreditgivare och lönsamhet inte signifikanta resultat. Detta betyder att påtryckningar från stat och aktieägare samt påverkan från antal börsnoterade år och företagets storlek inverkar på företagens öppenhet i miljöredovisningen.
Beta i sin tur visar på de olika variablernas styrka. Ju högre styrka ju mer signifikant är variabeln för företagens öppenhet i miljöredovisningen. Detta kan ses genom att de variabler som har låg signifikans, lönsamhet och kreditgivare också har en styrka som ligger betydligt lägre än den för till exempel staten och storlek.
5.3 Analys
Flera forskare, bland annat Lynes och Andrachuk (2008), Reich (2007) och Málovics et al.
(2008), har påtalat hur viktigt det är för företag att utvärdera sitt arbete med CSR och att
bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att det gynnar företaget och säkrar dess framtid.
Perrini (2005) menar att anledningen till att företag väljer att arbeta med CSR är att de på så sätt rättfärdigar sin verksamhet och tillgodoser de behov som deras intressenter har. Att det är viktigt för företag att se till sina intressenters behov påtalas utav Moir (2001) och Liu och Anbumozhi (2009) då intressenterna ofta på ett direkt eller indirekt sätt har makt att påverka företaget och dess överlevnad. Detta stämmer till stor del överens med de resultat som denna studie kommit fram till. En extern intressent, kreditgivare, och en intern faktor, lönsamhet, kan dock enligt resultaten i denna studie, inte anses ha särskilt stor inverkan på hur öppna företag väljer att vara i sin miljöredovisning. Studien visar dock, att det finns flera externa intressenter och interna faktorer än de sex studerade som påverkar hur öppna företag är i sin miljöredovisning. Exempel på detta kan vara inflytelserika kunder, leverantörer eller anställda.
Då CSR kan delas in i tre olika förpliktelser; ”måste”-, ”borde”- och ”kan”-förpliktelser (Málovics et al., 2008), så drogs tidigare slutsatsen att företagens hållbarhetsrapportering faller under ”borde”-förpliktelser. Detta eftersom, enligt Málovics et al (2008), samhället förväntar sig att företag ska öka samhällets välfärd, trots att det inte är fastställt i någon lag.
För de statligt ägda företagen så hamnar dock hållbarhetsredovisning under kategorin
”måste”-förpliktelser då det är tvingande genom lag. Efter att ha analyserat de resultat denna studie kommit fram till vidhålls slutsatsen, att företags hållbarhetsredovisning bör falla under ett företags ”borde”-förpliktelser. Detta eftersom denna studie tyder på att samhället, genom både staten och aktieägare, påverkar företagens miljöredovisning.
Det är viktigt för ett företag att ha legitimitet gentemot sina intressenter och kunna bedöma olika intressentgruppers krav och potentiella reaktioner då företaget agerar (Ljungdahl, 1999).
För att intressenter ska betrakta något som legitimt menas vanligen att det överensstämmer med de egna värderingarna och normerna (ibid.) och företag legitimerar sitt miljöarbete genom att publicera detta i rapporter som intressenterna får ta del av (Solomon & Lewis, 2002 och Bingel et al., 2002). Detta borde betyda att av de intressenter som har undersökts i denna studie så anses svenska staten samt företagens aktieägare vara de intressenter som utövar störst påtryckningar på att företagen ska vara öppna i sin miljöredovisning. Kreditgivare i Sverige verkar å sin sida vara mindre intresserade av företagens öppenhet i miljöredovisningen och har troligen andra saker, till exempel företagens ekonomiska tillstånd, som ett viktigare kriterium då de bestämmer vilket företag som ska beviljas kredit.
