Liu och Anbumozhis (2009) resultat från studien av vilka variabler som påverkar kinesiska företags öppenhet i miljöredovisningen stämmer till stor del överens med resultaten i denna studie. De två variabler som hade störst betydelse för öppenheten i de kinesiska företagens miljöredovisning, de två variabler som fick signifikanta resultat, var påtryckningar från staten samt företagets storlek. Lönsamheten var den variabel som hade lägst signifikans relaterat till öppenhet i miljöredovisningen. I denna studie var det fyra variabler, staten, aktieägare, antal börsnoterade år och företagets lönsamhet, som fick signifikanta resultat på 95 procents nivå.
Liu och Anbumozhis (2009) första slutsats är att kinesiska företag väljer att miljöredovisa enbart för att tillgodose statens krav. Enligt Málovis et al. (2008) blir miljöredovisning då en
”måste”-förpliktelse i Kina eftersom de kinesiska företagen inte redovisar något frivilligt vilket enligt Lynes och Andrachuk (2008) är det som kännetecknar arbetet med CSR. Den andra slutsatsen är att påtryckningarna från aktieägare och kreditgivare kommer att öka i framtiden, vilket skulle göra att fler företag kommer att välja att redovisa mer miljöinformation.
Sverige och svenska företags arbete med CSR är mer utvecklat än vad det är i Kina, vilket skulle kunna betyda att påtryckningarna från aktieägare och kreditgivare borde vara större i Sverige och i och med det också vara med och påverka öppenheten. Denna studies resultat stämmer inte överens med Liu och Anbumozhis (2009) andra slutsats, att påtryckningarna från aktieägare och kreditgivare borde spela en betydande roll, när det gäller öppenheten i företagens miljöredovisning. Studien visar att svenska företag i första hand påverkas av aktieägare, staten, hur länge de varit börsnoterade och företagets storlek medan kreditgivarna och företagets lönsamhet spelar en obetydlig roll. I Sverige blir miljöredovisningen både en
”måste”-förpliktelse och en ”borde”-förpliktelse (Málovics et al., 2008). Detta eftersom det
finns statliga regleringar angående miljöredovisning som företagen måste följa samt att denna studie visar att påtryckningar från den externa intressenten aktieägare spelar en stor roll vad gäller öppenheten i miljöredovisningen, vilket signalerar att företagen borde miljöredovisa.
6.1 Slutsatser
Syftet med uppsatsen var att göra en studie av svenska företag som kan jämföras med den studie som Liu och Anbumozhi (2009) gjorde av kinesiska företag. Studien hade för avsikt att förklara vilka externa intressenter och interna faktorer som påverkar öppenheten i svenska företags miljöredovisning och sedan ta reda på vilken eller vilka variabler som var mest betydelsefulla. Till sist jämfördes resultaten från denna studie med den kinesiska studiens resultat.
Enligt regressionsanalysen hade de externa intressenterna staten och aktieägarna en betydande påverkan på företagens öppenhet i miljöredovisningen. Detta stöds till 95 procent i denna studie. Anledningen till att staten fick ett signifikant resultat beror troligtvis på att det är den enda intressenten som har makt att stifta lagar och regleringar som företagen är tvungna att följa. Anledningen till att aktieägarna har ett inflytande på öppenheten i företagens miljöredovisning i Sverige men inte i Kina är svårt att svara på eftersom denna studie inte har tillgång till de data som krävs för att kunna jämföra ägarstrukturen i kinesiska företag med ägarstrukturen i svenska företag. Påtryckningar från kreditgivare har mycket liten påverkan på hur öppna företagen väljer att vara, detta gäller både i Sverige och i Kina. Det kan tyda på att kreditgivare ser andra faktorer än miljöredovisningen, till exempel företagets ekonomiska tillstånd, som mer viktiga vid bedömning av utlåning till företag.
Antal börsnoterade år och företagens storlek var de interna faktorerna som fick signifikanta resultat. Antal börsnoterade år är en variabel som visar hur stabilt företaget är, vilket gör det troligt att företag som varit börsnoterade längre är mer öppna i sin miljöredovisning. Detta skulle i så fall kunna förklara varför denna studie fick ett signifikant resultat på antal börsnoterade år medan den kinesiska studien inte fick det, svenska företag har varit börsnoterade längre än kinesiska företag. Faktorn storlek fick signifikanta resultat i båda studierna och anses vara betydande för företagens öppenhet i miljöredovisningen. Detta skulle kunna bero på att stora företag är mer synliga och väljer därför att vara öppna i miljöredovisningen för att skaffa sig legitimitet inför sina intressenter. Både denna studie och
Liu och Anbumozhis (2009) studie visade att lönsamheten har mycket lite eller ingen påverkan på öppenheten i miljöredovisningen.
Svenska företag kan anses vara utsatta för fler påtryckningar från de externa intressenterna och fler påverkningar från de interna faktorerna än kinesiska företag som i dagsläget enbart utsätts för påtryckningar från staten samt att företagets storlek påverkar öppenheten i miljöredovisningen. Liu och Anbumozhi (2009) drog slutsatsen att aktieägare och kreditgivares påtryckningar på företag kommer att öka i Kina, vilket troligtvis kommer leda till att de kinesiska företagen blir mer miljömedvetna och öppna i sin redovisning. Sverige anses vara en föregångare inom CSR och miljöarbete och enligt denna studie så utsätts svenska företag även för påtryckningar från aktieägare samt att antal börsnoterade år påverkar öppenheten i miljöredovisningen. Detta kan tyda på att i framtiden, när de kinesiska företagen varit börsnoterade ett större antal år, så kommer de att bli mer öppna i miljöredovisningen.
Huruvida påtryckningarna från aktieägare i Kina kommer att öka i framtiden kan inte denna studie svara på då inga uppgifter finns på hur uppdelningen av aktiekapitalet i kinesiska företag ser ut idag.
6.2 Förslag till framtida forskning
Ett givet förslag till framtida forskning är att ta med andra externa intressenter, till exempel leverantörer, kunder och samhället, i studien för att se hur dessa har påverkar företagens öppenhet i miljöredovisningen. Det är troligt att det finns andra variabler som påverkar, då den regressionsanalys som gjordes i studien antydde att det saknades variabler för att få en total översikt över vad som påverkar ett företags öppenhet i miljöredovisningen. Ett annat forskningsförslag är att replikera den kinesiska studien ytterligare genom att studera alla svenska börsnoterade företag och se hur mycket resultatet i så fall skiljer sig åt.
Ett förslag på en kvalitativ studie skulle kunna vara att inrikta sig på några företag och genom intervjuer eller enkäter ta reda på vilka externa intressenter och interna faktorer som dessa företag anser vara viktiga och varför dessa företag väljer att miljöredovisa. Miljöredovisning och hållbarhetsredovisning är väldigt debatterat just nu eftersom statligt ägda svenska företag från och med 2009 enligt lag är tvingade att miljöredovisa. Det gör att en studie om inställningen hos företag till en tvingande lag skulle vara intressant att genomföra.