Alma Media ...

, ..

J:.;~\~ ··" ; '

~~~s'

Innehåll

VD har ordet ... · ·· · ... · ·· · · · .. · ... · .... · · · ·· .. ··· ·· ·· · · l

~~:~~~~~~~·:;:1:.~::::::::::: ::::::: ::::: ::: :::: : :::::::::::: ::::::::::::::::::::::.::::::::::::::::::::::::: i

Bonnier- ett internationellt företag ... 12

Presentation av affärsområdet ... 14

Dl, B!llrsen, Aripäev, Dieoas Bizness, Delovoj Peterburg, Verslo Zinios, Wirtschafts Blatt, Puls Biznesu ... 16

Alma Media ...

18

Affärsområde. Dagens Nyheter ... 19

Presentation av affärsområdet ... 20

DN, Pressens Bild, Gratistidningar, International Pressens Morgontjänst, BPG, Bokförlaget DN, ... 22

Affärsomrade: Sydsver.ska Dagbladet.. ... ... .... .... . :'J5

Presentation av affärsområdet ... · · · ·· .. · · · 26

Sydsvenskan, Ystad Allehanda, Trelleborgs Allehanda, Kristianstadsbladet, BPG ... 28

.•... .2..9

Pte!>e!l!<~tJOn

av

aftm;området ... 30

Expressen

GT,

l(vä.Jlsposten, BPG ... 32

Afflrsomrade Bilnnre t

w~·.·.:~ ·.t~··.·.-~.:\.··.··;.~_.-.... •"'!' "'~.;::·· ·, _":f:.·.-:·.-.~.-~(" •''·;· . .:.~;.-· .. _'"'":"'."Z

M o

d~

• ..

~-.~

..

;~

•.

-~~~-.-

.. :; • .

,.-.,~

•.

~

..

;~:.~~

....

~:.~~',.~~

33 ·

~ • · • ··-~-~-... · "~- • • ; . ; . , . : · • .A,.'~ :.j ·-·~·~.r! Presentation av affärsområdet ... · .... 34

Bokförlag, Bok-och tidskriftsförlag Film & Musik, Tidskriftsförlag, Radio & TV, Multimedia ... 36

Affärsområde : Bonnter AfUrstnformation ... .... 47

Presentation av affärsområdet ... 48

Kompass, Företagsinformation, Finansinformation, Bonnier DM, Hoppenstedt Bonnier, Marknadsinformation ... 50

Bonniers Mediauniversitet ... 55

Styrelse ... · · ... · · .. · · · · ... · ·. · · · 56

Koncernledning och koncernstab ... 58

Adresser ... ··· 59

VD HAR ORDET

1998 - en bra start för Bonnier AB

Konc"nchif Bengt Braun.

F ör familjeföretaget Bonnier var

• 1998 ett historiskt år. Det börs- noterade Tidnings AB Marieberg förvär- vades och all medieverksamhet samlades i Bonnier AB - med en omsättning på 14 miljarder, aktiviteter inom alla medie- områden och verksamhet i 17 länder.

Fusionsarbetet har gått bra med ett mycket positivt gensvar från medarbetare och bolagsledningar. Den affärsmässiga utvecklingen har varit god med tillväxt och resultat på högre nivåer än på många år. Vår finansiella ställning har stärkts väsentligt. Jag vill tacka koncernens alla medarbetare för utmärkta insatser.

Omvärldsbetingelserna har samman- taget för året varit gynnsamma med en god utveckling av den svenska ekonomin, privatkonsumtionen, reklaminvestering- arna och framtidsförväntningarna hos hushållen, även om en avmattning gav sig till känna mot slutet av året. Kon- kurrenssituationen är fortsatt hård inom samtliga medieområden.

Ökad tillväxt och forbättrat resultat

Omsättningen ökade med

l

miljard, eller 8 procent, tilll3,8 miljarder.

Rörelseresultatet ökade med 121 Mkr, eller 18 procent, till 776 Mkr. Resultatet efi:er finansiella poster och före goodwill- avskrivningar på Mariebergsförvärvet och jämfOrelsestörande poster blev 596 Mkr.

Räntabiliteten på operativt kapital blev 12 procent. Vi har en bit kvar till målet på minst l S procent, men vi är på rätt väg.

Av krediten för rorvärvet av Marieberg har huvuddden amorterats, och Bonnier AB:s nettoskuld uppgick vid årets slut till 3,3 miljarder kronor - i nivå med eget kapital.

Ett händelserikt år

Utöver samgåendet mellan Bonnierföre- tagen och Marieberg finns en hel del att

rapportera. Två bokförlag har förvärvats - ett svenskt barnboksförlag, Rebus AB, och ett pocketbokförlag i Tyskland, Ingeborg Blank G mbH. I Estland för- värvades under sommaren hälfeen av dags- och veckotidningsförlaget Meedia- korp och i Sverige tidningen Vi i Villa.

På TV-sidan förvärvades majoriteten i den litauiska TV-kanalen LNK TV Inom området affärsinformation förvär- vades det danska B0rsdata och det engel- ska MAPS. Vidare har aktieinnehaven i Sydsvenska D agbladet, litauiska Verslo Zinios och lettiska Dienas Bizness ut- ökats.

I tillägg till förvärv pågår en ständig utveckling av existerande och nya för- lagsprodukter, såsom nystartade Bonnier Kunskap, DN Svar om Stockholm, tid- skrifeerna Allt om Resor , Men's Health i tre länder, Bibel, Mat och Vin, C reation Passion i Frankrike, Cocina Ligera i Spanien, ett antal lnternettjänster, kvällstidningen Spogulis i Lettland, nya TV-serier som Wegelius' "Den stora klassfesten" samt därtill ett genomgri- pande förnyelsearbete på våra dagstid- ningar i och utanför Sverige.

I början av 1999 forvärvade Sydsvenska Dagbladet 48 procent av Kristianstads- bladet. Därtill ger vi oss nu in på musik- marknaden när Bonnier Media drar i gång ett skivbolag - Bonnier Music.

Dessutom förvärvades ytterligare två bokförlag, det engelska barnboksförlaget Autumn Publishing och det danska CentrumNS.

Starka affärsområden

Samtliga affärsområden visade tillväxt.

D agens Industri, Dagens Nyheter, syd- svenskan liksom Böcker och Tidskritter hade alla en positiv upplageutveckling, ökade sina marknadsandelar och visade starka resultat. Det tryckta ordet står sig således väl i den nya elektroniska medie- världen.

Expressen fortsätter sitt genomgripande

l

förnyelsearbete för att komma till rätta med en besvärlig upplage- och resultat- situation.

Bonnier Affärsinformation visade stark tillväxt och förbättrade därtill resultatet trots omfattande framtidsinriktade sats- ningar. Affärsområdet visade också ett mycket starkt kassaflöde.

Ny koncernstruktur

Vi har skapat en tydlig och konkurrens- kraftig koncernstruktur efter flera genom- gripande förändringar. Kvällstidningarna GT och Kvällsposten har sammanförts med Expressen. Ansvaret för Marieberg Internationals olika delar har

lagts

ut i de koncernbolag där utvecklingsmöjlig- hererna är de bästa - tidskrifter och TV till Bonnier Media och dagstidningar till Dagens Nyheter.

Bonnier Inrerakriv och Marieberg lnter- active har på samma sätt hittat hem i lämpliga koncernbolag. Vi har under de senaste :\ren byggt upp en rad intressanta tjänster på IT/Internetområdet med 8 miljoner besök per månad på våra 30 största hemsidor och en försäljning som närmar sig en årstakt på 200 Mkr.

Affärsförlaget och Bizniz har lagts ned.

SF Vision avyttrades i början av året. Pu- blications Bonnier i Paris, Privata Affärer, Veckans Affärer och Business Publisbing har &tt nya organisatoriska hemvister liksom koncernens TV-aktiviteter (TV 4 och LNK i Litauen). Våra tre dagstid- ningstryckerier har samlats i en operativ enhet, BPG, med tydligt

affiirs~gt

ansvar.

Fackpressverksamheten i Danmark och Sverige har sammanförts. Det finns fler exempd - strukturarbetet har således varit omfattande.

Tydliga mål för framtiden

Under året har vi enats om en vision, en affärside och för koncernen gemensamma värderingar. Därtill har tydliga mål, för koncernen och för samtliga affii.rsområden,

2

lagts fast med enighet i ledning och sty- relse kring de strategiska prioriteterna.

Många har under

året

8tt nya uppgifter, en antal nyckelbefattningar har tillsatts och många nya medarbetare har kommit till oss. Bonniers Mediauniversitet tar en allt viktigare roll i an erbjuda medarbetarna personlig och professionell utveckling, samt i att etablera nätverk och uppmuntra erfarenhetsutbyte och affärskontakter över bolagsgränserna. Det nyligen presen- terade erbjudandet om kompetensförsäk- ring och arbetet med att bättre ta till vara kvinnliga medarbetare är andra viktiga inslag för framtiden.

Utsikter för 1999

De ekonomiska förutsättningarna förvänras bli sämre med en konjunkturell avmatt-

ning samt ert

allt hårdare konkurrensklimat.

Effekter från under 1998 genomförda liksom pågående strukruråtgärder, samt ökad fokusering på lönsamhet och till- växt, gör trots allt en positiv utveckling möjlig även under 1999.

Stockholm den 23 mars 1999

Bengt Braun

Vårvision

Vi

ska vara

det ledande medie- företaget i norra Europa.

Vi

ska vara

ett av de största, lönsammaste och snabbast växande företagen.

Vt

ska

leda den publicistiska utvecklingen och överträffa omvärldens förväntningar.

Vår alFårside

Vi

ska

med djup förståelse för kund- behoven - bättre

än

någon annan - erbjuda kultur, nyheter, information, kunskap, analys och underhållning för allmänheten, yrkeslivet och annonsmarknaden.

Verksamheten ska kännetecknas

av hög kvalitet. Våra dagstidningar ska bäras av de liberala och demokratiska värden som

är

en del av Bonniers tradition.

Våra värderir..gar

Vi

värdesätter

särskilt talang, entre- prenörskap, yrkesskicklighet och integritet. Vi strävar efter att göra det som är rätt och att bli bäst på det vi gör. Vi är förändringsbenägna.

Beslutsvägarna är korta och vi fattar kloka och lönsamma beslut.

Vi

utveckLzr

och attraherar branschens bästa medarbetare med goda karriär- möjligheter på en av näringslivets mest stimulerande arbetsplatser.

Vår arbetsmiljö

präglas av kreativitet,

framgång, glädje och lust. Der är

högt i tak. Ideerna flödar. Vi tar

initiativ och har stor frihet under

ansvar. Vi är kamratliga och omtänk-

samma mor varandra. Alla med-

arbetare förstår och arbetar för

koncernens övergripande vision,

affärside och mål.

BONNIER AB PRO FORMA

Stärkt finansiell ställning under året

NettoJ·kuidm ptJ 3.3 k!dr motsvarur l 02 procmt av

~gtt

kapital Förutsiittningam+~. for god..-r. kAssaj/iJdm lir ~nnsa;nma.

vit't'

VD .fi.ruu Nyr.'n

J en nya Bonnier AB-koncernen - · har fungerat operativt sedan Bonnierföretagens förvärv av Marieberg i juni 1998, men koncernen bildas juridiskt först med verkan fr o m den l januari 1999. Bonnier AB (f d Mariebergs In- tressenter AB) förvärvar AB Bonnierföre- tagens aktier i Tidnings AB Marieberg och därtill aktierna i samtliga övriga medie- företag tillhörande Bonnierföretagen.

Nettoomsättning och resultat 1998 års nettoomsättning för Bonnier AB-koncernen uppgick pro forma till

13 791 Mkr, en ökning med 8 procent.

Rörelseresultatet före goodwillavskriv- ningar på Mariebergsförvärvet och före jämförelsestörande poster blev pro forma 776 Mkr. Resultatet har belastats med goodwillavskrivningar på Mariebergs- förvärvet med 370 Mkr (20 procents avskrivning per år). Jämförelsestörande

Nettoomsättning1

Mkr 1998 1997

Bonn i er Media 6206 5 886

Dagens l n d u s tri 1 004 885 Dagens Nyheter 2 307 2 200

sydsvenska n⁹ 1 162 l 032

Expressen• 1 301 l 081

Bonnier Affärsinformation 977 876

Övrigt 834 804

Totalt Bonnier AB 13 791 12 764

Förandring +8%

R

^{öre l se res}

u

^{l ta}

tl ·

²

Mkr 1998 1997

Bonnier Media 377 313

Dagens Industri 214 207

Dagens Nyheter 329 300

Sydsvenskan3 150 149

Expressen• ·99 -98

Bonnier Affärsinformation 12 4

Övrigt -207 -220

Totalt Bonnier AB 776 655

Förändring +18%

Il Pro forma,juridl&kt aenomtör& konctrnbildnlnaer~ fr!n l januari 1999.

2) FOr1 jlmförttsestOnlnde po'ter.

31 lnld Kdllspostrm.

4llnkl GTfro m 1998.

Finansiella mål

• Bonnier AB ska vara ett ti l lviiletföretag med - god tillväxt

hög ambition att lansera nya produkter utrymme för nyförvärv - en ökande andel av försäljningen

utanför Sverige.

• Koncernens rörelseresultat ska motsvara

- 8-10 procent av omsattningen - 15-20 procents avkastning på operativt kapital.

• Nettoskulden ska motsvara - 60 procent av eget kapital och inte överstiga 100 procellt.

poster redovisas med 84 Mkr och avser främst realisationsvinster vid försäljning av företag och fastigheter. Rörelseresultatet efter goodwillavskrivningar på Mariebergs- förvärvet och efter jämförels estörande poster blev 490 Mkr. Resultatet efter finansneno blev 31 O Mkr.

Starka afFärsområden

Bonnier Media med bok- och tidskrifts- förlag, bio, film, radio, musik och 1V samt multimedieprodukter förbättrade rörelseresultatet med 20 procent till377 Mkr. Resultatförstärkningen hänför sig främst till bok- och ridskriftsförlagen.

Bonnierförlagen i Sverige nådde genom sin mångsidighet i fråga om utgivning, försäljningskanaler och ställning på marknaden ett mycket gott resultat.

Även Cappelen i Norge redovisade en väsentlig resultatförbättring.

Av tidskriftsförlagen redovisades den största resultatökningen inom det danska Bonnier Publications, där Illustrerad Vetenskap

är

den ledande titeln. Både Bonniers Veckotidningar, med fortsatt framgång för amelia, och Bonniers Special- tidningar, med resultatförbättringar för Allt om Mat och Sköna Hem, redovisade sammantaget resultat i nivå med fjolåret.

3

Även för Svensk Filmindustri och SF Bio blev 1998 ett bra år. Radioverksam- heten genom Mix Megapol och Vinyl var framgångsrik och gick i slutet av året med vinst.

Dagens Industri-gruppens tio tidningar noterade 1998 med 214 Mkr sitt bästa resultat hittills trots negativa resultat- effekter av den ryska krisen på 10-12 Mkr.

Det är det kraftigt förbättrade resultatet för svenska Dagens Industri (+25 Mkr) och österrikiska Wirtschafts Blatt (

+

7 Mkr) som bär resultatuppgången. Dagens Indu- stri redovisade återigen den största upp- lageökningen i svensk press ( +8 000

ex).

B0rsen i Danmark håller sitt resultat trots en kostsam tillväxtstrategi.

För affiirsområdet Dagens Nyheter för- bättrades rörelseresultatet med 10 procent till 329 Mkr. Tidningen Dagens Nyheter redovisade med 359 Mkr ett av de bästa rörelseresultaten någonsin. Medelnetto- upplagan per utgivningsdag förbättrades med 4 000 ex till 361 000 ex. Affärs- området innefattar också utgivningen av lokal- och gratistidningar, Bokförlaget DN, samt från årsskiftet Pressens Bild och tidningsverksamheten i International.

Polska Super Express ökade upplagan med 23 000 ex till 3 79 000 ex och lettiska Diena med 3 300 ex till 73 400 ex. Båda tidningarna förbättrade sina resultat.

Affarsområdet Sydsvenska Dagbladet inklusive Kvällsposten ökade rörelse- resultatet något till 150 Mkr och är på en historiskt sett hög nivå. sydsvenskans vardagsupplaga förbättrades med l 700 ex till 124 500 ex och steg därmed för elfte . året i följd. Trelleborgs Allehanda och

Ystads Allehanda ökade såväl annons- som upplageintäkterna och den samman- lagda medelnettoupplagan

var

oförändrad.

Kvällspostens rörelseresultat förbättrades med ökade intäkter för såväl annonser som upplaga. Medelnettoupplagan per utgivningsdag minskade till 61 000 (66 000) ex.

4

För affärsområdet Expressen med tid- ningarna Expressen och GT redovisas en negativt rörelseresultat på 99 Mkr, i nivå med 1997. I februari påbörjades arbetet med att integrera Expressen och GT, så- väl redaktionellt som i andra delar av verksamheten. Det rar nu sin fortsättning genom att Expressen vid årsskiftet för- värvade Kvällsposten från Sydsvenska Dagbladet. Medelnettoupplagan per ut- givningsdag minskade för Expressen till 328 000 (353 000) ex och för GT till 61 000 (68 000) ex.

Bonnier Affii.rsinfonnation redovisade ett förbättrat rörelseresultat. Ett flertal för- värv och omstruktureringar har genom- förts under året. Resterande innehav i Telenor Företagsinformation avyttrades

med vinst. Hoppensted t Bonnier lnvest utvecklades starkt med ett väsentligt för- bättrat rörelseresultat. Kompass redovisade sitt bästa resultat någonsin. Även resultatet för affärsområdet finansinformation för-

bättrades.

Övrigt omfattar Bonnier Business Publishing, Groupe Bonnier, Nya Medier samt intressebolagen i International. Här-

under redovisas även moderbolagets cen- trala kostnader för medieverksamheterna.

Ingående foretag har genomgått fattsatt omstrukturering under året, varvid vissa delar sålts eller lagts ner eller överförts till andra enheter inom koncernen.

Stärkt finansiell ställning under året

Förvärvet av utestående aktier i Marie- berg uppgick till sammanlagt cirka 4,6 miljarder kronor, varav cirka 3,9 miljarder kronor finansierades genom extern upp- låning. skuldsättningen i Bonnierkonoernen ökades därmed väsentligt. Samtidigt in- leddes ett intensivt arbete med inriktning på att avyttra tillgångar utanför medie- området.

Efter förvärvet har bl a DN-huset, B onnierhuset, sydsvenskans kontorsfastig- het, två mindre fastigheter samt industri- företagen Vävstolsfabriken i Glimåkta AB och Arot AB avyttrats.

Som följd av avyttringarna och gene- rerad cash-flow har förvärvskrediten per 31 december 1998 amorterats med 2,4 miljarder kronor.

Efter årsskiftet har aktieinnehavet i Wihlborgs Fastigheter AB sålts och ytter- ligare 0,2 miljarder kronor har amorterats.

Under innevarande år planeras ytterligare en fastighetsförsäljning, som beräknas inbringa cirka 0,3 miljarder kronor.

Sammantaget innebär dessa åtgärder att större delen av förvärvskrediten kom- mer att vara amorterad 1999 och där- med att Bonnier AB Bir en väsentligt stärkt finansiell ställning.

Kapitalstruktur

Operativt kapital pro forma per 31 de- cember 1998 i sammandrag återfinns nedan.

Operativt kapital pro forma

Mkr

Materiella anläggningstillgångar Rörelsekapital

Andra finansiella tillgångar l m materiella an läggningsti Il gånga r Operativt kapital

Nettoskuld

Eget kapital och minoritetsintressen Finansiering av operativt kapital Nettoskuld/eget kapital

31 dec 1998 3 030 -799 l 797 2497 6 525 3 301

3 224

6525 1,02

Nettoskulden, vilken uppgår till 3,3 miljarder kronor, motsvarar 102 procent av eget kapital. Det är i nivå med det övre intervallet av målsättningen för koncernens skuldsättningsgrad. soliditeten uppgår

dl! 26 procent.

Bonnier AB-koncernen binder

ett

relativt litet eget kapital. Av det totala operativa kapitalet per 31 december 1998 på 6,5 miljarder kronor utnyttjas endast 2,8 miljarder kronor i de konsoliderade rörelse- bolagen. Resterande operativt kapital ut- görs av goodwill på Mariebergsförvärvet med 1,7 miljarder kronor, börsaktier och fastigheter under avyttring med cirka 0,5 miljarder kronor och i övrigt främst aktier i intresseföretaget Alma Media Corpora- tion samtTV4 AB med cirka 1,5 miljarder kronor.

Huvuddelen av det kapital som binds i medieröreisen är tryckerianläggningar med ett bokfört värde på cirka 1,7 mil- jarder kronor.

En väsentlig förklaring till att ett så relativt begränsat kapital binds i rörelsen är att koncernen har stora förskottsbetal- ningar från prenumeranter på ridningar och ridskrifrer. Koncernens rörelsekapital är främst av denna anledning negativt och uppgick den 31 december 1998 till -799 Mkr.

Kassaflöde

Det är inte meningsfullt att upprätta en cash-flow-analys för Bonnier AB-koncer- nen pro forma 1998. Kassaflödet har i hög grad påverkats av Mariebergsförvärvet och av omstruktureringar.

Allmänt sett är dock förutsättningarna för god cash-flow gynnsamma. Förskotten från prenumeranter reducerar kapitalbind- ningen. D e tre tryckerianläggningarna i Stockbolm, Malmö och Jönköping är moderna och kommer inte att kräva återanskaffningsinvesteringar under en store antal år framöver. Investeringarna var 1998 lägre än de planenliga avskriv- ningarna, ett förhållande som torde gälla även de närmast kommande åren.

Resu ltaträkn ing sammandrag pro forma 1998

Mkr 1998

Nettoomsättning

Övriga rörelseintäkter med avdrag för punktskatter

Rörelsens kostnader Goodwillavskrivningar på Mariebergslörvarvet

övriga avskrivningar på goodwill övriga avskrivningar

Jämförelsestörande poster Andel i intresseföretags resultat Rörelseresultat

Resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster

13 791

-132 -12 375

-370 -138 -425 84 55 490 -180 310

Bal ansräkn in g i sammandrag pro f orma 1998

Mkr 31 dec 1998

Immateriella anlaggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Räntebärande långa fordringar Andra finansiella tillgångar Varulager

Kundfordringar

Andra omsättningstillgångar Räntebärande korta fordringar Kortfristiga placeringar, kassa, bank Summa tillgångar

Eget kapital Minoritetsin tressen

Räntebärande avsättningar och skulder Omstruktureringsreserv

Leverantörskulder

Prenumerationsskuld och övriga förskott från kunder

ÖVriga ej rllntebärande avsättningar och skulder

Summa eget kapital och skulder

2 497 3 030 1394 l 797 780 l 720 701 32 672 12 623

3 193 31 5118 281 l 007

793

2 200 12 623

5

ORGANISATION

Ny koncernstruktur

t

l ^{Bonniers Me ~}

J •••..••• ~ •. ····-· -· - ----- . . . •• :...-

. --·---·---·----··---·--- - ---· - r - - - - -

.---~---~

6

D~ens

Industri omsättnina 1 Md

Dl

Birlin

Dagens Nyheter omsättning 2,3 Mdr

VD Thomas Axen

Dagens Nyheter

Pressens Morgontjänst

BPG (52%)

Bokförla&et DN

Pressens Bild

Gratistidningar

(50%)

International '

sydsvenska Dagbladet cmsittnini 1,2 Mdr

Y slads AlletJanda

lrallab~

Allaltaneli T

:C r•r.UanlttdsJtladet

{48%)

B PG (23%)

- ---

BONNIER AB

Omsä ttning 13,8 Mdr Koncernchef Bengt Braun

l:e vVD Per-Olov Atle, vVD finans Jonas Nyren.

-· - -1 - a --•o.-..-w.-,-.. _ _..._..-.., __

^~_..._

....

^~

...

~

l

- - - ----:; l

^ir"

^~

j

iauniversite t i --r-t Alma Media (23%) 1

---·--·~

i ! · --- ---·· .

--·-·--~-

- --· ----· --- ^..

^{--~· --~---}

r

! ·'---·---

... _ _ ^{- ..-- ·}

'

; ! _---.

fxpressen

omslttning 1,3 Mdr

Bonniar Media omsittnilll 6,.2. Mdr

VD Staffan Lundebora

l _ ^BokföriHg

Cappelen MOrp

Bonnler Medla Tyskland Tamml Finla11d

Bok/Tidskriftsförlag BoMIMMedia

oa . .

^rtc

Semic

Film/Musik SFBio

Svensk Filmindustri

-l

;

l

l

Scandinavian

^l

Home Entartlinment

_.J

Tidskriftsförlag Bonniers Veckotldnin pr

Bonniers Specialtidninpr

Radio/TV Radio Andel TV4 (17%)

LHK Lttauen

Multimedia Bonnter Multimedia

- - ·· t

Bonnier Affärsinformation omsättning 1 Md

Kompass

F6reta&sinformation

Finansinformation

Bonnier DM

Hoppe~edt

Bonnter Marknads- information

7

Bredd och mångfald

Bonnier AB ger ut böcker, dagstidningar och tidskrifter, producerar och distribuerar film, musik, radio och TV samt affär sin formation.

Tidskrifter

Bredd och mångfald gäller för Bonniers utgivning av vecko- och månadstidningar.

Totalt säljs 60 miljoner tidningar per år.

Här finns klassiska titlar som Sköna Hem, Året Runt, Allt om Mat, Damernas Värld, men också mer faktainriktade tid- ningar som Veckans Affärer. Titlar som Illustrerad Vetenskap och nystartade Men' s Health ges ut parallellt i flera nordiska länder med Köpenhamn som bas. Bonnier har också tidnings- utgivning i Franktike

och Spanien.

Dagstidningar

Vi

ger ut en miljon dags- tidningar varje

dag

i Sverige.

I ytterligare nio länder i norra Europa delrar Bonnier

i

utgiv- ningen av tjugofem dagstidningar med mer än en miljon

i

samlad upplaga. Till detta kommer en omfattande utgivning av gratistidningar.

8

Film och musik

AB Svensk Filmindustri (SF) är sedan 80 år en av Europas mest välrenommerade producenter och distributörer av film och underhållning. Greta Garbo, Ingmar Bergman, Astrid Lindgren, Lasse Åberg, Colin Nutley och andra stora svenska filmskapare och kreatörer finns represen- terade i SF:s omfattande rättighetsbibliotek Filmer som alla har visars på Nordens största och modernaste biografkedja, SF-Bio. Genom Scandinavian Ho me Enrerrainments musik- och filmklubbar erbjuds medlemmar i alla nordiska länder musik och film från samtliga musik- och filmbolag.

Mfärsinformation

Affirsinformacion producerar information, tjänster och arbetsverktyg som underlättar affärsuppgörelser och hjälper säljare och köpare att finna varandra.

Verksamheten omfattar närmare 40 företag i elva länder.

Kreditfakta är Sveriges tredje största kreditupplysningsföretag. PAR och DM- huset

är

störst på adresser i både Sverige och Norge. SIX ger information från alla världens börser.

Hoppensrede Bonnier ger räkenskaps- information och on-line- tjänster.

9

10

l:tÖ:R.~!.]f Tmf~SX"l&.Ö~r

~'R.öiH:nt.a. äw:r.,. ~1:rl

IY.AA.II!U:r

:r

!fk~ItlV.B

Böcker

Bokutgivningen har i

alla

år varit en hörn- sten

för

Bonnier. Det

var

med boken som allring stareade när Gerhard Bonnier

1804 öppnade

sin bokhandel

i Köpen-

hamn.

Utöver den klassiska

förläggar-

verksamheten finns sedan många år bok- klubbar

i

flera länder.

Radio och TV

Ljud och rörliga bilder hör till err modernt medieföretag. Bonnier äger Litauens största TV-kanal, LNK, är delägare i TV 4, samt via Alma Media delägare i finska MIV 3. Bonnier driver också radio- nätverket Mix Megapol och Vrnyll 07.

Multimedia

Spel, utbildning och underhållning för PC och TV-spel är det senaste tillskottet i Bonniers utbud. Bonnier Multimedia har på mycket kort tid blivit en av Skan- dinaviens ledande aktörer.

I l

Bonnier - ett internationellt företag

onnier AB är ett internationellt medieföretag med sin bas i Sverige.

Verksamheter finns i dag i 17 länder, med koncentration till norra Europa, dvs Norden och länderna runt Östersjön.

Nära två tredjedelar av koncernens om- sättning genereras i Sverige. Här finns den största delen av dagstidningsverksamheren, tidskrifter, radio, TV och en stor del av bokutgivningen liksom affärsinformation, film, bio, musik och Internetrelaterade aktiviteter.

Våra nordiska grannländer svarar for en fjärdedel av omsättningen. Under året har bokutgivningen expanderat bland annat genom forvärv av förlag i England och Tyskland. De baltiska och central- europeiska länderna och Polen svarar ännu for en relativt blygsam andel av vår totala försäljning men visar stark tillväxt.

Medieröreisen startade för snart 200 år sedan när en bokhandel öppnades i Köpenhamn och har vuxit till att omfatta samtliga medieområden och en omsätt- ning på 14 miljarder kronor. Tillväxten har skett genom utveckling av befintliga verksamheter, kompletterings- och ny- etableringsförvärv och genom att bygga upp helt nya verksamheter.

Dagstidningar svarar i dag för 42 pro- cent av koncernens omsättning, utgiv- ningen av böcker och tidskrifter samman- lagt för 39 procent, vilket tillsammans med övriga publikationer innebär att det tryckta ordet svarar för den helt över- vägande delen av omsättningen. Under senare år har Bonnier etablerat sig på etermedieområdet, såväl TV som radio, och byggt upp en omfattande verksamhet med Internet som bas. Bonnier AfFärs- information har en ledande marknads- position och växer starkt. Koncernen är sedan tidigare engagerad inom film- och TV-produktion, bio liksom film- och musikklubbar och går nu in också på musikproduktion genom att starta ett skivbolag.

12

Bonnier AB:s målsättning är att vara det ledande med ieforeta get i no rra Europa.

Försäljning per medieområde 1998 Försäljning per land 1998

inklusive il"ltresseb-ol~gsandel

OAGENS INOUSTR I

!

DAGENS INDUSTRI

Ökar mest i svensk dagspress

"Frtw1gJ1 : 1,. r/W fo•· D.rgtils

bulumi fortJiJitrr bitA t ,.;är dt·t g,lfl c1 upplr gd oc! J n:.sdtat~ "

7 flt1t,1lOJJ J

.~rjtJf, r.l~qf.t..l.:l::_,l'_

.l p ll.tik OL

~

...

jll"!äPJon:tåd ^[l "'+:! lnrtv~•J;·Ii·· Il

~~r

1993

f-JetiCIOm'J!tul '11l 1 ()IJ4

ll~ttl~u~

214

R0rt1>4'

~1:1'

p ·

_n'1.

P.•llllft>Jiilt'loJ·t-rd

1 .,. ,

l"it~Nt,•t"

""'Y,~onlll 831!

Er;:·

'•

~J()"/

2.

,.

. '

agens Industu ar fomatt fram- gång&rik med sugande upplaga och okade vmster. 1998 v.u det 16:e å! et i rad som t;dningens upplaga steg - 8 200 nya exempl.u gör Dagen . s Indusui till

~rets

upplagevinnJ.re 1 Sverige och med 1 10 200 i totalupplaga till Emopas fjlude

stö~ta

affarstidrung efter Fmanc.ial Times. Handelsblatt oro

fran~k..a

Les Ec:.hos.

Db

chefr~dakto1

och

affarsomr.idet~

VD, Hasse Olsson, varnade infor 1998 för att åtet kunde komma att bh en be-

~Yi.kehe

- for Svenges ekonomi och dar- med for Dagem Industn.

~Men "l

fick revidera vår

progno~".

konstaterar han i dag.

~Först.!

halYi>.ret 1998 blev ber;·dligt mer

po~;uvt

an

^\l

förvåntar oss, både for ekonomm i stort och for ttdnmgen."

Datför kunde Dagens Industri öka sitt resultat med 25 Mkr ull251 Mkr.

Hurlange kan DI fonsätta att öka i upplaga och förbiitua sitt resultat?

"Jag tror att taket för

vår

upplaga ligget runt 120 000 e:X', säger

H~e

Olsson.

Men han har haft fel förr. I slutet på BO-talet sade Hasse

Ol~son

att DI som mest kan nå 80 000 ex.

"Jag har ett rykte om mig att vara för- siktig", som han själv uttrycker saken.

Den konjunkturnedgång Hasse Olsson förväntade sig i början av 1998 kom i stället till hösten och han räknar med en fortsatt vikande konjunktur under 1999 och därmed en något lägre annonsvolym för DI under innevarande år.

Den stora förändringen för Dagens Indusuis läsare är att tidningen i år inte gör något sommaruppehålL Tidigare har DI kommit ut en gång i veckan under tre sommarveckor, men från och med 1999 blir det en daglig tidning året rum.

"Skälet till att dra ner på utgivningen under sommaren var att de flesta av våra läsare hade tidningen på sitt arbete och alltså inte kunde läsa den under semes.

tern", förklarar Hasse Olsson. "Men i

dag har 75 procent av våta pu::numeta.tlter tidnmgen hem och dårtÖr ar det natur- hgt att komma ut rom dagsttdning aven under

~ommaref.l."

I affarsområd.et Dagens Iodusni ingår - forutom DI - affarsudningama B0Then

1

Danmark, Dicnas Bit'ness

¹

Lcttland, Anpåev

i

:Utland, Verslo

Zmio~

i Litau- en, Delovoj Petel bUt.g

^t

Ryssland, Puls Biznesu

1

Polen o<.h Wutschafis Blatt i Ösrerrrke.

På den damka

tidnmg~marknaden

har konkuuensen hårdnat betydligt de

~enastc

.iren, sedan

Jyllan~-Posten

mtd mycket

aggre~stva

metoder tagtt upp kampen om lås.una i Köpenhamnsområdet med Bettingske Ttdende. Biarid annat .

satsade Jyllands-Posten intensivt på eko- nomijournalistik med 16 sidot nå.tingsliv dagligen, vilket också påverkade Dagens Industris

dan~ka

systertidning Dagbladet B0rsen.

Men med en rad offensiva

~tgärder

har B01

~en

återtagtt initiativet på affärs- tidningsmarknaden. Bland annat genom artikelserier om

s~

kallade "gaseller"- snabbväxande företag som framhålls som föredömen för andra- och en utökad bevakning av familjeföretagen som utgår en stor del av danskt näringsliv .

I början av 1998 lanserades B0rsen Weekend, en speciell fredagsbilaga med inriktning på privatliv och fritid som speciellt vänder sig till beslutsfattare.

Bilagan har tagits emot mycket väl av läsarna, samtidigt som den öppnat en ny annonsmarknad för ridningen.

Som första danska tidning införde B0rsen i augusti 1998 en total integra- tion av prenumerationen på den tryckta tidningen och näHjänsten borsen.dk.

Strategin är att säkra full betalning för nättjänsten och samtidigt umyttja B1<mens varumärke for en multimedieprodukt.

Vid utgången av året hade nära 7 000 prenumeranter anslutit sig till nättjänsten.

Före utgången av 1999 beräknas antalet

ha mer an fordubblats.

80rsen8 upplaga fortsånet att utvecklas posttiH. l februari 1999 nådde8 nara 46 000 ex - nytt rekord.

Wirtschafts Blatt redov1sar en fotlust for 1998, men annons- Of;"h upplage- utveddingen ar stabil aven om Östernke

1

högre grad an de flesta västlander berorts av den ryska krben.

Under åtet utokad.es mnehavet i Dienas

Bizne~s,

vllk.et gor att nu

ågs

75 procent av aktierna i den lettiska

~ysterndmngen.

Oc.k8å innehavet i den litatt.iw Verslo Zmios

utokad~.

Hasse Olsson kombinerar wllen som chefredaktar fot DI med att vala ansvaug for hela affarsområdet.

"I första hand ar pg chefredaktör'', säger han.

Dagens Industn-gruppens tidmngar noterade 1998 ett resultat på 214 Mkr, det bästa htttills trots negattva resultat- effekter av den

~ka

krisen på l

O -12

Mkr. Den främsta anledningen ar det kraftigt förbatttade resultatet for svenska Dageru Industri ( +25 Mkr) och ruternluska Wirtschafts Blatt (

+

7 Mkr).

Mkr

3 0 0 - - - -

1 5 0 -

IDO-

5 0 -

o-···-

96 97 98

Rörelseresultatet for tidningen Dagens Industri ökar.

Affårsområde Dagens Indust ri 1 ngå r

• Dagens lndustn

• B!<lrsen (Danmark)

• Änpaev (Estland)

• D1enas Bizness {Lettland)

• Delovoy Petert>urg {S.t Petersburg}

• Verslo Z1n1os (Litau~n)

• W1rtschafts Blatt <Osternke) {50%}

• Puls B1znesu (Polen)

.~;t

~

:~·.

t

_ ..

^~

Bt~rsen

är Dagens Industris danska systertidning. Borsen ökade sin upplaga och niidde i februari 1999 nära 46 000 ex.

15

BALTIKUM

Optimism trots ryska krisen

et var en stor händelse i Litauens tidningshistoria när Verslo Zinios i januari 1999 övergick till femdagarsutgivning från att tidigare ha kommit ut tre dagar i veckan.

"Aldrig tidigare, inte ens under frihetstiden före andra världskriget, har Litauen haft en daglig affärs- tidning", säger chefredaktör Ro- landas Barysas.

Tidningen, som ägs av DI till 73 procent, är lönsam. Annons- försäljningen går bra, och upplagan steg 1998 till drygt B 000 ex. Det är mycket i ett land med 3,6 mil- joner invånare där den största dags- tidningen har en upplaga på bara 70 000 ex.

Den ryska krisen har drabbat alla baltiska länder. Men det finns ändå optimism.

W l RTSCHAFTS B LATT

Det går åt rätt håll

irtschafrs Blatt i Öster- rike - affii.rsområdets enda tidning som trycks på vitt papper- är nu inne på sitt fjärde år.

Wirtschafts Blatt skiljer sig inte bara till Birgen från sina systertid- ningar i DI-familjen som alla trycks på rosa papper. Även formen är annorlunda, med mindre rubriker och mer konventionell layout.

Förklaringarna är att Österrike har en annan tidningstradition än Skandinavien.

I Österrike finns dessutom redan en allmän nyhetstidning som trycks på rosa papper. Här signalerar allr- så Birgen på tidningspapperet inte ekonominyheter.

När det gäller formen uppfattas Wirtschafts Blatt ändå som djärv för österrikiska forhållanden.

"Österrike har ingen tradition

16

"Litauen har berörts mindre av krisen i Ryssland än våra grann- länder", konstaterar Vibjörn Madsen, som var med om att starta Verslo Zinios.

I Litauens norra grann- land Lettland finns Dieoas Bizness med nära 11 000 ex i upplaga. Också den tidningen gick med vinst 1998.

Året började bra för Äripäev i Estland som firar sitt tioårsjubileum 1999. Men under hösten drabbades Estland av krisen i Ryssland - det påverkade även Äripäev, eftersom 30 procent av landets handel sker med den stora grannen i öster.

Resultatet blev lägre än väntat och

av aktiv, undersökande journalistik som den Dagens Industri fiireträder'', forklarar Vibjörn Madsen, en av två

"Herausgeber" för tidningen. "Det har gjort att det tagit tid att Bl fram den tidning vi vill ha och vi är fort- farande inte riktigt klara."

Under 1999 fortsätter den redak- tionella utvecklingen av tidningens innehåll med större satsning på börs och börsnoterade bolag.

"Wirtschafts Blatt växer månad för månad", säger Vibjörn Madsen.

"I början av 1999 var upplagan uppe i nästan 26 000 ex fem dagar i veckan - en ökning med 3 000 ex mot året innan. Det går åt rätt håll!"

Wmschafts Blarr redovisar visserligen en förlust, men Dagens Industris andel av resultatet har förbättrats med 7 Mkr. Tidningen är nu nära

ett

nollresultat. Annons-

-

^i!;;'!:'.; !;.!.~--t,:-·li:

Upplagan stimulerades däremot av krisen och steg till nära 15 00 0

ex.

V ärst drabbad av den ryska krisen är naturligt nog Delovoj Peterburg, D I : s affii.rstidning i 5 :t Petersburg. En förväntad vinst för 1998 vändes till förlust.

Trots - eller snarare

på

grund av- krisen ökade upplagan till 14 000

ex

och annonstillströmningen fortsätter att stiga. Tidningens ut- gifter är dock till mer än 40 procent

i hårdvaluta, medan alla intäkter är i den snabbt sjunkande

rub eln.

Här gäller det i fiirsta hand att övervintra och att så långt som möjligt flyrta över utgiftssidan till mbel för att balansera intäkterna.

~7T',.'='WJ7'2:-~~-all

---... · ·- ' ..

^{=··~-... ~ilr..~~}

\\1 rtschaft lehnt - - -· ..

~:::

Österrikiska Wirtschafts Blatt, som är hälftmiigt

av

Dagens Industri, är den enda affiirs- tidningen i gruppen som inte trycks på rosa papper.

FamJeitners ~:.~~

Strompläne, ·

~L--::-:7,.._,.

,

. ..

^~..,,.

ti~

och upplageutvecklingen är stabil,

även o m Ö sterrike i högre grad än

de flesta väsdänder berörts av den

ryska krisen .

di. se

En hutler i datorn

nder webbadressen di.se finns norra Europas största affiirstidning på Internet. Sedan sommaren 1998 finns här också ett TV-program på nätet.

"DI Television är en föregångare till digital-TV", säger Lars Stahre, som ansvarar för Dagens Industris verksamhet på Internet.

di.se lanserades i maj 1997 och har dagligen mellan 80 000 och 90 000 besökare.

"N~on

negativ påverkan på papperstidningen har inte märkts, tvärtom före&ller det som om di.se bidrar till att höja Dagens Industris upplaga', konstaterar Lars Stahre.

di.se levererade ett överskott 1998 och hade under året 15 procene av annonsmarknaden på Interner.

di. se fungerar som ett arbetsred- skap där besökaren kan följa börs- kurserna, ränteutvecklingen och

n snabb tillgång till nyheter som påverkar marknaderna. De under- sökningar som gjorts visar att de flesta besökare även har tillgång till pappersversionen av Dagens Industri. De är framför allt upp-

kopplade mot di.se under kon- torstid. Trafiken är som störst medan börshandeln

p~år.

di.se har också en frivillig med- lemsklubb på drygt 60 000 personer.

Hälften av dem är män i åldern 25-45 år. Bara tio procent av medlemmarna är kvinnor.

Utbudet av tjänster på di.se

ökas hela tiden för att ge besökarna ännu bärtie underlag för att fatta rätta beslut.

Hittills kan alla läsa Dagens Indu- stri på nätet från klockan 23 varje natt. I år knyts prenumeranterna ännu närmare di.se. De far då till- gång till en "afFårsklass"- di-Direkt - som innehåller en rad nya tjänster.

Samtidigt introduceras "di. se/

butler" som blir en handelstjänst på nätet. Här kan företag som banker ,

fondkommissionärer, resebyråer, bilhandlare med flera hyra plats för att erbjuda besökare sina tjänster.

Sommaren 1998 lanserades också TV på di. se- DI Television.

Ett par gånger i veckan sänds in- slag där Pietet Tham och Gunnar L junggren intervjuar börsbolags- chefer och finansanalyriker. Lars Stahre hoppas att DI Television ska utvecklas till en fullödig TV - kanal i framtiden.

Besökor e l 000-tal

!00- - - -- - - -

o- - - - --- - ---· - -- --·

96 97 98

Antal besökare per dag på di.u växer snabbt.

Lars Stahre (t v) är ansvarigfor DI-s Internetsatsningar. Här ingår också webb-1V där Pimr Tham gör intervjuer och program frdn

näringsliv och börsvärlden.

17

ALMA MEDIA

Alma Media - ny ruediekoncern i Finland

I april förra året bildades den nya ruediekoncernen Alma Media genom ett samgående mellan Aamulehti-gruppen och MTV Med en omsättning på nära 3 miljarder FIM är Alma Media Finlands näst största mediekoncern.

Bonnier AB är största ägare i Alma med 23, l procent av aktierna.

Rörelseresultatet blev 242 MFIM (270).

Bonnier AB:s resultatandel efter goodwill- avskrivningar uppgick till 63 Mkr.

Det fusionerade Alma Media består av tre affiirsområden: Alpress, med tidnings- verksamheten, Alprint, med tryckeri- rörelsen, samt MTV; Finlands ledande TV-kanal. Koncernen har nu nära 3 000 anställda.

Al press

Kvällstidningen Iltalehti, som relanserades under våren efter en omgörning av formatet, blev 1998 års upplagevinnare i Finland med en ökning på 7 procent tilll18 000 ex. Ökad färganvändning och tidigare- läggning av utgivningen bidrog till fram- gången för Iltalehti.

I slutet av 1997 srartades en konkurrent till affärstidningen Kauppalehti. Tid- ningen lyckades emellertid mycket väl under 1998 med att försvara sin position på marknaden. Trots den hårda konkurrensen ökade upplagan

Iltalehti blev 1998 års upplagevinnare efter att under våren ändrat format och ge fler flt.rgsidor.

18

med l procent till över 80 000 jämfört med konkurrenten som hade knappa 12 500 i upplaga. Också annons- intäkterna ökade.

I Tammerfors utges den regionala morgon- tidningen Aamulehti, som är Finlands näst största dagstidning med 133 000 i upplaga.

Också Aamulehti ökade sin upplaga under 1998.

Tidningen Sarakurman Kansa utges i Pori och ökade sin upplaga förra

l november blev M TV3: s nyhetssändning k/19.00 Finlands största nyhetsprogram i TV Keijo Leppänen och Ripsa Koskinen-P apunen

är

nyhetsankare.

året till 57 000 ex efter att i flera år stän- digt ha minskat. Alma Media är också huvudägare i Lapin Kansa, med en upp- laga på 36 000 ex och fårvärvade under året majoriteten i Pohjolan Sanornat med en upplaga på 24 000 exemplar.

Tillsammans med en rad lokaltidningar uppgår Alma Medias samlade dagstidnings- upplaga till471 000, vilket utgjorde 20,

3

procent av upplagan för dagspress i Fin- land under förra året.

MTV

MTV:s huvudsakliga verksamhet är TV - kanalen, men omfattar också radio och Internet. TV-kanalen MTV3 är Finlands största annonsmedium. Kanalen har en mycket stark ställning bland tittarna med en egenproduktion som uppgår till en tredjedel av sändningstiden. M

TV3:s

andel av tittarna är hela 42 procent, medan de statliga YLE-kanalerna h

ar 25

procent respektive 21 procent. M

TV

h

ar

breddats genom satsningar på Teletext

och

Internetverksarohet. MTV äger också 23,4 procent av den svenska TV-kanalen TV4 och är därmed TV 4:s största ägare. Alma Medias VD, Matti Packalen, är också styrelseordförande i TV4.

MTV sålde sina lokala radiokanaler . förra året, men är i stället största ägare

(48 procent

) i den rikstäckande radio-

kanalen Radio Nova.

Alprint

Alprint

är koncernens tryckeriverksam- het

. En knapp tredjedel av

omsättningen

ut

görs av att trycka Alma Medias egna

tidni

ngar, lika mycket av u

ppdragstr

yck- ning

för k

under

i Finland, medan reste- rand

e 4

0 procent

av omsättningen avser

tryckuppdrag för export marknaden. En betydande del har u

tgjorts av

produkter för den ryska marknaden. Efter den eko- nomiska krisen i Ryssland som började i

augusti förra året har den d

elen av verk- samhet

en naturligtvis haft betydande

prob

lem.

Omsättningen för Alprim

uppgick t

ill 800 miljoner FIM under 1998.

Övrigt

Alma

Media lanserade flera olika Internet

- tjänster und

er förra året. Hit hör Jobline,

som är en rekryteringstjänst, och marknads- torget DIME, med tjänster fö

r

bostad, resor och arbet

slivet. Den populäraste

In ternettjänsten av alla är MTV3 In ternet

' som har över 70 000 besök per dag.

·Sammantaget besöker varje dag 125 00

0

människor i Finland Alma Medias olika

Internettjänster.

OAGENS NYHETER

'DAGENS NYHETER

Ett framgångsrikt år

''Dagens Nyheter står stttrk,m: än rJågonsin. Upplagan öluuk och resultatet forb/i ttrades. "

Aff~tsOilltddi! D~ge11:; Ny!,eter

Mkr

1998 1997

NtJttoom~ttrtll1i 2307

2200

~<Jrelwest>lt.at• 329 :300

Rorl'lsei"!IMgrn<>t· 14% l

..t%

P."nti.ttltb.'~ opE~t!ltrvt kapit~lt

sos

25%

Pet".Å,n;..!

1981 1m

l J ~nt'! l'l'~t~"..MAor'~~ !'J' :.t"'

~·~ ~~~ }:o-:'lf«t-.;>t..5ltJt<ts-l.X ~!'(.h t~ .. o.k._l.~,i: ~~i'$bt"iwj.; ~-:;

l(lmngen

Dagen~

Nyheter gick under 1998 åter fi.am.it i upplaga- en oknmg av vardagsupplagan med 5 l 00 o. - och

g~mde

samtidigt

Mtt

nast basta

re~ultat

någomm.

Framgångarna fortsatte

av~n

for aff' ars-

omr.idet Dagens Nyheter wm helhet:

Resultatet för gratistidrungar forbattr.ad.es, Pressens Bild kunde efter flera w.ira år åter visa

ett

positivt resultat 1998. frycken- rorelsen har omorganiserats ull m resultlt- drivande enhet, satr.mngen på. dagstidmngar runt Östersjon fomatter o<.h Bokf otlaget DN kunde notera fle1a publtcmisb:a framgångar.

De goda resultat som Dagens N yherer nu har är följden av flera ån hl.. t arbete rned hela tidningen - både nar det galler tedaktion, annons och upplaga..

Under hda 90-t.uet har det stallts

~tara

krav på förnyelse o;..h fotandringar. I borjan av decenmet

~log

den djupa eko- nomiska krisen i Sverige hårt mot dags- udningarnas intäkter. For Dagens Nyh eter minskade framför allt

plat~annonseringen,

mEn m takterna påverLades också av att delar av tidningens bteda läsekrets fick en sämre betalningsförmåga. Till detta skallläggas att konkunensen på Stock- holrnsmarknaden har skarpts ytterligare.

Det målmedvetna arbetet att höja tid- ningens kvalitet fortsatte under 1998 då en ny annonsorganisation formerades.

Såväl redaktionellt som på annonssid an innebar 1998 en ökad fokusering på inne- håll och kvalitet. DN skall vara värd att ta betalt för. Rabatterna reduceras i fråga om både prenumerationer och annonser.

Under 1998 märkte läsarna att mycket hände på den redaktionella sidan. Jour- nalistiken kring resor, boende och bil förstärktes med egna bilagor med kopp- ling till de för Dagens Nyheter så viktiga eftertextannonserna.

Bilagan På stan har utvecklats ytter- ligare som den särklassiga vägledaren till Stockholms kulturutbud.

"DN måste också vara nyttig och till glädje i vardagslivet", säger Joachim Berner, chefredaktör och ansvarig utgivare.

"Dagens Nyheter

~kall

var a H uvudstaru- ttdningen ft amfor

andra.~

I Januan 1999

lanserades o

cks-1

ett

nytt helgmag.JSm, lordagSondag, m ed en blandning av viktiga reportage och lu8tfy Il d ^la.snmg.

Moo hjalp

a~

en ny proJektorganJ.Sation

har Dagens Nyheter påtagligt okat sin kraft llråga om

reportage~erier

$Om invol- veut flera avd elningar på redaktio nen.

Ett annat falt

~om Dagen~

Nyhetet satt i fokm ar skolan, inte

min.~

i form av en energisbatr.mng p å ledmid.m.

''Slrola och bildnmg hör ull k.unan i

DN:~

trad

iuon", sager Hans Bergsrrom, ch ef- redaktar och ansvarig fur

ledar-

och debatt- avdelningarna.

Dagens Nyheter har också ordnat en uppmärksammad expo för skol-Sverige, och tagit greppet som den ledande skol- tidningen i Sverige.

D

N

Deb att har under 1998

ytterltgare

m arkerat sin roll som särklassigt forum för angelagc:-n samhallsdebatt.

Under 1 999 fortsätter utvecklingen av

kvalitet och innehåll. Annonssäljarna

skall kunna sina brans<.h er från gmnden och agera rådgi vare hka mycket 5um fm - säljare. Redaktionellt sätts tidningens B-del, som i dag rymmer kultur och nöjen, n u i fokus. D en nya kulturredaktören Ingrid Elam har bland annat markerat en satsning

på stärkt litteraturbevakning i Dagens

Nyheter.

Rollen so

m huvudstadstidning förstärks.

In ternet, dn.se, utvecklas med nya

tjänster.

Det är en kompletterande distri-

b

utionsform som har cirka 150 000 be-

sökare per d

ag.

"Oavsett hur konjunkturen svänger framöver fortsätter vi nu arbetet med att

utveckla Dagens Nyheter m

ed kvalitet i fokus", säger Thomas Axen. "Vi både

kan och skall

föräbättra allt som h ör till

tidningen - läsarna och annonsörerna

skall känna att Dagens Nyh eter hela tid en

bara blir bättre."

Tidningen Dagens Nyheter är givetvis

grund bulten i AB Dagens Nyheter.

Men bolaget rymmer också en rad andra verk-

&<Unhet~

o.:h dotterbolag, alla pl ett eller annat satt kopplade till ttdnmgen.

Pressens Mmgontjånst distribuerar framfur allt morgontidningar i Stor-Stoc.k- holmsorruådet. Kraftiga rationalisenngar lur genomforts med Sl.kte pl att oka clfek- m:1teren och kvaliteten

1

dmributtonslOOet.

DNIX Trydreriet tryc.kcr huvuddelen av Dagens

Nyheter~

och

Expr~~>en5

upp- lagor, men hat aven andra kunder Den storsta

forandting~n

under fjoll1ct var att dagmdningarnas nyckenet i Akalla, Jonkoptng och Malmo

samlad~

i en ny operativ enhet, BPG. Darmed

upp~t:lt

ocksa ett mer kommetsielit kund-levetan- tmsforhållande mellan udmng och tryckeri.

Sveriges största bildbyt:l., P!cs\ens Bild, f)·ller en central roll som Dagens Nyheters och Expressen s, i allt hågte utsträckrung digttala, text- och btldarkiv. De externa kunderna ökar starkt och under 1998 vände Pressens Btld sitt resultat till vinst.

Verksamhetsområdet gratistidningar drivs i företaget Söndagsavisen Interna- tional, som hälftenägs med danska S0n- dagsavisen NS. De lokala gratistidningarna som ges ut av Hubo och Närmedia går fortfarande mycket bra, medan Avtsen genererar förlust. Avisen redovisade doc.k en successiv resultatförbättring under 1998.

Den kompetens som finns inom Dagens Nyheter används vidare för att utveckla mediefåretag runt Östersjön. International deltar i utgivningen av 14 dagstidningar i S:t Petersburg, Estland, Lettland och Polen.

Bokförlager DN har som målsättning att utvecklas till Sveriges ledande förlag för nonfiction. Förlaget ger ut böcker med stark anknytning till det journalistiska reportaget och har under sina två år haft stora publicistiska framgångar, vilket bi- dragit till att stärka varumärket DN.

Ett nytt inslag i Dagens Nyheters stora utbud av tjänster är en telefontjänst, DN Svar om Stockholm (te! 08-5678 5678), som ger svar pol allt vad en stockholmare eller besökare kan behöva veta.

Afff,lrsområd~

Dagens Nyheter

iilg~r

• Dagens Nyheter • Pre5sens Morgontjaost

• Gratl!'trrJntngar (50%) • BQkforlaget DN

• Internattonal

• BPG \52%)

• Pressens Brld

Skolan är ett område som cheftedaktör Hans Bergström engagerat sig särskilt i och skapat debatt och opinion kring.

Medarbetarna på LördagSöndag kan glädja sig dt att bilagan mottagits mycket positivt av läsarna.

21

DAGENS NYHETER

DAGENS NYHETER

Den givna huvudstadstidningen

agens Nyheter befäste under 1998

sin ställning

somhuvudstadens självklara tidning.

DN ökade sin vardagsupplaga med

5 l 00 ex till 353 000 ex och är Sveriges största morgontidning.

Antalet besökare på dn.se ökar sta- digt, och de elektroniska tjänsterna utvecklas starkt.

Samtidigt som konkurrensen är hård på Stockholmsmarknaden, är regionen den mest dynamiska i Sve-

rige.

Prognoser säger att Stockholms län kommer au stå for

mer

än

halva

befOlkningsökningen i landet de när- maste tio åren.

DN bef.i.ster nu sin

roll

som regio-

nens självklara huvudtidning, vilket chefredaktörerna Hans Bergström och Joachim Berner, liksom VD

Thomas

Axen, ser som väl förenligt med att DN är Sveriges främsta riks-

tidning.

Läsarna runt om i landet vill veta vad som händer i huvudstaden, och

läsarna i Stockholm vill ha den

ledande rikstidningen.

"Ambitionen är att

också

bli Sve- riges största

tidning'', säger Joachim

Bemer.

Ett omfattande arbete, bland annat med avancerade läsarunder- sökningar och en ständig dialog

med läsarna, har ägnats åt frågan

om hur DN skall kunna

stärka sin

ställning.

Mkr

1500---~~.,-

125 0 -

112[

D - -· · · - - -·· ···- - · . ···-

96 97 98

Annonsintäkterna for Dagens Nyheter har ökat starkt de senaste tre åren.

22

Journalistiken kring Stockholm,

både som lokalmiljö och som huvud-

stad, stärks på flera sätt liksom DN:s

synliga lokala närvaro.

DN gör nu bland annat ett med- vetet försök att bättre nå ut i in- vandrartäta förortsområden. Hösten

1998 tog också DN i projektform in ett tiotal personer med invandrar- bakgrund på redaktionen.

"Mycket lyckat", kommenterar

Joachim Berner. "De har tillfört oss ett nytt sätt att

tänka."

Satsningen i Stockholm sker dock inte på bekostnad av bevakningen

av riket i övrigt. Tvärtom har DN

öppnat nya riksredaktioner i univer- sitetsstäderna Umeä

och

Linköping,

redaktioner som varit mycket aktiva att gräva fram regionala nyheter med riksintresse.

Den stora

läsarundersökningen

"Omkretsen" visade också att läsarna

vill ha såväl nyheter som instrumenta- litet i

sin

tidning, det vill

säga

råd, hjälp och tester som Wlderlättar varcfag5livec rorläsarna

Fjolårets bilagtsu:sningar på resor,

motor och bostad följdes i januari

upp med den nya helgbilagan Lördag-

Söndag

och senare under året pla-

neras en ny TV-bilaga tillsammans

med Sydsvenskan och Göteborgs- Posten, också det ett uttryck for arbetet med att underlätta och

hjälpa läsarna rätt.

DN:s skribenter och formgivare

uppmärksammas internationellt

med ett Hertal utmärkelser. I februari

1999

gick

16 av Society for News

Designs utmärkelser till olika DN- medarbetare.

"Vi unnar oss att vara stolta över

våra framgångar

under 1998", säger

Thomas Axen.

F otograf Bengt Eurenius, bildchef Arne Jönsson och bild redaktör Gudmund Mårtensson diskuterar och väljer bilder tiU nästa dags tidning.

Användningen av den elektroniska dn.se ökar snabbt. Den redaktionella delen läses av över 50 000 be sökare i snitt per dag. Totalt hade dn. se i februari i å'rfordttbblat antalet be- sökare på vardagar till l l O 000.

Antalet lästa sidor uppgick i februari

till nära 14 miljoner.

GRATISTI DN INGAR

Lokala nyheter lockar läsare

ubo gav under 1998

ut

nio lokala nyhetsgratistidningar söder om Stockholm. I år ska Hubo fortsätta att växa genom att bli mindre.

"Fjolårets nio titlar blir i år elva

genom att två tidningar delas i fYra

mindre", säger Hu bos VD Anders Kvarby.

Med en samlad veckaupplaga på 385 000 exemplar är Hubo en betydande aktör på Srockholms tidningsmarknad. Lägg till det 305 000 exemplar, fördelade på 15 titlar, som systerbolaget Närmedia ger ut norr och väster om Stockholm.

Sammantaget distribueras varje vecka nära 700 000 ridningar.

Det som startade med en lokal- ridning för Botkyrka och Huddinge 1983 har vuxit till ert förlag som i augusti 1998 också gjorde en lan-

se

ring på en redan etablerad lokal-

BPG

tidningsmarknad, nämligen Söder- tälje.

"Efter nio veckor lästes tidningen av mer än .hälfren. av Söderriiljeboma",

säger

Anders Kv.uby. "Ändå

är vi inget

hot mot l..änstidningen. Totalt

sett

ökar nu tid.ningsläsandet i södertälje."

Det viktigaste fOr Hubos tidningar är att aldrig glörruna bort småskalig- heten, att tänka lokalt, att bli ännu mera lokala.

I

genomsnitt läses varje tidning

i 20 minuter och räckvidden

är enligt

Orvesto imponerande 78 procent för de etablerade tidningarna. Det är ett tungt argument för annons- säljarna.

"Ingen slår oss på den lokala

annonsmarknaden", säger Anders Kvarby, och tillägger: "Hubo har höga journalistiska ambitioner, kvalitet lönar sig, såväl publicistiskt som affärsmässigt."

Nu sätts kunden i centrum

Packsakn i Akalla.

september 1993 producerade DNEX Tryckeriet i Akalla 12 025 tidningar per anställd och vecka. l fjol hade produktionen per anställd nära nog fördubblats.

Kraftiga rationaliseringar har effekti- viserat tryckprocessen och ökat kvaliteten.

VD Greger Kling verkar sedan årsskiftet i en helt ny miljö, där alla dagspresstryckerierna lagts samman i en gemensam tryckerigrupp.

Genom att sammafOra tryckerierna - DNEXTryckeriec, Sydsvenskan Tryck och Jönköpingscryckeriet- från respektive tidning till en

gemen-

sam operativ enhet- BPG - skapas också en mer affärsmässig relation mellan beställare och tryckare.

"Nu får vi ert kommersiellt för- hållande till våra kunder", säger Greger Kling. "Och det kräver

ett

ny- tänkande for alla anställda i fOrecaget."

DAGENS NYHE f ER

Reportern Carola Al.rtig gör ett reportage om hembygds- litteratur på biblioteket i Bollmora tillsammans med fotograf Ann-Soft Rosenkvist. Här intertjuas Elkn Hahn, kultursekreterare i Tjresö.

Tryckerierna var tidigare en serviceenhet. Nu är de rörelsedrivande bolag där till exempel minskad makulatur inte bara är ert u

ttryck för

högre kvalitet, u

tan också bety-

der ert bättr

e ekonomiskt

resultat.

Det gäller också för tryckerierna att hitta nya kunder utöver de "egna"

tidningarna.

I dag trycker DNEX Tryckeriet 7,5 miljoner tidningar i veckan. På

ett

par års sikt ska man ha ökat den

siffian väsenrligt.

Det pågår ett intensivt roränd- ringsarbete på DNEX Tryckeriet, delvis som en följd av den nya tryckeriorganisationen. Som alla andra måste tryckerierna nu sätta kunden i fukus.

"Nöjda kunder ska leda till ytter- ligare nya. nöjda kunder", hoppas Greger Kling

Material som ska bladas i tidningen fortrycks och sam-

las upp på stora rullar, for att sedan stickas in när pressarna går.

23