5.4 Bilaga 4 Ansökan från Kunskapsskolan

Ansökan om godkännande som huvudman för en nyetablering av en fristående

förskoleklass, grundskola och fritidshem

Skolinspektionen prövar om sökanden har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt 2 kap. 5 § skollagen (2010:800). Det är sökanden som ska visa att denne har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen. En ofullständig ansökan kan komma att prövas på inlämnat

underlag.

Beslut från regelbunden tillsyn och/eller anmälningsärenden avseende sökandens eventuella befintliga skolenheter kan komma att vägas in vid bedömning av aktuell ansökan. Vid Skolinspektionens handläggning inhämtas upplysningar om sökandens ekonomiska status hos UCAB.

• Läs mer om aktuell lagstiftning, förordningar och propositioner

ö Läs mer om personuppgiftslagen

Ansökan avser IZI Förskoleklass

Fritidshem 0 Grundskola

Ange vilket läsår skolenheten avser att starta 2016

Ange vilken kommun skolenheten ska vara belägen

Sollentuna k o m m u n v

Sökandens namn (exempel Bolaget AB) Kunskapsskolan i Sverige AB

Organisationsnummer/personnummer 556566-1815

Organisationsform

Aktiebolag V

Skolenhetens namn

Kunskapsskolan Sollentuna

Fullständigt ifylld ansökan med bilagor ska lämnas till Skolinspektionen senast den 31 januari kalenderåret innan utbildningen avser att starta.

Den eller de personer som är behöriga firmatecknare för företaget/föreningen/stiftelsen undertecknar ansökan. Det undertecknade försättsbladet finns på sista sidan av ansökningsblanketten. Undertecknade försättsbladet kan antingen bifogas till ansökan eller skickas till Skolinspektionen, Box 23069,104 35 Stockholm alternativ till friskolor(5iskolinsDektionen.se

Fullmakt - Lägg till bilaga

file:///C:/Users/katjup/App 2015-04-09

1. Söka7de7uDch kontaktperson

• Läs mer

1.1 Uppgifter om sökanden

Sökandens namn (exempel Bolaget AB)

Organisationsform

Organisationsnummer/personnummer

Utdelningsadress

Postnummer

Ort

Kunskapsskolan i Sverige AB Aktipholag

556566-1815

Box 92146 120 08 Stockholm

1.2 Bifoga sökandens registeruppgifter

^ ^ ^ ^

underteckna ansökan för att ansökan ska vara giltig.

Efter att ansökan skickats in kan sökanden inte ändra vem sam ansökan, Huvudman. Sökanden kan alltså inte ändra från ett balag till ett annat under pågående handläggning.

• Läs mer

Lägg till bilaga

1.3 Offentligt inflytande

Om detta är fallet, redogör utförligt för

1.4 Kontaktperson

firmatecknare bifogas ansökan.

• Lös m e r o m förenklad delgivning av beslut

i. rr T— ~ « / i r o + i i m / Ä n n D a t a / T . o c a

l/Microsoft/Windows/Temporary%20Internet%2... 2015-04-09

Kontaktperson

E-postadress

Telefon arbetet Mobil

Utdelningsadress Postnummer

Ort

Fredrik Lindgren

fredrik.lindgren@adm.kunskapsskolan.se

0767-79 76 12

Box 92146

120 08

Stockholm

1.5 Inriktning

Ange om skolenheten kommer att ha någon av nedanstående inriktningar

• Waldorf

L J Konfessionell. Redogör för de konfessionella inslagen i utbildningen.

2. Elevantal och elevprognos

• Läs mer

2.1 Årskurser

Ange de årskurser ansökan avser:

F-klass Åkl Åk 2 Åk 3 Åk 4 \Åk5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9

• • • • ^{0 0 0 0 0 0}

2.2 Elevantal

Ange planerat antal elever per skolform samt vilket år verksamheten är fullt utbyggd.

ö Läs mer

F-klass Åkl Åk 2 Åk 3 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk 9 Totalt

Läsår 1 42 42 84 84 44 296

Läsår 2 42 42 84 84 84 44 380

Läsår 3 42 42 84 84 84 84 420

Fullt utbyggd 42 42 84 84 84 84 420

2.3 Antal elever i fritidshemmet

file:///C:/Users/katjup/AppDat^ 2015-04-09

Ange planerat antal elever samt årskurser på fritidshemmet för läsår 1-3 samt vid fullt utbyggd verksamhet.

Fritidshemmet ska enligt 14 kap. 7 § skollagen erbjudas till och med vårterminen det år då eleven fyller 13 år.

Antal elevenÅrskurser Läsår 1

Läsår 2 Läsår 3

Fullt utbyggd verksamhet

2.4 Läsår skolenheten är fullt utbyggd

Ange vilket läsår skolenheten planeras vara fullt utbyggd. Om fullt utbyggd verksamhet ligger längre fram än fem år, ange skäl till detta.

2018

2.5 Elevprognos

En elevprognos ska säkerställa att sökanden får ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna startas upp och bedrivas långsiktigt. Elevprognosen kan grundas på en intresseundersökning som bifogas ansökan eller därmed jämförbara uppgifter som visar ett riktat intresse från målgruppen till den planerade utbildningen och skolenheten.

Om elevprognosen grundar sig på en intresseundersökning ska följande framgå av undersökningen:

- hur intresseundersökningen är genomförd - urvalsmetoden

- hur många elever/vårdnadshavare som blivit tillfrågade

- vilken information elev/vårdnadshavare fick om sökanden och den planerade skolenheten i samband med intresseundersökningen

- att elev/vårdnadshavare vid undersökningstillfället fick information om att den planerade skolan är en fristående skola

- när intresseundersökningen genomfördes - vilka frågor som ställdes vid undersökningen

- resultatet från undersökningen och hur svaren är fördelade per sökt årskurs.

Läs mer

ffle:///C:/Usérs/katjup/AppD 2015-04-09

Som grund för elevprognosen ligger en intresseundersökning som genomförts i kommunen tillsammans med uppgifter från Statistiska centralbyrån om antal barn i aktuella åldrar i kommunen. Undersökningen har genomförts av undersökningsföretaget PFM Research och har skett över telefon under januari månad 2015. PFM Research är medlemmar i undersökningsföretagens branschföreningar Esomar och SMIF vilket betyder att det förbinder sig att följa de riktlinjer som finns för undersökningsmetodik och urvalshantering som krävs för att undersökningar ska vara korrekt genomförda och kunna ses som representativa. 300 slumpvis utvalda personer i Sollentuna kommun har intervjuats. 150 föräldrar till barn födda 2005 som ska börja årskurs 4 till hösten och 150 föräldrar till barn födda 2002 som ska börja årskurs 7 till hösten.

Telefonnummer har köpts från Skatteverket baserat på bostadsort och ålder på barn. Därefter har PFM Research på metodmässigt korrekt sätt slumpat fram de personer som ringts upp. Personerna har fått en beskrivning av Kunskapsskolan uppläst för sig och har därefter fått svara på frågan om de skulle gå på ett informationsmöte på en fristående skola med beskrivet arbetssättet. De har även svarat på om de skulle kunna tänka sig att flytta sitt barn till en skola med detta arbetssätt, (se bilaga med frågeformulär). Nedan redovisas svaret per målgrupp och fråga. Om en ny skola med det här arbetssättet skulle starta på din ort, skulle du då gå på ett informationsmöte om den nya skolan? Föräldrar till barn födda 05: Ja helt säkert: 9%, Ja kanske: 45%. Totalt båda alternativen: 54% Föräldrar till barn födda 02: Ja helt säkert: 18% Ja kanske:

47%. Totalt båda alternativen: 65% Skulle du kunna tänka dig att byta (flytta ditt barn) till en skola med det här arbetssättet, om en sådan startade på din ort? Föräldrar till barn födda 05: Ja helt säkert: 5%, Ja kanske: 35%. Totalt båda alternativen: 41% Föräldrar till barn födda 02: Ja helt säkert: 13%, Ja kanske: 41%.

Totalt båda alternativen: 55% Genom att fråga föräldrar till barn i olika åldrar ser vi om intresset för vår skola skiljer sig åt om barnen ska börja mellanstadiet eller högstadiet. Svaren visar att det inte är någon större skillnad mellan hur föräldrar till barn födda 05 och 02 svarar. De mindre variationer som finns ryms inom den statistiska felmarginalen. Vi kan alltså sluta oss till att intresset är generellt för mellanstadiet och högstadiet, och inte varierar med födelseår. Detta stämmer också väl med vår erfarenhet från tidigare skolstarter. För att frågan ska vara aktuell för målgruppen, vilket är en förutsättning för att man ska kunna ge ett relevant svar, har vi intervjuat dem som nu till hösten ska börja 4an respektive 7an. Dessa elever ska vid en start 2016 börja 5an respektive 8an vilket gör att de fortfarande är i vår målgrupp. Vårt mål är att ha ca 60 elever per årskurs när skolan är fullt utbyggd och har etablerat sig på orten. I Sollentuna finns ca 1100 barn per årskurs enligt SCB. Räknar vi försiktigt, med den minst intresserade årskursen visar

undersökningen att ca 590 per årskurs skulle vara intresserade av att gå på ett informationsmöte på Kunskapsskolan och ca 450 stycken kan tänka sig att byta till denna skola, redan innan vi börjat

marknadsföra den på orten. Kunskapsskolan bedömer, efter att ha genomfört denna intresseundersökning, att det finns ett stort intresse i kommunen för den typ av skola som Kunskapsskolan bedriver med en

personligt utformad utbildning, som komplement till de skolor som finns på orten idag. Eftersom

ovanstående beskrivna undersökningsmetod och resultat utgör för Kunskapsskolan affärskritisk information ber vi att Skolinspektionen hanterar uppgifterna konfidentiellt.

Lägg till bilaga

3. Ekonomi

• Läs mer om aktuell lagstiftning, förordningar och propositioner

• Läs mer om inhämtning av kreditupplysning

3.1 Sökandens budget

Läs mer

Sökanden ska lämna in en likviditetsbudget för läsår 1 samt en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3.

Likviditetsbudgeten består av två delar: Del ett visar in- och utbetalningar och investeringar för etablering, det vill säga in- och utbetalningar som sker innan skolstart. Del två visar in- och utbetalningar under läsår i:

file:///C:/Users/katjup/AppData/Lo^ 2015-04-09

Resultatbudget lämnas för de tre första läsåren och visar bokföringsmässiga intäkter och kostnader. Se vidare under avsnitt 3.7 för likviditetsbudget samt 3.8 för resultatbudget.

Beskriv nedan hur sökanden med inlämnad likviditets- och resultatbudget avser att bedriva en verksamhet med god kvalitet och med varaktighet. Utgå exempelvis från Skolverkets jämförelsetal och kommentera eventuella större avvikelser från genomsnittskostnader/bidrag. Om sökanden inte uppger någon post i budgeten för till exempel elevhälsa eller försäkringar, ange skälet till detta.

Om ansökan avser ett nystartat bolag/förening, beskriv hur sökanden avser att täcka ett eventuellt underskott i likviditetsbudget läsår 1 samt förlust i resultatbudget läsår 1.

Utbetalningar och kostnader för studie- och yrkesvägledning ingår i posten "Administration". Kostnader för försäkringar ingår också i posten "Administration" och uppgår till ca 10-15 tkr per skola.

3.2 Årsredovisning/årsbokslut

Bifoga den senaste årsredovisningen/årsbokslutet om sådan finns.

Om sökanden har gått medförlust de senaste åren/perioderna eller om bolagets/föreningens ekonomi visar låg likviditet och/eller soliditet, redogör i förekommande fall för bakgrunden till detta. Redogör dessutom för hur sökanden ska stärka den ekonomiska situationen.

• Läs mer

Omsättningstillgångarna överstiger de korta skulderna per december 2014.

Lägg till bilaga

3.3 Grundbelopp

Redovisa hur sökanden har beräknat kommunens grundbelopp per sökt skolform. Beloppet ska stå i överensstämmelse med det angivna elevantalet inom respektive skolform.

Av redogörelsen ska framgå

- beloppets storlek och hur det har beräknats - vilka kontakter som tagits med kommunen

ö Läs mer

Bidragsbelopp är senast kända elevpeng enligt kommunen. Det är uppräknat med två procent per år.

3.4 Lån/ägartillskott/aktieägartillskott samt finansiering med egna medel

Om lån/ägartillskott/finansiering med egna medel upptagits i budgeten, inkom med nedanstående uppgifter.

Lån - Styrk posten lån med aktuellt undertecknat lå ne löfte från till exempel bank. Av lånelöftet ska framgå vilket belopp som kan/kommer att lånas ut.

• Läs mer

Aktieägartillskott/ägartillskott - Om medel tillskjuts av ägarna ska detta framgå under denna post och styrkas med aktuellt intyg som är undertecknat av behörig firmatecknare samt till exempel kontoutdrag, årsredovisning eller liknande som visar att medlen finns att tillgå.

file:///C:/Users/katjup/AppDat^ 2015-04-09

Finansiering med egna medel - Med detta avses till exempel medel som finns tillgängliga i redan bedriven verksamhet. Styrk posten med till exempel sökandens senaste årsredovisning och förklara vilka medel sökanden avser nyttja.

Bifogar engagemangsrapport från banken med en ram om 75 mkr.

Lägg till bilaga

3.5 Övriga inbetalningar/intäkter

Om övriga inbetalningar/intäkter ingår i budgeten ska dessa redovisas. Ange iså fall vad posten omfattar och med vilket belopp. Om det finns utbetalningar/kostnader som kan hänföras till

inbetalningarna/intäkterna ange belopp och var de återfinns i budgeten. Tillskott av medel som inte omfattas av lån/ägartillskott/finansiering med egna medel, styrks till exempel med intyg och kontoutdrag från privatperson, sponsoravtal, inbetalningar från medlemmar eller liknande.

• Läs mer

Inga övriga inbetalningar/intäkter.

Lägg till bilaga

3.6 Investeringar och etableringsutbetalningar vid en ny skolenhet

Investeringar och etableringsutbetalningar ska redovisas i budgeten.

CH Läs mer

Av budgeten ska följande framgå

- vilka belopp och i vilka poster etableringsutbetalningar respektive investeringar upptas i budgeten.

Av beskrivningen ska följande framgå

- hur investeringar och etableringskostnader är beräknade - hur investeringar och etableringskostnader ska finansieras - när i tiden in- och utbetalningarna kommer att uppstå.

Etableringskostnaderna är beräknade med ett schablonvärde för möbler, datorer och övriga investeringar (telefon, kopiator mm) per elev. Investeringarna finansieras genom skolans överskott, genom överskott totalt i verksamheten eller vid behov genom utnyttjande av fakturakredit. Utbetalningarna kommer att ske löpande under hösten 2016 efter överenskommelse med leverantörer.

3.7 Likviditetsbudget för in- och utbetalningar innan skolstart samt likviditetsbudget för läsår 1

Inkom med en likviditetsbudget för in- och utbetalningar innan skolstart samt en likviditetsbudget för läsår 1.

Observera att eventuellt över- eller underskott från investerings- och etableringsbudgeten flyttas till likviditetsbudgeten läsår 1. Eventuella inbetalningar utöver bidrag ska vara sådana som inte redan angivits i investerings- och etableringsbudgeten. Detta innebär alltså att sökanden inte kan ta upp samma

inbetalning i både "likviditetsbudget in- och utbetalningar innan skolstart" och i" likviditetsbudget läsår 1".

Läs mer

Likviditetsbudget läsår 1

file:///C:/Users/katjup/AppDat^ 2015-04-09

Likviditetsbudget in- och utbetalningar innan skolstart

Inbetalningar Innan

skolstart

Inbetalningar Läsår 1 Totalt år 1

Kommunalt bidrag förskoleklass

0

Kommunalt bidrag grundskola 0 Kommunalt bidrag fritidshem 0

Lån

Avgift fritidshem 0

Lån Lån 0

Aktieägartillskott/ägartillskott Aktieägartillskott/ägartillskott 0 Finansiering med egna medel Finansiering med egna medel 0

Annan finansiering Annan finansiering 0

Övriga inbetalningar Övriga inbetalningar 0

Summa inbetalningar 0 Summa inbetalningar 0 0

Utbetalningar - innan skolstart

Utbetalningar - läsår 1

Utbildning och personal Utbildning och personal

Skolledning Skolledning 0

Personal/lärare Lärare förskoleklass 0

Lärare grundskola 0

Personal fritidshem 0

Övrig personal 0

Administration Administration 0

Rekrytering Rekrytering 0

Fortbildning 0

Lokaler/Utrustning Lokaler/Utrustning

Lokalhyra Lokalhyra 0

Speciallokaler Speciallokaler 0

Möbler Möbler 0

Datorer Datorer 0

Kon torsutrustning Kontorsutrustning 0

Telefon, kopiator mm Telefon, kopiator mm 0

Läromedel Läromedel

Litteratur/utrustning/skol- bibliotek (ink program- varor, licenser)

Litteratur/utrustning/skol- bibliotek [ink program- varor, licenser)

0

Övrigt Övrigt

Information och annonsering

Information och annonsering

0

Elevhälsa 0

Skolmåltider 0

Studieresor 0

Försäkringar Försäkringar 0

file:///C:/Users/katjup/AppDa^ 2015-04-09

Studie- och yrkes- O vägledning

Övriga utbetalningar Övriga utbetalningar O Finansiella poster Finansiella poster

Räntor Räntor O Amorteringar Amorteringar O Summa utbetalningar O Summa utbetalningar O O

Över/Underskott O Över/Underskott O O

3.8 Resultatbudget för läsår 1, 2 och 3

Inkom med en resultatbudget för läsår 1, 2 och 3. Utgå från Skolinspektionens budgetmall nedan.

Observera att angivna kostnader läsår 1 bör överensstämma med totala utbetalningar i likviditetsbudgeten. Förklara eventuella avvikelser.

• Läs mer

Resultatbudget

Intäkter Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3

Kommunalt bidrag förskoleklass

Kommunalt bidrag grundskola 25831 34203 38703

Kommunalt bidrag fritidshem ^-

Avgift fritidshem Övriga intäkter

Summa intäkter 25831 34203 38703

Kostnader Personal

Skolledning 958 977 996

Lärare förskoleklass Lärare förskoleklass

Lärare grundskola 9797 12828 14462

Personal fritidshem

Övrig personal 1044 1161 1184

Administration 2066 2736 3096

Rekrytering [52 68

7 7

Fortbildning 103 137 155

Lokaler/Utrustning

Lokalkostnad 7479 7563 7648

Kostnader för speciallokaler Kostnader för speciallokaler

Kontorsutrustning/förbrukningsinventarier 465 616 697 Läromedel

Litteratur/utrustning/skolbibliotek (ink 1137 1505 1703 programvaror, licenser)

file:///C:/Users/katjup/App 2015-04-09

Övrigt

Information och annonsering Elevhälsa

Skolmåltider Studieresor Försäkringar

Studie- och yrkesvägledning Övriga kostnader

Finansiella poster Räntor

Avskrivningar Möbler Datorer

Vinst/förlust

52

517

1317

80

342 141

68

684

77

774

1724

106

1944

120

438

181

485

200

Telefon, kopiator mm 139 178 197

Summa kostnader 25689 30970 33815

142 3233 4888

3.9 Resultatbudgeten

Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat läsår 1 och bolaget/föreningen inte har ett eget kapital som täcker förlusten, redovisa hur förlusten ska täckas.

Om resultatbudgeten visar ett negativt resultat år 3, redovisa när verksamheten beräknas generera som lägst ett nollresultat samt hur sökanden ska arbeta för att uppnå detta.

Resultatbudgeten visar inte ett negativt resultat varken läsår 1 eller läsår 3.

3.10 Avgift fritidshemmet

Avgifter som en enskild huvudman för ett fritidshem tar ut ska vara skäliga.

Om sökanden avser att ta ut avgift för eleverna i fritidshemmet ska följande framgå - avgiftens storlek

- hur den har beräknats (exempelvis kommunens maxtaxa).

• Läs mer

4. Lokaler

• Läs mer

file:///C:/Users/katjup/AppData^ 2015-04-09

4.1 Lokaler

Redogör för skolenhetens planerade lokaler. Ange i vilken stadsdel/kommundel skolenheten planeras vara belägen.

G

En ny skola planeras vid centrala delen av Sollentuna (vid f.d. Sollentunamässan), om ca 2 800 kvm i två plan. Förhandlingar pågår med Skånska.

4.2 Speciallokaler

Redogör för tillgången till speciallokaler och om de kommer att inrymmas inom skolenheten eller om de ska hyras externt.

Redogör för speciallokaler för nedanstående ämnen Hem- och konsumentkunskap

Utrustad och anpassad undervisningssal kommer finnas i befintlig skollokal.

Idrott och hälsa

Utrustad och anpassad idrottshall k o m m e r hyras i närområdet.

Naturorienterande ämnen (biologi, fysik, kemi och teknik)

Utrustad och anpassad undervisningssal k o m m e r finnas i befintlig skollokal.

Slöjd

Utrustad och anpassad undervisningssal k o m m e r finnas i befintlig skollokal.

4.3 Skolbibliotek

Beskriv hur sökanden kommer att säkerställa elevernas tillgång till ett skolbibliotek.

Av beskrivningen ska framgå

- skolbibliotekets innehållsmässiga funktion - skolbibliotekets pedagogiska funktion.

Om skolbiblioteket inte inryms inom skolenhetens lokaler redogör för hur sökanden avser tillförsäkra eleverna tillgång till ett skolbibliotek.

file:///C:/Users/katjup/AppData/LocaL/MicrosofLVWindows/Temporary%20Intem 2015-04-09

Kunskapsskolans skolbibliotek är anpassat efter skolans pedagogiska koncept, lokaler, arbetssätt och IT- miljö. Genom att erbjuda Kunskapsskolans elever e t t m o d e r n t medieutbud vill vi vidga begreppet

skolbibliotek och öppna upp dörrarna f ö r alla sorters informationskällor m o t e t t hållbart framtidsbibliotek.

Kunskapsskolans skolbibliotek har följande beståndsdelar vilka fyller funktionen a t t stödja elevernas lärande och ger möjlighet f ö r att eleverna själva ska kunna söka och utveckla kunskaper. 1. Kunskapsskolan har ett unikt arbetssätt m e d en Personligt u t f o r m a d utbildning. I detta pedagogiska koncept används skolans egen w e b b p o r t a l , Kunskapsporten, där eleverna alltid har tillgång till skolans läromedel och resurser. Eleverna k o m m e r åt dem överallt där det finns Internet, oberoende av plats och t i d . På Kunskapsporten finns uppgifter och resurser i f o r m av läromedel, texter, uppslagsverk, språklexikon som W o r d f i n d e r , manualer, studietips, dagsfärska nyheter m.m. Kunskapsporten ger eleverna tillgång till informationsteknik och andra medier. 2. På Kunskapsporten har skolbiblioteket en egen webbsida med mångsidig information o m böcker, bibliotek och läsning vilken eleverna har ständigt tillgång till. 3. På varje skola finns, inom en avgränsad yta, e t t lokalt skolbibliotek som stödjer skolans pedagogiska arbete och stimulerar elevernas intresse f ö r läsning. Där har eleven tillgång till skolans litteraturbestånd som innefattar skönlitteratur på svenska och engelska, faktaböcker och tidskrifter, språktidningar, lättlästa böcker, talböcker och andra medier som är e t t k o m p l e m e n t till skolans läromedel. Skolornas

litteraturbestånd finns i en databas/bibliotekssystem där elevernas utlån kan registreras kontinuerligt. En person är utsedd på varje skola som ansvarig f ö r skolans litteraturbestånd. Detta gör att eleverna får adekvat stöd i sitt sökande efter anpassad litteratur samt stimuleras att utveckla sitt läsande. De biblioteksansvariga upprätthåller syftet med Kunskapsskolans skolbiblioteksplan på sin skola.

Kunskapsportens kurser och steg samt i undervisningen som är kopplad till dessa ges eleverna möjlighet att få lära sig informationssökning, informationsgranskning och källkritik kontinuerligt under sina studier.

Ämneslärarna arbetar också under kursernas genomförande med att aktivt hänvisa eleverna till skolbiblioteket. Till det lokala skolbiblioteket finns en företagsgemensam biblioteksplan samt

gemensamma riktlinjer f ö r t.ex. öppettider, utrustning, etiska och juridiska aspekter, biblioteksråd m m . Kunskapsskolan vill med skolbiblioteken bl.a.: • stimulera elevernas läslust • ta särskild hänsyn till elever m e d behov av särskilt stöd • uppmuntra elevernas kreativitet • sträva efter kulturell mångfald • bidra till elevernas språkutveckling • hjälpa till att bredda elevernas allmänbildning • ge stöd till elevernas informationssökning • hålla litteraturbeståndet aktuellt och lättillgänglig

5. Skolenhetens ledning och personal

• Läs mer

5.1 Rektor

0 För ledning av skolenheten ska det finnas en rektor. Sökanden kommer att anställa en rektor som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt enligt 2 kap. 11 § skollagen.

5.2 Lärare - behörighetskrav

För undervisning i förskoleklass och i grundskolan ställs krav på lärarnas utbildning. Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva sådan undervisning. Undantag får göras i vissa fall.

0 Sökanden för förskoleklassen/grundskolan kommer att följa kraven på lärares utbildning enligt 2 kap.

13 § och 17-22 §§ skollagen.

5.3 Personal i fritidshemmet - utbildning

file:///C:/Users/katjup/AppData/Local/MicrosofVWindows/Temporary%20Im 2015-04-09

För undervisning i fritidshemmet ställs krav på personalens utbildning. Utöver lärare eller förskollärare får det i undervisningen i fritidshemmet finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas utveckling och lärande främjas.

ö Sökanden för fritidshemmet kommer att följa kraven på personalens utbildning och erfarenhet enligt 2 kap. 14 § skollagen.

5.4 Antal lärare - förskoleklass

Ange beräknat antal lärare i förskoleklassen uttryckt i antal personer och antal heltidstjänster.

Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5).

• Läs mer

Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd

verksamhet Antal

personer

Antal heltids- tjänster

Antal personer

Antal heltids- tjänster

Antal personer

Antal heltids- tjänster

Antal personer

Antal heltids- tjänster

Antal elever per lärare, läsår 1 NaN Antal elever per lärare, läsår 2 NaN Antal elever per lärare, läsår 3 NaN Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet NaN

5.5 Antal lärare - grundskola

Ange beräknat antal lärare i grundskolan uttryckt i antal personer och antal heltidstjänster. Lämna även en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan.

Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5).

• Läs mer

Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd

verksamhet

Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal

personer heltids- personer heltids- personer heltids- personer heltids-

tjänster tjänster tjänster tjänster

18 17 23 22 25 24 25 24

Antal elever per lärare, läsår 1 17 Antal elever per lärare, läsår 2 17 Antal elever per lärare, läsår 3 18 Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet 18

file:///C:/Users/kat^ 2015-04 -09

Lämna en redogörelse för hur lärarresurserna ska organiseras på skolan.

Lärarna som anställs på tillsvidaretjänster är legitimerade. Deras ämnesbehörigheter kombineras så att alla skolans elever får ämnesundervisning av behöriga lärare, samt tillgång till

Speciallärare/Specialpedagog. Alla medarbetare ingår i flera formella grupper på skolan. Kunskapsskolans arbetssätt kräver ett gott och engagerat samarbete, god och tydlig kommunikation samt transparens mellan medarbetare. Alla lärare på skolan är organiserade i årskursvisa arbetslag. • Eleverna organiseras i basgrupper om ca 21 elever, och till var och en av dessa basgrupper knyts en lärare kallad

basgruppshandledare (elevens personliga handledare) • De personliga handledarna i en årskurs bildar ett gemensamt arbetslag • Arbetslaget anlägger helhetsperspektiv på eleven där även elevens sociala situation ingår • Arbetslaget ansvarar för måluppfyllelsen för eleverna i arbetslaget • Arbetslagen sätts samman för att, i så stor utsträckning som möjligt, täcka upp och vara självförsörjande ämnesmässigt i arbetslaget (tex SV + MA + EN + SO + NO + ett praktiskt ämne eller ett modern språk) I arbetslaget ingår de personliga handledarna för en årskurs elever. Arbetslaget leds av arbetslagsledaren. Arbetslagen och Ämneslagen (se nedan) har samma uppgift-att säkra att eleverna når sina mål. Arbetslaget och den personliga handledaren anlägger helhetsperspektiv på eleven medan Ämneslaget anlägger

ämnesperspektivet. Arbetslaget planerar för lärande, organiserar och utvärderar arbetet på ett sätt som säkrar att eleverna når sina mål. I arbetslaget lyfts också allmänpedagogiska frågor, frågor kring organisation, arbetsro och övriga på skolan aktuella frågor. Det är viktigt att arbetslaget i dessa diskussioner kontinuerligt stämmer av mot skolans verksamhetsplan. Vid sammansättning av ett arbetslag är har rektor ett helhetsperspektiv och siktar på att sätta ihop lärare med en bred gemensam ämneskompetens. Alla lärare tillhör minst ett ämneslag. • Ämneslaget planerar och genomför

undervisning • Ämneslaget fördelar ansvaret för undervisningen så ämnesarbetet kan genomföras på bästa sätt • Ämneslaget tar fram betygsmål för ämnet • Ämneslaget har ansvar för måluppfyllelsen för eleverna i ämnet • Ämneslaget utvärderar sin undervisning för att säkra bästa möjliga kunskapsutveckling för eleverna Ämneslaget leds av lokalt ämnesansvarig. Ämneslagets funktion är att planera och

genomföra undervisning enligt utbildningskoncept och aktuell forskning så att det leder till att eleverna når sina mål och får en god kunskapsutveckling i ämnet. Ämneslaget ansvarar gemensamt för alla elevers kunskapsutveckling i ämnet, men har samtidigt ett tydligt fördelat uppföljningsansvar på elevnivå.

Deltagarna i ämneslaget ansvarar för att Personlig handledare och/eller arbetslag får information. Utöver basgruppshandledarna kommer även fritidspedagogresurs och speciallärarresurs att rekryteras och ingå i arbetslaget.

5.6 Antal tjänster - fritidshem

Ange beräknat antal personal i fritidshemmet uttryckt i antal personer och antal heltidstjänster.

Om du anger lärarantalet med decimaler, ange det med punkter (t ex. 4.5) istället för kommatecken (4,5).

ö Läs mer

Läsår 1 Läsår 2 Läsår 3 Fullt utbyggd

verksamhet

Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal

personer heltids- personer heltids- personer heltids- personer heltids-

tjänster tjänster tjänster tjänster

Antal elever per lärare, läsår 1 NaN Antal elever per lärare, läsår 2 NaN Antal elever per lärare, läsår 3 NaN Antal elever per lärare, fullt utbyggd verksamhet NaN

5.7 Övrig personal

Om sökanden angett övrig personal i budgeten lämna här en beskrivning av vilken personal som avses.

file:///C:/0Jsers/katjup/AppData/Local/MicrosofVWindows/Temporary%20Int^ 2015-04-09

Ytterst ansvarig f ö r en skolas inre organisation är rektor. Denne beslutar o m sin enhets inre organisation och ansvarar f ö r att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Personal utöver lärarna som k o m m e r att anställas på skolan är: Rektor; m e d ansvar f ö r ledning av verksamheten. Säkerställer a t t skolan drivs i enlighet med de nationella styrdokumenten, utifrån skolans Verksamhetsplan samt utifrån Kunskapsskolans värderingar, arbetssätt och processer. Koordinator; där arbetsuppgifterna är tredelade - administration, reception samt skolledning. Skolans ansikte utåt i m ö t e med elever och föräldrar. Fritidspedagogresurs; till Kunskapsklubben Elevhälsa; Skolsköterska, Kurator, SYV Till elevhälsan t i l l k o m m e r även; (Skolläkare och Skolpsykolog) via konsultupphandling enligt avtal med Skolpool. Tjänsternas storlek är anpassade utifrån elevantal.

6. Elevhälsa och studie- och yrkesvägledning

Läs mer

6.1 Elevhälsa

Beskriv hur eleverna får tillgång till elevhälsa.

Av beskrivningen ska framgå

- vilka personalkategorier som kommer ingå i elevhälsan - elevhälsans förebyggande och hä Isofrämjande roll.

Vi har avtal m e d Skolpool o m en helhetslösning f ö r elevhälsa i f o r m av skolsköterska, skolläkare,

skolpsykolog och i f ö r e k o m m a n d e fall studie- och yrkesvägledare. Vi använder oss av Pro Renata som är ett webbaserat och användarvänligt datajournalsystem. Vi har även avtalat m e d Skolpool o m

vårdgivaransvaret, detta innebär att de har verksamhetsansvar, medicinskt ledningsansvar, m e t o d s t ö d , handledning och försäkringar. Vår utgångspunkt är a t t hälsa och lärande går hand i hand och har samma bestämningsfaktorer (så som aktuell forskning o m hälsa och lärande visar). Vi anser att en skola som satsar på en kvalitativ elevhälsa har bättre förutsättningar att stödja eleverna att nå kunskapsmålen. Elevhälsans medicinska del arbetar hälsofrämjande och förebyggande med individuella hälsobesök och vaccinationer enligt Socialstyrelsens riktlinjer och gällande basprogram.

6.2 Studie- och yrkesvägledning

Beskriv hur eleverna får tillgång till studie- och yrkesvägledning (SYV). Redogörelsen ska avse samtliga årskurser som ansökan avser.

Av beskrivningen ska framgå

- hur elevernas behov av vägledning inför val av framtida utbildning och yrkesverksamhet tillgodoses.

file:///C:/Users/katjup/AppDat^ 2015-04-09

av f o r t s a t t utbildning och ^ ^ ^ ^ S o m arbetslivet och olika gymnasieprogram och gymnasieskoloroch de ska ha u t v e c a t s ^ Kunskapsskolan m e d a« t utbildningar, så väl som sin självkännedom D e t t a ' " ^ ^ ^ Meäate>, vära kurser samt mha en

samtala kring elevens utveckling för att na k u n s • » ^ * d P e ger e n 8 unik r n ö j,i gh e t för samtal äger r u m varje vecka under alla " ^m ^ ^{m e d 0 m} - * "

eleven att få e t t kontinuerligt stod i s,n P ^ * ^ ^ ^ - , förutsättningar - vilket är

resonera kring f r a m t i d och möjligheter samt reflekter ^{va m or g on under} elevens utgångspunkten för a t t kunna göra e t t , « l f ^ u p p under ledning av den personliga alla år på Kunskapsskolan ger också goda ^ J J ^ m s , at t t a ställning, diskutera

handledaren « Ä J r " Ä ^ kan utgöra begränsningar i en

etiska frågor, gora val samt reflektera Kring nur w | | f ä | | varje vecka ges också

mä n n i s k a s v a > . U n ^

u t r y m m e för att fora d.skuss.one k n n g t e x . yrken stu> , u n de r v i s n i n g o m

samhällsbehov som regelbundet lyfts fram . ^ ^ ^ ^ ^ studie- och yrkesvägledare har

arbetsmarknad och arbetslivet .nom ramen f o r^sam™ ^ informationsaktiviteter

gymnasieskolan, program och inriktningar 5amor° ™ ' * , d „ . kontakt o ch aktiviteter kring

PL a - p å - d a g a r etc. . * * « g v m - s i e v a l e t .

företagsbesök/företagsdag samt studiebesök • i m n « M ' P u p p f 8 1 j ni n g kring elevernas individuell vägledning i f o r m av samtal m e d eleverna fram* i å . 8 o * ak 9 PP J 1

gymnasieva, och ev omval .

^^^^^T^Z

8av program Utöver de studie-och V « d a r e n f c o ^ r m a ö v a arbetet sker

basgrupper och

a n d r a ^ ^ ^ ^ ^ ^ »»*

^ TTjf

och yrkesvägledaren.

. Elevens utveckling mot målen

• Lös m e r

7.1 Särskilt stöd

Besfcr/V nur skolenheten kommer att arbeta med elever i behov av särskilt stöd.

Av beskrivningen ska framgå ^nnnnccn. ^{m plpven} - hur behovet av särskilt stöd identifieras och hur stödet anpassas till eleven - arbetsgången avseende det särskilda stödet

- samrådet med elevhälsan.

j a »wnatfl/T .ocal/Microso ft/Windows/Temporary%20Internet%2... 2015-04-09

utgångsläge ska eleven sedan få det stöd som behövs för att eleven ska utvecklas utifrån hans/hennes förmåga, ambition och specifika sätt att lära. Eleverna på Kunskapsskolan tränas dagligen i att ta ansvar för sina studier, och lägger då också grunden till sitt fortsatta lärande. Genom den personliga

handledningen får alla elever en personlig relation till en lärare på skolan - den läraren är elevens

Personliga handledare. Den personliga handledarens förhållningssätt och positiva förväntningar på eleven är grunden i den relation som är nödvändig för att stötta eleven till optimalt lärande. En veckovis

kontinuerlig uppföljning sker under alla elevens år på Kunskapsskolan genom ett personligt

handledningssamtal. Där möts elev och personlig handledare för att samtala kring elevens egna uppsatta mål, elevens utveckling för att nå kunskapsmålen samt den personliga utvecklingen - vilket ger en snabb upptäckt av eventuella behov. Utformningen av den individuella utbildningen med personliga strategier ger stora möjligheter att vid behov göra ett tydligt åtgärdsprogram som ger resultat. I sitt dagliga arbete, är både elevens personliga handledare och övrig personals observationer viktiga för att uppmärksamma svårigheter eller förändringar i en elevs beteende. Medarbetare på skolan har ett gemensamt ansvar för att göra skolmiljön trygg och för att det ska råda god arbetsro. Det holistiska förhållningssättet medför att personalen samarbetar och tar ett gemensamt ansvar för att eleverna ska utvecklas så långt det bara är möjligt inom alla områden. Detta gäller i allra högsta grad även de elever som behöver extra mycket vägledning och stöd av olika slag. För att arbetet med att utreda om en elev är i behov av särskilt stöd ska komma igång snabbt, finns det på varje skola: • rutiner för hur vi genomför screening av nya elevers kunskaper • rutiner för elevhälsoteamets kontinuerliga arbete kring skolans elever och samarbete med respektive arbetslag och ämneslag • rutiner för hur lärare och övrig personal ska informera rektor om det finns risk för att en elev inte ska uppnå kunskapsmålen eller om det av andra skäl bör kartläggas om en elev kan behöva stödinsatser • mallar och stöd för den dokumentation som krävs för utredning - kartläggning och pedagogiskbedömning, extra anpassning, särskilt stöd, åtgärdsprogram mm. Ovanstående rutiner är kända hos alla medarbetare på skolan. Alla elever ska få ledning och stimulans och har rätt till stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen. Vi har en personligt utformad utbildning där eleven läser i sin egen takt, utifrån sin förmåga med höga krav och förväntningar från läraren. Rutiner för att utarbeta,

dokumentera och besluta om åtgärdsprogram (kortfattat): 1. Uppmärksamma om en elev är i behov av stöd för att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i ett ämne. I de fall man tidigt uppmärksammar att extra anpassning inte kommer leda till att eleven når kunskapskraven går man direkt till Kartläggning och pedagogiskbedömning (4). 2. Identifiera behov. Diskussion kring elevens behov

ämneslag/arbetslag/personlig handledare/elevhälsa. Ämneslaget identifierar behov. Diskussionen sker utifrån hälsa, lärande och arbetsmiljö för att få en helhetsbild av eleven och hitta metoder för vidare arbete. Bedömningsansvarig ämneslärare har kännedom om elever som uppmärksammats och planerar sin undervisning utifrån elevgruppen. 3. Extra anpassningar (Stöd inom ramen för den ordinarie

undervisningen). Om den ordinarie undervisningen inte är tillräckligt för att eleven ska nå minst de kunskapskrav som ska uppnås ska extra anpassningar sättas in. Inget formellt beslut krävs. Extra anpassningar föregås av diskussion och erfarenhetsutbyte ämneslag/arbetslag/personlig handledare/elevhälsa. Extra anpassning utvärderas alltid. 4. Utredning - Kartläggning och pedagogisk bedömning. När extra anpassningar inte är tillräckliga för att en elev ska nå de kunskapskrav som minst ska uppnås görs en kartläggning och pedagogisk bedömning. Utredningen ger en samlad bild av elevens hela studiesituation och utreder en elevs behov av särskilt stöd. Utredningen består av två delar: Kartläggning och Pedagogisk bedömning. Utredningen ska leda fram till ett beslut om att inte utarbeta ett

åtgärdsprogram alternativt till att besluta om att utarbeta ett åtgärdsprogram. 5. A. Beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram. Rektor eller den som rektor delegerar till fattar beslut om att inte utarbeta ett åtgärdsprogram och delger elevens personliga handledare. Denna meddelar i sin tur eleven och dennes vårdnadshavare. B. Beslut om att utarbeta ett åtgärdsprogram. Rektor eller den som rektor delegerar till fattar beslut om att utarbeta ett åtgärdsprogram och delger elevens personliga handledare. Denna

meddelar i sin tur eleven och dennes vårdnadshavare. Åtgärdsprogrammet utarbetas av berörd personal.

Vårdnadshavare och elev ska ges möjlighet att delta samt ska få ta del av åtgärdsprogrammet. Inför utarbetandet av åtgärdsprogrammet sker förberedande arbete genom diskussion

ämneslag/arbetslag/personlig handledare. Lämpliga åtgärder diskuteras. Följande åtgärder dokumenteras på särskilda blanketter: Särskild undervisningsgrupp Enskild undervisning Anpassad studiegång 6.

Utvärdering av åtgärdsprogram görs av berörd personal. Vårdnadshavare och elev ska ges möjlighet att delta. 7. Beslut om att avsluta ett åtgärdsprogram. Rektor eller den som rektor delegerar till fattar beslut om att avsluta åtgärdsprogram och delger elevens personliga handledare. Denna meddelar i sin tur eleven och dennes vårdnadshavare. Blanketten "Beslut om att avsluta ett åtgärdsprogram" används.

Organisationen för elevhälsoarbetet sker alltid med eleven i centrum. Alla elever ska alltid, i så stor utsträckning som möjligt, sätta upp mål och strategier i alla ämnen samt få stöd att nå dem utifrån sina förutsättningar. Alla eleverna ska, i den mån det går, följa den ordinarie undervisningen. Inkluderande åtgärder och elevhälsa är en viktig strategiför att både stärka en elev och öka motivationen. Mallar för

file:///C:/Users/katjup/AppData/LocalMicrosoft/Windows/Temporary%20Inte 2015-04-09

beslut och dokumentation, samt ev förändring i ovanstående rutiner tillhandahålls från Kunskapsskolans Pedagogik- och utvecklingsavdelning och uppdateras kontinuerligt utifrån ev nationella förändringar i riktlinjer, förordningar eller allmänna råd.

8. Kvalitet och inflytande

G

8.1 Systematiskt kvalitetsarbete

Beskriv sökandens och skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet.

Av beskrivningen ska framgå

- hur sökanden avser att fördela ansvaret mellan huvudmannen och rektorn gällande det systematiska kvalitetsarbetet

- hur krav, mål och riktlinjer följs upp - vilka som ges möjlighet att delta i arbetet

- hur det systematiska kvalitetsarbetet kommer dokumenteras.

Skolenhetens rutiner avseende det systematiska kvalitetsarbetet är en spegling av rutinerna på

huvudmannanivå. Även för rektorn och lärarna på den enskilda skolan är arbetssättet med att sätta upp tydliga mål och att ha en tät kontinuerlig uppföljning iförhållande till målen utgångspunkten i samtliga delar av verksamheten. På alla nivåer -företag, skola, lärare, elev - läggs vikt vid att målen ska vara tydliga, utmanande och rimliga och att det ska finnas en systematisk och kontinuerlig process av uppföljning och utvärdering av arbetet mot målen samt av att upptäcka och omedelbart agera på avvikelser från de uppsatta målen. Vad gäller våra elevers kunskapsutveckling är det i den personliga handledningen som mål sätts uppför varje elevs kunskapsutveckling och där kontinuerlig uppföljning sker.

På skolenheten inleds arbetet med att ta fram åtaganden och mål för året med att i juni utvärdera det läsår som just avslutats. Rektor och personal analyserar våra enkätresultat, våra betygsresultat, olika

personalsiffror som personalomsättning, sjukfrånvaro etc, hur vår kö och vår beläggning utvecklas och gör en slutlig analys av vårt ekonomiska utfall. Skolans verksamhetsplan arbetas fram under juni-augusti och bygger på utvärderingen av föregående läsår (kvalitetsredovisningen) och de mål, strategier och aktiviteter som formulerats med utgångspunkt från de mål som slagits fast iföretagets övergripande

verksamhetsplan. De mål samt strategier och aktiviteter som satts upp i verksamhetsplanen följs under läsåret kontinuerligt upp i väl definierade processer. För betygen görs i oktober och mars betygsprognoser i syfte att göra bedömningar av hur eleverna som helhet och på individnivå ligger till i sina studier och i förhållande till sina mål. Betygsresultaten för respektive termin mäts och analyseras i relation till de mål som eleverna satt upp i sina individuella utvecklingsplaner och utfall på nationella prov samt de mål som skolan satt upp i verksamhetsplanen. Vad gäller nöjdhet deltar skolan varje år i mars i de omfattande enkäter bland elever, föräldrar och medarbetare, som genomförs av ett externt undersökningsföretag. I kvalitetsredovisning för verksamhetsåret sammanställs och analyseras resultatet av enkäten i mars, vårterminens betygsresultat samt andra variabler som skall mätas.

8.2 Rutiner för klagomål

Beskriv sökandens rutiner för klagomålshanteringen.

Av beskrivningen ska framgå

- sökandens kommande rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen - hur information om rutinerna görs tillgänglig för elever, vårdnadshavare och andra.

file:///C:/Users/katjup/AppData/Local/MicrosofVWindows/Temporaiy%20Intem 2015-04-09

Rutiner för klagomålshantering vid Kunskapsskolan Missnöje: • Elever, föräldrar eller vårdnadshavare som är missnöjda och har klagomål mot utbildningen/skolan ska i första hand vända sig till rektor. • Rektor ansvarar för att det så snart som möjligt görs en utredning vid skolan om det förhållande som missnöjet eller klagomålet avser, samt att nödvändiga åtgärder vidtas för att rätta till eventuella brister. • Rektor ansvarar för att de som klagat informeras om på vilket sätt konstaterade brister eventuellt åtgärdats. • Rektor ansvarar för att klagomålet, utredningen och åtgärderna dokumenteras och att dokumentationen sparas på lämpligt sätt. Klagomål: • Om den/de som klagat inte är nöjda med de åtgärder som vidtagits av rektor har man möjlighet att göra en klagomålsanmälan till huvudmannen. • Om rektor anser att frågan bör avgöras av Kunskapsskolan centralt förs ärendet vidare till huvudmannen. • / vissa fall kommer klagomål till huvudmannen via en myndighet som fått en anmälan direkt från tex en

elev/förålder/vårdnadshavare. • Regionchefen tar i dess fall över rektors ansvar för att klagomålet utreds och åtgärdas på lämpligt sätt, samt att den/de som klagat informeras om vilka åtgärder som vidtagits med anledning av klagomålet. • Alla klagomål till huvudmannen diarieförs och tas upp i ledningsgruppen kvartalsvis. För att säkerställa att informationen nått alla berörda så finns information om skolans rutiner för klagomålshantering med i det material som delas ut i samband med elevs skolstart. Dessutom finns

information på samtliga skolors hemsida.

8.3 Inflytande och samråd

Beskriv hur skolenheten kommer att arbeta för att eleverna ska ges inflytande över sin utbildning.

Av beskrivningen ska framgå

- hur eleverna kommer att få inflytande över sin undervisning - vilka forum för samråd som kommer att finnas för eleverna.

file :///C: /Users/katj up/ AppData/Local/Microsoft/ Windo ws/Temporary %2 0Internet%2. 2015-04-09

Kunskapsskolan arbetar med elevinflytande på motsvarande sätt som vi redan gör vid våra befintliga skolor, vilket beskrivs nedan. När det gäller det enskilda elevinflytandet gäller: • / Kunskapsskolans arbetssätt sätter alla elever upp individuella mål i alla ämnen. Elevens mål (förankrade med föräldrar och den personliga handledaren) tillsammans med elevens personliga lärstrategier är utgångspunkten för skolarbetet. Det enskilda inflytandet över studierna är därför stort och graden av detta anpassas alltid efter elevens mognad. • Elevens långsiktiga mål och kortsiktiga mål dokumenteras i den individuella

utvecklingsplanen, i loggboken och i Elevdokumentationssystemet. • / de veckovisa enskilda personliga handledningssamtalen bryts planeringen mot de långsiktiga målen ner till veckomål och strategier diskuteras. Här har eleven möjlighet att diskutera vilka uppgifter som behöver göras och på vilken nivå.

Dock utmanas alltid eleven med höga förväntningar och med målbilden att lärarnas uppdrag är att eleven ska tänja sina gränser. • Eleverna har genom Kunskapsskolans arbetssätt stor påverkan på både

progression, tid och rum, redovisningsformer, undervisningsformer mm. • Så fort den personliga

handledaren konstaterar att en elev riskerar att inte nå sitt mål i ett ämne för terminen vidtas åtgärder. Om dessa bedöms som otillräckliga kontaktas omedelbart föräldrarna. När det gäller det gemensamma elevinflytandet gäller: • På basgruppssamlingarna ges en naturlig möjlighet för eleverna att diskutera, föra fram viktiga frågor, uttrycka sina åsikter samt övas i att ta ställning och arbeta med värderingarna. • De för oss viktiga och omfattande enkätresultaten återkopplas alltid till alla elever på respektive skola och diskuteras. Eleverna får komma med analys och utvecklingsförslag. • Inför planerandet av varje kurs ges eleverna, i olika konstellationer, inflytande över kursens arbetsgång, undervisningens innehåll och redovisningsform. Dialog med eleverna sker fortsatt under kursens hela genomförande. Efter kursen sker också en utvärdering vilken ligger till grund för kommande kurser. • Genom elevernas råd för samverkan - elevråd - har eleverna inflytande över frågor som skolmiljö, plan för likabehandling och kränkande behandling, skolans ordningsregler mm. När det gäller inflytande är även vårdnadshavares

insyn/delaktighet en viktig komponent: • / Kunskapsskolans arbetssätt hanteras vårdnadshavare som en viktig tredjedel i trepartssamverkan mellan elev - personlig handledare - vårdnadshavare. Vårdnadshavare är alltid med i arbetet kring elevens mål, personliga lärstrategier och planering av arbetet. Via en tät dialog och verktygen loggbok, Elevdokumentationssystem och Kunskapsport får vårdnadshavare god insyn i elevens arbete och därmed också stor möjlighet till inflytande. • Vårdnadshavares möjlighet att utöva

inflytande över utbildningen säkerställs kontinuerligt genom utvecklingssamtal, personligt handledarsamtal (vilka föräldrar alltid är välkomna att delta i), loggboken, föräldramöten, föräldraråd och pedagogiskt café.

• Våra årliga enkäter, riktade till föräldrar, ger möjlighet förföräldrar att dela med sig av sina tankar och upplevelser av skolan/utbildningen vilket ger skolan underlag för förbättringsområden och utveckling.

Kunskapsskolan arbetar aktivt med forum för samråd på motsvarande sätt som vi redan gör vid våra befintliga skolor, vilket innebär följande: • På varje skola finns ettforum för samråd för eleverna - elevråd - där en elevrepresentant per basgrupp deltar. I forum för samråd deltar även någon från personalen (tex.

koordinator, en lärare, rektor) • Eleverna utser också arbetsmiljöombud som deltar i skolans

arbetsmiljöarbete. • Representanter för elevrådet medverkar i skolans ledningsgruppsmöte en gång per månad. • Ämnesråd och matråd är också vanligt förekommande. • Elevrådsrepresentanter från de olika skolorna träffas åtminstone en gång per år för att utbyta erfarenheter kring tex. hur elevdemokratin fungerar på skolorna, arbetssätt mm.

9. Åtgärder mot kränkande behandling

• Läs mer

9.1 Målinriktat arbete

Beskriv hur sökanden ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever.

Av beskrivningen av sökandens arbete ska följande framgå -främjande och förebyggande åtgärder

- hur sökanden ska arbeta för att upptäcka trakasserier och kränkande behandling

file:///C:/Users/katjup/AppData/L^ 2015-04-09

- elevers delaktighet i arbetet exempel på aktiviteter, åtgärder etc. på skolenheten för att motverka kränkande behandling.

O

Kunskapsskolans arbete mot likabehandling och kränkande behandling är aktivt och förebyggande, samt utvärderas och utvecklas kontinuerligt. Arbetet mot likabehandling och kränkande behandling sker enligt rutiner framtagna av huvudman och i samarbete mellan skola och huvudman. Kunskapsskolan arbetar mot likabehandling och kränkande behandling i enlighet med gällande Skollag (2010:800), Diskrimineringslag (2008:567) samt Förordningen. Kunskapsskolan arbete kring likabehandling och kränkande behandling grundar sig i ett gemensamt förhållningssätt där alla människor har rätt att bli behandlade med respekt och förståelse. Kunskapsskolan skall vara en frizon mot diskriminering och kränkande behandling och skolorna arbetar målinriktat för att främja elevernas lika rättigheter och förebygga trakasserier och kränkande behandlingar. Kunskapsskolan skall vara en skola där alla elever är respekterade och har samma möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skolorna arbetar aktivt för att förhindra och förebygga att någon trakasseras eller utsätts för kränkande behandling. Samtliga inom Kunskapsskolans

verksamheter, såväl vuxna som elever verkar tillsammans för ett arbetsklimat där alla respekterar

varandra. Detta uppnås till stor del genom att vi redan i Kunskapsskolans arbetssätt förebygger kränkande behandling. Ett arbetssätt som stärker individen och individen i ett större sammanhang. De veckovisa personliga handledningssamtalen varje vecka gör att lärarna inte bara noggrant följer

kunskapsutvecklingen utan skapar också ett forum för att följa upp och samtala om det sociala, hur eleven mår osv. Eleven stärks som individ, bekräftas och blir sedd, samtidigt som läraren får inblick och

information om hur eleven behandlas. Att sätta upp individuella mål främjar förståelsen för att alla är olika.

Basgruppen och tryggheten i samtalen på basgruppssamlingarna ger också elever och lärare ett dagligt forum för att lyfta frågor, arbeta med värderingsövningar eller ställningstaganden. I ämnesundervisningen

tillhör eleven sedan olika grupperingar vilket ger eleven en stor naturlig kontaktyta med många relationer.

Trygga relationer ligger till grund för att skapa en positiv miljö för alla skolans elever. Att skapa många naturliga band och kontaktytor mellan elever-elever är en viktig del i det förebyggande arbetet då en relation minimerar risker för kränkning och istället skapar förståelse för olikheter. Många kontaktytor mellan lärare-elever skapar ett finmaskigt nät för att upptäcka och få reda på om kränkande behandling ändå skulle ske. Närvaro och synlighet är en stor del i det förebyggande arbetet. Kunskapsskolans lärare är närvarande ute bland eleverna hela skoldagen, både i lokaler för arbete och de för paus. Detta ger mer tid med vuxna för varje elev och skapar mycket nära relation till alla skolans elever då alla lärare är

engagerade i alla skolans elever. Kunskapsskolans lokaler med öppna ytor och glaspartier innebär att man ser alla och bygger bort "mörka skrymslen", vilket i sin tur ger en trygg miljö samt gör att lärare också

upptäcker stämningar och beteenden. För att stötta skolorna har företaget en ram för hur skolorna skall upprätta den årliga Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling. Skolans Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling har som syfte att främja alla elevers, och all personals, lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell identitet, könsöverskridande identitet, funktionshinder eller ålder. Exempel på elevers delaktighet i arbetet är: • Värderingsarbete på basgruppssamlingar • Basgruppens delaktighet i att analysera enkätresultat samt ta fram och utvärdera Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling • Mentorsbasgrupper/Mentorseleverför nya elever eller nya basgrupper • Elevrådet • Nyhetsbearbetningen på basgruppssamling där olika perspektiv diskuteras för att skapa insikter och förståelse

9.2 Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling

Beskriv sökandens rutiner för att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.

Av beskrivningen ska framgå - lärarens roll och ansvar - rektorns roll och ansvar - huvudmannens roll och ansvar.

file:///C:/Users/katjup/AppData/Local/Microsoft/Windows/Tem 2015-04-09

/ den årliga Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling som skolan utarbetar och utvärderar årligen framgår rutiner för hur anmälan går till, hur skolan ska utreda, dokumentera, åtgärda, följa upp och rapportera varje form av diskriminering och kränkande behandling som framkommer på skolan.

Naturligtvis kommer samtliga verksamma inom skolan att få del av gällande lagstiftning inom området, på samma sätt som sker vid våra skolor redan idag. Planen finns med i skolans dagliga arbete och är känd av alla som verkar där, medarbetare, elever och föräldrar. Även nya elever, föräldrar och medarbetare involveras och informeras fortlöpande. Kunskapsskolan vidtar alltid skyndsamt, med utgångspunkt från vad som framkommer dels om situationen på skolan vid våra årligen genomförda elev- föräldra- och

medarbetarenkäter dels löpande genom signaler från elever och medarbetare, nödvändiga åtgärder för att förhindra och förebygga såväl diskriminering som kränkande behandling på skolan. Vilka åtgärder som faktiskt vidtas beror naturligtvis på den aktuella situationen. Personalen vid skolan kommer att informeras

om sin skyldighet att till rektor anmäla så fort han eller hon får reda på att en elev anser sig utsatt för kränkande behandling eller trakasserier i skolan, samt rutinerna för detta. Eleverna kommer att informeras om rutinerna för att anmäla om man själv eller någon annan elev på skolan anser sig utsatt för kränkande behandling eller trakasserier i skolan. Ansvarsfördelning och rutiner: • Rektor har det yttersta ansvaret för att utreda vad som hänt vid mobbing, trakasserier och kränkande behandling. Rektor ansvarar också för att utredningen allsidigt belyser vad som hänt och tar hänsyn till både den som utsatts och de övriga

inblandade, samt att all tillgänglig fakta om det inträffade samlas in och dokumenteras enligt mall. • Rektor ansvarar för att alla i skolan - medarbetare, elever och föräldrar - informeras om aktuell ansvarsfördelning och rutinerna för hur trakasserier eller kränkande behandlingar hanteras på skolan. • Rektorn ansvarar för att eventuella åtgärdsprogram upprättas. • Rektor ansvarar för att nödvändiga åtgärder skall sättas in så fort någon form av trakasserier eller kränkande behandling blir känd. • Rektorn ansvarar för att nödvändiga insatser vidtas om det vid de årliga enkätundersökningarna framkommer att trakasserier och kränkande behandlingar förekommer. • Rektorn ansvarar för eventuell anmälan till socialtjänsten. • Personal på skolan, som får vetskap om någon form av trakasserier eller kränkande behandlingar skall genast informera rektor och/eller elevhälsoteamet. • En elev på skolan, som själv är utsatt eller får vetskap om någon form av trakasserier eller kränkande behandlingar skall genast informera någon personal på skolan. Det kan vara den personliga handledaren, rektor någon i elevhälsoteamet eller annan vuxen man känner förtroende för. • Rektor ansvarar för att det anmäls, om en elev utsatts för diskriminering eller kränkande behandling, till Huvudmannen/Regionchefen med bifogad dokumentation, som diarieförs. Kränkande behandlingar som rapporteras till huvudman tas upp i ledningsgruppen

kvartalsvis. Där analyseras helheten och bland annat eventuella mönster eller frekvens. Förebyggande strategier eller stöd som analysen ger återkopplas till rektor och regionchef. • Rektor utvärderar och följer upp varje anmälans åtgärder och resultat. • Återrapportering, utvärdering och uppföljning av åtgärder och resultat sker dels på regelbundna möten mellan rektor och regionchef, samt vid de årliga

enkätundersökningarna.

9.3 Grundläggande demokratiska värderingar

Beskriv hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor.

Av beskrivningen ska framgå

- hur skolenheten ska arbeta med värdegrundsfrågor utifrån mål och riktlinjer i läroplanen.

file:///C:/Users/katjup/AppDat 2015-04-09