Fördjupad månadsrapport januari mars 2015

2015-04-13 1 (17)

Handläggare MÅNADSRAPPORT Version

1.0

Fördjupad månadsrapport januari – mars 2015

Fördjupad månadsrapport mars

Från 2015 upprättas ekonomiska rapporter med utgångspunkt i Rådet för Kommunal Redovisnings, RKRs rekommendation 22, ”Delårsrapport”. Det innebär bland annat att periodisering ska göras enligt samma principer som vid årsredovisning. Förändringar berör framförallt beräkning och redovisning av semesterlöneskuld mot tidigare år. Detta får till följd att den faktiska skulden beräknas vid bokslutstillfället och att periodens förändring kostnadsförs. Tidigare har helårseffekten av skuldförändringen fördelats jämnt över året. Semesterlöneskulden upparbetas och växer allt eftersom arbetstagarna tjänar in semesterdagar. När semesterperioderna kommer och arbetstagarna tar ut semester minskar kommunens semesterlöneskuld.

Månadsresultatet visar nuläget men kan inte ligga till grund för en linjär resultatutveckling under året, varför fokus bör ligga på prognosen för helåret.

Nytt för i år är även att budgeten periodiseras efter förväntade variationer och, till skillnad mot tidigare, inte fördelats jämnt över året. I resultaträkningen jämförs utfallet för perioden med periodbudgeten i en

avvikelsekolumn.

Då fördjupat månadsrapport från 2015 görs per mars månad istället för april månad, vilket varit fallet tidigare år,

saknas vissa jämförelser bland nyckeltalen.

Innehåll

Ekonomi ... 1

 

Kommunen ... 1

 

Investeringar ... 1

 

Likviditet ... 2

 

Balanskravsutredning ... 2

 

Nämnderna ... 3

 

Personal ... 5

 

Attraktiv arbetsgivare ... 5

 

Generationsväxling ... 6

 

Strategiska områden ... 6

 

Sammantaget ... 6

 

Barn och unga ... 6

 

Utbildning, arbete och näringsliv ... 6

 

Demokrati och öppenhet ... 9

 

Livsmiljö ... 9

 

Styrning och ledning ... 10

 

Bilaga ”Nyckeltal fördjupad månadsrapport per 31 mars 2015”

Bilaga ”Analys förstärkt månadsbokslut socialnämnden mars 2015”

Bilaga ”Periodbokslut & årsprognos 2015 för socialtjänsten”

Bilaga ”Konsekvensbeskrivning” Samhällsbyggnadsnämnden

Ekonomi

Kommunen

(tkr)

Utfall jan-mars

2015

Period- budget jan-mars

2015

Avvikelse utfall mot period- budget

Prognos helår 2015

Budget helår 2015

Utfall helår 2014

Intäkter 109 296 150 809 -41 513 450 025 368 967 486 872

Kostnader -627 656 -667 698 40 042 -2 500 008 -2 415 225 -2 432 556

Avskrivningar -25 439 -26 872 1 433 -96 202 -107 500 -94 016

Nettokostnader -543 800 -543 761 -38 -2 146 184 -2 153 758 -2 039 700

Skatteintäkter 466 229 466 226 3 1 869 623 1 869 623 1 773 993

Generella stadsbidrag och utjämning 68 816 68 793 23 275 242 275 265 270 102

Finansiella intäkter 2 330 3 028 -698 14 298 17 654 19 135

Finansiella kostnader -656 -682 -29 -2 622 -2 719 -2 334

Periodens resultat -7 080 -6 396 -684 10 357 6 065 21 196

Varav jämförelsestörande intäkt 18 611

Resultat i förhållande till skatteintäkter och

statsbidrag -1,32 % -1,20 % 0,48 % 0,28 % 1,04 %

Kommunens resultat för perioden januari-mars uppgår till -7,1 mkr vilket är 0,7 mkr sämre än periodbudget. I verksamheternas kostnader ingår ökningen av

semesterlöneskulden för perioden (35,2 mkr). Finansiella intäkterna är till största delen borgensavgifter samt viss avkastning på kapitalförvaltningen. Inga upplupna ränteintäkter finns för perioden på grund av ränteläget.

Helårsprognosen visar positivt resultat, 10,4 mkr. Jämfört med budget (6,1 mkr) är prognosen 4,3 mkr bättre.

Kostnaden för semesterlöneskuldens ökning beräknas för helåret att uppgå till 2,9 mkr. I prognosen ingår en jämförelsestörande intäkt på 18,6 mkr som avser beslutad återbetalning av 2004-års premier från AFA.

Nämndernas prognos för helåret visar underskott med -17,4 mkr. Det finns ett antal faktorer som gör att den totala prognosen för kommunen landar på överskott trots nämndernas samlade underskott. Återbetalningen från AFA är den enskilt största posten. På finansieringen prognostiseras underskott mot budget för

pensionskostnader och finansiella intäkter, medan avräkning social avgifter för ungdomar och äldre visar överskott.

Det låga ränteläget och avkastningen på kapitalförvalt- ningen indikerar underskott för finansnettot på -3,3 mkr.

Kommunen prognostiserar också en hög investeringstakt under året vilket påverkar avkastningen negativt på grund av att likviditeten förväntas försämras kraftigt.

Ovanstående diagram visar att kommunen totalt uppvisat positiva resultat under åren 1997 – prognos 2015.

För att nå kommunens mål, att resultatet ska uppgå till 2- 3 % av skatter och generella statsbidrag, skulle det prognostiserade resultat uppgå till minst 43 mkr (motsvarar en förbättring med 32,6 mkr).

Investeringar

Investeringsbudgeten för år 2015 uppgår till 317,6 mkr medan det i kassaflödesbudgeten beräknades att 272,6 mkr skulle tas i anspråk under året. Per sista mars har 53,2 mkr investerats. Helårsprognosen pekar på att 299,4 mkr kommer nyttjas, vilket utgör 94 % av investeringsbudgeten (110 % av kassaflödesbudgeten).

0 10 20 30 40 50 60 70

1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 prog.

Resultat Piteå kommun 1997 - 2014, helårsprognos 2015 (mars) (mkr)

0%

1%

2%

3%

4%

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 prog.

Resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag

Piteå Liknande kommuner Riket

Det innebär att 246,2 mkr ska upparbetas under årets resterande nio månader. Nedan visas större investerings- projekt under året.

Investeringsprojekt Prognos (mkr)

Skolstrukturförändringar 48

Nytt äldrecenter 36

Stadsberget 23

Reinvesteringar fastigheter 18

Infrastruktur Lindbäcksstadion 14

Pitholms sporthall 12

Mark- och fastighetsförvärv 11

Industritomt Haraholmen 10

Reinvesteringar gator och vägar 10

Måltidsservice 9

Likviditet

Under perioden har likviditeten i kommunen minskat bland annat på grund av utbetalning av den

avgiftsbestämda delen av tjänstepensionen för 2014. Den prognostiserade investeringsnivån indikerar försämring av likviditeten under året i jämförelse med mars månads utfall. För helåret beräknas likviditeten minska med 185 mkr.

I följande diagram visas likviditeten under perioden med avstämning den 15:e och sista varje månad.

Kommunens likviditetsmål är en betalningsberedskap på minst 30 dagar. Helårsprognosen pekar på en

betalningsberedskap om 21 dagar vid årsskiftet, vilket är klart under målet. En likviditetsprognos måste tas fram för årets resterande månader.

Med en betalningsberedskap på 30 dagar avses att kom- munen klarar sina ekonomiska åtaganden i 30 dagar utan att nya likvider flyter in. Måttet är ett genomsnitt varför betalningsberedskapen varierar över tid. Kommunens höga investeringstakt och låga förväntan på årets resultat kommer innebära att betalningsberedskapen understiger 30 dagar under hösten.

Balanskravsutredning

Kommunens budgeterade resultat för helåret 2015 klarar kommunallagens balanskrav, det vill säga att intäkterna överstiger kostnaderna. I resultatet ingår inte några underskott från tidigare år som ska återföras. Den årsprognos som lämnas i samband med den fördjupade månadsrapporten i mars indikerar att kommunen kommer att uppvisa ett positivt resultat för helåret 2015.

(tkr)

Prognos Helår

2015

Budget 2015 Årets resultat enligt

resultaträkningen

10 357 6 065 Avgår

realisationsvinster/förluster

0 0

Resultat efter balanskravsjusteringar

10 357 6 065

Eventuella medel från RuR 0 0

Prognostiserat balanskravsresultat

10 357 6 065

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 prog.

Investeringar budget och utfall 2005-2014 samt helårsprognos 2015 (mars) (mkr)

Budget Investerat

0 200 400 600

01 jan 15 jan 31 jan 15 feb 28 feb 15 mar 31 mar Likvida medel januari - mars 2015 (mkr)

Totalt Kommunens behållning Reservfond Bolagens behållning

0 20 40 60 80 100 120

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 prog.

Likviditet antal dagar

Nämnderna

Nettokostnad Periodbudget Avvikelse mot Prognos Resultat (tkr)

jan-mar 2015 jan-mar 2015 periodbudget

jan-mar 2015 resultat

2015 helår 2014

Kommunfullmäktige 1 039 1 041 2 -58 -238

Kommunstyrelsen 48 929 48 311 -618 6 4 851

- KS gemensam 0 0 0 399 2 009

- KLK/STS 40 177 39 500 -677 -387 2 827

- Räddningstjänsten 8 753 8 811 58 -7 15

Barn- och utbildningsnämnden 212 000 217 561 5 561 0 6 578

Fastighets- och servicenämnden 23 463 20 383 -3 080 0 0

Kultur- och fritidsnämnden 27 212 31 331 4 119 -3 394 -2 419

Miljö- och tillsynsnämnden 956 791 -165 -500 0

Samhällsbyggnadsnämnden 42 852 42 087 -764 -4 142 0

Socialnämnden 191 064 184 754 -6 310 -9 417 -816

Överförmyndarnämnden 734 714 -20 74 129

(Miljö- och byggnämnden) 0 0 0 0 301

(Nämnden för arbetsmarkn.) 0 0 0 0 908

(Teknik- och servicenämnden) 0 0 0 0 2 072

Summa nämnder/styrelse 548 249 546 973 -1 275 -17 432 11 366

Nämndernas utfall för perioden uppgår till -1,3 mkr. Nytt för i år är att alla nämnder periodiserar budgeten utifrån förväntade nettokostnader med variationer under året.

Helårsprognosen visar på nämndresultat om -17,4 mkr.

Fem nämnder prognostiserar underskott om tillsammans -17,5 mkr enligt följande:

Socialnämnden -9,4 mkr

Samhällsbyggnadsnämnden -4,1 mkr

Kultur- och fritidsnämnden -3,4 mkr

Miljö- och tillsynsnämnden -0,5 mkr

Kommunfullmäktige -0,1 mkr

Socialnämnden

Socialtjänsten redovisar ett periodresultat till och med mars om -6,3 mkr. Motsvarande siffra för 2014 var +1,7 mkr.

Skillnaderna mellan åren återfinns såväl inom Stöd och omsorg som inom Äldreomsorg.

För helåret bedöms Socialtjänsten i dagsläget redovisa ett budgetunderskott om -9,4 mkr. I jämförelse med bokslutet 2014 är detta en försämring med 8,6 mkr.

Se bilaga ”Analys förstärkt månadsbokslut mars 2015 socialnämnden”.

-5 0 5 10 15 20 25 30 35

Feb Mar Apr Maj Jul Aug Sep Okt Nov Dec

2013 2014 2015

Nämndernas resultat per månad (mkr)

-20 -15 -10 -5 0 5 10

ÖFN SN SAM MTN KFN FSN BUN KS, RTJ KS, KLK/STS KS gem KF Samtliga

Nämndernas utfall januari–mars samt helårsprognos 2015 (mkr)

Utfall jan–mar 2015 Prognos helår 2015

Barn- och utbildningsnämnden

Resultatet januari - mars visar överskott på 5,5 mkr.

Grundskolan visar mindre underskott medan övriga verksamheter ger budgetöverskott. Underskottet inom grundskolans verksamhetsområde finns inom områdena:

extra stödresurser, grundsärskolan och skolskjuts. Det är dock alldeles för tidigt för att säga om dessa underskott kommer att ligga kvar under året. Det är också väldigt svårt att uppskatta hur stor kostnaden blir för

gymnasieelever som väljer annan huvudman till hösten.

Pga ovanstående, och att semesterlöneskulden beräknas öka under året, lämnar barn- och utbildningsnämnden en 0-prognos för helåret 2015.

Samhällsbyggnadsnämnden

Perioden visar ett underskott på 0,8 mkr som beror på ett betydande underskott inom vinterväghållningen på grund av extremt väder. Underskottet hade varit större om inte åtgärder att mildra det vidtagits. Det vägs också upp av överskott inom andra delar av förvaltningen. Dessa har främst uppstått genom senare start av upphandlade utbildningar, genom högre intäkter än väntat för större byggnationer och personalfrånvaro.

Nämndens verksamhet har i huvudsak bedrivits utan betydande avvikelser vad gäller måluppfyllelse, förutom underskottet inom vinterväghållningen.

Helårsprognosen visar underskott på 4,1 mkr och det förklaras nästan helt av vinterväghållningen. Under årets första tre månader förbrukades 70 % av den totala budgeten för den verksamheten. Förvaltningen har ett förslag på hur underskottet kan hanteras och viss förankring har skett. Förslaget för vidare diskussion medför 50 % kostnadstäckning inom nämnden och 50 % från kommunövergripande medel (se vidare bilaga).

Ovanstående förslag ligger i linje med det utredningsunderlag som presenterats i

Kommunfullmäktige 2013-02-18 diarienummer 12KS36.

Miljö- och tillsynsnämnden

Periodens resultat visar underskott på 0,2 mkr och årsprognosen underskott på 0,5 mkr. Detta beror på generationsväxling inom verksamheten

alkoholhandläggning samt högre kostnader för nämnden än budgeterat. Verksamheten har under årets första månader bedrivits utan betydande avvikelser gällande måluppfyllelse.

Fastighets- och servicenämnden

Fastighets- och serviceförvaltningen redovisar underskott för perioden på -3,0 mkr varav kapitalkostnader +0,9 mkr och semesterlöneskulden – 2,3 mkr. För helåret

prognostiseras ett nollresultat, vilket beror på att semesterlöneskuldens underskott förbättras med 2,0 mkr när semestrar börjar tas ut och underskott visas för snöröjnings- och takskottningskostnader.

Kultur- och fritidsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden visar överskott med 4,1 mkr för perioden. Resultatenheten Studio Acusticum visar underskott med 0,2 mkr. I nämndens periodresultat ingår en upplupen semesterlöneskuld med 0,6 mkr.

Fritidsavdelningen har överskott i perioden vilket är medel avsatta att användas vid renovering av Rosviks ishall. Kulturmötesplatsen har för perioden överskott,

men detta kommer att minska i och med att verksamheten startar i april.

Nämndens prognos för helåret visar underskott med 3,4 mkr. Studio Acusticum prognostiserar underskott med 2,8 mkr beroende på ökade kostnader för reparation och underhåll samt utökning av ekonomifunktionen.

Den renoverade friidrottshallen Skoogs arena är mycket uppskattad och bokningarna har ökat. Driften är dock ett problem då det saknas 0,4 mkr i driftmedel. För att lösa detta under 2015 kommer intäkter från uthyrning att användas vilket innebär att mindre medel kan gå tillbaka till föreningsdrivna anläggningar. För SM2016

prognostiseras överskott med 0,5 mkr vilket upparbetas under 2016. I helårsprognosen ingår underskott för kulturmötesplatsen med 0,3 mkr, som hänförs till en underfinansierad tjänst. Denna tjänst anses nödvändig för att kunna driva kulturmötesplatsen och hålla öppettider som är rimliga.

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige redovisar nollresultat för perioden januari-mars 2015. Helårsprognosen visar underskott om -0,1 mkr.

Kommunstyrelsen – KS gemensam, Kommunledningskontor, Strategiskt stöd

Resultatet för kommunstyrelsen (exkl räddningstjänst) för perioden januari till mars uppgår till -0,7 mkr, där ingår kostnader för semesterlöneskulden med 2,1 mkr.

Förvaltningen för strategiskt stöd (StS) prognostiserar underskott på helåret med -1,2 mkr. Fortsatt höga kostnader inom personalavdelningen för bl.a. rekrytering, marknadsföring och friskvårdsersättning är orsaken till underskottet. Ej nyttjade medel ur den sociala investeringsfonden och verksamhetsutvecklingspotten gör att kommunstyrelsen totalt (exkl räddningstjänst) räknar med en helårsprognos på noll.

Kommunstyrelsen – Räddningstjänst

Räddningstjänstens resultat för perioden visar överskott på 0,1 mkr. För helåret prognostiseras ett nollresultat.

Antalet larm ligger på liknande nivå som i fjol vilket kan anses normalt. För perioden är dock antalet trafikolyckor något fler jämfört med i fjol. Generationsväxling medför ökade kostnader för kompetensutbildningar under 2015.

Efterfrågan på råd, information och utbildning har varit svag under våren varför målsättning på årsbasis kan bli svår att uppnå.

Överförmyndarnämnden

Överförmyndarnämnden redovisar ett nollresultat för perioden. På helåret prognostiseras överskott om 0,1 mkr.

Personal

Att kommunen tar tillvara allas kompetens är en förutsättning för att klara komptensförsörjningen i framtiden. Därför krävs ett aktivt arbete för att öka mångfalden inom Piteå kommun. Ökad mångfald i arbetslivet ger också förutsättningar att tänkta nytt och utveckla arbetet. Det är också ett sätt att stärka

kommunen som arbetsgivare, att uppfattas som attraktiv och utvecklingsinriktad.

Attraktiv arbetsgivare

Piteå kommun skall vara attraktiv som arbetsgivare som kontinuerligt arbetar med villkor, kultur och utveckling för att medarbetarna skall få förutsättningar att göra ett bra arbete. Kommunens chefer är bärare av de mål och uppdrag som är beslutade. För att skapa förutsättningar genomförs chefsforum, olika ledarutvecklingsprogram, introduktion etc. för att stärka chefen i sin roll.

Andel heltid

En attraktiv arbetsgivare erbjuder i möjligaste mån heltidsanställningar. Av kommunens 3 600 månads- anställda medarbetare arbetar 93 % heltid, 92 % av kvinnorna och 95 % av männen.

Timanställningar ökar igen

Piteå kommun har som mål att minska timanställningar till förmån för månadsanställningar. Efter förra årets minskning märks nu en ökning under årets första två månader och är nu åter på samma nivå som 2013. Det är främst socialtjänsten som står för den största ökningen, vilket troligen kan förklaras av den höga sjukfrånvaron inom förvaltningen.

Antal timmar utförda av timanställda/förvaltning

Jan-feb 2015 Jan-feb 2014 Fastighet och service 5 563 -

Kommunledning 161 -

Kultur, park och fritid 2 014 -

Räddningstjänsten 279 -

Samhällsbyggnad 2 082 -

Socialtjänsten 61 705 -

Strategiskt stöd 42 -

Utbildning 14 473 -

Totalt 86 320 77 327

Sjukfrånvaron ökar

Under perioden januari – februari sker en markant ökning av sjukfrånvaron i förhållande till föregående år.

Det går inte att göra en djupare analys av den obligatoriska jämförelsen av sjukfrånvaron eftersom mätperioderna är en annan jämfört med 2014. Dock kan konstateras att en ökning skett inom samtliga områden.

En tänkbar förklaring till den ökade frånvaron är att årets första månader präglats av besvärliga influensor av olika slag.

Obl. redovisning av sjukfrånvaron Sjukfrånvaro i % Jan- feb

2015 Piteå

2014 Luleå 2014 1, Tot. Sjukfrv. 8,1 6,1 6,1 2, Sjukfrv. >59 dgr. 54 56 37 3, Sjukfrv. kvinnor 9,2 7,0 6,7 4, Sjukfrv. män 3,9 2,7 4,0 5, Sjukfrv. <29 år 7,8 4,9 4,4 6, Sjukfrv. 30-49 år 7,7 5,8 5,4 7, Sjukfrv. >50 år 8,5 6,5 7,0

Total sjukfrånvaro i % per förvaltning Sjukfrånvaro i % Jan-feb

2015 Kvinnor Män Fastighet och service 7,5 8,9 4,1 Kommunledning 7,9 12,2 0,8 Kultur, park och fritid 3,0 3,7 1,8 Räddningstjänsten 3,8 2,4 4,0 Samhällsbyggnad 6,4 7,1 5,7 Socialtjänsten 10,3 10,1 5,1 Strategiskt stöd 2,8 2,1 3,7

Utbildning 7,1 8,0 2,9

0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000 90000

100000 Antal timanställningar 2013-2015

2015 2014 2013

0 1 2 3 4 5 6 7 8

9 Sjukfrånvaro i % 2013-2014

2015 2014 2013

Frisknärvaro

Frisknärvaron visar andelen medarbetare utan någon sjukdag de senaste tolv månaderna. Under perioden har 38 % av medarbetarna inte haft någon sjukfrånvaro, det är samma nivå som föregående år. Inom

räddningstjänsten är det 70 % som inte haft någon sjukdag.

Kvinnors lön i förhållande till män

Kvinnornas lön i förhållande till mäns är 91 %, det är samma som föregående år. Kommunledningskontoret ligger lägst med 73,9 %, det är dock en liten förbättring i jämförelse med föregående år. Samhällsbyggnad har högst med 109 %.

Generationsväxling

Pensionsavgångar och rörligheten på arbetsmarknaden bidrar till fortsatt ökat rekryteringsbehov. Under januari till mars har 23 stycken valt att gå i ålderspension, det är 5 fler än samma period föregående år. De flesta är mellan 63-64 år. Ökningen av pensionsuttaget i år kan till stor del förklaras av att det är de över 65 år som valt att ta pension.

Strategiska områden

De tre prioriterade målen för 2015 är

 Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare.

 Piteå präglas av en samhällsgemenskap med mångfald som grund.

 Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer.

Utifrån Piteå Kommuns omvärldsanalys finns pågående och beslutade strategier för att möta trender och nå ökad måluppfyllelse för 2015 enligt nedan;

 Medborgardialog – dialog med närsamhället

 Plan för hållbarhet

 Ökad inflyttning

 Varumärket Piteå

 Samverkan

 Innovation och verksamhetsutveckling

 Ett Piteå för alla med ökad mångfald

 Attraktiv arbetsgivare

 Näringslivsutveckling, ”Våga vara spetsig”

Uppdrag från kommunchefen utöver strategier

 Piteå attraktivt och uthålligt

Sammantaget

Sammantaget visar analyserna för perioden på en fortsatt god utveckling. Piteå är en god skolkommun. Det byggs och planeras för nya bostäder och för ny infrastruktur.

Arbetslösheten minskar och färre är i behov av försörjningsstöd.

Piteå arbetar aktivt för att nå målet om 43 000 invånare, ett arbete som ger effekt. Trots en minskning av befolkning för årets första månader, så har Piteå en positiv befolkningsutveckling över tid. Utmaningar är att en åldrande befolkning och att antal invånare i arbetsför ålder minskar. Antal äldre ökar och kommunen ställer om till framtidens äldreomsorg. Behovet av bostäder ökar

och till det följer behov av infrastruktur och ökad samhällsbyggnad.

Piteå visar fortsatt positiv utveckling och har goda förutsättningar att möta framtiden på ett framgångsrikt sätt. Tillväxten innebär ökade investeringar, vilket kommer att leda till påfrestningar på kommunens likviditet. I vissa avseenden kan det innebära ökade driftkostnader. Till viss del kan det mötas genom ökad samverkan, förändrat arbetssätt och effektiva processer.

Det ”kostar” att bli fler, men att bli fler är också den stora möjligheten för Piteå att möta framtidens utmaningar.

Utmaningar är att kvinnors ohälsa ökar, en åldrande befolkning, låg andel invandring samt en ökad försörjningsbörda. Piteå behöver bli fler, framförallt i arbestför ålder, en möjlighet att nå det är att arbeta proaktivt med mångfald. I det arbetet är mångfald genom ökad jämställdhet och ökad invandring två viktiga parametrar.

Barn och unga

Trygg och utvecklande uppväxt

Andel utredningar där utredningstiden överskrids har ökat från 35 procent i april 2014, till 55 % i mars 2015. De utredningar som överstiger fyra månader utgör 17 ärenden, 53 procent pojkar och 47 procent flickor.

Det är 78 barn som har varit placerade utanför hemmet i mars 2015, jämfört med 86 barn i april 2014. Av de 78 som placerats under 2015 var 53 placering på institution och familjehem och 25 placeringar av ensamkommande barn.

Piteå har idag 12 platser för ensamkommande barn som är asylsökande. Inflödet till Sverige av ensamkommande barn är högt. Piteå förväntas ta emot 20 asylsökande barn.

En första ökning till 16 platser sker för Piteås del under försommaren 2015.

Därutöver har Piteå 36 platser för ensamkommande barn som fått permanent uppehållstillstånd (PUT), samt de som flyttat i eget boende.

Med utökningen kan det totala antalet ensamkommande barn/ungdomar i Piteå uppgå till 90 personer.

Utbildning, arbete och näringsliv Analys av befolkning

Mål: Piteå – 43 000 invånare till 2020

Ökad befolkning är ett prioriterat mål för Piteå kommun.

Under perioden har både en årlig prognos och en framskriven prognos till 2040 tagits fram. Den längre prognosen finns nedbruten på delområden i kommunen.

Sista februari var befolkningen 41 460 personer, en minskning med 48 personer sedan årsskiftet. Minskad befolkning under årets två första månader avviker inte från trenden (med vissa undantag) under 2000-talet. Årets minskning är dock större än förra året.

Prognosen visar en befolkning på 42 778 till år 2020 och en befolkning på 43 714 till 2024, en ökning med 2 200 invånare till år 2024, vilket ligger knappt under målet.

Åldrande befolkning

I december 2014 var Piteås antal invånare under 18 år 825 personer färre än antal invånare över 65 år, vilket visar på en åldrande befolkningen.

Under årets två första månader föddes 66 barn, vilket är sex färre än under samma period ifjol. Samtidigt har antal invånare över 80 år ökat med 44 personer. Prognosen visar på en fortsatt ökning.

Behov av ökad befolkning i yrkesverksam ålder Försörjningsbördan beskriver teoretiskt hur många extra personer som en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. Enligt befolkningsprognosen kommer försörjningsbördan i Piteå att öka kraftigt.

Mellan år 2007 och 2014 ökade försörjningsbördan i Piteå från 0,71 till 0,77. Rikssnittet var år 2014 0,73.

Ökningen i Piteå kommer att tillta enligt prognosen, och år 2033 vara 0,89. Efter 2033 prognostiseras

försörjningsbördan stabiliseras. Piteås försörjningsbörda beräknas öka mer än rikssnittet de kommande åren.

Piteås befolkning 16-64 år minskade med 78 personer från februari 2014 till februari 2015. Om Piteå istället skulle få en ökad befolkning i yrkesverksamma åldrar minskar försörjningsbördan.

Analysföretaget Miklo presenterade i april 2014 rapporten 1,3 % - Tål Sverige så här lite invandring? I rapporten konstateras att inflyttningen från andra länder till Sverige år 2014 motsvarade 1,3 procent av

befolkningen. Inflyttningen från andra länder år 2014 till Piteå kommun utgjorde 182 personer, vilket motsvarar 0,44 procent av Piteå kommuns befolkningen. Piteå ligger med 0,44 % på plats 281 av Sveriges 290 kommuner. Om inflyttningen från andra länder till Piteå kommun år 2014 legat på riksgenomsnittet 1,3 procent så skulle 358 fler flyttat till Piteå och befolkningen varit

41 866 personer istället för 41 508 personer. Sannolikt skulle då befolkning i arbetsför ålder 16-64 år ha ökat och påverkat försörjningsbördan.

God skolkommun

Andelen barn som får plats i förskola inom tre månader är 95 procent. Väntetiden för de som inte fått plats har varit 3 dagar i genomsnitt. Med tre dagars väntetid innebär det att i princip alla får plats inom tre månader. Piteå når goda resultat i öppna jämförelser av grundskolan där Piteå når plats 43 av 290 kommuner år 2014. Rankingen bygger på resultatmått vilka är trögrörliga.

Mål: Piteå ska vara en attraktiv ort för näringsliv och företagande

Behov av en stark region

Behovet av att befinna sig i en stark region är stort för att Piteå ska klara av att möta generationsväxlingen.

Under januari till mars 2015 har 232 personer varslats, att jämföra med 315 personer under samma period 2014.

Snittet varslade personer ligger 2015 på 77 personer per månad. (Detta gäller för hela BD-Län)

Sista mars 2015 hade det startat 2,1 nya företag per 1 000 invånare (144 företag), vilket innebär en ökning på drygt 15 procent sedan 2014. Orsaken till uppgången kan bland annat vara en ökad efterfrågan på ROT-tjänster.

Registreringar ligger i stort sett i samma nivå som regionen i övrigt.

Antal nya företag per 1000 invånare jan-mar

2015 jan-mar

2014 jan-mar

2013 jan-mar 2012

2,1 1,8 2,5 3,7

Det har startat 87 företag i Piteå under perioden, vilket gör att tillväxtprogrammets ambition om 300 nya företag per år bedöms kunna nås.

Näringslivsutveckling

Att analysera näringslivsklimatet är komplext och innehåller flera delar. Piteå kommun följer och presenterar resultat från de undersökningar som görs.

• I Svenskt Näringslivs ranking som genomfördes hösten 2013, stiger Piteås placering till plats 213, en ökning med 35 platser.

• Piteå på tredje plats i länet för Bästa Tillväxt 2014.

Utmärkelsen mäter företag som nyanställer, ökar sin omsättning och går med vinst.

• Enligt Företagarna och Upplysningscentralens ranking 2014 hamnar Piteå på 97:e plats i landet när det gäller uthållig tillväxt (under 5 år) för företagen, vilket är en nedgång med 51 platser under året.

Ranking baserad på företagens ekonomi mellan de två sista åren visar att Piteås företag faller i ranking från plats 47 till plats 146. Norrbotten faller också från plats 2 till plats 14. Däremot är Piteås tapp mindre inom varje enskilt område. Ljusglimtar är för Piteås del att företagen visar på högre resultat än länet och Sverige trots en lägre

omsättningstillväxt (-1 %). Piteås större företag har en bättre tillväxt än genomsnittet i kommunen.

• Insikt är en enkät som genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting, till företag som haft något ärende med kommunen under året. Under perioden har en mätning skett och resultatet redovisas i delår i augusti.

40 700 40 900 41 100 41 300 41 500 41 700

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Piteå kommuns befolkning

2013 2014 2015

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000

1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 2020 2022 2024

Befolkningsutveckling och prognos

0-18 19-64 65- Totalt

Innovativ energikommun

I slutet av 2010 beslutade kommunfullmäktige om ambitiösa klimat och energimål med sikte på 2020. Målet att halvera koldioxidutsläppen från fossila bränslen inom Piteå som geografiska område och att Piteå ska vara nettoexportör av förnybar energi är redan uppnått.

Framgångsfaktorer har varit politisk vilja, samverkan, tydliga mål och konkreta åtgärder. Piteå producerar nu mer förnybar el än vad som konsumerars, det vill säga att Piteå är nettoproducent på el genom vindkraft,

vattenkraft, biogas och främst mottryck inom pappersbruken.

I det fortsatta arbetet med hållbar utveckling kommer fokus att läggas på beteenden såsom resor,

energieffektvisering i villor, konsumtion etc

Piteå ligger fortfarande långt fram både nationellt och internationellt när det gäller förnyelsebar energi.

PiteEnergi har ett utvecklingsarbete inom området solenergi och Skogbergets första 36 vindkraftsverk är i drift. Till följd av marknadens låga el- och elcertifikats- priser byggs det för närvarande inte fler verk i Markbygden. Inom 3 års sikt är bedömningen att monteringsarbetet kan ta fart igen.

Minskad arbetslöshet

I mars 2015 var det totalt 2,4 procent (604 personer) som var öppet arbetslösa i Piteå, en minskning med 0,4 procentenheter jämfört med mars 2014. Sett till kön var det 1,8 procent kvinnor och 2,9 procent män som var öppet arbetslösa. Kvinnornas öppna arbetslöshet har minskat något mer än männens jämfört med mars 2014.

För utrikesfödda var det 7,7 procent som var öppet arbetslösa vilket är mer än tre gånger högre än för hela gruppen öppet arbetslösa. Total arbetslöshet för utrikes- födda uppgick till 15 procent, vilket är 1 procentenhet mindre än mars 2014.

Tillväxtprogrammet anger tre målvärden för 2014 års utgång.

- Piteå ska ha en lägre arbetslöshet totalt jämfört med riket, vilket uppnås för perioden vad avser öppen arbetslöshet.

- Arbetslöshet för utrikesfödda ska vara lägre i Piteå än i riket, vilket uppnås för öppen arbetslöshet men inte inklusive program.

- Ungdomsarbetslöshet ska vara lägre i Piteå än i riket, vilket uppnås för öppen arbetslöshet men inte inklusive program.

Arbetslöshet mars 2015, % Piteå Länet Riket Totalt öppet arbetslösa 16-64 år 2,4 3,0 3,2 Utrikesfödda totalt arbetslösa

inklusive program 15,0 15,2 14,7 Utrikesfödda öppet arbetslösa 7,7 7,6 8,0 Unga totalt arbetslösa

inklusive program 12,5 10,8 8,2 Unga öppet arbetslösa 2,8 3,2 2,9 Av de unga var 2,8 procent öppet arbetslösa (108 personer), vilket är 0,1 procentenheter lägre än samma månad 2014. Den totala ungdomsarbetslösheten hade i mars 2015 minskat till 12,5 procent. Trots minskning på 1,4 procentenheter är Piteås värde 1,7 procentenheter högre än länet.

Totalt är 491 unga upp till 24 år arbetslösa varav 108 öppet arbetslösa och 383 sökande i program med aktivitetsstöd.

Detta är en minskning jämfört med samma period förra året.

Försörjningsstöd

Totalt är det 446 hushåll som fått försörjningsstöd under årets första tre månader. Det är 14 hushåll färre än samma period 2014. Av de som har försörjningsstöd utgör männen 59 procent och kvinnorna 41 procent.

Antal unga hushåll (17-24 år) med försörjningsstöd uppgår till 149 hushåll, vilket är tre färre än i mars 2014.

Orsak till försörjningsstöd Jan-mars

2015 jan-apr*

2014 jan-apr*

2013

Arbetslöshet 56 % 58 % 61 %

Sjukdom 17 % 18 % 16 %

Övrigt 27 % 24 % 23%

*2014 och 2013 är perioden jan- april

Arbetslöshet är största orsaken för behov av stöd till försörjning. Kostnaderna för januari till mars 2015 ligger 0,5 miljoner kronor lägre, och uppnår 92 procent av förra årets kostnader vid samma period 2014.

Försörjning ur ett könsperspektiv

Piteås resultat fortsätter att visa på stora skillnader mellan män och kvinnor när det gäller förutsättning för

försörjning. I skolan uppvisar flickorna högre resultat än pojkarna, arbetslösheten är högre för män både totalt och bland unga. Det är fler kvinnor som har en övergång till högskolestudier. Trots det är kvinnors medelinkomst lägre än männens. Samtidigt är det högre andel män som får stöd till sin försörjning, och Piteås kvinnor har en betydligt högre ohälsa än männen.

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Öppet arbetslösa

Ungdomar 2015 Total 2014 Totalt 2015

Faktaruta: Definition av orsaksgrupper för försörjningsstöd:

I gruppen arbetslöshet ingår arbetslösa som väntar på ersättning, saknar ersättning eller där ersättning från arbetslöshetsförsäkringen är otillräcklig för försörjning. I gruppen ingår även de som arbetar deltid ofrivilligt, väntar på lön eller har ett arbete med otillräcklig lön för sin försörjning.

I gruppen sjukdom ingår sjuka som väntar på ersättning, personer som saknar ersättning trots läkarintyg eller där ersättningen från sjukförsäkringen är otillräcklig för försörjning.

Demokrati och öppenhet Piteå ska präglas av en samhälls- gemenskap med mångfald som grund

Mångfald är ett prioriterat mål och genomförande av den av Kommunstyrelsen beslutade handlingsplanen pågår.

Bland annat har arbete för att förändra attityder och förhållnings-sätt inletts genom föreläsningar på

politikerutbildning, samverkan med föreningar och företag i ett gemensamt projekt, föreläsningar för tjänstemän.

Kompetensutveckling sker även inom arbetet hållbar skola.

Piteå har också deltagit i ”Kraftsamling Norrbotten” som ett gott exempel. Piteå kommun har också tillsammans med Skellefteå kommun skickat in en ansökan om medel för att höja kompetensen för medarbetare kring HBTQ frågor.

Under året fokuseras det på mångfald på chefsforum och ett antal frukostföreläsningar för chefer.

Tillgänglighet är en viktig faktor för att kunna vara delaktig i samhället. Nationella enkäter om tillgänglighet från Myndigheten för delaktighet (MFD) har besvarats.

Resultatet för året har ännu inte kommit.

Jämställdhet är ett område där Piteås arbete

uppmärksammas. Piteå kommun har under perioden blivit utsedd till en av sju SKL:s modellkommuner i det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering. Piteå kommer tillsammans med ytterligare sex kommuner i Sverige, sprida kunskaper av arbetet med Hållbar jämställdhet.

Pilotprojektet pågår under ett år.

Gott mottagande av flyktingar är ett viktigt arbete för ett öppnare samhälle och för en ökad befolkning.

Piteå har idag 100 platser för flyktingar som fått permanent uppehållstillstånd. Därutöver har Migrationsverket viss verksamhet för asylsökande i kommunen. Migrationsverket behöver öka antal platser för asylboenden i landet och Arbetsförmedlingen behöver möjlighet att snabbare kunna kommunplacera den som fått permanent uppehållstillstånd, för att förhindra att den som får uppehållstillstånd blir kvar i Migrationsverkets asylanläggningar. Detta sammantaget gör att kravet på kommunerna ökar.

De av de flyktingar som ankom för två år sedan (2013) är det 31 personer, 12 kvinnor och 19 män, som valt att stanna i Piteå, vilket uppfyller målet om minst 50 procent.

Antalet flyktingar som väljer att bo kvar i Piteå två år efter ankomst.

Kvinnor Män 2015 2014 2013*

12 19 31 (61%)

57 (85%)

21 (58%)

*tidigare var målvärdet tre år efter ankomst.

Meningsfullt att engagera sig i kommunens utveckling

Medborgardialog och dialog med närsamhället är en prioriterad strategi för 2015, och syftet är att öka deltagandet och på sikt öka tilliten till lokalsamhället.

Under årets första tre månader har några dialoger hunnit genomföras. På medborgarplatsen har resultat från Personligt och kommunens kvalitet i korthet redovisats.

Dessutom har event för att öka rekrytering av personliga assistenter och vårdpersonal genomförts.

Totalt har det kommit in 46 synpunkter vilket är mer vanligt, av dessa berör hälften snöröjning, bussar och andra gatu- och trafikfrågor. Dessutom har fem medborgarförslag inkommit.

Unga frågar är genomfört med politikerbesök ute i skolorna. PiteåPanelen har svarat på en

antiryktesundersökning. Rekrytering av ny panel har påbörjats då det är en ny mandatperiod. SCB.s medborgarundersökning pågår och resultatet kan presentras i delårsbokslutet.

Under perioden har kommunstyrelsen beslutat om att fokosera på 4 större dialoger under året, mångfald, översiktsplan, boende och Framtidens stöd och omsorg.

Planering av dessa dialoger har påbörjats. Under april månad kommer dialog kring biblioteksplanen och samråd kring kvarteren Häggen/Löjan att genomföras, och i juni startar samrådsprocess för översiktsplan.

Tillgång till bredband är viktigt i en allt mer digitaliserad värld. I Piteå har 72 procent (en ökning från 70%, 2013 ) av hushållen tillgång till bredband via fiber. Riksgenom- snittet ligger på 54 procent. Piteå hamnar i en ranking på 18.e plats i Sveriges 290 kommuner.

Internationellt arbete

Piteå har tre vänorter där samarbetet utvecklas.

Kandalaksha där Piteå deltar i ett projekt med fokus på Energispar. Piteå kommun har presenterat sitt arbete i Kandalaksha. Sju lärare från Kandalaksha har besökt Piteå för att ta del av arbetet med elever kring energisparfrågor.

Grindavik där representanter från Piteå har deltagit i deras årligt återkommande kulturvecka.

Saint-Barthélemy dit en resa planeras under året av vänortsföreningen.

Zambia En ansökan till ICLD har lämnats in om ett 3- årigt samarbete kring utveckling av lokal demokrati.

Vietnam. ICLD har beviljat ett nytt 3-årigt projekt. Under perioden har en grupp besökt An Giang och det nya projektet har startat.

Livsmiljö

Mål: Piteå ska erbjuda attraktiva och varierande boendemiljöer.

Antal bygglov för januari – mars är 103 stycken, tidigare år redovisades januari-april. Per månad är det något färre bygglov men antal bygglov brukar öka under våren.

Antal inkomna ansökningar om bygglov Jan-mars

2015 jan-apr

2014 jan-apr 2013

103 187 176

Tryggt och tillgängligt för alla

Hemtjänst, olika boendeformer för äldre, gruppbostad och personlig assistans är viktigt för att piteborna ska känna trygghet. Utbyggnaden av trygghetsboenden fortsätter i enlighet med omvandlingen i Framtidens äldreomsorg.

Samhällsbyggnad

Kommunen är inne i ett hektiskt skede och medverkar i ett flertal etablerings-, bygg- och infrastrukturprojekt.

Många projekt pågår samtidigt. Byggkranar syns över hela centrum. Byggnationer av lägenheter, mötesplatser

samt att muddringen av Bondökanalen pågår, liksom att utveckla Kvarteret Örnen med bostäder, hotell och handel. Dessutom planeras ett antal större projekt exemplevis ett nytt bostadsområde vid Lövholmen, två nya centrumnära bostadsområden Norrmalm och Västermalm, Strömsundshuset med 16 våningar samt projektet vid Lindbäcksstadion. Utveckling av universitetsområdet har påbörjats.

Folkhälsa

Polisen har i samverkan med Piteå kommun tagit fram ett medborgarlöfte för 2015 där tillgänglighet och närvaro är i fokus. Utifrån dessa löften har det under perioden genomförts två dialogmöten på stan.

Den folkhälsoenkät som genomfördes under året mäter tre områden, livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Resultatet visar att piteborna totalt sett upplever goda livsvillkor, men att levnadsvanorna bör förbättras för att nå en bättre hälsa. Enkätens resultat ska brytas ned på delområden och det resultatet kommer att kunna presenteras i delårsrapporten i augusti.

Kvinnors hälsa

Piteås sjukpenningtal fortsätter att öka och Piteås ökning är 16 procent, vilket är högre än både länet och riket för perioden. Sett på kön är kvinnornas tal i Piteå mer än dubbelt så högt som männens sjukpenningtal, vilket är en större skillnad än vad länet och riket uppvisar. Männen i Piteå har något högre tal än männen i länet och riket.

Sjukpenningtalet

Kvinnor Män Feb

2015 Feb

2014 Feb 2013

Piteå 17,0  7,1  11,9 10,2  9,5 

Länet 13,3  6,8  9,9 8,7  7,9 

Folkhälsorådet har arbetat under lång tid med Genus och jämställdhet. Under 2015 kommer de att fokusera på att belysa kvinnors hälsa i arbetslivet, i familjelivet och i samhället i stort.

Resor med kollektivtrafik

Resor med kollektivtrafiken uppgår till 119 145 resor för de tre första månaderna. Jämförande år avser januari till april, vilket är en svår jämförelse då resor med buss böjar avta fram emot våren. Samtidigt sker 41269 resor i länstrafikens lokala linjer, så totalt antal resor är drygt 160 000 per år.

Antal resor med kollektivtrafik Jan-mars

2015 jan-apr*

2014 jan-apr*

2013 jan-apr*

2012 119 145 160 120 170 016 172 452

*dessa perioder har mätningen varit jan-april Kommunens hållbarhetsarbete

Piteå ligger på plats 68 av landets 290 kommuner i Miljöaktuellts ranking 2014, en förbättring på 2 platser sedan 2013. Rankingen speglar kommunernas

hållbarhetsarbete och bygger dels på en enkät och dels på 7 mått.

Styrning och ledning

Arbete pågår även för internt riktade strategier i det interna och mellankommunala arbetet, enligt följande;

 Styrning och ledning – plan för hållbarhet

Plan för hållbarhet har lett till att definitioner för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet tillsammans med 3-4 inriktningar per område har fastställts. Syftet är att tydliggöra både behov och pågående arbete med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Planen är att beslut ska fattas i sin helhet i juni månad.

 Innovation och verksamhetsutveckling

Under perioden har en masterstudent påbörjat arbete dels med att skriva en uppsats kring strukturer och kulturer inom verksamhetsutveckling och dels ett arbete med att utvärdera verksamhetsutvecklingspott och förslags- kommitte. För att klara morgondagens förändringar med bland annat demografiutveckling och generationsskifte så behövs såväl en anpassning av resurser som utveckling av verksamheter och tjänster. Mätning av nyckeltal för antal inkomna ideer har ännu inte påbörjats.

 Varumärket Piteå, kopplat till samverkan För att Piteå ska stå starka i konkurrensen om arbetskraft, invånare och företagsetableringar är det viktigt att arbeta med varumärket Piteå på ett strukturerat sätt. Utmaningen är att göra det samtidigt som Piteås redan starka varu- märke ibland upplevs av andra som en signal om att ”vi kan göra det bäst själva”.

 Samverkan

Samverkan pågår inom länet, fyrkanten och fördjupad samverkan med vissa kommuner. Det är rimligt att anta att arbete med ökad samverkan kommer att medföra förändringar i verksamheterna. De verksamheter som främst berörs är de som ligger längre bort från mötet med medborgaren.

Nyckeltal Region

Senaste värde kvinnor

Senaste värde

män Mar 2015 Mar 2014 Helår 2014 Helår 2013 Antal placerade barn och unga (familjehem, förstärkta

familjehem och institutionsvård) Piteå 33 45 78 120 100

Utredningstider för barn och unga på IFO andel

ärenden i % med utredningstider över 4 mån Piteå 25% 36% 55% 46% 61%

Antal invånare Piteå 20 645 20 815 41 460* 41 241 41 508 41 278

Arbetskraftens storlek 16-64 år (riktvärde är

oförändrad arbetskraft till 2020) Piteå 12 166 12 858 25 024* 25 097 25 219 25 281 Andel öppet arbetslösa 16-64 år. Mål: Högst 4 % Piteå 2,1% 3,0% 2,4% 2,8% 2,7% 3,1%

Riket 2,9% 3,8% 3,2% 3,4% 3,4% 3,8%

Länet 2,5% 3,6% 3,0% 3,0% 3,2% 3,5%

Andel ungdomar 18-24 som är öppet arbetslösa eller i

program med aktivitetsstöd Piteå 11,5% 15,2% 12,5% 13,8% 14,9%

Riket 6,8% 10,5% 8,2% 8,9%

Länet 8,7% 13,2% 10,8% 11,5% 12,8%

Antal nya företag per 1000 invånare (enligt SCB) Piteå 2,1 7,4 8,3

Andel som får plats i förskola inom tre månader, % Piteå 95% 97% 99%

Antal bygglov/aktuell mätperiod Piteå 103 528 456

Andel utrikesfödda i Piteå kommun som är öppet

arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd Piteå 14,7% 17,0% 15,0% 14,6% 16,4%

Riket 13,4% 16,1% 14,7% 14,4%

Länet 13,7% 17,2% 15,2% 15,2% 16,6%

Försörjningsstöd - antal hushåll i försörjningsstöd Piteå 315 445 446 460 760 842 Försörjningsstöd - antal hushåll i försörjningsstöd

under 25 år Piteå 105 159 149 17 264 303

Prognos Antal 6-15 år (Grundskolan) år 2020 Piteå 4 495 4 490

Prognos Antal 16-18 år (gymnasieskolan) år 2020 Piteå 1 423

Prognos Antal 80 år och äldre år 2020 Piteå 2 228 2 504

Antal flyktingar bosatta i Piteå två år efter ankomst till

Piteå Piteå 22 35 31 57

Andel flyktingar bosatta i Piteå två år efter ankomst till

Piteå Piteå 78% 88% 61% 85%

Antal placerade barn och unga (familjehem, förstärkta

familjehem och institutionsvård) Piteå 50 70 78 120 100

Antal rådgivningar reklamationsärenden Piteå 493 582 1 075 926

Antal budgetrådgivning/skuldsanering Piteå 113 130 243 238

Antal resor i kollektivtrafik (inkl. regionaltrafik) Piteå 160 414 485 472 511 227

Sjukpenningtalet bland kommunens invånare Piteå 17,0 7,1 10,2 11,5 10,0

Riket 12,5 6,8 8,6 9,4 8,4

Länet 13,3 6,8 8,8 9,7 8,5

Hemtjänst antal personer Piteå 868 849 842 849

Hemtjänst antal timmar Piteå 27 655 23 280 27 166

Obl. redovisning Sjukfrånvaro, % Piteå 6,9% 2,9% 8,1% 6,1% 5,4%

Frisknärvaro (0 sjukdgr), % Piteå 34% 58% 38% 38% 37%

Frisktalet (0 -7 sjukdgr), % Piteå 66% 83% 68% 68%

Andel heltidstjänster med undantag, % Piteå 91% 95% 93% 92% 93%

Antal timmar som utförs av timanställda Piteå 70 473 15 847 86 320 606 868 613 812

Kvinnors lön i förhållande till mäns lön, % Piteå 90,8% 90,8% 90,9%

Årets resultat Piteå kommun, mkr Piteå -7,1 13,5 21,2 57,8

Resultat nämnd/styrelse, tkr. Mål: minst 0 kr i

årsresultat Piteå -1 275 13 621 11 366 4 244

Resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella

statbidrag i %. Målnivån mellan 2,0% - 3,0% Piteå -1,3% 1,0% 2,9%

Riket 2,2%

Liknande kommuner 2,8%

Likviditet; Betalningsberedskap i antal dagar. Mål:

Minst 30 dagar. Piteå 30 47 73

Socialtjänsten Datum: 2015-04-22

Månadsuppföljning ekonomi mars 2015

Socialtjänsten, exklusive förändring semesterlöneskuld, redovisar ett periodresultat till och med mars om -4,3mkr. Vid samma tidpunkt förra året var motsvarande resultat 2,0 mkr. Skillnaderna mellan åren återfinns såväl inom Stöd och omsorg som inom Äldreomsorg. För helåret bedöms Socialtjänsten i dagsläget redovisa ett budgetunderskott om -8,2 mkr. I jämförelse med bokslutet 2014 är detta en försämring med lika mycket i och med att resultatet före förändring semesterlöneskuld var ett nollresultat.

Det är en svårighet att efter tre månader göra en tillförlitlig årsprognos.

Politik, Förvaltningsledning och administration

Resultatet för perioden är ett överskott på 0,3 mkr och prognosen för helåret är 0,4 mkr.

Politisk verksamhet har ett underskott på ca -0,1 mkr. Anledningen till det är kostnader för nyvalskonferensen. Utbetalning av arvoden kan variera över året och prognosen är ett nollresultat.

Förvaltningsledning har ett överskott på knappt 0,1 mkr. Personalfrämjande åtgärder visar på -0,2 mkr vilket beror på att inköp av julklappar till anställda för föregående år har köpts in även efter årsskiftet.

Guldklockor och årets julklappar kommer att påverka resultatet under resten av året. Prognosen hamnar dock på 0 totalt för förvaltningsledningen.

Administrativa enheten visar ett resultat på drygt 0,3 mkr. Överskottet beror delvis på att personalförstärkning i IT-teamet inte ännu är anställd. Det är övergripande verksamhet och rehabilitering som har ett positivt resultat. Prognosen för helåret är 0,4 mkr.

Stöd och Omsorg exklusive Försörjningsstöd och Personlig assistans

Redovisningen för perioden ger ett underskott för hela avdelningen om -1,1 mkr. Prognosen för helåret bedöms sluta på -2,3 mkr.

Avdelningsledningen redovisar ett överskott för perioden om 0,4 mkr. Överskottet rör främst medel som avsatts till personalkostnader för eventuella tillsättningar senare i år. Årsprognosen beräknas till 2,0 mkr som avser medel avsatta för övriga verksamhetsområdens personalförstärkningar och eventuella viten.

Stöd till försörjning genererar för perioden ett överskott om 0,8 mkr. Till största delen består detta av medel avsatta för vikariekostnader under sommaren samt en viss besparing i och med

senareläggningar av nya tjänster. Senareläggningarna är främsta anledningen till ett förväntat överskott för året om 0,7 mkr.

Stöd till vuxna med funktionshinder uppvisar ett överskott hittills i år på 0,7 mkr. Samtliga verksamheter utom hemtjänst och färdtjänst visar överskott. Bostadsanpassning står för högsta överskottet, 0,4 mkr. Årsprognosen beräknas till 0,5 mkr. Bostadsanpassningen bidrar med 0,5 mkr till detta medan hemtjänsten och färdtjänsten fortsatt generera budgetavvikelser om -0,2 mkr respektive - 0,5 mkr. Viss inbesparing inom personalsidan vid nedsättningar och sjukfrånvaro bidrar även det till överskottet.

Stöd till barn och familj redovisar ett totalt överskott för perioden om 0,7 mkr. De flesta verksamheter

visar överskott förutom förstärkta familjehem. Vid utgången av mars var tio barn placerade här vilket

genererat en budgetavvikelse för perioden om -0,5 mkr. Periodens överskott består främst av

Socialtjänsten Datum: 2015-04-22

Senareläggning av en anställning samt färre placeringar än normalt inom familjehem och institutions- vård bidrar även det till överskottet. Årets budgetavvikelse beräknas i nuläget sluta med ett överskott om 0,8 mkr. Det flesta verksamheter väntas ge positiva överskott tack vare inbesparingar inom personalsidan och färre placeringar. Den gynnsamma situationen inom institutionsvården förväntas inte bestå utan sluta på -1,8 mkr. Däremot väntas förstärkta familjehem hålla viss stabilitet och sluta med en budgetavvikelse om -0,6 mkr, vilket motsvarar fjolårets slutresultat med beaktande av årets ramförstärkning med 1 mkr.

Psykosocialt stöd redovisar ett totalt underskott hittills i år om -3,7 mkr. Inom boendena återfinns -0,6 mkr av underskottet på grund av extraförstärkningar för vårdkrävande brukare. Höjd budgetram för tillsatta tidigare ofinansierade tjänster har då eliminerat underskottet avsevärt. Utredningsverksam- heten med extrabemanning samt köp av hemtjänst bidrar även de till underskottet. Trots ökad budgetram visar Institutionsvård vuxna ett underskott om -0,7 mkr. Anledningen är att fler är

placerade än normalt. I slutet av mars var 26 personer placerade på institution, varav fyra enligt LVM.

Även om budgetförstärkningar i år gjorts med totalt 2,7 mkr förväntas året sluta med ett underskott om -6,3

mkr. Det är extrabemanningarna inom boendena och den dystra situationen med fler institutions- placeringar som främst medför detta, där prognoserna ligger på -1,4 mkr respektive -5,0 mkr.

Nuvarande 26 institutionsplaceringar, är 8-10 fler än snittet de närmast tidigare åren. Förra året fanns fyra LVM-placeringar det första halvåret och fyra det andra. Snittet brukar ligga på 1-4 per år.

Nuvarande fyra LVM-placeringar väntas bli avslutade under våren, men en ny är på ingång. Består trenden av ökade placeringar är risken stor för ännu större underskott än nuvarande årsprognos.

Äldreomsorg

Äldreomsorgens resultat t.o.m. mars är -1,5 mkr (exkl. semesterlöneskulden), motsvarande resultat år 2014 var 1,7 mkr. Det som framförallt har försämrat resultatet är att särskilt boende och

utredning/bedömning avlösning har svårt att hålla budgeten. Prognosen för helåret är -3,6 mkr.

Framtidens äldreomsorg som har ett resultat på 0,2 mkr i mars. Det som förväntas i helårsprognosen är att Framtidens äldreomsorg bidrar med ett plusresultat på 1 mkr.

Avdelningsgemensamt visar på ett plusresultat på 0,9 mkr. I detta resultat ligger medel för arbetskläder som inte börjat förbrukas ännu. Prognosen för avdelningsgemensamt är 1,0 mkr.

Vård och omsorgsboende har i mars ett resultat på -1,0 mkr vilket är likvärdigt med samma period 2014 då resultatet var -0,9 mkr. De allra flesta äldre vårdas idag hemma och de som flyttar in på boenden har ett mycket stort omvårdnadsbehov. Det är anledningen till att flera boenden har svårt att hålla budgeten och prognosen för helåret sätts i dagsläget till -1,0 mkr.

Ordinärt boende har ett resultat på strax under nollsträcket, detta är en ökning med nära 0,4 mkr jämfört med samma månad året innan. De positiva siffrorna kommer främst från Hemsjukvård dag som i mars gör ett resultat på 0,3 mkr och minusresultatet beror på att hemtjänstproduktionen går -0,9 mkr. Detta gör att helårsprognosen sätts till ett nollresultat.

Utredning/Bedömning/Avlösning har ett resultat på nära -1,7 mkr t.o.m. mars vilket är en försämring med -1,0 mkr mot samma period året innan. Denna försämring består till största del av att

hemtjänsttimmarna ökat ytterligare. Under 2014 ökade antalet hemtjänsttimmar med 23 %

motsvarande 40 årsarbetare och vid ingången av 2015 är antalet timmar på en hög nivå. Fler ärenden i

hemtjänst beror på fler äldre, samt nerdragning av platser på särskilt boende. Antalet personer över 80

år har ökat med 243 personer mellan 2010 – 2015 och enligt befolkningsprognosen är ökningen 235

personer fram till 2020. I projektet för framtidens äldreomsorg har medel flyttats till hemtjänsten och

Socialtjänsten Datum: 2015-04-22

en utökning av antalet hemtjänsttimmar. I projektplanen framöver ingår ingen ytterligare förstärkning av hemtjänsten. Helårsprognosen för Utredning/Bedömning/Avlösning sätts till -5,0 mkr.

Omvårdnadsintäkterna och intäkterna för trygghetslarm har t.o.m. mars ett resultat på 0,1 mkr och prognosen för helåret är 0,4 mkr. Färdtjänsten har i mars ett resultat på nära 0,2 mkr och

riksfärdtjänsten 0,1 mkr, helårsprognosen för båda dessa är ett nollresultat.

Försörjningsstöd, Personlig assistans och förändring semesterlöneskuld

Försörjningsstödet redovisar ett periodunderskott om -0,4 mkr, vilket är 0,4 mkr bättre än vid samma period förra året. En anledning till förbättringen är att trenden av lägre antal hushåll som erhåller stöd fortsätter och är nu 12 färre än vid samma tid ifjol. Majoriteten av dessa återfinns i åldersgruppen 65 år och äldre. Trots neddragning av budgetramen med knappt -0,5 mkr för verksamheten bedöms den på årsbasis ge en budgetavvikelse i paritet med det senaste bokslutet, -1,2 mkr.

Personlig assistans visar ett periodresultat om -1,6 mkr. Det är främst intäkterna som genererar detta, vilka kan flyta in väldigt ojämnt under året då schablonersättning först erhålls från Försäkringskassan innan avräkning sker var sjätte månad. Höga personalkostnader som härrör från årets början av semesteruttag och vikariekostnader har även de bidragit till underskottet. Verksamheten beräknas ge ett årsslut med ett underskott om -1,5 mkr. Inom privata assistansen är det sjuklönekostnaderna tillsammans med kommunens kostnader för de privatas volymökningar som främst förväntas orsaka underskottet.

Ekonomikontoret gör i sin prognos bedömningen att förändring av semesterlöneskulden på helår för socialförvaltningen blir – 1 232 tkr.

Ekonomteamet

Angela Nilsson, SO-avd, förs.stöd o pers.ass Emelie Nilsson, ÄO-avd

Stefan Wiksten, Politik, förv.ledn o adm.

ÅRS- BUDGET

2015

PERIODENS FÖRBRUKNING

PERIOD- RESULTAT

PROGNOS ÅRSRESULTAT

Förändring från föreg. månad

Månadsbokslut februari 2015

Prognos avvikelse mot budget %

PROGNOS ÅRSRESULTAT mars 2014

PROGNOS ÅRSRESULTAT mars 2013

POLITIK, FÖRV.LEDN. O ADM 16 761 3 870 318 400,00 -174 492 2,39% 400 300

Politisk verksamhet 1 517 456 -78 0,00 -128 51 0,00% 0 0

Förvaltningsledning 5 506 1 325 50 0,00 151 -101 0,00% 50 20

Administrativa avdelningen 9 738 2 089 345 400,00 -197 542 4,11% 350 280

0

STÖD O OMSORG 227 089 57 144 -1 075 -2 285,00 -3 281 2 206 -1,01% -10 720 -14 700

Avdelningsgemensamt 8 943 1 849 387 2 030,00 -141 527 22,70% 3 150 1 400

Stöd till försörjning 23 010 4 932 811 690,00 246 566 3,00% 430 0

Stöd till vuxna med funktionshinder 20 649 4 447 714 495,00 ²⁸² 431 ^2,40% 50 -200

Stöd till barn och familjer 65 424 15 478 684 800,00 -1 066 1 751 1,22% -6 500 -8 800

Psykosocialt stöd 109 978 30 654 -3 658 -6 300,00 -2 601 -1 057 -5,73% -7 900 -7 400

Omvårdnadsintäkter -915 -215 -13 0,00 -1 -12 0,00% 50 300

0

ÄLDREOMSORG 431 551 104 904 -1 532 -3 600,00 -291 -1 241 -0,83% 4 000 -2 350

Avdelningsgemensamt 13 286 2 326 902 1 000,00 197 705 7,53% 500 0

Framtidens äldreomsorg 3 252 590 194 1 000,00 -153 347 30,76% 3 000 0

Ordinärt boende 55 496 13 564 -45 0,00 -510 465 0,00% 0 0

Vård och omsorgsboende 247 784 60 354 -1 034 -1 000,00 455 -1 489 -0,40% -300 0

Utredning/bedömning/avlösning 126 982 31 975 -1 643 -5 000,00 -345 -1 298 -3,94% 0 -5 000

Omvårdnadsintäkter -14 250 -3 639 78 300,00 58 20 -2,11% 800 2 400

Intäkter trygghetslarm -1 000 -267 17 100,00 7 9 -10,00% 0 250

0

SOC.TJ exkl pers.ass, förs.st., sem 675 400 165 918 -2 290 -5 485,00 -3 746 1 457 -0,81% -6 320 -16 750 0

Försörjningsstöd 18 215 4 948 -393 -1 200,00 -107 -6,59% -2 500 -2 000

Personlig assistans 45 319 10 846 -1 632 -1 500,00 101 -1 733 -3,31% -450 0

Semesterlöneskuld 0 9 353 -2 011 -1 232,00 1 910 -3 921 0,00% -643 -3 000

0

SOCIALTJÄNSTEN totalt 738 934 191 064 -6 325 -9 417,00 -1 836 -4 305 -1,27% -9 913 -21 750