Dagvattenutredning
Kv. Svarven, Sollentuna kommun
Geosigma AB
2018-08-29
Uppdragsledare:
Carolina Åckander
Uppdragsnr:
604880
Grap nr:
17184
Version:
3.0
Antal Sidor:
25
Antal Bilagor:
-
Beställare:
Besqab
Beställares referens:
Anna Lindström
Beställares referensnr:
-
Titel och eventuell undertitel:
Dagvattenutredning Kv. Svarven, Sollentuna kommun
Författad av:
Carolina Åckander
Datum:
2017-08-30
Reviderad:
Carolina Åckander
Datum:
2017-10-19 2017-10-31 2018-08-29
Granskad av:
Jonas Robertsson
Datum:
2017-10-31 2018-08-29
GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331 - 7020 PlusGiro: 417 14 72 - 6 Org.nr: 556412 - 7735
Uppsala
Postadr: Box 894, 751 08 Uppsala Besöksadr: S:t Persgatan 6, Uppsala Tel: 010-482 88 00
Teknik & Innovation Seminariegatan 33 752 28 Uppsala Tel: 010-482 88 00
Göteborg
Stora Badhusgatan 18-20 411 21 Göteborg Tel: 010-482 88 00
Stockholm Sankt Eriksgatan 113 113 43 Stockholm Tel: 010-482 88 00
Sammanfattning
I samband med exploatering av kvarteret Svarven i Häggvik, Sollentuna kommun har Geosigma fått i uppdrag att utföra en utredning med syftet att pröva möjligheterna för bostadsexploatering med avseende på dagvattensituationen.
Förändringen i markanvändning medför en högre andel hårdgjorda ytor inom planområdet.
Recipient för området är Norrviken som ingår i Oxundaåns avrinningsområde och har otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemiskt status.
En förtätning av området enligt föreslagen planskiss medför ökade dagvattenflöden med 135 % för ett dimensionerande 20-årsregn. Årsmedelflödena beräknas öka med 17 % vid den planerade markanvändningen.
För att fördröja det ökade dagvattenflödet inom planområdet bedöms en fördröjningsvolym på 26 m3 vara nödvändig.
För att skapa en fungerande dagvattenhantering med en minskad belastning både på befintligt dagvattensystem och på recipienten, efter planerade förändringar av planområdet, föreslås följande åtgärder:
• Dagvatten från hårdgjorda ytor, som tak och asfaltsytor, inom planområdet leds till växtbäddar och skålade grönytor för rening, fördröjning och infiltration.
• Växtbäddarna och skålade grönytor ansluts till befintligt dagvattensystem och förses med bräddavlopp till befintligt dagvattennät i planområdets västra del.
• För att underlätta dagvattenhanteringen i planområdet bör kantsten mellan hårdgjorda ytor och grönytor undvikas.
• Dagvattenlösningar bör främst placeras utanför bjälklaget.
• Vid bortledning av vatten från gårdsytan kan grusrännor anläggas i anslutning till utkastare för att minska eventuella erosionsrisker som kan uppstå till följd av de höga vattenflödena.
Föreslagen dagvattenhantering innebär att flödesbelastningen på det befintliga dagvattensystemet inte ökar samt att recipienten inte påverkas negativt.
Innehållsförteckning
1 Inledning och syfte ... 5
1.1 Allmänt om dagvatten ... 6
2 Material och metod ... 7
2.1 Material och datainsamling ... 7
2.2 Platsbesök... 7
2.3 Flödesberäkning ... 7
2.4 Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym ... 8
2.5 Föroreningsberäkning ... 8
3 Områdesbeskrivning och avgränsning ... 9
3.1 Markanvändning – Befintlig och planerad ... 9
3.2 Hydrogeologi och Hydrologi ... 10
3.2.1 Infiltrationsförutsättningar och geologi ... 10
3.2.2 Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering ... 12
3.3 Recipient – Status ... 13
3.3.1 Miljökvalitetsnormer (MKN)... 14
3.3.2 Markavvattningsföretag ... 14
3.4 Förutsättningar för dagvattenhanteringen ... 15
4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning ... 16
4.1 Flödesberäkningar ... 16
4.2 Dimensionerande utjämningsvolym ... 17
4.3 Föroreningsbelastning ... 17
4.4 100-årsregn ... 18
5 Lösningförslag för dagvattenhantering ... 19
5.1 Generella rekommendationer ... 19
5.2 Exempellösningar för dagvattenhantering ... 19
5.2.1 Planteringar och ränndalar ... 19
5.2.2 Skålade grönytor ... 21
5.2.3 Skötsel och underhåll ... 22
5.3 Lösningsförslag ... 22
5.4 Extremregn ... 24
6 Referenser ... 25
1 Inledning och syfte
Inom Kv. Svarven i Häggvik, Sollentuna kommun planerar BESQAB att bygga bostäder och Geosigma har fått i uppdrag att utföra en utredning med syftet att pröva möjligheterna för bostadsexploatering med avseende på dagvattensituationen.
Bostäder planeras i 4-9 våningar. Exploateringen innebär en förtätning på fastigheten och innefattar även en boendeparkering under mark.
Dagvattenutredningen syftar till att utreda vilka förändringar den planerade exploateringen kan ha på dagvattenbildningen, samt att bedöma förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), genom infiltration eller fördröjning. Bedömningen grundar sig på de lokala markförhållandena, dimensionerande dagvattenflöden, samt dagvattnets föroreningsgrad.
Uppdraget syftar även till att dimensionera utjämningsmagasin och reningsanläggningar för dagvattnet för att reducera flödestoppar och samtidigt rena dagvattnet genom bland annat sedimentation, fastläggning av partiklar och växtupptag. Till grund för principlösningar i
dagvattenutredningen ska Sollentuna kommuns dagvattenstrategi med tillhörande anvisningar följas.
Figur 1-1. Översiktskarta med ungefärlig placering av planområdet markerat med en röd rektangel (Eniro).
1.1 Allmänt om dagvatten
Dagvatten definieras som ett tillfälligt förekommande vatten som rinner av markytan vid regn och snösmältning. Generellt är ytavrinningens flöde och föroreningshalt kopplad till markanvändningen i ett område. Främst är det dagvatten från industriområden, vägar och parkeringsytor som innehåller föroreningar. Bostadsexploatering kan leda till en större areal hårdgjorda ytor och det är därför viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka konsekvenser detta har på dagvattensituationen.
Vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) används dagvattenlösningar som efterliknar vattnets naturliga kretslopp, såsom infiltration i mark, i stället för att leda bort dagvattnet i konventionella ledningar. På så sätt minskas mängden dagvatten som behöver tas omhand i dagvattennätet och det sker en naturlig rening av dagvattnet.
2 Material och metod
2.1 Material och datainsamling
Bakgrundsmaterial och data som har använts för att genomföra denna utredning är bland annat:
• Situationsplan daterad 2017-06-29, Karavan landskapsarkitekter.
• Sollentuna kommuns dagvattenpolicy (beslutad 2016-04-07)
• SEOM och Sollentuna kommuns stöd inför upphandling av dagvattenutredningar, version 2 (beslutad 2017-02-16)
• Befintliga VA- ledningar (erhållet av beställaren)
• Jordarts- och jorddjupskarta (SGU)
2.2 Platsbesök
Ett platsbesök genomfördes 10 augusti 2017 tillsammans med beställaren. Områdets topografiska förhållanden undersöktes och en översiktlig inspektion av den befintliga dagvattensituationen utfördes.
2.3 Flödesberäkning
Dagvattenflöden för delområden med olika markanvändning har beräknats med rationella metoden enligt sambandet:
𝑄𝑑𝑖𝑚 = 𝑖(𝑡𝑟) ∙ 𝜑 ∙ 𝐴 ∙ 𝑓 (Ekvation 1)
där Qdim är flödet (liter/sekund) från ett delområde med en viss markanvändning.
i är regnintensiteten (liter/sekund·hektar) för ett dimensionerande regn med en viss återkomsttid och beror på tr som är regnets varaktighet, vilket är lika med områdets rinntid.
φ är den andel av nederbörden som rinner av som dagvatten för rådande markförhållanden och dimensionerande regnintensitet. Avrinningskoefficienter för olika markanvändningskategorier har tagits från Svenskt Vattens publikation P110.
A är den totala arean (hektar) för det aktuella delområdet. Arealerna för områdena med olika markanvändningstyper före och efter detaljplanens implementering har beräknats i ArcGIS utifrån ortofoto och plankartor i dwg-format. Även observationer vid platsbesöket har fungerat som underlag vid beräkningarna.
f är en ansatt klimatfaktor, Svenskt Vatten P110 rekommenderar att en klimatfaktor på minst 1,25 för regn med varaktig under en timme oberoende på vilken del av Sverige planområdet ligger. En klimatfaktor på 1,25 har ansatts, i enlighet med Sollentuna kommuns riktlinjer för
dagvattenhantering, för att ta höjd för klimatförändringar och ökade nederbördsmängder.
2.4 Beräkning av dimensionerande utjämningsvolym
Beräkningar av dimensionerande utjämningsvolymer för eventuella fördröjningsanläggningar görs med bilaga 10.6 till Svenskt Vatten P110, enligt ekvation 9.1 i samma publikation som senare korrigerats i en rättningslista (Errata till P110):
𝑉 = 0,06 ∙ (𝑖(𝑡𝑟) ∙ 𝑡𝑟− 𝐾 ∙ 𝑡𝑟𝑖𝑛𝑛− 𝐾 ∙ 𝑡𝑟+𝐾2𝑖(𝑡∙𝑡𝑟𝑖𝑛𝑛
𝑟) ) (Ekvation 2)
där V är den dimensionerande specifika utjämningsvolymen (m3/hared), trinn är områdets rinntid och K är den tillåtna specifika avtappningen från området (l/s∙hared). För att kompensera för att
avtappningen från magasinet inte är maximal annat än vid maximal reglerhöjd multipliceras den tillåtna avtappningen K med en faktor 2/3.
V beräknas som en maxfunktion av olika regnvaraktigheter och intensiteter, vilket innebär att
sambandet tar höjd för vilken typ av regn (korta regn med högre intensitet eller långa regn med lägre intensitet) som bidrar med störst volym vatten som behöver fördröjas.
I denna utredning har återkomsttider motsvarande tät bostadsbebyggelse använts för dimensionering av det nya dagvattensystemet, se tabell 2.1.
Tabell 2.1. Återkomsttider för olika dimensionerande regn. Källa: Svenskt vattens publikation P110
2.5 Föroreningsberäkning
Beräkningar av föroreningsbelastning i dagvattnet utförs med modellverktyget StormTac v.17.3.2.
StormTac använder sig av schablonhalter framtagna inom ramen för olika forskningsprojekt och längre utredningar och bygger på långa mätserier från olika typer av markanvändningsområden (Larm, 2000). Halterna av olika ämnen kan momentant variera kraftigt beroende på flödet och lokala förhållanden.
3 Områdesbeskrivning och avgränsning
3.1 Markanvändning – Befintlig och planerad
Undersökningsområdet utgörs av ett område på cirka 0,48 hektar och består av tidigare exploaterad och delvis uppfylld yta. På fastigheten finns flera byggnader.
Markytan i undersökningsområdet är kuperad och nivån varierar mellan ca +14,5 och ca +20. I norr, öster samt delvis söderut avgränsas undersökningsområdet av natur- och parkmark med gångvägar, gräsytor och skog. I väster ligger Sänkhagsvägen med parkeringsytor och även söderut finns en parkeringsyta.
Berg i dagen förekommer inom aktuell yta samt stora mängder block och sten.
Då området i dagsläget är en bostadsfastighet bedöms inga föroreningar finnas inom fastigheten men detta har inte undersökts och vis exploatering bör avvikelser som kan tyda på föroreningar uppmärksammas och eventuella åtgärder vidtas.
Figur 3-1. Den befintliga markanvändningen inom planområdet. Bakgrundskarta: GIS openstreetmap.
Exploateringen kommer att innebära att den befintliga markanvändningen ersätts med tre
huskroppar runt en gemensam innergårdgård, se figur 3-2. Planområdet kommer förtätas i och med exploateringen vilket kommer påverkar dagvattenbildningen.
Figur 3-2. Planerad markanvändning inom planområdet efter den tänkta exploateringen av området.
Bakgrundskarta: GIS openstreetmap
3.2 Hydrogeologi och Hydrologi
Inga grundvattenmätningar har genomförts på området men vid de geotekniska undersökningarna har grundvattennivån konstaterats ligga djupare än planerad grundläggning.
3.2.1 Infiltrationsförutsättningar och geologi
Infiltrationskapaciteten för en jord beror bland annat på dess kornstorlek, packningsgrad och markens vattenhalt. När marken är torr är infiltrationskapaciteten som högst för att sedan avta vid ökad mättnadsgrad. Vid helt mättade förhållanden kan infiltrationskapaciteten sättas lika med jordens hydrauliska konduktivitet, KS.
I sandiga eller grusiga jordar, som har hög dräneringsförmåga, kan man i allmänhet förvänta sig att mättade eller nära mättade förhållanden aldrig uppkommer nära markytan, så att jordens
infiltrationskapacitet inte avtar särskilt mycket ens under långvariga regn med dimensionerande intensitet. För att marken inte ska översvämmas måste markens infiltrationskapacitet vara så stor att den kan hantera dimensionerande flöden. I Tabell 3-1 nedan anges infiltrationskapaciteter för olika svenska jordtyper.
Tabell 3.1. Mättad infiltrationskapacitet för olika svenska jordtyper (VAV, 1983) Jordtyp Infiltrationskapacitet
(millimeter/timme)
Morän 47
Sand 68
Silt 27
Lera 4
Matjord 25
Geosigma har genomfört en geoteknisk undersökning på området (Tekniskt PM och MUR, 2017) som visar att jordlager utgörs av blandade fyllnadsmassor utlagda på i huvudsak sand. De sandiga
jordarna innehåller stora mängder sten och block. Djup till berg varierar kraftigt över området mellan berg i dagen till över 5 meter under befintlig markyta.
Enligt jordartskartan och jorddjupskartan från SGU består jordlagren inom planområdet huvudsakligen av sandig morän. Jordlagrens mäktigheter uppges till mellan 3 och 10 meter, se Figur 3-3 och
Figur 3-4. Detta stämmer överens med de geotekniska undersökningarna som genomförts av Geosigma.
Figur 3-3. Jordartskartan i skala 1:5 000 från SGU. Planområdet består i huvudsak av sandig morän.
Planområdets ungefärliga placering markeras med svartstreckad rektangel.
Figur 3-4. Jorddjupskartan i skala 1:50 000 från SGU. Jorddjup bedöms till 3-5 m. Planområdets ungefärliga placering markerad med röd rektangel.
Baserat på information från SGU och den geotekniska undersökningen bedöms förutsättningarna för naturlig infiltration av dagvatten i planområdet som bra.
3.2.2 Översiktliga avrinningsförhållanden och befintlig dagvattenhantering
Utifrån områdets topografi bedöms ytavrinningen huvudsakligen ske i västlig riktning ner mot Sänkhagsvägen. En del av vattnet rinner förmodligen även österut och söderut. Befintligt dagvattensystem finns in Sänkhagsvägen och söderut på parkeringen.
Figur 3-5. Flödesriktning, enligt befintlig markanvändning, inom planområdet går i huvudsak i västlig riktning.
Bakgrundskarta: GIS openstreetmap
3.3 Recipient – Status
Planområdet ingår i Norrvikens avrinningsområde, se Figur 3-6. Norrviken ingår i Oxundaåns avrinningsområde och omfattas av Oxundaåns vattensamverkan. Oxundaån rinner ut i Rosersbergsviken i Mälaren.
Figur 3-6. Norrvikens avrinningsområde. Planområdet återfinns inom den röda rektangeln.
3.3.1 Miljökvalitetsnormer (MKN)
Vattendirektivet säger att ”inga vatten får försämras”, vilket i vägledande domslut (Weserdomen) har tolkats som att inga förändringar får göras som leder till att en kvalitetsfaktor för en vattenförekomst nedklassas, eller äventyrar att miljökvalitetsnormerna uppnås (se exempelvis Havs- och
vattenmyndigheten, 2016).
Norrviken har otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemiskt status enligt länsstyrelsens vatteninformationssystem, VISS (2017-08-21). Vattenförekomsten har enligt VISS miljöproblem såsom övergödning och miljögifter. Detta innebär enligt Weserdomen att ingen ytterligare försämring är tillåten.
Miljökvalitetsnormernas kvalitetskrav är att god ekologisk status uppnås 2027 samt god kemisk ytvattenstatus med undantag för bromerade difenyleter och kvicksilver och kvicksilverföreningar.
3.3.2 Markavvattningsföretag
Området för exploateringen omfattas inte av något markavvattningsföretag.
3.4 Förutsättningar för dagvattenhanteringen
Sollentuna kommun har tagit fram en dagvattenpolicy för att underlätta arbetet för inblandade parter i deras arbete med dagvattenfrågor i samband med exploatering av områden inom Sollentuna kommun.
Enligt policyn ska dagvatten hanteras så att:
• Konsekvenserna vid översvämningar minskas
• Den naturliga vattenbalansen bevaras
• Mängden föroreningar minskas
• Dagvattenflöden utjämnas
• Bebyggelsemiljön berikas
4 Flödesberäkningar och föroreningsbelastning
4.1 Flödesberäkningar
I beräkningarna har vedertagna avrinningskoefficienter enligt Svenskt Vatten P110 använts men avrinningskoefficienterna har i viss mån anpassats för att bättre representera de platsspecifika förhållandena, se Tabell 4.1. Det bör noteras att mycket små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora skillnader i flöde så de redovisade flödena bör främst ses som indikatorer på hur flödena kommer att förändras vid den nya markanvändningen och inte som exakta värden.
Tabell 4.1. Areor och använda avrinningskoefficienter för befintlig och planerad markanvändning.
Markanvändning φ (-) Area befintlig
markanvändning (ha)
Area planerad markanvändning (ha)
Naturmark 0,1 0,194 0,086
Gräsyta 0,1 0,178 0,159
Grus 0,5 0,061 0,068
Takyta 0,9 0,045 0,137
Asfalt/plattsättning 0,8 0 0,028
Summa 0,478 0,478
I enlighet med Sollentuna kommuns dagvattenpolicy har ett återkommande 20-årsregn använts för beräkning av dimensionerande flöden.
Dagvattenflöden från planområdet vid ett återkommande 20-årsregn med 10 minuters varaktighet, för befintlig och planerad markanvändning är beräknade enligt Ekvation 1 i Kapitel 2.3 och visas i Tabell 4.2. I tabellen visas även förändringen i årsmedelflöde och dimensionerande flöde. Vid
beräkningar av dagvattenflöde efter planerad exploatering av fastigheten har en klimatfaktor på 1,25 använts för att få fram det dimensionerande flödet. Enligt beräkningar utförda enligt Svenskt Vatten P104 och Dahlström (2010) motsvarar ett 20-årsregn med 10 minuters varaktighet en regnintensitet på 286,6 liter/sekund·hektar. Årsnederbörden har satts till 636 millimeter.
En exploatering av området enligt föreslagen planskiss skulle medföra ökade dagvattenflöden med 135 % för den planerade markanvändningen för ett dimensionerande 20-årsregn och ett ökat årsmedelflöde på 17 %.
Tabell 4.2. Beräknade dagvattenflöden för befintlig och planerad markanvändning vid dimensionerande regn (286,6 liter/sekund·hektar) samt årsflöden (årsnederbörd 636 millimeter).
Dimensionerande flöde (l/s) Årsmedelflöde (l/s)
Befintlig markanvändning 31 0,041
Planerad markanvändning 73 0,048
4.2 Dimensionerande utjämningsvolym
Planområdets dagvattenhantering planeras att dimensioneras så att flödet ut från området inte ökar vid ett dimensionerande 20-årsregn. Detta innebär att utflödet efter exploatering ska begränsas till ca 30 l/s och för detta krävs en fördröjningsvolym på 26 m3.
4.3 Föroreningsbelastning
För beräkning av föroreningshalter i dagvatten från olika typer av markanvändning har schablonvärden från databasen StormTac v.17.3.2 använts, se Tabell 4.3. Schablonvärdena är framtagna vid vetenskapliga studier med långa mätserier av dagvatten.
Beräknad föroreningsbelastning vid planerad markanvändning jämförs med den befintliga markanvändningen för att säkerställa att recipienten inte påverkas negativt. Även beräknade föroreningshalter och mängder efter planerad rening genom växtbäddar presenteras.
Tabell 4.3. Beräknad föroreningsbelastning i dagvatten från planområdet beräknat i StormTac 17.3.2. Grön = halten understiger befintlig halt, orange = halten överstiger befintlig markanvändning. Både halter (µg/l) och mängder (kg/år) redovisas.
Ämne Enhet
Föroreningsbelastning Reningeffekt
Befintlig Planerad Efter föreslagen rening (%)
µg/l kg/år µg/l kg/år µg/l kg/år
Fosfor µg/l 210 0,27 240 0,36 78 0,12 67*
Kväve µg/l 1 400 1,8 1500 2,3 800 1,2 46*
Bly µg/l 10 0,013 12 0,018 1,5 0,0023 87
Koppar µg/l 21 0,027 24 0,037 5,6 0,0085 77
Zink µg/l 70 0,091 81 0,12 9,8 0,015 88
Kadmium µg/l 0,47 0,00061 0,54 0,00082 0,042 0,000063 92
Krom µg/l 8,2 0,011 9,4 0,014 4 0,0061 57
Nickel µg/l 7 0,0091 7,7 0,012 1,2 0,0018 84
Kvicksilver µg/l 0,019 0,000024 0,021 0,000032 0,0085 0,000013 59*
Suspenderad
substans µg/l 50 000 65 56 000 85 12000 19 78
Olja (mg/l) µg/l 480 0,62 550 0,83 170 0,26 69
PAH (µg/l) µg/l 0,38 0,0005 0,45 0,00069 0,052 0,00008 88*
Benso(a)pyren µg/l 0,032 0,000042 0,038 0,000058 0,005 0,0000076 87*
• Låg säkerhet på reningseffekten.
Schablonhalterna indikerar att halterna av samtliga ämnen ökar vid planerad exploatering för orenat dagvatten, men att det efter rening i växtbäddar understiger halterna för befintlig markanvändning.
Rening av dagvattnet minskar belastningen på recipienten Norrviken för alla studerade ämnen jämfört med innan exploatering. Exploateringen bedöms därför inte innebära någon ökad risk för att recipientens status ska försämras. Eftersom planområdet inte har några dagvattenlösningar i
dagsläget kommer exploateringen av planområdet med dagvattenlösningar snarare innebära en positiv åtgärd i arbetet mot en bättre vattenkvalitet i recipienterna.
4.4 100-årsregn
Vid extrema regn, så som ett 100-årsregn, uppstår dagvattenflöden där planområdets dagvattenlösning inte kommer att vara tillräcklig för att omhänderta allt dagvatten.
Enligt länsstyrelsens lågpunktskartering och kartläggning av översvämningsrisk vid skyfall finns det några ytor inom och i närheten av planområdet som riskerar att översvämmas vid skyfall vid nuvarande markanvändning och höjdsättning, se figur 4-1. Översvämningarna bedöms vid skyfall uppgå till max 0.29 m.
Vid exploatering är det viktigt att planera höjdsättningen så att dagvatten kan transporteras via sekundära avrinningsvägar vidare ut på närliggande lokalgator, och att lågpunkter där dagvatten kan ansamlas undviks.
Figur 4-1. Lågpunktskartering och kartläggning av översvämningsrisk vid skyfall. Källa: Länsstyrelsens karttjänst, WebbGIS, 2018-08-29
5 Lösningförslag för dagvattenhantering
5.1 Generella rekommendationer
Undersökningsområdet består av tidigare exploaterad och delvis uppfylld yta. Markytan är kuperad, berg i dagen förekommer men naturlig infiltration av dagvatten till grundvatten bedöms vara möjlig.
Då området i stor utsträckning ska bebyggas och garage ska anläggas under gårdsytan föreslås småskaliga lokala lösningar för hantering av dagvatten. Dessa lösningar, till exempel trädplanteringar och porösa jordar under hårdgjorda ytor kan implementeras på relativt små ytor i planområdet och anpassas till ny bebyggelse.
Lokalt omhändertagande av dagvatten och en minskad belastning på dagvattennätet och recipienten eftersträvas och dagvattenhanteringen inom planområdet bör utformas så att den efterliknar naturliga lösningar.
Dimensionerande regn bedöms ge upphov till relativt stora flöden och det bör säkerställas att avledning från gårdsytan mot föreslagen dagvattenhantering sker på ett säkert sätt och att eventuella erosionsrisker beaktas.
Då området i dagsläget är en bostadsfastighet bedöms inga föroreningar finnas inom fastigheten och infiltration av dagvatten bör därför vara möjligt. Men detta har inte undersökts och vid exploatering bör avvikelser som kan tyda på föroreningar uppmärksammas och eventuella åtgärder vidtas.
Samtliga dagvattenlösningar förses med bräddavlopp som kopplas på det befintliga dagvattennätet.
Utflödet stryps till motsvarande dagens utflöde vid befintlig markanvändning, 30 l/s.
5.2 Exempellösningar för dagvattenhantering
5.2.1 Planteringar och ränndalar
Inom gårdsytor kan dagvattnet med fördel användas för bevattning av planteringar, gräsytor och rabatter. Tillskottet av dagvatten till planteringarna minskar behovet av bevattning och möjliggör en frodigare växtlighet. Hårdgjorda ytor på en innergård kan höjdsättas så att dagvattnet avrinner ytligt till intilliggande planteringar. Stuprör kan förses med utkastare som ansluter till ränndalar, anlagda med exempelvis gatsten, där dagvattnet kan avledas till planteringarna. Exempelbilder på gårdsytor med avledning av takvatten via ränndalar visas i Figur 5-2 och Figur 5-3.
Inom planteringarna anläggs sedan brunnar, i idealfallet svagt upphöjda mot omkringliggande mark, där överskottsvatten vid kraftiga regn kan brädda och avledas vidare. Avledningen kan exempelvis ske till en underliggande grövre fraktion, t.ex. makadam, som ökar den vattenhållande förmågan och förbättrar reningseffekten. I Figur 5-4 visas ett exempel på uppbyggnaden hos en plantering med underliggande grövre lager. Planteringsytor anläggs vanligen med ett tunt mulljordslager (10 – 20 centimeter) följt av ett tjockare lager på 20 – 100 centimeter med grövre fraktion, t.ex. makadam.
Den grövre fraktionen antas vanligen ha cirka 30 % porositet och kan anläggas med makadam, singel eller mer porösa och lätta material såsom lecakulor.
Figur 5-2. Avledning av takvatten till planteringar via ränndalar anlagda i gatsten. Exempelbild från Linnéhuset i Uppsala (Källa: Uppsalahem).
Figur 5-3. Exempel på avledning av takvatten via ränndalar anlagda med gatsten (Källa: Stockholm Vatten AB, n.d.).
Figur 5-4. Principskiss på en överbyggnad med planteringar och ett mer poröst lager under. 1, slitlager 2, luftigt bärlager, 3 makadam eller liknande, 4, befintligt luckrad terrass 5, planteringsgrop med växtjord. Illustration Andrée Olsson (2014-06-19)
5.2.2 Skålade grönytor
Skålade grönytor anläggs som nersänkta ytor där själva nedsänkningen fungerar som en
fördröjningszon. Vatten infiltreras ner i ett underliggande växtlager, som exempelvis består av gräs, och därefter till ett mer poröst lager med exempelvis makadam.
En bit upp från botten anläggs en dräneringsledning som kopplas mot det kommunala
dagvattennätet. Att den placeras en bit upp gör att vatten som bildas vid små regn inte leds bort direkt utan tillåts infiltrera vilket bidrar till ett minskat årsmedelflöde och en minskad
föroreningsbelastning. Vid kraftiga regn tillåts en del av den nedsänkta delen av den skålade ytan vattenfyllas och i sluttningen kan en kupolbrunn placeras där vatten kan brädda till det kommunala dagvattennätet. Avtappning till kupolbrunnen ska bara ske då skålningen är i det närmaste
vattenfylld.
Figur 5-2. Schematisk bild som visar hur en kupolbrunn bör anläggas i förhållande till den skålade ytan.
5.2.3 Skötsel och underhåll
För att planteringar etc. ska bibehålla sin fördröjande och renande funktion under längre perioder krävs skötsel och underhåll. Eftersom konstruktionerna skiljer sig åt behöver individuella
skötselplaner utformas. Generellt gäller dock att sedimenterande partiklar från dagvattnet täpper igen filtermaterialet som de olika dagvattenlösningarna är uppbyggda av, därför krävs det att filtermaterialet byts ut med jämna mellanrum. Det mesta av föroreningarna fastläggs i det översta lagret av filtermaterialet. Enligt studier (bl.a. Sundin, 2012) kan det översta lagret av filtret behöva bytas ut inom 5-25 år och hela filtret inom 25-50 år. Utöver filtermaterialet krävs även en
kontinuerlig tillsyn av inflödesvägar och bräddavlopp så att dessa inte sätts igen av t.ex. skräp. Då växtligheten spelar stor roll är det viktigt att det sker en regelbunden skötsel och återplantering av nya växter om dessa dör. Vid långa perioder utan regn kan det även vara nödvändigt att
stödbevattna växterna.
5.3 Lösningsförslag
För att skapa en fungerande dagvattenhantering med en minskad belastning både på befintligt dagvattensystem och på recipienten, efter planerade förändringar av planområdet, föreslås följande åtgärder:
• Dagvatten från hårdgjorda ytor, som tak och asfaltsytor, inom planområdet leds till växtbäddar och skålade grönytor för rening, fördröjning och infiltration.
• Växtbäddarna och skålade grönytor ansluts till befintligt dagvattensystem och förses med bräddavlopp till befintligt dagvattennät i planområdets västra del.
• För att underlätta dagvattenhanteringen i planområdet bör kantsten mellan hårdgjorda ytor och grönytor undvikas.
• Dagvattenlösningar bör främst placeras utanför bjälklaget.
• Vid bortledning av vatten från gårdsytan bör rusrännor anläggas i anslutning till utkastare för att minska eventuella erosionsrisker som kan uppstå till följd av de höga vattenflödena.
Nedan följer rekommendationer och utformning av den föreslagna dagvattenhanteringen som minskar föroreningsbelastningen på recipienten genom fördröjning och rening i växtbäddar och skålade grönytor. Placering av föreslagna dagvattenlösningar presenteras i Figur 5-5. Dessa
dagvattenlösningar har valts för planområdet eftersom lämpliga ytor för dagvattenlösningar under mark är begränsade på grund av underliggande byggnationer som garage samt att ytorna för större dagvattenlösningar som ytvattendammar är begränsade.
Figur 5-5. Placering och ungefärlig dimensionering av dagvattenlösningar som förslås inom planområdet. Blå pilar visar det bedömda dagvattenflödet efter exploateringen.
För att erhålla en fördröjningsvolym på 26 m3 krävs att ca 2,5 % av planområdets totala yta utgörs av dagvattenlösningar i form av planteringar och skålade grönytor med underliggande mer porösa lager med t.ex. makadam. Detta är baserat på ett beräkningsexempel där mäktigheten på den grövre fraktionen antagits vara 0,7 m och porositeten 30 %. Fördröjningszonen i de skålade grönytorna har antagits vara ca 15 cm och det underliggande lagret med en grövre fraktion, ca 0,35 cm djupt med 30 % porositet. Ca 70 m2 har antagits utgöras av planteringar och ca 50 m2 utgörs av skålade grönytor, och detta ger en fördröjningsvolym på totalt ca 27 m3. Om fördröjningslagret med
makadam görs mäktigare kan ytorna som avsatts för dagvattenhantering minskas men då måste det säkerställas att detta är möjligt med tanke på jorddjup, bjälklagen, grundvattennivåer etc.
I dagsläget planeras taken efter exploatering att luta inåt mot innergården. Då garage planeras under en stor del av innergården måste en stor del av takvattnet ledas bort till lösningar utanför
innergården. Om dagvattenlösningar ska anläggas på bjälklag ställer detta krav på bjälklagens hållfasthet och även den långsiktiga funktionen och förmågan att förhindra vatteninträngning i konstruktionen är oklar.
Föreslagen dagvattenhantering innebär att flödesbelastningen på befintligt dagvattensystem blir densamma som i dagsläget och reningen av dagvattnet förbättras så att recipienten inte påverkas negativt.
5.4 Extremregn
Höjdsättningen av planområdet bör planeras för att klara hanteringen av extremregn, som till exempel ett 50- eller 100-årsregn, genom att om föreslagna fördröjningsanläggningar bräddar rinner överskottsvattnet, enligt figur 5-5, ut på vägarna och naturmark för vidare transport mot recipienten.
Denna lösning medför att risken för skador på hus och grundläggning kan minskas.
Byggnader bör ligga högre än intilliggande mark och gårdsytor behöver höjdsättas så att vatten kan avrinna ytligt mot gatan eller till omgivande naturmark.
6 Referenser
Alm, H., Banach, A., Larm, T., 2010. Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten. Svenskt Vatten Utveckling, rapport Nr 2010-06
Detaljplaneunderlag nybyggnad bostäder, S04 garage, GGArkitekter, 2017-04-24 Havs- och vattenmyndigheten. 2016. Följder av Weserdomen. Analys av rättsläget med sammanställning av domar. Rapport 2016:30
Larm T. 2000. Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. VA-FORSK-rapport 2000-10.
Länsstyrelsens planeringsunderlag, Stockholms län, WebbGIS,
http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/Stockholm/Planeringsunderlag/, hämtat 2018-08-29 Situationsplan planområde, Karavan arkitekter, 2017-06-29
Sollentuna kommun, Dagvattenpolicy för Sollentuna kommun, Sollentuna författningssamling Dnr 2015/0683 KS, 2016-04-07
Sollentuna kommun och Sollentuna energi och miljö (SEOM), Stöd inför upphandling av dagvattenutredningar – vilka frågor ska utredningen svara på., version 2, 2017-02-16 Svenskt Vatten, 2016. P110 Avledning av dag-, drän-, och spillvatten.
Svenskt Vatten, 2011. P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem.
Svenskt Vatten, 2011. P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering - råd vid planering och utförande.
Sollentuna kommun, Dagvattenpolicy för Sollentuna kommun, Sollentuna författningssamling Dnr 2015/0683 KS, 2016-04-07
Sollentuna kommun och Sollentuna energi och miljö (SEOM), Stöd inför upphandling av dagvattenutredningar – vilka frågor ska utredningen svara på., version 2, 2017-02-16
