Enheten för analys 2002-09-24 Upplysningar:
Katriina Severin 08-786 92 26
Fjärde avstämningen av bostadsbidrag
Resultatet av genomförda avstämningar av bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar
Sammanfattning
Bostadsbidrag har man under flera år. 48 procent av 2000 års bidragshushåll har haft bostadsbidrag minst sedan 1997 Den som söker bostadsbidrag skall göra en bedömning av den bidragsgrundande inkomstens storlek och göra anmälan så snart inkomsten ökar. Tre års erfarenhet av avstämningar har inte inneburit att hushållen blivit bättre på att bedöma sin årsinkomst jämfört med den inkomst hushållet senare visade sig ha enligt taxering. Först uppgiven inkomst får oftast gälla året ut, även om inkomsten ökat
Differensen mellan preliminärt och slutligt bidrag ökar med tiden tvärtemot förväntningarna. Även de hushåll som haft bostadsbidrag i flera år får betala tillbaka en allt större del av sitt allt lägre
preliminära bidrag
Hushåll som har preliminärt bostadsbidrag hela året anmäler inkomständring i större utsträckning om de bor i områden där det inte är vanligt att ha bidrag hela året än om de bor i områden där majoriteten har bostadsbidrag hela året
T o m år 2001 har 82, 73 resp 57 procent av återkrav avseende 1997, 1998 resp 1999 års bidrag återbetalats
• försäkringsanalyser
• uppföljningar
Försäkringsanalys går ut på att kontinuerligt och systematiskt samla in, sammanställa och analysera data om de olika förmånerna inom social- försäkringen.
Publiceringen sker endast på nätet.
Skriftserier som ges ut av Riksförsäkringsverket:
RFV Föreskriver (RFFS) Författningar med bindande föreskrifter.
RFV Rekommenderar (RAR) Allmänna råd om tillämpningen av författningar.
RFV Vägledning Beskrivning av författningsbestämmelser, allmänna råd, förarbeten, rättspraxis, exempel och kommentarer.
RFV Analyserar Resultat av utrednings- och utvärderingsarbete.
RFV Anser Tolkningar av rättsläget, uttalande om verkets åsikt i olika frågor och framställningar till regeringen.
RFV Informerar Redovisning av statistik, upplysningar om regler, rutiner och praxis.
RFV Redovisar Försäkringsanalyser och rapporter av mer begränsad omfattning.
Bakgrund
From 1997 är bostadsbidraget preliminärt. Det preliminära bidraget baseras på en inkomst som hushållet självt uppskattar sig ha under kalenderåret. Bidraget stäms senare av mot taxerad inkomst. För mycket utbetalt bidrag ska återbetalas och för lågt bidrag justeras genom en extra utbetalning.
Hittills har fyra bidragsavstämningar gjorts, av 1997 till 2000 års bidrag.
Senaste avstämning skedde i januari 2002. I denna rapport redovisas resultatet av den senaste avstämningen och jämförelser mellan samtliga avstämningar.
Hushållen beskrivs dels på riksnivå, dels ur vissa aspekter fördelade i regionala verksamhets-/lokalkontorsområden.
Resultat av genomförda avstämningar har även tidigare publicerats i serien RFV REDOVISAR.
Samtliga hushåll med bostadsbidrag
År 2000 hade 340 000 hushåll bostadsbidrag någon gång under året. I denna rapport är antalet 314 500. För ca 25 000 hushåll saknas samlad information eller har avstämning skett manuellt. Av 314 500 har hälften, 48 procent, haft bidrag minst sedan 1997. 23 procent var nytillkomna hushåll.
Antal hushåll med bostadsbidrag
Hushållstyp 1999 2000
Antal % Antal %
Ensamföräldrar 213 200 60 198 200 63
Samboende föräldrar 77 600 22 63 100 20
Unga utan barn 64 000 18 53 200 17
Samtliga 354 800 100 314 500 100
Antalet hushåll med bostadsbidrag minskar år för år, främst p g a att inkomstnivån allmänt stiger medan reglerna för att få bostadsbidrag behållits så gott som oförändrade sedan 1997.
Summa slutligt bostadsbidrag, miljoner kronor
Hushållstyp 1998 1999 2000
Mkr % Mkr % Mkr %
Ensamföräldrar 3 564 69 3 361 70 3 121 73
Samboende föräldrar 1 319 25 1 148 24 934 22
Unga utan barn 296 6 263 6 212 5
Samtliga 5 179 100 4 772 100 4 267 100
Not: Inkl hushåll som avstämts manuellt är summa slutligt bidrag 1998–2000 5 337, 4 935 resp 4 373 miljoner kronor
Merparten av bostadsbidragen går till ensamföräldrar och minst andel går till unga utan barn (18–28 år) där nära tre fjärdedelar är studerande ungdomar. År 2000 utgjorde ensamföräldrarna 63 procent av hushållen och fick 73 procent av bidragsbeloppet. 17 procent var ungdomar och de fick 5 procent av bidragen.
År 2000 fick 41 procent av hushållen först för högt preliminärt bidrag och 56 procent fick för lågt bidrag. 1997 var andelen återbetalningsskyldiga högre, 46 procent, och 52 procent fick för litet. Att så många får ytterligare utbetalning beror främst på att det preliminära bidraget varje månad först avrundas nedåt till närmast 100-tal kronor.
Summa för mycket utbetalt bostadsbidrag
0 100 200 300 400 500 600 700
1997 1998 1999 2000
Miljoner kronor
Unga utan barn Samboende föräldrar Ensamstående föräldrar
Den bidragsdifferens som uppstår vid avstämningen summeras varje år till flera hundra miljoner kronor. Summan av för mycket utbetalt bidrag
minskar med åren eftersom antalet hushåll minskar, från nära 700 miljoner 1997 till ca 496 miljoner år 2000. Dessvärre minskar inte det genomsnittliga återbetalningsbeloppet per hushåll. Utbetalningsbeloppen är förhållandevis små. Differens under 200 kronor föranleder ingen åtgärd från försäkringskassans sida.
Den takt med vilken hushållen återbetalar för högt bidrag har minskat något. Under 1999 återbetalades 60 procent av 1997 års återbetalnings- krav. Under 2001 återbetalades 57 procent av 1999 års återbetalnings- krav. T o m december 2001 har 82, 73 resp 57 procent av kraven avseende åren 1997, 1998 resp 1999 återbetalats.
Summa tilläggsutbetalning av för lågt preliminärt bostadsbidrag
0 100 200 300 400 500 600 700
1997 1998 1999 2000
Miljoner kronor
Unga utan barn Samboende föräldrar Ensamstående föräldrar
Genomsnittligt bostadsbidrag per månad resp år, inkl bidragsdifferens
0 500 1000 1500 2000 2500
1997 1999 1998 2000 1997 1999 1997 1999 1998 2000 1997 1999
Kronor per månad
Tilläggsutbetalningsbelopp Återbetalningsbelopp Hushåll som har fått för högt
bidrag
Hushåll som fått för lågt bidrag
Ensamst föräldrar
Samboende föräldrar
Unga utan barn
Ensamst
föräldrar Samboende föräldrar
Unga utan barn
Ovanstående diagram visar det genomsnittliga bostadsbidraget per månad som preliminärt bidrag har gått ut, för olika hushållstyper och år.
De färgade delarna i varje stapel visar tillsammans storleken av det preliminära bidraget, den ofärgade delen visar storleken av extra utbetal- ningen och den mörkare delen visar hur stor andel av ett genomsnittligt bidrag som ska betalas tillbaka. Att ungdomar är återbetalningsskyldiga för en så stor andel beror främst på att gränsen för när inkomsten börjar reducera bidraget är låg, många når snabbt över gränsen. Även sam- boende föräldrar har låg inkomstgräns för när bidraget börjar reduceras.
Det är i sig inte anmärkningsvärt att ha fått för högt bostadsbidrag. Den situationen uppstår alltid när hushållet får en inkomstökning som medför att för mycket bidrag redan betalats ut under innevarande år. Anmäls den nya inkomsten till försäkringskassan upplyses bidragstagaren om att utbetalningarna upphör och om för högt belopp redan betalats ut.
Däremot vidtas inga andra åtgärder från kassans sida för återbetalning redan nu, förmodligen därför att även den nya inkomsten är en
uppskattning. Man avvaktar till avstämningen mot taxerad inkomst.
Försäkringskassans rutiner avseende avstämning och informationen till hushållen om hur avstämningen fungerar har successivt förbättrats under de senare åren.
Det är dock inte hushåll med redan upphörda utbetalningar som utgör majoriteten av dem som har fått för högt bidrag. De flesta har bidrag hela året eller åtminstone vid kalenderårets slut.
Det är stor skillnad på inkomstens storlek mellan dem som har fått för högt och dem som har fått för lågt preliminärt bidrag (se bilaga, diagram 1), något som skillnaderna i de slutliga bidragen redan har indikerat. Ensam- stående föräldrars inkomstnivå fortsätter att stiga medan nivån sjunker fortsatt för samboende föräldrar. Unga utan barn har låg och i det närmaste oförändrad inkomstnivå. 5–6 procent av samtliga har enligt taxering ingen bidragsgrundande inkomst alls.
Att uppskatta sin inkomst tycks inte bli lättare med åren. Inte mer än 30 procent av dem som har fått för högt bidrag har anmält ändrad inkomst.
Barnfamiljer bedömer sin årsinkomst i genomsnitt till mellan 85 och 115 procent av den taxerade inkomsten, ensamstående föräldrar har något mindre intervall. Att unga utan barn har ännu svårare att uppskatta inkomsten på ett bra sätt beror på flera faktorer. Dels har de mindre rörelsefrihet innan inkomsten överskrider gränsen för oreducerat bostads- bidrag, dels har de bidraget under något kortare tid under året och mera hinner hända efter att utbetalningarna har upphört.
Hushåll som haft bostadsbidrag från 1997 till 2000
151 300 hushåll eller 48 procent av dem som hade bostadsbidrag år 2000 har haft det minst sedan 1997.
Antal hushåll
Ensamstående föräldrar
Samboende föräldrar
Unga utan barn Samtliga
Antal % Antal % Antal % Antal %
Samtliga 110 600 73 33 600 22 7 100 5 151 300 100
42 procent fick först för högt bidrag och 55 procent fick för lågt. Det innebär så gott som samma fördelning som för samtliga hushåll år 2000.
Summa slutligt bostadsbidrag, miljoner kronor
1997 1998 1999 2000
Mkr % Mkr % Mkr % Mkr %
Ensamföräldrar 2 230 74 2 303 71 2 179 74 1 921 76
Samboende
föräldrar 750 25 760 24 710 24 572 23
Unga utan barn 39 1 52 2 51 2 36 1
Samtliga 3 020 100 3 116 100 2 939 100 2 529 100
Summan av slutliga bidrag till denna grupp har minskat från 3 miljarder till 2,5 miljarder.
Summa för mycket utbetalt bidrag för hushåll som haft bostadsbidrag från 1997 till 2000
0 50 100 150 200 250
1997 1998 1999 2000
Miljoner kronor
Unga utan barn Sammanb föräldrar Ensamst föräldrar
Summa tilläggsutbetalning av för lågt preliminärt bidrag för hushåll som haft bostadsbidrag från 1997 till 2000
0 50 100 150 200 250
1997 1998 1999 2000
Miljoner kronor
Unga utan barn Sammanb föräldrar Ensamst föräldrar
Bidragsdifferensen däremot ökar varje år trots att dessa 151 300 hushåll väl känner till den årliga avstämningen.
Genomsnittligt bostadsbidrag per månad inkl bidragsdifferens för hushåll som haft bidrag från 1997 till 2000
0 500 1000 1500 2000 2500 3000
1997 1999 1998 2000 1997 1999 1997 1999 1998 2000 1997 1999
Kronor per månad
Tilläggsutbetalningsbelopp Återbetalningsbelopp Hushåll som fått för lågt bidrag
Hushåll som fått för högt bidrag
Ensamst föräldrar
Samboende föräldrar
Unga utan barn
Ensamst föräldrar
Samboende föräldrar
Unga utan barn
Not Färgad del av stapel=preliminärt bidrag Not Ljusgrå plus ofärgad del=slutligt bidrag
De hushåll som haft bidrag i flera år har tidigare haft högre slutligt bidrag än andra hushåll. Efter fyra bidragsår ligger nivån i stort sätt som för hushållen i övrigt.
Den genomsnittliga skulden per hushåll här är alltså högre varje år som framgår av diagrammet ovan. Även tilläggsutbetalningsbeloppet är större.
Att uppskatta inkomsten är med andra ord lika svårt oavsett om man haft bostadsbidrag ett eller flera år.
Vart tionde hushåll, 15 600, av dem som haft bidrag i minst fyra år har fått för högt bidrag varje år
Antal hushåll med för högt bidrag, fördelning år 2000 Ensamstående
föräldrar
Samboende föräldrar
Unga utan barn Samtliga
Antal % Antal % Antal % Antal %
12 200 78 3 200 21 200 1 15 600 100
Ensamföräldrar är överrepresenterade bland dem som har bostadsbidrag under flera år och ännu mera bland dem som är återbetalningsskyldiga flera år i rad.
Av samtliga grupper som har fått för högt bidrag är det slutliga bidraget numera lägst för dem som är återbetalningsskyldiga varje år och bidraget har sjunkit kontinuerligt.
Genomsnittligt bostadsbidrag per månad inkl bidragsdifferens, hushåll som fått för högt bidrag varje år
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000
1997 1998 1999 2000 1997 1998 1999 2000 1997 1998 1999 2000
Kronor per bidragsmånad Återbetalningsbelopp
Slutligt bidrag Ensamst föräldrar
Sammanb föräldrar
Hushåll utan barn
Summan av återbetalningskraven ligger varje år mellan 60 och 70 miljoner kronor.
Mer än vart tredje hushåll här får betala tillbaka hela sitt preliminära bidrag. Av dem fick 900 hushåll, 15 procent, betala tillbaka hela bidraget även för 1999.
Dessa 15 600 hushåll har de högsta inkomstnivåerna, ca 15 procent högre än andra hushåll som också fått för högt bidrag under år 2000. I den här gruppen finns förmodligen flera av de hushåll som har osäkra och ojämna inkomster.
Vissa likheter och olikheter mellan lokala kontorsområden
Avstämningarna har varje år visat att en stor andel bostadsbidragshushåll får årligen för högt preliminärt bidrag och då oftast också för fler månader om året än vad som motsvaras av det slutliga bidragets storlek.
Syftet med att beskriva bidragshushållen på regional nivå är att se om lokala kontorsområden som har hög andel barnhushåll som har
preliminärt bostadsbidrag hela året i något relevant avseende skiljer sig från kontor som inte har så hög andel helårsbidrag. Här har valts enbart barnhushåll eftersom unga utan barn har helt annan situation vad gäller bidragstidens längd.
Totalt fanns 268 kontor. Dessa har delats i fyra grupper: kontor där andelen barnhushåll som har bidrag hela året är minst 66,6 procent av samtliga hushåll med bostadsbidrag, mellan 60 och 66,6 procent, mellan 50 och 60 procent samt högst 50 procent.
Kontor grupperade efter hur stor procentuell andel av bostadsbidrags- ushållen år 2000 hade preliminärt bidrag hela året. Diagrammet visar också antalet hushåll och spridningen av antalet hushåll inom varje grupp
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000
högst 50 %
50-60 %
60-66,6 %
över 66,6 %
16 lokalkontor
90 lokalkontor
117 lokalkontor
45 lokalkontor
Antal hushåll Andel helårsbidrag
Ovanstående lådagram visar att ju flera hushåll som har bostadsbidrag inom kontorsområdet desto vanligare är det att man har bidrag hela året och tvärtom, ju färre bidraghushåll desto mera sällan har man bostads- bidrag i 12 månader.
Diagrammet visar också spridningen i antalet hushåll med bostadsbidrag inom varje grupp. T ex ser man att kontor där mer än 66,6 procent har bidrag hela året generellt är större än kontor i andra grupper. Själva lådan (som visar första kvartilen, medianen och tredje kvartilen) visar att 75 procent av dessa kontor har fler än ca 1 100 bostadsbidragshushåll, 50 procent har fler än 2 100 hushåll och 25 procent har fler än 3 400 hushåll.
Det högsta antalet inom ett kontor är ca 6 700 hushåll.
87 procent av bidragshushållen bor tämligen jämnt fördelade inom de kontorsområden där minst 60 procent har utbetalning hela året. Bara 1 procent av hushållen bor inom de 16 kontor där färre än hälften har preliminärt bidrag hela året.
Det är framför allt i och kring de större städerna som flest hushåll har preliminärt bidrag hela året.
Rött/svart = mer än 66,6 procent Grönt/ljusgrått = 60–66,6 procent Randigt = 50–60 procent
Ofärgat = högst 50 procent
Varför är områden där det är minst vanligt att ha bostadsbidrag hela året också områden där färre hushåll över huvud taget har bostadsbidrag medan områden där det är vanligare med helårsbidrag också har långt fler bidragshushåll? Förklarar skillnader i de bidragsgrundande förhållandena – bostadskostnad, inkomst, familjestorlek – helt olikheterna eller tyder något på skillnader också i förhållningssätt, både från försäkringskassans och individens sida?
Det visar sig att hushåll som bor i områden där de flesta har bidrag hela året har klart högre bostadskostnad än hushåll i andra områden (se bilaga, tabell 1). Bostadens storlek däremot liksom medelantalet barn per hushåll varierar endast litet mellan områden.
Också inkomstnivåerna är olika i de olika grupperna. Hushåll som bor i områden där flera har bidrag hela året har också lägre genomsnitts- inkomst (se bilaga, tabell 2). Inkomsten är lägre även för dem som inte själva har uppburit bidrag helt år. På motsvarande sätt har hushåll högre inkomstnivå om de bor i områden med låg andel helårsbidrag oavsett om de själva får utbetalningar helt år eller inte.
En del av skillnaden i bidragstidens längd förklaras alltså av skillnaden i bostadskostnad men inkomstbilden tyder också på att det är annat än inkomstens storlek som avgör hur länge preliminärt bidrag utgår. Det kan bland annat handla om att bidragstagarna på mindre orter har flera personliga kontakter med försäkringskassan och att man på så sätt får ytterligare vägledning i olika försäkringssammanhang samtidigt som individen är angelägen om att inte ha bostadsbidrag längre än nödvändigt och vice versa; på större orter är man mera anonym, har kanske mera sällan personlig kontakt med försäkringskassan etc.
Exempelvis är skillnaden i genomsnittsinkomst mellan olika grupper ensamstående föräldrar inte särskilt stor, andelen med mycket låga inkomster är dock större i områden med lägre medelinkomst. Samtidigt har ensamföräldrar som bor i områden där det är vanligt att ha bidrag hela året relativt stor andel hushåll med högre inkomster. Avstämnings-
resultatet visar att dessa hushåll ofta har preliminärt bidrag hela året och tar skulden när den kommer. Ett förhållningssätt som inte är lika tydligt i andra områden.
Benägenheten att anmäla inkomständringar tycks vara olika i olika kontorsområden.
Andel hushåll inom lokalkontorsområdet som anmält inkomständring. Hushållen är fördelade också efter bidragstidens
längd
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
66,6- % 60-66,6 % 50-60 % -50%
procent
Bidrag hela året Bidrag vid årsslutet men inte hela året
Ej bidrag vid årsslutet
Av hushåll som bor i ett område där högst hälften har bostadsbidrag hela året men som ändå själva har preliminärt bidrag helt år har 45 procent anmält inkomständring mot 30 procent om man bor i områden där två av tre hushåll har bidrag hela året och där hushållet självt tillhör majoriteten.
Det har dock betydelse i sammanhanget att andelen hushåll med så låga inkomster att ändringsanmälan i praktiken saknar betydelse är högst i områden med längre bidragsperioder.
Hushåll som inte har haft bidrag helt år men ändå har det vid årets slut anmäler på liknande sätt, anmälningsfrekvensen är högre ju mindre vanligt det är med bidrag hela året även om skillnaden inte är så stor mellan områden. Här anmäler mellan 20 och 25 procent. Samboende föräldrar anmäler oftare än ensamstående.
Minst, men enligt samma mönster, anmäler de vars preliminära bidrag upphörde under året, 15–20 procent. Utbetalningarna har alltså upphört av annan anledning än registrerad inkomstökning.
Bilaga
Diagram 1 Genomsnittlig bidragsgrundande inkomst enligt taxering
0 50 100 150 200 250
1997 1998 1999 2000 1997 1998 1999 2000 1997 1998 1999 2000
1000-tal kronor
Hushåll med återbetalning Hushåll med utbetalning
Hushåll utan barn Sammanboende föräldrar Ensamstående
föräldrar
Tabell 1 Bidragsgrundande bostadskostnad i olika lokalkontors- områden
Hushåll Procentuell andel helårsbidrag
66,6–% 60–66,6 % 50–60 % –50 % Ensamstående
bostadsbidrag hela året 4 784 4 428 4 178 4 197 bostadsbidrag del av året 4 498 4 247 4 035 4 030 Sammanboende
bostadsbidrag hela året 5 040 4 849 4 531 4 738 bostadsbidrag del av året 4 892 4 686 4 572 4 515
Tabell 2 Bidragsgrundande inkomst enligt taxering i olika lokal- kontorsområden
Hushåll Procentuell andel helårsbidrag
66,6–% 60–66,6 % 50–60 % –50 % Ensamstående
bostadsbidrag hela året 137 460 143 708 144 493 151 156 bostadsbidrag del av året 153 165 157 685 153 097 157 262
Sammanboende
bostadsbidrag hela året 132 434 140 995 159 227 173 833 bostadsbidrag del av året 190 062 205 286 218 524 233 025
2001:1 Socialförsäkringar, jämställdhet och ekonomisk tillväxt 2001:2 Utveckling av närståendepenning under 1990-talet 2001:3 Vad får oss att arbeta fram till 65?
2001:4 Partiell sjukskrivning – förekomst och utfall
2001:5 Kvinnor, män och sjukfrånvaro, om könsskillnader i sjukskrivning, förtidspensionering och rehabilitering
2001:6 Tredje avstämningen av bostadsbidrag. Resultat av genom- förda avstämningar av bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar
2001:7 Invandrares förtidspensioner under 1990-talet
2001:8 Trender och tendenser för bostadsbidrag bidragsåren 1997–1999
2001:9 Barn med vårdbidrag
2001:10 Ekonomiska drivkrafter eller selektion i sjukfrånvaron?
2001:11 Långtidssjukskrivna – diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete. En jämförelse mellan 1999 och 2000
2002:1 Karakteristika hos personer som är sjukskrivna och arbetslösa 2002:2 Vad kostar olika sjukdomar?
2002:3 Långtidssjukskrivna – diagnos, yrke, arbetsgivare och återgång i arbete. En jämförelse mellan 2000 och 2001
2002:4 Prissättningen av parallellimporterade läkemedel i Sverige 2002:5 Samråd i rehabiliteringen.Samrådet mellan handläggare och de
försäkrade 2001. Rapport från RFV:s tillsyn
2002:6 Fjärde avstämningen av bostadsbidrag. Resultatet av genom- förda avstämningar av bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar
