Planerade ledningsförändringar vid Blankaström, Högsby kommun, Kalmar län

(1)

Samrådsredogörelse

Planerade ledningsförändringar vid Blankaström, Högsby

kommun, Kalmar län

December 2018

E.ON Energidistribution AB Nobelvägen 66

205 09 Malmö eon.se

T 040 - 25 50 00

Konc. 7076

Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2 Org. Nr: 556070-6060 Säte: Malmö

2019-102472-0001 2019-09-06

(2)

Projektorganisation

E.ON Energidistribution AB 205 09 Malmö

eon.se

ÅF Industry AB Box 585 201 25 Malmö www.afconsult.com

Rapporten har upprättats av och

För kartor i underlaget innehas rättighet:

2019-102472-0001 2019-09-06

(3)

sid 3/24

Innehållsförteckning

1 Samråd 4

1.1 Bakgrund 4

1.2 Genomförande av samråd 4

1.3 Stråkalternativ 5

2 Inkomna synpunkter och bemötanden 6

2.1 Länsstyrelsen i Kalmar län 6

2.2 Högsby kommun 8

2.3 Försvarsmakten 9

2.4 Havs- och vattenmyndigheten (HaV) 9

2.5 Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) 9

2.6 Luftfartsverket 11

2.7 Skanova/Telia Elskyddsärenden 11

2.8 Skogsstyrelsen 12

2.9 Statens Geotekniska Institut (SGI) 13

2.10 Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) 14

2.11 Svenska Kraftnät, SvK 15

2.12 Trafikverket 17

2.13 Östra Smålands ornitologiska förening 18

2.14 Östra Smålands Kommunalteknikförbund, ÖSK 19

2.15 Fastighetsägare 19

2.16 Övriga samrådsinstanser 24

3 Val av stråk och utformning 24

2019-102472-0001 2019-09-06

(4)

sid 4/24

1 Samråd 1.1 Bakgrund

E.ON Energidistribution AB avser att förstärka region- och lokalnätet kring Fågelfors och Blankaström i Högsby kommun, genom att uppföra en ny 50/10 kV transformatorstation längs befintlig 50 kV kraftledning Blankaström-Tränsjömåla. Den nya stationen, benämnd Nötebro, kommer att öka leveranssäkerheten genom att avlasta och på sikt ersätta befintlig station i Blankaström. Det nya stationsläget innebär att en delsträcka av den befintliga 50 kV luftledningen Högsby-Blankaström raseras och ersätts av en ny 50 kV kraftledning till det nya stationsläget vid Nötebro.

Ett undersökningssamråd har genomförts enligt bestämmelserna i 6 kap. 24 § miljöbalken.

Samrådet utfördes så att även kraven på det avgränsningssamråd som ska genomföras inom ramen för en specifik miljöbedömning uppfylldes. Detta är en redogörelse av hur samrådet har gått till, de parter som inkluderats samt de synpunkter som framkommit tillsammans med E.ON Energidistributions bemötande.

1.2 Genomförande av samråd

Skriftligt samrådsmaterial skickades den 17 oktober 2018 till Länsstyrelsen i Kalmar län, Högsby kommun, Elsäkerhetsverket, Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarsmakten, Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Luftfartsverket, Naturskyddsföreningen i Kalmar län, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Statens

Geotekniska Institut (SGI), Strålsäkerhetsmyndigheten, Svenska Kraftnät (SvK), Sveriges Geologiska Undersökning SGU, Trafikverket, Östra Smålands ornitologiska förening, Skanova samt fastighetsägare och identifierade rättighetshavare inom stråken eller i dess närhet. Information om samrådet annonseras även i lokal press (Barometern/Oskarshamns- Tidningen, Östra Småland/Nyheterna samt Kalmar Posten, publicering 2018-10-24) för att ge allmänhet och övriga intresserade möjlighet att lämna synpunkter på projektet.

Kompletterande samrådsutskick skickades till Kalmar Öland Airport den 13 november 2018. Samrådet pågick till och med den 18 november 2018, förutom avseende flygplatsen som hade svarstid till den 27 november 2018. En del instanser har ansökt om förlängd svarstid, vilket erhållits.

Under samrådstiden har det varit möjligt att inhämta information samt lämna synpunkter om projektet. Samrådsunderlaget har under samrådstiden även funnits tillgängligt på E.ON:s webbsida, eon.se/regionnat.

De synpunkter som inkommit under samrådet redovisas i avsnitt 2, tillsammans med E.ON Energidistributions bemötande i förekommande fall.

2019-102472-0001 2019-09-06

(5)

sid 5/24

1.3 Stråkalternativ

Samrådet avsåg ett utredningsområde, ett nytt stationsläge samt två stråk med tre utformningsalternativ (L1, M1 och M2). Stråkalternativ 1 avsåg ett luftledningsstråk alternativt markkabelstråk med ny anslutning till det nya stationsläget (alt L1, M1) medan stråkalternativ 2 avsåg ett markkabelstråk med ny anslutning till det nya stationsläget (alt M2). Utredningsområde och stråk framgår av figur 1.

De båda stråkalternativen medför att olika lång sträcka av befintlig 50 kV luftledning Högsby-Blankaström kan raseras. Raseringen var också inkluderad i samrådet.

1.3.1 Stråkalternativ 1

Detta stråk är gemensamt för luftledning och markkabel och löper genaste vägen mellan identifierad anslutningspunkt på 50 kV luftledningen Högsby-Blankaström och det nya stationsläget. Stråket innebär att ca 700 m av befintlig luftledning kan raseras.

Alternativ L1

Att placera en ny luftledning som löper genaste vägen mellan identifierad anslutningspunkt på 50 kV luftledning Högsby-Blankaström och det nya stationsläget skulle innebära ett raklinjeutförande. En korsning av ett dike, Nötån samt allmän väg är ofrånkomligt. Vid passage över dessa hinder kan stolpar placeras så de hamnar utanför dikets respektive vägens påverkansområde.

Figur 1. Kartan visar utredningsområde och stråkalternativ 1 och 2 för den planerade 50 kV ledningen som

samrådet avsåg.

2019-102472-0001 2019-09-06

(6)

sid 6/24

Alternativ M1

Även ett markkabelförband kan placeras inom detta stråk. Däremot saknas det vägstrukturer mellan anslutningspunkten och det nya stationsläget vilket medför en markförläggning, schaktning i obanad terräng. Vid diket, Nötån samt allmän väg blir avgrävning eller tryckning/borrning nödvändigt.

1.3.2 Stråkalternativ 2

Stråkalternativ 2 ansluter till befintlig luftledning Högsby-Blankaström längre söderut.

Identifierad anslutningspunkt har valts dels med hänsyn till Svenska Kraftnäts 400 kV ledning samt med hänsyn till terrängförhållandena. Stråket innebär att ca 1400 m av befintlig luftledning kan raseras.

Alternativ M2

Alternativet avser markkabelförläggning i anslutning till befintlig vägstruktur. Även detta alternativ korsar Nötån samt allmän väg och korsning med dessa görs genom

borrning/tryckning och/eller avgrävning. Då omkringliggande terräng till stor utsträckning är stenig och blockig krävs troligtvis en hel del sprängning. Bostadshus finns inom stråket.

Vid passage av bostadshus har stråkets breddats ut, då det inte är detaljstuderat hur man tar sig förbi husen. Vid en ledningsplacering inom stråket kommer hänsyn att tas till befintlig bebyggelse.

2 Inkomna synpunkter och bemötanden 2.1 Länsstyrelsen i Kalmar län

Länsstyrelsen i Kalmar län konstaterar att utredningsområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljövård, Natura 2000-område med mycket höga naturvärden och utpekat som värdefullt vatten för musslor och öring och potentiellt objekt för naturreservatsbildning.

För området uppges bland annat de trädklädda ekologiskt funktionella kantzonerna vara viktiga. Kantzonen kan variera i bredd beroende på landskapets utseende med svämplan, ravinkanter etc. Den behöver vara minst 50 m, men kan också vara betydligt bredare beroende på landskapet.

I båda stråkalternativen passeras Nötån. Länsstyrelsen framför särskilt att Nötån hyser den fridlysta arten flodpärlmussla. Hänsyn ska tas till flodpärlmusslans förekomst i ån.

Länsstyrelsen påpekar att det i samrådsunderlaget anges att dragning av luftledning kan ske så att inga ledningsstolpar placeras i vattenområdet. Myndigheten påpekar att som

vattenområde räknas det område som är täckt av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd.

Detta likställs ofta med den översvämningsutbredning som ett 100-års flöde i ett vattendrag ger, vilket också motsvarar vattendragets svämplan. Även vid raseringen bör detta beaktas, eftersom stolpar som befinner sig 10-15 m från vattendragsfåran kan befinna sig inom en yta som definieras som vattenområde.

2019-102472-0001 2019-09-06

(7)

sid 7/24

Passage förbi Nötån med markkabel sker genom tryckning/borrning. Länsstyrelsen gör bedömningen att denna förläggningsmetod är förhållandevis skonsam. Påverkan i vattendraget minimeras även om större gropar tillfälligt behöver anordnas vid start- och slutpunkten. Detta förutsätter att kablarna förläggs i ett skyddsrör när de trycks under vattendraget. Då kan ev. framtida reparationer ske utan att kablarna behöver grävas upp.

Synpunkter inför kommande MKB:

• Utred påverkan på Natura 2000-området och dess värden samt arter kopplade till området. Utred även påverkan på trädklädda ekologiskt funktionella kantzonerna.

Länsstyrelsen framför att tillstånd kan krävas om det finns risk för påverkan på Natura 2000-området.

• Utred påverkan på skyddade arter i vattendragen, redovisa dess bevarandestatus, dess habitat och om det finns alternativ som går att genomföra utan påverkan.

Länsstyrelsen framför att dispens kan krävas om skada sker på arternas habitat etc.

enligt artskyddsförordningen.

• Redovisa hur MKN för vatten berörs. Även om ledningsstolpar inte placeras i vattendraget så finns risk för påverkan på MKN för vatten eftersom arbeten på land även kan påverka vattnet. Grävningsarbeten i marken kan påverka hur vattnet rör sig i marken, vilket i sin tur kan påverka vattendragen. Ex. bör ledningsgravar med dränerande material förses med ”täta etapper” med ledningsfyll som inte är

dränerande, för att undvika att avvattna naturligt fuktiga markområden.

• Redogör för ev. påverkan på potentiellt förorenade områden. Inom utredningsområdet finns ett sådant område (Nötebro garveri) registrerat i Länsstyrelsens databas (EBH).

• Utred ev. påverkan på biotopskyddade områden. Kommer biotoper att skadas?

Finns alternativ för att undvika att biotoper skadas? Länsstyrelsen framför att dispens krävs om skyddade biotoper enl. 7 kap 11 § miljöbalken kommer skadas.

• Utred om skyddsvärda träd kommer att tas ned eller påverkas genom arbetet med ledning eller kabel. Vilka försiktighetsåtgärder kommer att vidtas i arbetsområdet?

• Utred förekomsten av rovfåglar och andra fågelarter i området. Inventering av fåglar ska ingå i utredningen och av handlingarna ska framgå om artskyddsdispens blir aktuellt för att genomföra åtgärderna. Länsstyrelsen framför att dispens kan krävas om skada kommer att ske på arternas habitat etc. enligt

artskyddsförordningen.

• Undersök och gör bedömningen om stolpplaceringar och annan markpåverkan påverkar rödlistade och fridlysta arter i betesmarker eller andra markområden.

Artskyddsfrågan ska utredas. Länsstyrelsen framför att dispens kan krävas om skada sker på arternas habitat etc. i enlighet med artskyddsförordningen.

2019-102472-0001 2019-09-06

(8)

sid 8/24

• Fladdermöss är skyddade enligt artskyddsförordningen. Av handlingarna ska det framgå hur ledningen kommer att påverka fladdermöss i området.

• En naturinventering enligt standard på detaljnivå ska tas fram.

• Ledningssträckan ska utredas ur ett kulturmiljöperspektiv. För stråkalternativ 1 krävs utredning av om idag okända fornlämningar berörs. Det behöver också visas hur landskapet och riksintresset skulle påverkas av luftledningen. Avseende

stråkalternativ 2 krävs tillstånd enligt 2 kap. kulturmiljölagen för de lämningar som berörs av den fysiska nedgrävningen av kabeln. Om en förläggning sker i

anslutning till vägen bedömer länsstyrelsen att ingen vidare utredning krävs. I samband med passering av befintliga fornlämningar kan dock arkeologiska åtgärder krävas.

Vidare framför länsstyrelsen att de generellt ser positivt på markkabel då nya

luftledningsgator inte skapas, särskilt eftersom området också är aktuellt för utbyggnad av stamnätet. Markkabel uppges ge minst skada på riksintresset för kulturmiljövård. Ur vattensynpunkt är markkabel i stråkalternativ 2 att föredra då den innebär färre vattenpassager än stråkalternativ 1.

För en mer allomfattande bedömning av alternativen framför länsstyrelsen att de avvaktar MKB:n.

E.ON Energidistributions bemötande:

E.ON Energidistribution noterar länsstyrelsens samrådssynpunkter och kommer att beakta dessa i det fortsatta arbetet med projektet.

En fördjupad analys av bland annat terrängförhållanden, eventuella markföroreningar, förekommande natur-, vatten- och kulturvärden kommer att göras vid framtagandet av tillståndsansökan med tillhörande MKB. Eventuella skadeförebyggande åtgärder såsom ledningsgravar med ”täta etapper” kommer också att utredas och redovisas.

Om tillstånd enligt KML, Natura 2000-bestämmelserna eller dispens enligt

artskyddsförordningen och/eller miljöbalken krävs kommer E.ON Energidistribution se till att detta söks och erhålls innan genomförandet.

E.ON Energidistribution vill poängtera att bolaget, efter genomfört samråd, har för avsikt att gå vidare med ett markkabelalternativ i något av stråken (se avsnitt 3). Länsstyrelsens krav på fågelinventering samt utredning avseende påverkan på fladdermöss bedöms därmed inte längre vara relevanta för projektet.

2.2 Högsby kommun

Myndighetsnämnden i Högsby kommun framför att de ser positivt på raseringen längs Emån utifrån jordbruk, natur och landskapsbild. I Högsby kommuns översiktsplan anges

2019-102472-0001 2019-09-06

(9)

sid 9/24

att området är värdefullt för jordbruk, vilket betyder att man bör undvika att ta sådan mark i anspråk, vilket ledningsalternativ 1 delvis gör även om det mest är skog.

Vidare framförs att ledningsalternativ 2 utnyttjar mark för befintlig infrastruktur och är bättre i att inte ta ny mark i anspråk. Inom området finns flera olika riksintressen såsom kultur, natur mm. Utifrån naturvärdena så bör hänsyn tas till vad för slags skog som nyttjas för ledningsgator, med tanke på riksintresse för naturvärden.

E.ON Energidistribution har för avsikt att gå vidare med ett markkabelalternativ i något av stråken (se avsnitt 3). Båda alternativen innebär en ledningsgata med en bredd på ca 7 m.

Påverkan på intresseområden och markanvändningen kommer att beaktas inför val av sträckning och beskrivas i MKB:n.

2.3 Försvarsmakten

Försvarsmakten har inget att erinra.

2.4 Havs- och vattenmyndigheten (HaV)

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har meddelat att de avstår från att lämna synpunkter på underlaget. HaV har dock inte tagit ställning i sakfrågan eller till handlingarna i ärendet.

2.5 Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)

2.5.1 Högsby LRF/ LRF kommungrupp i Högsby kommun LRF kommungrupp i Högsby har framfört att de förordar stråk 2.

De synpunkter som framförs är att de som bor på landsbygden är beroende av ett bra elnät som kan stå emot hårda vindförhållanden och framtida klimatförändringar och anser att det är bra att förändringar sker till det positiva. Men hänsyn till säkerheten anser LRF att nedgrävning är att föredra. Vidare framförs att det även innebär att betydligt mindre arealer skogsmark tas ur produktion. Marken behövs för att producera förnyelsebara råvaror till träindustrierna samt till grön energiproduktion.

LRF framför att ledningsägarna, däribland E.ON, har höjt sina taxor betydligt de senaste åren med hänvisning till att de ska gräva ner nätet och anser således att det nu finns ett ypperligt tillfälle att visa det i praktiken.

LRF har som uppdrag att värna odlingslandskapet, människors möjlighet att kunna bo på landsbygden samt sina medlemmars ve och väl. LRF framför att vid kontakt med

markägare så har det framgått att stråk 2 förespråkas. Stråket innebär att flest

kreosotstolpar försvinner från känslig mark utmed Emån och åkermark, vilket uppges vara

2019-102472-0001 2019-09-06

(10)

sid 10/24

bra ur miljösynpunkt. LRF delar markägaren Johan Mörstrams (fastighetsägare till Lixhult 2:1 och 2:7) synpunkter till fullo. LRF anser att kabeln ska grävas ner med minsta möjliga åverkan och ianspråktagande av produktionsmark såsom skog och åker.

E.ON Energidistribution avser att gå vidare med en markförlagd kabel i något av stråken (se avsnitt 3). Påverkan på intresseområden och markanvändningen kommer att beaktas inför val av sträckning och beskrivas i MKB:n.

2.5.2 LRF Sydost

LRF är en medlemsorganisation med ca 150 000 medlemmar som företräder de gröna näringarna och är indelade i 17 regioner. LRF Sydost är en av regionerna och har ca 15 500 medlemmar i Blekinge, Kalmar och Kronoberg. LRF:s lämnar synpunkter med

utgångspunkt från sina medlemmar. Synpunkterna beskrivs ur ett jord- och

skogsbruksperspektiv där vikten av hållbarhet, livsmedelsproduktion i framtiden och landsbygdsutveckling står för grunden.

LRF anser att i processer där privata markägare berörs i och med att mark föreslås att tas i anspråk för annat är jord- och skogsbruksproduktion, bör det alltid ske fysiska träffar som samråd, vilket ger möjlighet till en god dialog. LRF framför att E.ON (som huvudansvarig) gärna får ta hjälp av LRF vid dessa processer för att få till en god dialog mellan berörda parter.

LRF Sydost framför att de ser det som något positivt att det befintliga elnätet förstärks.

Såväl företagare som boende på landsbygden är i stort behov att en säker och stabil elförsörjning även i framtiden.

LRF Sydost har efter samtal med berörda markägare och medlemmar jämfört de olika förslagen som finns i utredningsunderlaget och kommit fram till följande:

• LRF:s målsättning är att det alltid ska tas så lite mark i anspråk som möjligt för byggande av infrastruktur.

• LRF anser att det är bra att delar av den gamla luftledningen plockas bort och att nergrävda fundament som inte längre behövs, plockas bort. LRF anser inte att markägare ska behöva bli ansvariga för de kreosotstolpar som inte längre används.

• LRF arbetar för att man ska använda så marksnål teknik som möjligt i el-överföring och ser positivt på förslaget med markförlagd kabel, d.v.s. alternativ nummer 2.

• LRF ser positivt på att nyttja redan befintlig infrastruktur både i befintlig ledningsgata och utmed vägnätet, vilket gäller i alternativ 2.

• LRF anser att det är positivt att minska påverkan i landskapet genom att använda styrd borrning/tryckning vid svåra passager.

2019-102472-0001 2019-09-06

(11)

sid 11/24

• LRF anser det viktigt att EON kollar brett på de intrång som görs vid luftledningar, d.v.s. det behövs en bred syn på den totala kostnaden för utebliven produktion både i skogen och på jordbruksmark när man ställer luftburen teknik mot den nergrävda.

• LRF framför att vi har en nationell och regional livsmedelsstrategi som trycker på värdet av att kunna odla även i framtiden. Därför anser LRF att EON bör satsa på sträckning 2 som också gynnar en fortsatt produktion både inom livsmedel och skogen.

E.ON Energidistribution avser att gå vidare med en markförlagd kabel i något av stråken (se avsnitt 3).

Utgångspunkten är att samtliga anläggningsdelar tillhörande den luftledningssträcka som ska raseras tas bort. I vissa fall kan nyttan med att ta bort anläggningsdelar under mark ibland överväga de skador som förväntas uppstå i form av schakt, maskinkörning etc., vilket kan resultera i att det, ur miljösynpunkt, anses bättre att kapa stolparna precis under marknivå. En fördjupad utredning av bland annat terrängförhållanden samt förekommande naturvärden kommer att göras och ligga till grund inför dessa ställningstaganden huruvida samtliga delar av den luftledningssträcka som raseras tas bort.

2.6 Luftfartsverket

Luftfartsverket har, i egenskap av sakägare för CNS-utrustning, inget att erinra mot etableringen.

2.7 Skanova/Telia Elskyddsärenden

Skanova/Telia Elskyddsärenden framför följande:

Stråk 1 – Skanova/Telia har telekablar vid den allmänna väg som går i nord-sydlig riktning och som ledningen korsar i närheten av det nya ställverket.

Stråk 2 – Skanova/Telia har telekablar vid den allmänna väg som går i nord-sydlig riktning som ledningen korsar i närheten av det nya ställverket. Vidare framför Skanova/Telia att de har ett luftlinjenät från Nötebro fram till 400 kV ledningen och därefter kablar i mark ca 400 m och därefter luftlinjenät fram till gården Klacken.

Skanova/Telia bifogar karta över sitt nät.

Skanova/Telia framför att de så långt som möjligt önskar behålla befintliga teleanläggningar i nuvarande läge för att undvika olägenheter och kostnader som

uppkommer i samband med flyttningen. Denna ståndpunkt ska noteras i planhandlingarna.

2019-102472-0001 2019-09-06

(12)

sid 12/24

Om Telia/Skanova tvingas vidta undanflyttningsåtgärder eller skydda telekablar för att möjliggöra exploatering förutsätter Telia att den part som initierar åtgärden även bekostar den.

Kontroll av telekablars lägen och kabelanvisning beställs via www.ledningskollen.se.

Telia/Skanova hänvisar även till Telestörningsnämndens meddelande nr 21 (avstånd mellan kraft- och teleledningar). http://www.svk.se/siteassets/aktorsportalen/teknik-och- entreprenad/telestorningsnamnden/meddelanden/nr-21-avstand-mellan-

hogspanningsledningar-och-lagspannings--teleanlaggningar-m.m.-utgava-5.pdf För ledningssamordning har Telia/Skanova lämnat kontaktuppgifter till berörd nätförvaltare.

E.ON Energidistribution kommer att beakta Telia/Skanova telenät vid en framtida detaljprojektering.

2.8 Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsens analys görs endast med avsikt att bedöma hur planerad kraftledning kan påverka pågående skogsbruk samt de naturvärden som är kopplade till skogsmiljön.

Utifrån underlaget anser Skogsstyrelsen att det är svårt att exakt avgöra vilket alternativ som förväntas medföra minst negativ påverkan på naturmiljön, eftersom den exakta stolpplaceringen inte framgår av stråkalternativ 1.

Skogsstyrelsen framför att det är svårt att göra en helhetsbedömning där man jämför olika typer av ingrepp. Den framtida miljökostnad som en ledningsgata medför enligt alternativ 1, ska jämföras med en miljöskada av mer temporär typ som borrning/tryckning vid korsning av Nötån innebär.

Skogsstyrelsens bedömning är att, om stolpar kan placeras utanför det område som utgör svämplan för Nötån och om lågväxande vegetation kan tillåtas i en kantzon längs

svämplanet, så bör alternativ 1 vara det som medför minst miljöpåverkan.

På längre sikt anser Skogsstyrelsen att alternativ 2 kan vara att föredra även om det under anläggningsskedet kan medföra grumling av vattnet och påverka fisk och andra

vattenlevande organismer i Nötån. Tidpunkt för korsning av Nötån bör förläggas vid lågt vattenflöde för att minimera risken för grumling.

Sträckningsalternativ 1 innebär också att ca 3 ha skogsmark, fördelat på tre fastigheter, tas i anspråk för ledningsgatan. Skogsstyrelsens bedömning är att 3 ha inte har någon

avgörande betydelse för pågående skogsbruk, men framför dock att de berörda skogsägarna givetvis kan göra en annan bedömning.

2019-102472-0001 2019-09-06

(13)

sid 13/24

Skogsstyrelsen avstår från att lämna synpunkter avseende landskapsbild, friluftsliv och andra miljöaspekter som är utanför myndighetens sektorsansvar.

E.ON Energidistribution avser att gå vidare med en markförlagd kabel i något av stråken (se avsnitt 3). Båda sträckningarna innebär en ledningsgata med en bredd på ca 7 m.

Korsning med Nötån planeras att göras med schaktfri metod (tex. tryckning, borrning).

Start- och slutpunkter kommer att placeras på erforderligt avstånd från vattendraget för att minimera risken för påverkan på vattendraget.

2.9 Statens Geotekniska Institut (SGI)

SGI:s ansvarsområde omfattar geotekniska säkerhetsfrågor såsom skred, ras och erosion samt miljögeotekniska frågor avseende förorenade sediment och markområden.

SGI föreslår att MKB:n kompletteras med ett översiktligt beaktande av eventuella geotekniska säkerhetsfrågor såsom skred, ras och erosion.

Vidare anser SGI generellt att projektering av stolpar/fundament, anläggningsarbeten, tillfartsvägar för kraftledningsgatan och övriga anläggningar i mark bör göras i samråd med geotekniker. De upplyser om att borttagning av vegetationen i ledningsgata, i eller ovanför brant sluttande terräng kan påverka områdets stabilitet (vilket kan leda till ras och skred) och dessa moment bör därför riskbedömas av en geotekniker. Risk för erosion kan även förekomma i blottlagda ytor, exempelvis i hjulspår från anläggningsmaskiner. I de fall arbeten ska utföras i anslutning till vattendrag bör såväl stabiliteten som förutsättningar för erosion bedömas och eventuella skyddsåtgärder för detta utredas. Dessa kan vara tillståndspliktiga.

Vid borttagande av uttjänta stolpar rekommenderar SGI att markprovtagning sker i anslutning till fundamenten för att säkerställa att all ev. förorenad jord tas bort. Vidare rekommenderar SGI även att grumlighetsbegränsande åtgärder utförs vid arbete i vatten samt att kontrollprogram upprättas för detta arbete.

E.ON Energidistribution avser att gå vidare med en markförlagd kabel i något av stråken (se avsnitt 3). Kabelschaktet kommer att bli ca 1,2 m djupt och ca 1 m brett i marknivå.

Korsning med Nötån görs med schaktfri metod. Start- och slutpunkter kommer att placeras på erforderligt avstånd från vattendraget för att minimera risken för påverkan på

vattendraget. Något behov av grumlighetsbegränsande åtgärder samt kontrollprogram bedöms inte behövas.

Båda sträckningarna innebär en ledningsgata på ca 7 m samt anläggande av temporära arbetsvägar. Behovet av temporära vägar beror på val av stråk. Inför detaljprojekteringen kommer hänsyn att tas till de lokala terrängförhållandena och ev. risk för skred, ras och erosion.

2019-102472-0001 2019-09-06

(14)

sid 14/24

Vid rasering av luftledningsdelen kommer kreosotimpregnerade trästolpar och ev. stag att tas bort tillsammans med eventuell synlig kreosotförorenad jord. Stolparna har inga

fundament och de hål som uppkommer i marken i samband med att stolparna samt ev. stag och eventuellt synligt förorenad jord avlägsnats kommer vid behov att fyllas igen med lämpliga massor. Förorenade massor som grävts upp kommer, tillsammans med

kreosotimpregnerat trä, att transporteras till godkänd anläggning för hantering. Kreosot har en begränsad spridningsrisk i jord och E.ON Energidistributions bedömning att de

skadeförebyggande åtgärder som beskrivs ovan är tillräckliga.

2.10 Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM)

Strålsäkerhetsmyndigheten framför att de anser att magnetfältsnivåer bör redovisas för bostäder och andra platser där barn varaktigt visas och förhöjda fält kan förväntas på grund av ex. kraftledningar. SSM anser det fullt tillräckligt att redovisa förväntad

magnetfältsexponering såsom det är gjort i samrådsunderlaget (sid 19-20, fig. 3.3-3.4). Det är sedan miljöbalken som ska beaktas då bedömning görs om olika alternativ och

eventuellt behov av exponeringsbegränsande åtgärder. SSM framför att

Folkhälsomyndigheten är tillsynsvägledande när det gäller miljöbalken då ärendet avser miljöfarlig verksamhet som inte omfattas av tillståndsplikt enligt strålskyddslagen.

SSM upplyser om att den elektromagnetiska strålmiljön kan påverkas kring kraftledningar och transformatorstationer. Elektriska fält avskärmas bra av vegetation och

byggnadsmaterial och därför orsakar inte yttre källor några betydande sådana fält inomhus.

Magnetfält avskärmas däremot inte på samma sätt och därför kan yttre källor signifikant höja magnetfältsnivån inomhus. SSM hänvisar till referensvärden för elektromagnetiska fält i SSMFS 2008:18. Referensvärdet för magnetfält för den systemfrekvens som används i Sverige, 50 Hz, är 100 mikrotesla. Referensvärdena är satta för att med marginal skydda mot alla säkerställda hälsorisker, i det här fallet nerv- och muskelpåverkan. Det finns en vetenskapligt grundad misstanke om förhöjd risk för barnleukemi för barn som varaktigt exponeras för lågfrekventa magnetfält. Bakgrunden är att epidemiologiska studier observerat en genomsnittlig fördubblad incidens för barnleukemi för grupper som

exponerats för 0,4 μT eller högre i medelvärde jämfört med de som exponerats för 0,1 μT eller lägre. Det observerade sambandet gäller för barn som har varit exponerade för magnetfält med frekvenserna 50 eller 60 Hz. Sambandet är dock för svagt för att med säkerhet påvisa ett orsakssamband. Det har inte heller gått att finna något robust stöd från djur- eller cellstudier för ett samband. WHO:s cancerforskningsgrupp IARC har därför klassat lågfrekventa magnetfält som möjligen cancerframkallande.

SSM har, utifrån egna mätningar, gjort bedömningen att ungefär hälften av landets

bostäder förväntas ha magnetfält som i årsmedelvärde understiger 0,05 μT och ungefär 95

% av landets bostäder förväntas ha magnetfält som i årsmedelvärde understiger 0,2 μT.

2019-102472-0001 2019-09-06

(15)

sid 15/24

E.ON Energidistribution kommer att i MKB analysera och redovisa beräknade

magnetfältsnivåer vid bostäder och/eller andra miljöer där människor stadigvarande vistas.

Vid behov kommer även skadeförebyggande åtgärder att redovisas.

E.ON Energidistribution har i andra samrådsärenden avseende ledningar gett

Folkhälsomyndigheten möjlighet att yttra sig. De har då framfört att de är en nationell myndighet och inte utgör en instans för samråd avseende regionala och lokala planfrågor.

Mot denna bakgrund har Folkhälsomyndigheten inte varit en del av samrådskretsen i det aktuella ärendet.

2.11 Svenska Kraftnät, SvK

Svenska Kraftnät framför att E.ON Energidistributions 50 kV-ledning som går mellan Högsby och Blankaström kommer att korsa SvK:s 400 kV ledning. Korsningen planeras som luftledning i befintlig korsningspunkt eller som markkabel i förändrat geografiskt läge.

SvK framför att de har ledningsrätt för kraftledningarna, som är av betydelse för rikets elförsörjning. Ledningsrätten innebär att åtgärder/verksamheter som på något sätt inskränker SvK:s verksamhet inte får vidtas på fastighet som belastas av ledningsrätten.

Vidare anges att alla kraftledningar som förvaltas och drivs av SvK har underjordiska installationer. Vid alla typer av markarbete inom en kraftledningsgata ska SvK rådfrågas om direktiv innan markarbeten påbörjas.

SvK framför följande generella krav vid korsning mellan friledning och deras ledning:

• Avståndsberäkningar utförs enligt senaste utgåva av SS-EN 50341-2-18 (tables 5.4.5.4, utgåva 1, 2017-01-18)

• Om tillkommande parallellgående ledning inte är brottssäker placeras stolparna i den tillkommande ledningen på avståndet ”stolphöjd över mark” m+S

(spänningstillägg) från närmaste faslina. Detta avstånd ska uppfyllas för de belastningsfall som ingår i SS-EN 50341 -2-18.

• Korsningar med SvK:s kraftledning ska ske under denna och på så sätt att inga åtgärder behöver utföras på SvK:s ledning.

• Korsande ledningar bör i möjligaste mån ha en vinkelrät infallsvinkel mot varandra.

• Korsande ledningar ska i största möjliga utsträckning utformas så att det går att arbeta på den ena ledningen då den andra fortfarande är i drift.

• Inga grävarbeten får utföras inom 20 m från SvK:s stolpar eller stag.

2019-102472-0001 2019-09-06

(16)

sid 16/24

• Om medföljande blank jordlina eller annat metalliskt material grävs ner längs med den nya ledningen ska den läggas i vattentäta rör inom 50 m från 400 kV

ledningens ytterfaser (Telestörningsnämndens meddelande nr 21).

• Byggnation ska ske utan avbrott på SvK ledning.

• Om den nya ledningen medför ökade kostnader för SvK kommer dessa att belastas innehavararen av den tillkommande ledningen.

• SvK:s ledningar har en jordlina nedgrävd på ett djup om 0,5-1 m. Vid ev. jordfel på SvK:s ledning kommer marken kring denna att potentialsättas, vilket kan medföra höga beröringsspänningar på kringliggande anläggningar. SvK förutsätter att innehavaren av den nya ledningar har kunskap eller anlitar kompetens för att utreda de risker som den tillkommande ledningens jordningar kan föra vidare till

kringliggande lågspännings- eller VA-nät.

För korsning av SvK:s ledningar med markkabel gäller dessutom att:

• Inga grävarbeten för utföras närmare än 20 m från SvK stolpar eller stag.

• SvK har ibland ett behov att framföra tyngre fordon i kraftledningsgatan (för underhållsåtgärder eller skogsröjning). Vid utformning av kabelförläggningen måste hänsyn tas till detta.

• Jordningar vid korsning av våra ledningar ska utformas i enlighet med SvK tekniska riktlinje, SvK TR05-13, avsnitt 5.3.11, korsningar. Denna återfinns på http://svk.se/aktorsportalen/teknik-och-entreprenad/tekniska-riktlinjer/ Det kan också finnas en del information av värde för er också i TR10-05.

• Om medföljande blank jordlina eller annat metalliskt material grävs ner längs med den nya ledningen ska den läggas i vattentäta rör inom 50 m från 400 kV

ledningens ytterfaser (Telestörningsnämndens meddelande nr 21).

• Innehavare som gör förändringar av befintlig, eller bygger en ny elanläggning måste se till att dessa förändringar inte medför fara för person- eller sakskada på grund av anläggningen. Intill SvK:s ledningar finns särskilda problem kring

jordning att ta hänsyn till för att inte höga beröringsspänningar ska fortplanta sig ut i underliggande el- eller VA-nät. SvK hänvisar för vidare läsning till SvK:s

tekniska riktlinje TR10-05 ”Elektriska och icke elektriska anläggningar invid Svenska Kraftnäts anläggningar”. Denna finns här:

http://www.svk.se/aktorsportalen/teknik-och-entreprenad/tekniska-riktlinjer/

• Om en ny kabel även medför förändringar av distributionsnätet, i form av nya anslutningar eller jordtag, inom 200 m från SvK ledning måste särskilda säkerhetsåtgärder eller mätningar göras. Detta görs i samverkan med SvK.

Vidare framförs att efter slutförd byggnation av den nya ledningen ska dokumentation skickas till SvK. Av materialet ska tydligt sträckningen på den nya ledningen visas samt

2019-102472-0001 2019-09-06

(17)

sid 17/24

avstånd mellan befintlig och tillkommande lednings stakningslinje centrum. Stolparnas koordinater ska anges i SWEREF99, RH2000.

Vid arbete nära kraftledning tillämpas ESA (elsäkerhetsanvisningarna). Risker finns såsom beröring av spänningsförande delar och induktion. Om någon utrustning under

byggnationen på något sätt riskerar att komma närmare kraftledningens faslinor än 5,5 m vertikalt eller 6,5 m horisontellt behöver särskilda elsäkerhetsåtgärder vidtas.

Tekniska dokument avseende luftledning såsom profiler, stolptabell och ritningar kan fås från enheten för anläggningsdokumentation (anlaggningsdokumentation@svk.se).

Under förutsättning att SvK:s rekommendationer beaktas och planering och projektering sker i samarbete med SvK, framförs inga invändningar mot aktuell ledning.

SvK informerar även om att deras anläggningsobjekt finns att hämta via Geodataportalen, www.geodata.se, som WMS eller som en shape-fil. Informationen innehåller den

geografiska positionen för SvK:s ledningar, stolpar, stationer och stationsområden. Utöver den geografiska positionen finns uppgifter om förläggningssätt (luftledning, kabel etc.) och spänningsnivå för våra ledningar. Vid produktion av kartor där SvK:s geografiska

Slutligen framför SvK att för övergripande information rörande bolagets framtida planer för stamnätet för el hänvisas till Perspektivplan 2025 och Nätutvecklingsplan 2016 - 2025.

Dessa dokument finns publicerade på vår webbplats, www.svk.se.

E.ON Energidistribution önskar förtydliga att en ny ledning inom stråk 1 inte medför någon ytterligare korsningspunkt med SvK:s befintliga luftledning. En markkabel inom stråk 2 medför en förläggning under SvK:s ledning.

Vid en framtida detaljprojektering kommer E.ON Energidistribution att beakta SvK:s befintliga ledning och framförda synpunkter.

2.12 Trafikverket

Trafikverket har inga direkta invändningar mot de båda presenterade alternativen.

Eftersom det i detta skede inte är fastställt om kraftledningen kommer att vara luft- eller markförlagd informerar Trafikverket om de krav och förutsättningar för båda alternativen i förhållande till det statliga vägnätet.

Vägnät markkabel:

Trafikverket framför att i god tid innan arbetet påbörjas ska sökande inkomma med en ansökan enligt 44 § väglagen angående tillstånd för framdragande av ledningen inom område för allmän väg. Hänvisning görs till Trafikverkets hemsida för ansökan och information (http://www.trafikverket.se/ledningar).

2019-102472-0001 2019-09-06

(18)

sid 18/24

Kabelförläggning inom vägområdet ska ske på så sätt att drift och underhåll av vägen inte fördyras, att skador på vägkonstruktionen inte uppstår eller att fara eller hinder för trafiken inte vållas p.g.a. ledningen eller dess kringutrustning eller vid tillsyn eller underhåll av dessa. Vidare framför Trafikverket att viltstängsel, avvattning och slänter inte får påverkas.

Kabeln ska tryckas under vägkroppen om den ska korsa vägen.

Vägnät luftledning:

Stolpar, stag och ledningar ska placeras i enlighet med Vägverkets publikation 2005:14.

För en korsande luftledning ska stolpar, stag och sträva helt placeras utanför vägområdet.

Stolpar och stag i en längsgående linje ska placeras minst på totalhöjdens avstånd från vägen, dock minst utanför säkerhetszonen enligt VGU (vägars och gators utformning).

För anläggande av ledning eller utförande av arbeten på befintlig ledning inom vägområdet krävs alltid tillstånd från Trafikverket. Tillstånd lämnas med stöd av 44 § väglagen.

Hänvisning görs till Trafikverkets hemsida för ansökan och information (http://www.trafikverket.se/ledningar).

För både markkabel och luftledning anger Trafikverket att nya transformatorstationer bör placeras utanför byggnadsfritt avstånd för respektive väg och att erforderliga tillstånd söks.

E.ON Energidistribution kommer att söka erforderliga tillstånd i enlighet med bestämmelserna i väglagen. Hänsyn kommer att tas till Trafikverkets vägar (samt eventuella vägar med annan huvudman) i samband med detaljprojekteringen

2.13 Östra Smålands ornitologiska förening

Östra Smålands Ornitologiska Förening framför, ur fågelsynpunkt, att borttagandet av alla luftledningar är att föredra. Föreningen framför att om man kan ta bort befintlig ledning och ersätta med något annat så är markkabel att föredra. De anser att även om det kan bli en del merjobb och extra kostnader så är det ändå att föredra på sikt.

Föreningen anser att en grävd kabel i stråk 1 kan vara att föredra medan de anser att en luftledning längs stråk 1 verkar onödigt. Vidare framförs att en markkabel i stråk 2 kan vara okej, men att här finns mer natur och kultur att ta hänsyn till.

Slutligen framförs att oavsett vilket stråk som väljs så kommer hänsyn tas till häckande fåglar under själva arbetet med rivning respektive nyinstallation.

E.ON Energidistribution har för avsikt att anlägga ledningen som markkabel i något av stråken (se avsnitt 3). Inför val av stråk och sträckning kommer hänsyn bland annat att tas till natur- och kulturmiljöintressen. Påverkan av dessa aspekter kommer analyseras och redovisas inom ramen för MKB.

2019-102472-0001 2019-09-06

(19)

sid 19/24

2.14 Östra Smålands Kommunalteknikförbund, ÖSK

Östra Smålands kommunalteknikförbund, ÖSK, förespråkar stråkalternativ 1 för den nya ledningen.

Stråkalternativ 2 innebär att en överföringsledning med tryckspillvatten mellan Fågelfors och Högsby kan behöva korsas ett antal gånger, beroende på hur den exakta

ledningsdragningen blir. Schaktdjupet för kraftledningen kan komma väldigt nära ÖSK:s ledning.

ÖSK har inget att erinra mot stationen.

E.ON Energidistribution har för avsikt att anlägga ledningen som markkabel i något av stråken. E.ON ser inga problem med att förlägga en ny kraftledning som markkabel inom stråk 2 utifrån att det redan finns ledningar inom stråket. Om stråk 2 väljs kommer hänsyn att tas till befintliga spillvattenledningar i detaljprojekteringen gällande såväl avstånd i sidled som djupled.

2.15 Fastighetsägare

2.15.1 Fastighetsägare till

Fastighetsägarna anser att alternativ 2 är det enda tänkbara alternativet av följande skäl:

• Marken som berörs är sedan tidigare exploaterad ur miljösynpunkt genom vägbyggnation och avloppsledningen mellan Fågelfors och Högsby.

• Marken är till övervägande del sandmo som är lätt att gräva, stenar i marken finns endast under den sista delen från Nötebro och till den planerade

transformatorstationen.

• Ingen naturinventering har gjorts inom stråk 1 men flertalet av de arter som tas upp under stråk 2 finns även i detta område, dessutom finns Mosippa inom område 1.

• I området närmast Emån finns flera av våra rovfåglar som glada, fiskgjuse och kärrhök. Av denna anledning är jordkabel att föredra.

• En 35 meter bred skogsgata är ett stort ingrepp i en omsorgsfullt skött naturbiotop i och i närheten av Natura-2000 område, med vacker tall till glädje för

naturintresserade och bärplockare.

• Luftledningar inom Natura-2000 områden skall inte förekomma när det finns andra alternativ.

2019-102472-0001 2019-09-06

(20)

sid 20/24

E.ON Energidistribution har för avsikt att anlägga ledningen som markkabel i något av stråken (se avsnitt 3), vilket innebär en ledningsgata på ca 7 m.

Fastighetsägaren framför att de ser det som positivt att E.ON arbetar för att stärka leveranssäkerheten. Se ser fram emot att E.ON lyssnar in det samtal som pågår i riksdag och regering samt bland markägare kring markresursanvändning och teknikval vid ledningsbyggen.

Fastighetsägaren förordar alternativ 2 då det är det alternativ som medför minst påverkan på produktiv jordbruksmark. En fördel är att en relativt lång luftledningssträcka kan raseras. Vidare anses alternativet vara fördelaktigt för landskapsbilden då det blir fri sikt ner mot Emådalen som är skyddad av Natura 2000.

Avslutningsvis framförs att de att ser fram emot att E.ON beaktar framförda synpunkter.

E.ON Energidistribution har för avsikt att anlägga ledningen som markkabel i något av stråken (se avsnitt 3). Båda alternativen innebär att en luftledningssträcka utmed Emån kommer att raseras.

Fastighetsägaren framför att han ser det som mycket positivt att E.ON vill stärka upp ledningsnätet inom regionen, dock framförs att det ska göras på rätt sätt så att det åsamkar boende och markägare skada på minsta möjliga sätt. Fastighetsägaren anser att det bästa sätter att göra minst skada är att gräva ner ledningen, något annat anses inte acceptabelt.

Nedgrävning av kabel anses vara det enda alternativet med tanke på framtida stormar, framtida underhåll och ianspråktagande av mark. Marken anges vara lämplig för nedgrävning då skogen står på en sandås, vilket gör grävandet mycket lätt och stenfritt.

Även åkermarken anges vara lättgrävd. En nedgrävd kabel tar mindre mark i anspråk och ger en mindre miljöpåverkan samtidigt som man medverkar till en vackrare landskapsbild.

Stråk 1 - En stor del av stråket går genom en 25-årig tallungskog. Skogen har markägarna jobbat med att få upp och framför att den just nu ser riktigt fin ut och kommer att ha en god tillväxt under kommande år. Fastighetsägaren anser att man bör undvika att gå igenom ungskogen oavsett vilket alternativ som väljs. Vidare framförs att växande skog binder kol och med de miljöproblem som vi har så anser fastighetsägare att E.ON vår miljö en

björntjänst om man väljer att lägga en luftledning rakt igenom en ungskog. Om stråk 1 väljs så anser fastighetsägaren att den ska grävas ner och då i kanten av den äldre skogen som är avverkningsbar.

Stråk 2 - Detta stråk är det alternativ som fastighetsägaren ser som bäst, bl.a. med tanke på att man får bort flest kreosotbehandlade stolpar som står i matproducerande åkermark och ett antal stolpar som står i ett Natura 2000-område med direkt anslutning till Emån.

2019-102472-0001 2019-09-06

(21)

sid 21/24

Enligt fastighetsägares egna beräkningar så är den totala sträckan av 1700 m varav ca 1300 m på dennes mark. Utav dessa 1300 m så är det knappt 1200 m som anses som mycket lättgrävd sandjord och goda möjligheter att undvika hus och kulturlämningar. Det är ca 120 m (beroende på var man går över ån) som är stenig. Om sträckningen väljs som går längs vägen så hamnar man i den slutavverkningsbara skogen som ändå ska tas ner inom några år, vilket på så sätt minskar miljöpåverkan.

Stråk 1 och 2 - Fastighetsägaren anser att ett alternativ (stråk 1 och 2) ska utredas för nedgrävning av kabeln. Sträckningen börjar där stråk 2 börjar och går på åkermarken längs med vägen men korsar ej kommunens överföringsledning mellan Fågelfors och Högsby.

Vinklar och går i kanten på åkermarken för att sedan ansluta till stråk 1 och vinkla upp i skogen och ta sig över ån vid ett ställe där ån är som smalast. Därefter kan man gå upp i

åkermarken på andra sidan ån och där ta sig över vägen. Stråket har ritats in på karta, vilken bifogas. Denna kombination av stråk anges ge en mycket skonsam grävning där stor del består av åkermark och övrig mark är nästintill stenfri.

2019-102472-0001 2019-09-06

(22)

sid 22/24

Sammanfattning

Fastighetsägaren förordar en nedgrävning av kabeln och anser att stråk 2 eller en

kombination av stråken enligt ovan ska väljas och tar starkt avstånd ifrån en ny luftledning som förfular landskapet och tar mark i anspråk helt i onödan. Tallplanteringen innehåller inte många kubikmeter just nu men är på god tillväxt och ska stå till kommande

generationer. Vidare framförs att de ersättningsmodeller som finns inte genererar någon större ersättning och anses på så sätt leda till mer eller mindre stöld av mark för kommande generationer. En nedgrävd kabel bör vara positivt även för E.ON och på så sätt ge mindre underhåll och mindre risker för stormstörningar. Slutligen framförs att fastighetsägaren absolut tycker att en nedgrävning med en kombination av stråk 1 och 2 ska utredas.

E.ON Energidistribution har för avsikt att anlägga ledningen som markkabel i något av stråken (se avsnitt 3). En markkabel inom stråk 1 medför en ledningsgata inom ca 7 m inom primärt ungskog. Ersättning utbetalas för det intrång som ledningen medför.

Ersättningen kommer regleras i s.k. servitutsavtal och/eller ledningsrätt. Detta sker efter att en förordad ledningssträckning identifierats.

E.ON Energidistribution har övergripande studerat förslaget avseende en kombination av stråk 1 och 2. Stråk 2 har placerats utmed väg för att underlätta förläggningsarbetena och det temporära intrånget, vilket ansetts motivera en längre kabelsträcka än alternativ 1. En

2019-102472-0001 2019-09-06

(23)

sid 23/24

förläggning i obanad terräng enligt kombinationen av stråk 1 och 2 medför ett större temporärt intrång, vilket är förknippat med högre kostnader. Ur driftsäkerhets- och

tillgänglighetssynpunkt är det mer fördelaktigt med en kortare sträckning i obanad terräng vid ev. framtida felsökning.

2.15.4 Fastighetsägare till samt jordbruksarrendator på

Fastighetsägaren anser att det är positivt att E.ON ska förstärka ledningsnätet i området. och Det enda alternativ som berörd fastighetsägare ser som aktuellt är stråk 2.

Helt beroende på säkerhet och miljötänk.

Fastighetsägaren anser att kreosotfyllda stolpar som upptar bördig åkermark inte är något som man eftersträvar när man odlar livsmedel samt att stolparna förhindrar ett rationellt brukande av åkermarken.

Vidare framförs att det inte heller finns något positivt med att dessa stolpar kommer att stå nära Emåns vattendrag, som förser vissa kommuner med dricksvatten.

Slutligen anges att nedgrävning är enda sättet att förhindra utebliven elleverans vid

stormar. Med tanke på att det blir mer och mer extremväder så gäller det att bygga sunt för framtiden.

E.ON Energidistribution bygger alltid ledningar inom högspänningsnätet trädsäkra, vilket innebär att träd inte ska kunna falla på ledningen och orsaka strömavbrott. Nedgrävning av kraftledningar har framförallt gjorts i låg- och mellanspänningsnätet.

E.ON Energidistribution har för avsikt att anlägga ledningen som markkabel i något av stråken (se avsnitt 3). Båda alternativen innebär att en luftledningssträcka utmed Emån kommer att raseras.

Berörd fastighetsägare (Sydkraft Hydropower) framför att de inte har något ett erinra mot de båda föreslagna ledningsstråken. De framför dock att det är av yttersta vikt att

raseringen görs i samråd med Sydkraft Hydropower verksamhet så att avbrottstid kan minimeras och så att användning av deras mark inte blockerar eller förhindrar

vattenkraftverksamheten. Beroende på när i tid rasering görs kan förhållandena på fastigheten har ändrats på så sätt att det t.ex. finns en fiskväg att ta hänsyn till.

Sydkraft Hydropower har ingen möjlighet att anpassa flödena i Emån så att det passar raseringsprojektet. Flödet bestäms av vattendom och driftförutsättningar.

E.ON Energidistribution kommer att ta hänsyn till Sydkrafts verksamhet vid arbetet med raseringen.

2019-102472-0001 2019-09-06

(24)

sid 24/24

2.16 Övriga samrådsinstanser

Inga synpunkter avseende projektet har inkommit från E.ON Energilösningar, Elsäkerhetsverket, Försvarets radioanstalt (FRA), Kalmar Öland Airport,

Naturskyddsföreningen i Kalmar län, Naturvårdsverket eller Sveriges Geologiska Undersökning (SGU).

3 Val av stråk och utformning

E.ON Energidistribution har utvärderat identifierade stråk utifrån de synpunkter som framkommit under samrådet, identifierade intressen och förväntade miljöeffekter, ekonomi och tekniska aspekter

E.ON Energidistribution konstaterar att övervägande del av de samrådsinstanser som förordat något alternativ föredrar en markkabelförläggning inom stråk 2. Det är det

alternativ som bedöms medföra minst påverkan på markanvändningen och landskapsbilden samt identifierade natur- och kulturmiljöintressen. Synpunkter har framförts avseende konflikt vid korsningar med övriga ledningar och vägar, men dessa korsningar bedöms vara tekniskt genomförbara.

En markkabelsträckning inom stråk 1 innebär, liksom luftledningsalternativet, anläggande av en ny skogsgata inom obanad terräng. Alternativet innebär således en påverkan på landskapsbilden och nytt markintrång till följd av skogsgatan. Östra Smålands Ornitologiska förening framför att markkabel är att föredra och förespråkar då en

förläggning enligt detta alternativ. Även Östra Smålands kommunalteknikförbund förordar en förläggning enligt detta stråk.

E.ON Energidistribution förordar vanligen att regionnätsledningar byggs som luftledningar. Ur ekonomisk och driftmässig synvinkel bedöms även i detta fall en luftledning inom stråk 1 som det mest fördelaktiga alternativet. Med bakgrund i den relativt låga spänningsnivån samt den relativt korta ledningssträckningen, så skiljer det sig dock inte så mycket mellan luftledning/markkabel i just detta ärende. En ny luftledning medför störst visuell påverkan på landskapsbilden och störst markanvändningsintrång till följd av skogsgatan. Stråket förordas endast av Östra Smålands kommunalteknikförbund men har avfärdats av fastighetsägare inom området.

Sammantaget, utifrån vad som framförts ovan, har E.ON Energidistribution för avsikt att gå vidare med ett markkabelalternativ i något av stråk 1 eller 2. Slutligt val av stråk samt lokalisering av en förordad ledningssträcka inom stråket kommer ske inom ramen för MKB och tillståndsansökan.