Oskulder och Chads. Johan Bränberg och Rasmus Weinemo. Handlerade: Karin Ljuslinder

Oskulder och Chads

En multimodal diskursanalys av incelrörelsens memekultur

Johan Bränberg och Rasmus Weinemo

Handlerade: Karin Ljuslinder

Examensarbete, 15 hp

Medie- och kommunikationsvetenskap 180 hp

Abstract

This study is a multimodal discourse analysis of how involuntary celibates, commonly known as incels, use memes in their discourse to create a group identity. The study focuses on

memes used on the internet forum Incels.is. Through an examination of 100 threads on the forum the study has picked out the 7 most frequently used memes for analysis. The study concludes that the memes allude to themes of humor, anger, hate, fixation with appearance, hopelessness and dejection. These themes appeal to feelings that help create a sense of community and in-group-think, which excludes the “other” and creates an echo-chamber where the group's ideas and opinions aren’t challenged and therefore become more extreme.

Keywords: incel, meme, multimodal, discourse, “pepe the frog”, femoid, chad, cuck, soyboy, normie, blackpill

Innehållsförteckning

1. Inledning 3

1.1. Problemformulering 3

1.2. Syfte och frågeställningar 3

2. Bakgrund 4

3. Tidigare forskning 5

4. Teori 6

4.1. Diskurspsykologi som teori 6

4.2. Identitet och gruppbildning 8

4.3. Hegemonisk maskulinitet 8

4.4. Echo chamber 9

5. Material och avgränsning 9

6. Metod 10

6.1. Diskurspsykologi som metod 10

6.2. Multimodal metod 12

6.3. Metoddiskussion 13

6.4. Urval 15

7. Analys och resultat 16

7.1. Pepe the frog 17

7.2. Femoid 20

7.3. Chad 22

7.4. Incel subkategorier 25

7.5. Cuck/Soyboy 26

7.6. Normie 28

7.7. Blackpill 29

8. Slutdiskussion 31

9. Källförteckning 33

1. Inledning

1.1. Problemformulering

Tack vare internet har många subkulturer fått chansen att blomstra eftersom likasinnade människor världen över fått ett verktyg att enklare finna varandra. En subkultur som vuxit sig stor online och som blivit väldigt kontroversiell är incels. Begreppet incel är en förkortning av termen “involuntary celibate” och innebär att en person lever i “ofrivilligt celibat”. Incel- rörelsen har under 2000-talet vuxit fram på internet och väckt stor uppmärksamhet i media på senare år i samband med masskjutningar och terrordåd, i synnerhet det som begicks av Elliot Rodger i Kalifornien 2014 (The Sydney Morning Herald, 2014). Incel-rörelsen har kommit att associeras med hat, våld och misogyni. Det denna studie undersöker är hur diskursen ser ut bland dessa incels och hur kommunikationen formar deras världsbild. Mycket av den kommunikation som sker på incel-forum sker via interna memes vars betydelser inte alltid är uppenbara för utomstående åskådare. Det finns en incel-wiki med hundratals artiklar som beskriver och förklarar vad dessa memes betyder (Incels.wiki, u.å). Det har gjorts tidigare studier på diskursen inom incel-rörelsen, men det vi fokuserade på är den roll som dessa memes spelar i kommunikationen och vilken roll de spelar i bildandet av den

gruppidentitet/gruppbild som incelrörelsen har.

1.2. Syfte och frågeställningar

Uppsatsens syfte är att undersöka de memes som framkommer i diskursen inom incelrörelsen och hur dessa memes bidrar till skapandet av deras gruppidentitet/gruppbild. Detta sker genom en granskning av innehållet i dessa memes och identifiera teman för att studera deras betydelser och dess funktion i gruppbildningen. Vi har undersökt trådar på forumet Incels.is, incelrörelsens idag (November, 2021) största forum. I utförandet av undersökningen utgick vi från följande frågeställningar:

1. Vilka memes används återkommande på forumet Incels.is?

2. Vilka teman går att identifiera bland dessa memes?

3. Hur kan dessa memes bidra till skapandet av incel-rörelsens gruppidentitet/gruppbild?

2. Bakgrund

Termen incel myntades på 1990-talet av en nyexaminerad kvinna från Carleton University i Ottawa, Kanada som kallar sig själv för “Alana”, när hon skapade ett internetforum för ensamma människor vid namn “Alana’s Involuntary Celibacy Project”. På hemsidan skrev hon att hon inte tyckte om termen ofrivilligt celibat men att hon inte hade ett bättre alternativ.

Under oktober 1997 lanserade Alana en maillista som hon tillägnade människor som levde i

“ofrivilligt celibat” denna maillista döpte hon till “INVCEL”. För att namnet på mailinglistan skulle vara enklare att uttala beslutade medlemmarna att V:et skulle tas bort, och termen

“incel” skapades (Zimmer, 2018). Med åren skulle termen komma att kopplas ihop med kvinnohat och extremism. 2014 skulle även mainstreammedia ta upp termen i samband med en masskjutning i Isla Vista, Kalifornien. Gärningsmannen, Elliot Rodger var en

självutnämnd incel och skyllde de problem han hade i sitt liv på kvinnor. Som förberedelse för masskjutningen publicerade Rodger en video på Youtube (vid namn “Elliot Rodger's Retribution”) samt ett manifest på 107,000 ord (The Sydney Morning Herald, 2014) som sedan kom att bli glorifierat av incelrörelsen (BBC, 2018). Efter masskjutingen i Isla Vista har fler dödliga attentat begåtts i incelrörelsens namn. Denna spridning av våldsdåd stannar dock inte i USA. Fler våldsdåd i incelrörelsens namn har kommit med åren. Den dödligaste av dessa var “The toronto van attack” som ledde till att tio personer miste sina liv och ytterligare 16 skadades svårt (Austen & Stack, 2018).

Enligt en rapport av FOI (Totalförsvarets forskningsinstitut) från mars 2020 kan Sverige vara världens mest inceltäta land (Totalförsvarets forskningsinstitut, 2020). Det var även i sverige som den 21-årige Anton Lundin Pettersson begick en skolattack 22 oktober 2015 som skulle bli landets dödligaste skolattack någonsin. Lundin Petterson var uttalad incel och glorifierade Elliot Rodger samt dennes manifest. “Attacken i Trollhättan” som den kom att kallas ledde till att tre personer miste livet och en person blev allvarligt skadad. (I huvudet på en mördare, 2019). Termen Incel är i dagens mainstreammediesamhälle kopplat till rädsla, och

incelrörelsen ses av många som ett hot mot allmänheten på grund av de våldsdåd som begåtts av vissa incels. Trots denna rädsla är det vedertaget av många att incelrörelsen ska ses som ett skämt. Vilket går att se i SVT´s program “Skav” där termen förklaras i en humormiljö (Skav, 2021). Denna humoristiska bild av incelrörelsen är en som finns på stora delar av internet.

Det är här som internetmemes har fått en stor roll i diskursen. En meme är ett kulturföremål i

på kreativa eller humoristiska sätt (Dictionary.com, u.å). En meme behöver till exempel inte bara vara en rolig bild eller video, utan kan även vara ett begrepp eller ett slagord. Eftersom en meme ofta förändras med tiden så betyder det att det ofta finns en mängd olika versioner av samma meme som förekommer i olika texter, bilder och videor. Många memes med humoristisk vinkel om incels och incelkulturen delas på internet både av incels själva och av andra. Det är ofta svårt att avgöra vilka som är genuina incels och vilka som endast skapar och delar dessa memes i satiriskt syfte (Cauterecci, 2018).

3. Tidigare forskning

I en studie av Marveggio (2020) gör han likt vår undersökning en diskursanalys. Marveggio kombinerar diskursanalys med social identitetsteori för att undersöka hur incelrörelsen konstruerar sin gruppidentitet. Avhandlingen tittar likt vår egen på forumet Incels.is.

Marveggio övervakade detta forum i två veckor och fokuserade på att analysera hur incels talar med varandra på forumet. Han kom fram till att anspelning på känslor var betydande för konstruktionen av gruppens identitet, i synnerhet ilska. Dessa anspelningar på känslor

fungerade som ett sätt att hålla fast medlemmar till slutsatserna av deras världssyn. Detta var användbart för vår analys när vi letade efter teman i de memes som ofta var återkommande.

Vi kunde då även utgå från att ilska kunde bli ett återkommande tema även i vår analys.

Lauren Menzie (2020) har skrivit en vetenskaplig artikel som tittar på hur incelrörelsens diskursiva konstruktioner av maskuliniteter och femininiteter ser ut. Hon använder sig av incel-identifierade sektioner av hemsidan Reddit samt en djupläsning av Elliot Rodgers manifest för att göra undersökningen. Artikeln kommer fram till att incels använder könsbestämda karaktärer för att förklara och illustrera sin incelstatus. Dessa karaktärer tar form i hegemoniskt maskulina och feminina figurer med namn som “Chad” och “Stacy”.

“Chad” används både som en komplimang och på nedsättande vis för att beskriva vad incels anser är den perfekta mannen. En Chad kan till skillnad från incels lätt få kvinnor eftersom att han är attraktiv och är framgångsrik. Stacy är den kvinnliga motsvarigheten till Chad, en kvinna som är attraktiv och endast dejtar Chad. Utifrån denna artikel verkar dessa figurer vara återkommande inom diskursen bland incelrörelsen och det visade sig att dessa memes kom att verka inom de memes som blev föremål för vår undersökning. På så sätt blev denna artikel och den studie den presenterar användbar för vår uppsats.

Eemeli Hakoköngäs, Otto Halmesvaara och Inari Sakki (2020) har skrivit en vetenskaplig artikel som rör ämnet memes. Denna studie handlar inte om incels som de tidigare exemplen gör, men artikeln blir relevant för vår studie då det är en multimodal diskursanalys av memes.

I detta fall gäller det memes som delas och används på facebook av två högerextrema rörelser i Finland, mellan åren 2015–2017. Studien kommer fram till att innehållet i dessa memes kretsar kring sex teman: historia, humor, mytologi, symboler, nyheter och motton. Författarna menar att dessa memes används för att konstruera en bild av det förflutna som något

eftersträvansvärt, där man till exempel använder gamla målningar där vikingar krigar mot onda monster, vilket man sedan jämför med ett slags nutida “krig” i syfte att legitimera nationalismen och väcka en moralisk ilska och hat mot flyktingar samt uppmuntra anhängare att kämpa för nationalismens sakfrågor. De argument som framförs av dessa grupper kan lätt ta konkret form i dessa memes i en kortfattad och lätt delbar form för att attrahera och mobilisera anhängare. Denna studie la en bra grund för hur vi kunde tänka kring vår egen analys vad gäller argumentations- och mobiliseringskraften hos memes. Likt denna studie plockade vi ur ett antal teman som de memes vi valde ut kretsar kring.

4. Teori

4.1. Diskurspsykologi som teori

Begreppet “diskurs” beskrivs av Winther Jørgensen och Philips (2000:7) som något som rymmer idéer om att språket är strukturerat i mönster som människors uttalanden följer när de verkar inom olika sociala fält. De tar “medicinsk diskurs” och “politisk diskurs” som exempel på mönster inom specifika sociala domäner, och i vår studie är det då mönster som

framkommer inom diskursen bland incelrörelsen som står i fokus. Diskursteori handlar om att analysera hur diskursens struktur konstitueras och förändras. Detta gör man genom att studera hur det som sägs inom diskursen hela tiden reproducerar, ifrågasätter eller omformar den (Winther Jørgensen & Philips, 2000:37). Inom diskurspsykologi brukar man även tala om makt som en viktig aspekt i hur samhället formas. Man ser inte nödvändigtvis makt som något som någon individ besitter och utövar på någon annan, utan istället anser man att makt är det som skapar våra identiteter och de relationer vi har till varandra, både som grupper och som individer. Makten är det som skapar en bestämd social ordning inom en diskurs, och därmed finns det en maktdimension i hur språket inom diskursen används och ser ut. Vissa delar av ett språk får bli en del av den omvärld som makten har skapat medan andra

alternativa delar skärs bort (Winther Jørgensen & Philips, 2000:45).

Diskursanalys kan delas in i två grenar; “analys av diskurser” och “diskursanalys”. “Analys av diskurser” grundar sig i olika diskursteorier som anses ha betydelse för hur människan upplever omvärlden och hur olika identiteter skapas genom faktorer som har stor påverkan i olika sociala konstruktioner och diskurser. Diskursanalys syftar i sin tur på hur talets och skriftens betydelse påverkar skapandet av olika sociala konstruktioner (Winther Jørgensen &

Philips, 2000:112).

Diskurspsykologin grundar sig i socialkonstruktionismen och handlar om att studera grupprocesser och sociala interaktioner. För att granska hur en grupp tänker och resonerar måste gruppens språkliga uttryck, både i tal och skrift hållas i åtanke. Diskurspsykologin utvecklades ur en kritisk syn på kognitivism (som är en dominant forskningstradition inom psykoanalys). Diskurspsykologin skiljer sig från traditionell kognitivistiskt psykoanalys primärt genom dess syn på “jaget”, attitydforskning och olika grupprocesser (Winther Jørgensen & Philips, 2000:97). Winther Jørgensen och Phillips skriver att synen på jaget utgör den största skillnaden mellan forskningstraditionerna. Medan den kognitiva psykologin ser på jaget som autonomt och skilt från samhället, så menar socialkonstruktionister att sociala och historiska kontexter har en stor roll i hur psykologiska tillstånd uppkommer, vilket den kognitiva psykologin menar inte har samma vikt (Winther Jørgensen & Philips, 2000:99-100).

Inom attitydforskning, där det forskas kring hur olika attityder styr mänskligt handlande med fortlöpande mentala bedömningar av omvärlden, menar forskare att det är viktigt att forska kring hur det går att förändra olika attityder och handlingar hos människor genom planerad kommunikation. Diskurspsykologer menar att attityder måste ses ur ett större

“meningssystem” där attityder skapas genom vardagliga sociala interaktioner, och inte som något avskilt och isolerat hos varje individ. Jørgensen och Phillips menar därmed att

attitydforskningen har en förenklad syn på olika attityder och att forskningen inte tar hänsyn till hur olika attityder formas av sociala aktiviteter (Winther Jørgensen & Philips, 2000:100- 101).

4.2. Identitet och gruppbildning

För att förstå de aktörer som deltar i diskursen brukar man tala om identitet och gruppbildning. Detta handlar om hur människor grupperas genom att vissa

identitetsmöjligheter blir framhävda som relevanta medan andra ignoreras. I en diskursiv gruppbildning utesluter man därför “den andre” i förhållande till den identitet man själv identifierar sig med. Man ignorerar därför även skillnader som existerar inom gruppen, då de anses mindre relevant än de identitetsdrag som för gruppen samman (Winther Jørgensen &

Philips, 2000:51-52). Denna aspekt av diskursteorin kan bli användbar för att studera

incelrörelsen diskurs då särskilda gemensamma identitesmöjligheter är en tydlig del av deras gruppbildning. Här kan vi på förhand utgå från att den ofrivilliga celibateten är det som för denna grupp samman medan övriga människor som inte anses ha samma problem att forma intima relationer utseluts som “de andra”. I denna undersökning används teorin för att få förståelse för innebörden av vissa av de memes som är återkommande på forumet Incels.is.

4.3. Hegemonisk maskulinitet

För att ge en bild av hur incelrörelsen ser på maskulinitet valde vi även att använda oss av hegemonisk maskulinitet. Connell (2005) menar att hegemonisk maskulinitet är en del av det som definierar vad han menar är det nutida patriarkatet och maktrelationer mellan kvinnor och män. Enligt Connell styrs den hegemoniska maskuliniteten av den bild som tillskrivs den

“perfekta mannen”, vilket baseras på de fysiska attribut och beteendemönster som ses som önskvärda av samhället. Connell menar att de attribut och beteendemönster som samhället ser som “perfekta” inte nödvändigtvis är de attribut som de mäktigaste männen i samhället innehar, utan istället de ideal som visas för folkmassorna, till exempel i form av kändisar och fiktiva karaktärer. Connell skriver att de ideal som skapar den “perfekta mannen” kan ändras beroende på kulturella och sociala kontexter och de attribut som denna “perfekta man”

innehar blir det som den “vanliga” mannen strävar efter (Connell, 2005:77-78).

Genom att använda hegemonisk maskulinitet som teori i denna uppsats gick det att se hur bilden av den “ideala mannen” formar och har format incelrörelsen. Detta blev intressant då incelrörelsen menar att utseende är en stor faktor till att incels lever i ofrivilligt celibat.

Användandet av “Chad” som den ideala mannen och att män ska se ut på ett visst sätt för att

inte leva i ofrivilligt celibat blev en intressant och behövlig aspekt att granska i denna uppsats.

4.4. Echo chamber

Slutligen valde vi att använda oss av det teoretiska begreppet echo-chamber. Eftersom Incelrörelsen till stora delar befinner sig på internet är det också här de bygger sin sociala identitet. De får möjligheten att dela sina åsikter, uppfylla behovet av att passa in och ta del av så kallat “In-group-think”. Fivelsdal, Frode Bakka & Lindkvist (2006) skriver att In- group-think skapas i en grupp då gruppmedlemmarna vill skapa en enighet. Medlemmarna väljer att inte bryta mot rådande värderingar inom gruppen eftersom de vill bibehålla den sammansvetsade gruppbildning som skapats. Gruppmedlemmarna undviker därför att säga emot de värderingar som bibehålls, då de inte vill verka illojala. Detta undvikande att ta in andra perspektiv och bestrida de “sanningar” som finns inom gruppen gör att de värderingar som finns inte förändras av omvärlden och gruppen ser sig själva som en starkare enhet med samma värderingar.

Sociala rörelser har använt sig av internet sedan dess uppkomst för att hitta människor med liknande tankar, och för att bygga en gruppidentitet med andra runtom i världen, vilket innebär att man befinner sig i en diskursmiljö där man endast stöter på åsikter och tankar som stämmer överens med sina egna. Bristen på utmaning i diskursen (till exempel att folk som deltar i diskursen utmanar varandra med alternativa åsikter) kan bidra till förstärkning av det man redan tror och snabbar på en normaliseringsprocess av extremism (Israel & Scoble, 2006:134).

Begreppet echo chamber blev användbart i vår analys av forumet Incels.is. Forumet tillåter endast riktiga incels som behöver motivera sin incelstatus för att deras konto på hemsidan ska bli godkänt, vilket i sin tur skapar en sluten miljö där incels bygger upp ett “in-group think”.

5. Material och avgränsning

För att utföra denna undersökning använde vi oss av material från forumet Incels.is. Detta är det största incelforum som finns på internet (november 2021), med över 15 000 medlemmar.

Det grundades 2017 som respons på att hemsidan Reddit hade stängt ner en “subreddit”, vilket är en sektion av hemsidan skapad av användare för att diskutera särskilda ämnen, under namnet r/incels (Incels.wiki, u.å). Vi ville titta på ett forum specifikt skapat för incelrörelsen

snarare än större hemsidor som 4chan och Reddit. På de större hemsidorna förekommer inceldiskurs, men det är svårt att bedöma vilka som är genuina incels och vilka som endast deltar i diskursen för att driva med konceptet incels. 4chan är så pass anonymt att man inte behöver göra ett konto för att göra ett inlägg, vilket öppnar upp för vem som helst att skriva nästan vad de vill. På Incels.is måste du inte bara skapa ett konto, du måste även skriva en övertygande motivering till varför du kan klassas som en incel som sedan ska godkännas för att ditt konto ska aktiveras. Hemsidan har även strikta regler för vilka som får göra konton på hemsidan. Det tillåter till exempel inte kvinnor eller homosexuella att göra konton med motiveringen att detta är ett forum för män att diskutera relationer mellan män och kvinnor (Incels.is, 2017). Detta stärker materialets validitet då det indikerar att de inlägg som syns på detta forum faktiskt är skrivna av genuina incels.

I vår undersökning använde vi oss av diskussionstrådar. Vi tittade på 100 trådar när vi gjorde vår kodning. Mängden inlägg i dessa trådar varierade stort. Vissa hade endast ett fåtal inlägg medan andra bestod av upp mot 100 inlägg. Denna process bestod av att söka efter

återkommande memes i forumtrådarna. Forumet är även länkat till en wiki-sida under namnet

“Incels wiki”. Denna hemsida består av över 1300 artiklar av information om incels och olika termer och begrepp som används inom incelrörelsen (Incels.wiki, u.å). När vi hittade det material vi behövde kunde vi använda oss av information från incel-wikin för att ge

ytterligare kontext i vår multimodala analys. När inte denna wiki gav tillräcklig information om vissa memes så använde vi även hemsidan knowyourmeme.com. Detta är en hemsida som katalogiserar internetmemes och ger fakta kring hur de har uppkommit

(knowyourmeme.com, u.å).

6. Metod

6.1. Diskurspsykologi som metod

Diskurspsykologi har enligt Winther Jørgensen och Phillips (2000) som metod mycket gemensamt med andra kvalitativa angreppssätt. Den största skillnaden är att

diskurspsykologins syn på relationerna mellan språk, betydelse och människors psykiska tillstånd skiljer sig den andra angreppssätten. Andra angreppssätt, som till exempel den fenomenologiska psykologin, ser bara språk som något som speglar en djupare psykologisk

verklighet. Diskurspsykologin menar istället att de betydelser som man vill analysera är inlagrade i själva språket och därför måste språket undersökas för att det ska bli möjligt att analysera betydelser (Winther Jørgensen & Philips, 2000:121).

När man analyserar språkets betydelser så blir teman ett användbart analytiskt verktyg. För att analysera resultaten i en diskurspsykologisk undersökning måste en viss kodning äga rum, och när man använder sig av kvalitativa metoder bör olika teman som identifierats från urvalet ha en betydande roll under kodningens gång. Här kan man både försöka identifiera teman som härleder sig från den teoretiska ram man använder, men man kan även vara öppen för att de teman man använder sig av är något som man stöter på under utförandet av själva kodningen. Det som är viktigt under en kodning är att ha ett öppet sinne och vara beredd på att vissa antaganden om teman inte stämmer, och därför måste ändras (Winther Jørgensen &

Philips, 2000:121-122).

Diskurspsykologer använder ofta så kallat "naturligt förekommande" material i sina

undersökningar. Naturligt förekommande material är material som forskaren själv inte haft någon del i. Fördelen med detta är att forskaren inte påverkar materialet, vilket ger materialet autenticitet. En individ kan till exempel ge en tillgjord version av sin världsbild och sina åsikter som är mer anpassade för någon som står utanför diskursen i en förplanerad intervju, men en annan, mer autentisk version när denne pratar med den “grupp” individen tillhör (Winther Jørgensen & Philips, 2000:117).

I denna undersökning bestod det material som granskades av olika diskussionstrådar från hemsidan Incels.is. Dessa trådar agerade som vårt naturligt förekommande material.

Materialet undersöktes sedan under uppsatsens analysdel. Här utgick vi från teman som analysverktyg för att identifiera återkommande mönster i diskursen som kom att påverka de resultat som uppsatsens syfte och frågeställningar sökte svar på. Det fanns vissa teman som vi utifrån tidigare forskning redan på förhand antog skulle komma upp i analysen medan andra formades genom kodningsprocessen. Processen av att identifiera dessa teman består därmed av både deduktiv och induktiv forskning. De teman som vi på förhand deducerat fram är ilska och humor. Dessa teman är framplockade baserat på den tidigare forskningen. Ilska framkom i Marveggios (2020) analys om incels som en känsla som incels tydligt anspelade på i sin diskurs. Humor var ett av flera teman som framkom i Hakoköngäs, Halmesvaara och Sakkis (2020) artikel om högerextrema rörelser i Finland. Medan de övriga teman som framkommer

i denna artikel är mer specifikt kopplade till högerextrema rörelser så är humor något som kan kopplas memes i överlag, och därför är det rimligt att anta att detta tema är relevant för även denna uppsats. Resterande teman i denna uppsats är induktivt framtagna ur

analysprocessen. Vilka dessa resterande teman är samt vilka memes de berör beskrivs i avsnittet för analys och resultat.

6.2. Multimodal metod

I denna uppsats använder vi oss även av multimodal metod i analysen av de memes som används inom incelrörelsen. Multimodal metod brukar användas inom semiotik för att studera betydelser i kommunikation (Kress 2011:38). Semiotik beskrivs av Fiske (1990) som studien av tecken och hur de fungerar. Med tecken menar man något som kan uppfattas av våra sinnen och som hänvisar till något annat än sig självt. När man studerar betydelsen av tecken så tittar man på tre aspekter; tecknets form, tecknets betydelse, samt den som använder sig av tecknet. Fiske hänvisar lingvisten Fredinand de Sassures model för ge förståelse för hur man kan analysera betydelsen av ett tecken. Sassure menar att ett tecken består av en signifier (tecknets form) och ett signified (tecknets betydelse). Tecknets form är det som uppfattas av våra sinnen, medan tecknets betydelse beskrivs som ett mentalt koncept vars betydelse kan förändras beroende på vem som använder sig av tecknet, alltså vilken kulturell kontext som tecknet förekommer (Fiske, 1990:40–43). När man använder sig av multimodal metod för att studera betydelsen av tecken så tar man hänsyn till inte bara lingvistik utan även

kombinationen av flera typer av vad Kress (2011) kategoriserar som semiotiska uttryckssätt.

Dessa inkluderar till exempel språk, text, bilder, film, gester och musik (Kress, 2011:35–37).

Dessa semiotiska uttryckssätt kan kombineras på flera olika sätt. De kan till exempel förstärka varandra genom att säga samma sak på olika sätt, där till exempel en bild visar något och en text som syns i bilden beskriver samma fenomen som bilden visar.

Kombinationen kan också göras på ett komplementärt sätt, där text och bild tillsammans skapar en mening som inte varit lika tydlig om de var separerade. Man kan även göra kombinationen i en hierarkisk struktur, där någon uttrycksform är dominant medan de andra semiotiska resurserna endast bidrar med en liten del av tecknets form (Kress & van Leeuwen, 2001:20).

När man använder multimodalitet som metod kan man applicera de analytiska begreppen denotation och konnotation där olika semiotiska uttrycksformer interagerar. Denotation handlar om vad ett tecken föreställer, medan konnotation används för att belysa de kulturella associationer som kan utläsas från ett tecken (Fogde, 2010:179-182). På så sätt kan man likna dessa verktyg med tidigare nämnda signifier och signified. Andra analytiska verktyg som kan appliceras inom multimodal metod är förankring och relä. Förankring innebär att ett

semiotiskt uttryckssätt som använts i ett tecken kan begränsa tecknets mångtydighet. Ett exempel är hur en text som kombineras med en bild kan förankra bildens betydelse genom att lägga till en beskrivning som placerar bilden i specifika sammanhang beroende på vad texten säger. Relä handlar istället om hur olika semiotiska uttrycksformer interagerar med varandra och kompletterar varandra, vilket i sin tur skapar en semiotisk produkt med betydelser som inte vore möjliga att utläsa om dessa uttrycksformer var separerade från varandra (Storey, 2018:128)

Vår studie handlar om att studera memes, och dessa förekommer både i form av text och språk, men även i form av bilder och illustrationer, samt i kombinationer av alla dessa. Därför blir den multimodala metoden användbar i denna studie. Vi har studerat dessa memes som tecken som består av både en signifier, i form av något som vi kan se och läsa i text och bild, och en signified, i form av den betydelse som det skapar. Dessa påverkas dessutom av den kulturella och sociala kontexten av vem som använder dessa tecken, vilket i detta fall är incels på forumet Incels.is. Med hjälp av multimodal metod och de analytiska verktyg som vi beskrivit ovan gick det att belysa olika meningar i det granskade materialet. I den semiotiska analysen har vi studerat hur de memes vi valt ut använts både i form av texter och bilder som synts i inlägg på forumet, men även från hemsidor som incels.wiki och knowyourmeme.com som främst gav oss ytterligare bildmaterial relaterat till dessa memes att analysera. I linje med den multimodala metoden så har vi tittat på samspelet mellan semiotiska uttryckssätt som färger, former och figurer för att utläsa betydelser i bilderna.

6.3. Metoddiskussion

Som tidigare nämnt är denna diskurspsykologiska undersökning baserad på

naturligt förekommande material i form av forumtrådar på hemsidan Incels.is. Fördelen med att samla in information på det här sättet är att forskaren inte har någon påverkan på

materialet, vilket kan ge bredd och variation i analysen. I det här fallet blev det naturliga

konversationer i text som transkriberades och sedan analyserades. Ett vanligt problem med naturligt förekommande material är att naturliga samtal kan vara svåra att transkribera. Det kan även vara viktigt att be om tillstånd från den forskaren pratar med (Winther Jørgensen &

Phillips, 2000:117). Men på diskussionsforum på internet kringgås detta problem då all konversation finns tillgänglig offentligt. När naturligt förekommande material används i en undersökning finns det ofta en etisk aspekt inblandad i huruvida forskaren bör använda materialet i sin undersökning(ibid.). I denna uppsats kringgås de etiska problemet då användarna som materialet kommer från är anonyma samt att medlemmarna på forumet är medvetna om att det som publiceras på hemsidan är öppet för alla med en

internetuppkoppling att läsa. Forumet har somt tidigare nämnt vissa regler för vem som får skapa ett konto på hemsidan, men allt som skrivs på forumet går att läsa oavsett om du har ett konto eller inte.

Det är viktigt att en diskursanalys är valid, det vill säga om den faktiskt undersöker det som analysen är avsedd att undersöka (Bergström & Boréus, 2013:41). Validiteten kan fastställas genom att bedöma analysens förklaringskraft och förmåga att bringa fram nya förklaringar som stämmer ihop med de analytiska påståenden som man redogör för gällande den diskurs som undersöks (Winther Jørgensen & Phillips, 2000:123).

Den multimodala analysmetoden blir lämplig och användbar när man undersöker semiotiska uttryck inom visuell kommunikation med syfte att identifiera dess betydelse i ett socialt och kulturellt sammanhang. Ofta kan dock de tecken man analyserar tolkas på väldigt olika sätt, vilket kan ses som en nackdel med den multimodala analysmetoden. Betydelsen av bild och text är inte alltid knutna till ett specifikt sammanhang, utan till flera olika kulturella och sociala sammanhang, vilket kan leda till att man läser ut budskap från bilder och texter som inte alls nödvändigtvis var en medveten intention av den som producerat materialet man analyserar (Bergström och Boréus, 2012:344–345).

För att öka analysens reliabilitet, det vill säga med vilken tillförlitlighet materialet granskats (Bergström & Boréus, 2013:42), och validitet är det därför viktigt att man tar hänsyn till kontexten inom vilken den produkt man analyserar skapats. I detta fall kan den

diskurspsykologiska metoden komplettera den multimodala metoden genom att bidra med återkommande teman i diskursen som man kan utgå från när man analyserar de bilder och

6.4. Urval

Vi har under vår kodning tittat på 100 trådar på forumet Incels.is. På forumet samlas

diskussionstrådar under en flik med namnet “inceldom discussion”. Här finns över 1800 sidor av diskussionstrådar från 2017 till idag. Varje sida består av 100 trådar. Vi startade processen den 2a december 2021 och valde då att titta på alla trådar som fanns på den första sidan det datumet. När någon gör ett nytt inlägg i en tråd så hamnar den automatiskt på första sidan, vilket gjorde att vårt urval bestod av de 100 trådar som var mest relevanta det datum vår kodningsprocess började. Vår motivering till att välja de mest relevanta trådarna grundar sig i att vi ville ha få fram ett urval av memes som var relevanta och som används i stor grad av incels i dagsläget då denna undersökning har gjorts. När vi läst igenom dessa trådar har vi letat efter memes i form av termer och bilder som sticker ut från det vanliga allmänna

språkbruket, och som vi därför antagit är en del av incelforumets egna interna diskurs. När vi påträffat bilder eller termer av detta slag har vi använt oss av incel-wikin för att bekräfta om dessa räknas som incelmemes. Vi har sedan skrivit ner de memes vi hittat i ett kalkylark som fyllts på för varje ny meme som dyker upp i ett inlägg i en tråd. När en meme har använts vid upprepade tillfällen har vi lagt till en siffra bredvid som ökat för varje gång denna meme använts i ett inlägg. Vi har sedan applicerat våra analysverktyg på dessa memes för att lyfta fram meningar, betydelser och hitta återkommande teman. Eftersom vi själva läst igenom dessa trådar från början till slut så ger det oss fördelen att ha full kontext kring hur dessa memes har använts i de samtal som förekommer på forumet. Memes på forumet förekom i allra högsta grad i form av text. Bilder användes mestadels i form av uttryckssymboler som ackompanjerade texten i inlägget. För att kunna få med fler bilder relaterade till vissa av dessa memes så använde vi oss av hemisdor som incels.wiki och knowyourmeme.com. Dessa har förklarande artiklar om alla dessa memes, samt tillhörande bilder som ofta kombinerar både bild och text tillsammans.

Alla länkar till de trådar som har använts har sparats ned i ett dokument, men vissa av dessa trådar kan ha uppdaterats eller tagits bort efter att denna uppsats har skrivits. Men hade möjligtvist kunnat kringgå detta problem genom att spara skärmbilder från alla dessa trådar från den period då kodningen skedde.

7. Analys och resultat

Kodningen av de 100 trådarna på forumet Incels.is resulterade i totalt 22 stycken memes att göra ett urval från. Figur 1 visar hur ofta var och en av dessa memes förekommit i dessa trådar genom att räkna varje gång de nämnts i ett inlägg i en tråd.

Figur 1: De mest återkommande memes på Incels.is

Utifrån diagrammet i figur 1 blir det tydligt vilka memes som används mest. Under kodningens process har vi märkt att vissa memes oftast bara förekom i enstaka trådar där diskussionsämnet hade någon koppling till en specifik meme. De memes som syntes mest var de som användes i diskursen oavsett vad trådens ämne handlade om. Dessa verkade vara mer betydande för incelrörelsens vokabulär och kunde appliceras mer fritt oavsett

diskussionsområde. Vi kommer ge exempel på detta i analysdelens olika underkapitel nedan.

Vi har valt ut de sju mest förekommande av dessa 22 memes för analys, och varje meme har fått ett eget underkapitel. Dessa memes är Pepe the frog, femoid, Chad, incel subkategorier, cuck/soyboy, normie och blackpill. När vi gjorde kodningen så räknade vi cuck och soyboy som separata memes, men vi märkte av att dessa memes till stor del användes för beskriva samma sak. Vi valde därför att kategorisera dessa som samma typ av meme.

7.1. Pepe the frog

Figur 2: Originalversionen av Pepe the Frog (källa: knowyourmeme)

Pepe the frog började som en karaktär i en internetserietidning vid namn Boy's Club, 2005. I början av 2008 började en bild av karaktären dyka upp allt oftare på 4chan med frasen “feels good man”. Bilden spreds senare vidare till andra hemsidor och 2009 började olika varianter av Pepe-memen komma fram. Den första av dessa var ungefär samma bild som originalet, men Pepe var redigerad till att se ledsen ut och texten hade ändrats till “feels bad man”. Med åren har Pepe the frog anammats som en symbol av olika rörelser världen runt

(knowyourmeme.com. u.å.). Även inom incelrörelsen har karaktären blivit en stor symbol och används på hemsidan Incels.is som en mall för olika uttryckssymboler. Under vår undersökning var en av de mest förekommande av dessa en uttryckssymbol vid namn

“:FeelsRope:” som visar Pepe the frog hängandes i en snara (se;figur 3).

Figur 3 “:FeelsRope:”-symbolen, Figur 4 “:CryFeels:”-symbolen, figur 5 “:FeelsRee:”-symbolen, figur 6

“:FeelsClown:”-symbolen, figur 7 “:Society:”-symbolen(källa: Incels.is).

“:FeelsRope:”-symbolen används när medlemmar i incelrörelsen menar att allt är över och att det inte finns någon räddning. Inom incelrörelsen kallas detta för att “rope” (rep på svenska).

Termen menar att det inte finns något att göra för att öka sina chanser i dejtinglivet och att det därför bara finns en utväg, vilket är att begå självmord (Incels.wiki, u.å). En användare på

forumet skriver “with all that I've experienced in life it's little wonder I feel anxious when interacting with people though, especially women when I always get a negative reaction”. I slutet av denna mening lägger han till en :FeelsRope:-symbol. Användandet av

“:FeelsRope:”-symbolen visar på temat hopplöshet. Den bild som denna symbol visar på en denotativ nivå är helt enkelt en Pepe the frog som hänger i en snara. Det är en makaber bild som på konnotativ nivå bär med sig viss mörk humor på grund av de konnotationer som figuren Pepe the frog bär med sig som en känd meme-karaktär som i grunden använts i humoristiska sammanhang. Pepe the frog används på incelforumet oftast som en slags representation av incels själva, så en Pepe the frog som hänger i en snara blir därför en slags symbol för hur den hopplöshet vissa incels känner över sina liv.

“:CryFeels:”-symbolen (figur 4.) används för att visa sorg eller nedstämdhet hos

medlemmarna och kan ofta ses i inlägg om negativa ämnen. Ett exempel ser vi i en tråd med titeln Unattractive men have no future in the west där en användare skriver följande: “Dating apps lubricated and revolutionized the market just like trade fairs did in the middle ages, this is truly a revolution. Natural selection is now unstoppable :cryfeels:”. Denna användning av

“:CryFeels:”-symbolen används för att belysa hur ledsamt det är för användaren att “natural selection” inte går att stoppa. Vilket enligt incelrörelsen betyder att de kommer att leva i celibat resten av deras liv då ingen vill ha dem. Användandet av “:CryFeels:”-symbolen visar på temat nedstämdhet. På denotativ nivå så föreställer bilden en groda som gråter, och likt den föregående bilden så uppstår här samma symboliska konnotationer där Pepe the frog representerar incels själva och uttrycker i bild de känslor av nedstämdhet som de känner.

“:FeelsRee:”-symbolen (figur 5.) används då en användare är arg över något. Detta kan vara allt från att kvinnor inte visar dem den uppmärksamhet de känner att de förtjänar till att olika samhällsstrukturer bör förändras för att livet för incels ska förbättras. Ett exempel på

incelrörelens användning av “:FeelsRee:”-symbolen är då de inte får som de vill. En användare skriver: “The worst thing is that I experienced it myself. I was not good looking enough for some low-tier foid(se;7.2). She was wayyy below my standards, but she rejected me :feelsree:”. “:FeelsRee:”-symbolen används oftast i dessa typer av sammanhang och anspelar därmed på temat ilska. På denotativ nivå ser vi här en bild av ilsken groda, med ett rött färgfilter applicerat på bilden, och likt tidigare Pepe the frog-bilder så anspelar bilden på konnotationer kring hur Pepe the frog uttrycker incels egna känslor. Det röda filtret förstärker

“:FeelsClown:”-symbolen (figur 6.) används som en komisk symbol för att visa att någon gjort bort sig eller att ett inlägg är av komisk karaktär. En användare skriver: “:feelsclown:

Treating some bitch like she is a conversational counterpart”, vilket enligt användaren ska ses som ett skämt då incelrörelsen inte ser kvinnor som likvärdiga till män. Clown Pepe the frog har blivit en symbol för något man kallar för “clown world” vilket är ett samhälle där

människors vanföreställningar tas på allvar av samhället, något som man inom incel-sfären applicerar på det moderna västerländska samhället. Man anser att världen och livet i stort därmed inte bör tas på allvar och det enda man kan göra är att vara ironisk och sarkastisk gällande allt (Incels.wiki, u.å). Denna symbol och det syfte den används för anspelar därmed på temat humor. På denotativ nivå föreställer bilden helt enkelt Pepe the frog utklädd till en clown, medan på konnotativ nivå så agerar Pepe the frog återigen som en representation av en incel. I detta fall visar Pepe the frog bildligt hur en incel finner sig i att han lever i en “clown world” genom att ta på sig en clown-utstyrsel. Denna utstyrsel blir i sin tur en symbol för hur en incel väljer att inte ta samhället på allvar.

“:Society:”-symbolen (figur 7.) anspelar på en samling memes med namnen ”Gamer Joker “

“Gamers Rise Up“ och “We Live in a Society” som uppkom 2015. Dessa memes kopplas ofta ihop med Batman-karaktären Jokern och porträtterar honom på ett humoristiskt sätt som en slags symbolfigur för “gamers” (folk som spelar dataspel och gör det till en del av sin identitet). Bilder av Jokern brukar paras ihop med text där han beklagar sig över att kvinnor inte vill ha gamers (knowyourmeme.com, u.å). Här kan man dra kopplingar till hur

incelrörelsen ser på kvinnor, då de också känner sig bortvalda av det motsatta könet.

“:Society:”-symbolen används ofta i satiriska syften, men även ibland på mer aggressiva sätt som till exempel när ett inlägg menar att samhället behandlar incels orättvist, eller som ett upprop för andra incels att “rise up” och ta över samhället. Detta kan vi observera i ett svar på en av trådarna där en användare menar att män som fått nog av samhällets orättvisor mot män snart kommer vara en stor del av militären: “You are wrong. Malcontent men will become much more widespread in the Military. :society:”. Denna meme anspelar därmed på både teman som humor och även ilska. På denotativ nivå så föreställer denna bild likt den föregående en Pepe the frog utklädd till clown, men i detta fall är det specifikt karaktären Jokern, som han ser ut i filmen “Joker” från 2019. På konnotativ nivå förekommer liknande symboliska meningar som i :FeelsClown: symbolen, men utöver det humoristiska går det här

även att utlösa konnotationer kring ilska och en vilja att slå tillbaka mot samhället likt karaktären Jokern.

Sammanfattningsvis kan man klargöra att Pepe the frog är en meme som kan användas och har använts på en mängd olika sätt. Hans popularitet är stor även utanför inceldiskursen, och det är därför inte förvånande att det är den meme som förekom mest på detta forum.

Analyserar man Pepe the frog som tecken så varierar dess sign och signifier mycket beroende på vilken typ av Pepe the frog man väljer att titta på, då hans uppsyn och utstyrsel kan se så olika ut från bild till bild. De dessa exempel har gemensamt är att de används ofta i

inceldiskursen, vilket gör den kulturella kontexten tydlig och de teman som vi tagit fram från vår analys blir därmed rimliga.

7.2. Femoid

Femoid (ibland förkortat till foid) är ett begrepp som används av incelrörelsen för att beskriva och nedvärdera kvinnor. Begreppet är uppbyggt av två ord “female” och “android”. Denna liknelse av kvinnor som androider syftar på att kvinnor är kalla mot alla män som inte är Chads(se; 7.3) eller kan bidra med någon form av finansiell nytta (Incels.wiki, u.å).

Begreppet används i incelrörelsens diskurs nästan uteslutet när de skriver om kvinnor.

Eftersom forumet Incels.is endast tillåter manliga medlemmear så står kvinnor utanför den gruppbildning som finns inom diskursen. Begreppet femoid blir ett sätt att tydligt

kategorisera en grupp som tillhör “de andra” genom att man både gör narr av dem och avhumanisera dem.

I skrift används begreppet femoid ofta i inlägg som uttrycker någon form av nedsättande kvinnosyn. I ett inlägg på en tråd som heter If you only blame your ugliness for inceldom and don't hate women, you are a cuck skriver en användare följande: “They could have used their pussy for the betterment of Humanity but they just used it for racism and discrimination and choosing retarded people. So yes, it is completely justified to kill all chads and enslave all foids in gta Five.”. Enligt Incels.is regler får inte användare hota eller skriva om att utföra våld mot människor, ett vanligt sätt att undgå detta problem är att skriva “…in gta Five.” i slutet av en mening för att få det att se ut som man bara vill döda någon i tv-spelet Grand Theft Auto 5 och inte i verkligheten. Användaren menar alltså att alla Chads(se;7.3) är rättfärdiga att dödas och alla kvinnor borde bli slavar åt incelrörelsen. Många andra inlägg där det skrivs om femoids används liknande ton och man kan därmed här se temat ilska samt

hat i form av det starka kvinnohatet som genomsyrar många inlägg där femoids används. Det går även att se temat hat i form av självhat i hur de skriver om sin relation till kvinnor. I ett inlägg på en tråd som heter If you only blame your ugliness for inceldom and don't hate women, you are a cuck skriver en användare “Would rather just enjoy my copes instead of hating. I understand foids, that’s all I need. I’m not going to waste time wallowing in hatred.

Användaren menar att han förstår varför kvinnor inte vill ha honom och därför inte vill använda sig av hat gentemot kvinnor.

figur 8:femoid meme(källa: Incels.wiki)

Figur 8 ovan är ett exempel på hur incels ser på så kallade femoids. På denotativ nivå ser vi en bild med två karaktärer. Ena karaktären är en detaljerat ritad muskulös man som gör bänkpress, medan den andra karaktären är en enkelt ritad kvinna med en klänning och en rosett i håret. På bilden ser vi även texter som förankrar denna memes syfte. Först har vi en rubriktext som lyder “How 2 attract your life partner” vilket förklarar att bilden är en slags guide för hur män och kvinnor ska bete sig för att attrahera en livspartner. Enligt den övriga texten på bilden behöver män korsa av en lång lista faktorer som till exempel att “ha en bil, och kunna köra den”, “vara åtminstone någorlunda muskulös” och “vara äldre än henne”.

Medan kvinnan i bilden enligt memen enbart har ett krav på sig att inte vara en “landwhale”, vilket är en nedvärderande term för överviktiga kvinnor (Incels.wiki. u.å). Inom den

kulturella kontexten för användandet av denna meme bland incels så visar den på den orättvisa situationen som incerörelsen känner existerar i samhället. Att kvinnor har oändligt med chanser för att hitta sitt livs kärlek medan män måste uppfylla en lista av krav för att ha samma chans. Vidare kan man på konnotativ nivå analysera hur karaktärer är ritade för att belysa vissa meningar i memen. Kvinnan är simpelt ritad, med enkla former som utgör hennes proportioner, vilket förstärker intrycket att hon är en simpel varelse som inte behöver anstränga sig för att hitta en livspartner. Mannen är däremot mer avancerat ritad, vilket i sin tur förstärker intrycket att han behöver arbeta hårt för att hitta en livspartner. Detta reflekteras ytterligare i de aktiviteter som karaktärerna utför i bilden. Kvinnan står bara stilla och ler medan mannen gör bänkpress. Kvinnan är alltså passiv medan mannen är aktiv. Denna meme sammanfattar hur incels syn på kvinnor och män, vilket handlar om hur män alltid kommer ha det svårare med sina kärleksliv än kvinnor.

7.3. Chad

Chad är ett begrepp som används av incels för att beskriva vad de anser är den ultimata mannen. En Chad besitter oftast en kombination av egenskaper som inkluderar att vara attraktiv, muskulös, lång, rik och ha hög social status. Han brukar porträtteras med vad incels anser är maskulina ansiktsdrag, som grova käkben, smala ögon och kraftig haka. Chad beskrivs som en man som kan framkalla nästan universell positiv kvinnlig sexuell

uppmärksamhet. Detta gör honom till raka motsatsen till vad en incel är. Begreppet Chad var i början ett nedsättande slangord för unga, framgångsrika, vita män i 20- och 30-årsåldern som användes regionalt i Chicago under 90-talet. Med tiden har termen spridits på internet och blivit den meme som idag används för att beskriva en slags idealman (Incels.wiki, u.å).

Chad kan tydligt kopplas till teorin om den hegemoniska maskuliniteten. Chad är ett

praktexempel på vad som anses vara en perfekt man. Han är snygg, muskulös, framgångsrik och har lätt att få kvinnor. Han faller också in på två återkommande teman i inceldiskursen, nämligen utseendefixering och hat, både i form av hat mot Chads och även ett slags självhat bland incels själva. I de samtal som förekommer på Incels.is så används Chad vanligtvis som en represenatation av vad motsatsen till en incel är. De ser sig själva som misslyckade och oattraktiva, vilket de menar är anledningen till deras incelstatus. Likt femoid(se;7.2) så

används Chad memes för att kategorisera en grupp som incels anser är en del av “de andra”

som står utanför deras gruppbildning/gruppidentitet.

Figur 9 Chad meme(källa: Incels.wiki)

På figur 9 ovan har vi ett exempel på en Chad-meme som anspelar på utseendefixeringen och självhatet som finns i inceldiskursen. Här ser vi på denotativ nivå två bilder av en man vars ansikte har olika ansiktsdrag på vardera bild, detta är då memens form eller dess signifier. På den konnotativa nivån kan man utläsa memens signified, alltså dess betydelse, genom att ha i åtanke att den använts inom den specifika kulturella kontext som är inceldiskursen. På bilden till höger har mannen ansiktsdrag som bland incels brukar tillskrivas en Chad: en kraftig käke och haka, samt smala ögon. På bilden till till vänster är mannens käkben och haka inte alls särskilt framstående, och hans ögon är rundare. Ovanför bilderna beskriver en textruta hur bara några få millimeter av benstruktur kan avgöra skillnaden mellan en incel och en Chad.

Denna meme är ett exempel på relä i hur text och bild kompletterar varandra för att skapa ett budskap. I detta fall vill man visa hur utseende är avgörande för vad som gör dig till incel eller Chad, och hur detta kan påverkas av bara några skillnader i benstruktur på samma person. Detta argument har även dykt upp i samtalen på forumet. En användare skrev följande: “I did inherit some good features from [my mother’s] line but my entire bone structure came from my father’s side - a family full of boneless subhumans. And as you all know, bones = life for men”.

Figur 10 Chad meme(källa: knowyourmeme)

I figur 10 ser vi ett ytterligare exempel på hur Chad används som en motpol till vad en incel är. Här har det tagits till en mer bisarr och humoristisk nivå än det tidigare exemplet. Denna meme har sitt ursprung på hemsidan 4chan och var från början endast en bild på karaktären till vänster, den så kallade “oskulden”. På bilden är oskulden illustrerad som en blek och klen figur med dålig hållning och mörka kläder. Han bär även glasögon vilket väcker

konnotationer till den stereotypa nörden. Denna illustration förankras med hjälp av

textbubblor som förklarar hur oskulden rör sig när han går. Han beskrivs som stel, och osäker i sin gångstil, han tar alldeles för långa steg, lyssnar på musik i hörlurar för att undvika att hamna i en konversation och han undviker alltid ögonkontakt med de människor han

passerar. Denna meme skulle med tiden kompletteras med bilden till höger där man beskriver gångstilen hos en typisk Chad. I motsats till oskulden så är Chad rakryggad, muskulös och har på sig färgglada kläder. Han är säker i sin gångstil, tar lika korta steg som en skalbagge, har aldrig lyssnat på musik i hela sitt liv och har hittat ett sätt att alltid behålla konstant ögonkontakt med alla människor. I beskrivningen på Chads gångstil blir denna meme så pass bisarr att den övergår till att vara satir på världsbilden som incels har, snarare än ett allvarligt budskap. Trots detta används denna illustration av Chad även på forumet (Incels.is, 2021). En anledning till detta kan vara att Chads bisarra beteende i denna meme anspelar på hur han ses som en karaktär som de flesta inte alls kan identifiera sig med. På forumet har Chad använts som exempel på någon som kommer undan med en typ av beteende som vanliga människor inte kan komma undan med. En användare skriver: “Well I mean you probably can’t imagine the life of a shredded 6'5 gigachad either. They literally get away with murder.” Denna meme stämmer på så sätt fortfarande in med den bild som incels har av Chad, även om det här har

tagits till en medvetet humoristisk nivå. Här ser vi därmed ett tydligt exempel på hur temat humor spelar en roll i vissa av de memes som delas inom incelrörelsen.

7.4. Incel subkategorier

Något som är vanligt förekommande i diskursen på forumet är att man använder suffixet “- cel” tillsammans med ett annat ord för att beteckna en typ av brist som en incel besitter som bidrar till deras status som ofrivilligt celibat. Detta handlar ofta om en fysisk egenskap men det kan också indikera ett specifikt intresse, aktivitet eller mentala stadie hos en incel (Incels.wiki, u.å). I detta fall handlar det alltså om en subkategori bestående av flera olika memes i form av begrepp, så vi har därför i denna analys valt att kategorisera dessa under termen “incel subkategorier”.

Det finns ett flertal exempel på hur detta används i diskursen på forumet Incels.is. En som förekom mycket ofta var begreppet “brocel”, vilket kommer från det engelska slangordet

“bro” som betyder bror. Denna term används på ett kamratligt sätt där de i foruminläggen tilltalar varandra med uttryck som “my fellow brocel” (Incels.is, 2021). Bland de som berör fysiska egenskaper så fanns bland annat “manletcel”. Termen “manlet” brukar användas på ett nedsättande sätt mot korta människor. Incels anser att kortare män har mindre chans att få en partner eftersom kvinnor vill ha män som är längre än dem själva. Utöver detta så finns även nosecel, eyecel, acnecel, baldcel, fatcel, thincel, med mera (Incels.wiki, u.å). Här ser vi återigen tydliga exempel som faller under temat utseendefixering. Det verkar nästan alltid finnas något fysiskt attribut som incels lyfter fram som exempel för varför just de befinner sig i tillståndet som ofrivilligt celibat. Om det inte är ett fysiskt attribut som står i vägen för en incel så brukar man ofta utgå från att personen är en mentalcel. Detta begrepp syftar på att det är något i ens mentala tillstånd som står i vägen för ett lyckat kärleksliv. Begreppet omfattar bland annat folk med depression, autism, schizofreni, PTSD och social ångest (Incels.wiki, u.å). Alla cel-suffix kan alltså inte kategoriseras under temat för utseendefixering, men däremot kan man säga att de allra flesta grundar sig i någon form av självhat (kanske då med undantag för brocel), då de handlar om att de lyfter fram egenskaper hos sig själva som de anser gör så att de är tvingade att leva som incels resten av sina liv.

Det vi kan se i användandet av denna meme i inceldiskursen är hur tydlig och fast deras identitet och gruppbildning är. Oavsett vad som skiljer dem åt när det kommer till deras utseende eller mentala tillstånd så är det deras status som ofrivilligt celibata som är den

viktigaste aspekten av deras identitet medan allt annat bara är en bidragande faktor som man kan sätta -cel suffixet bakom och kategorisera som ännu en förklarande faktor till varför de alltid kommer att vara incels.

7.5. Cuck/Soyboy

Begreppet Cuck är en förkortning av ordet cuckold. Cuckold nämns för första gången runt år 1250 i dikten The Owl and the Nightingale och syftar på en man som blivit bedragen av sin fru (okänd författare, c.1250). Namnet sägs vara inspirerat av Göken (Cuckoo på engelska).

Vissa Göksorter lägger sina ägg i andra fåglars bon, varpå de andra fåglarna ruvar Gökens ägg ovetandes om att det inte är dess egna (BBC, 2009). På samma sätt blir en man en cuckold om dennes fru blir gravid med en annan man. Ordet förkortades senare under

internets uppkomst och idag kopplas ordet cuck oftast ihop med feminina män eller män som inte beter sig typiskt “maskulint” (Incels.wiki, u.å). På forumet används Cuck ofta synonymt med ett annat begrepp: Soyboy. Begreppet Soyboy grundar sig i en studie från 2009 vid namn Phytoestrogen content of foods consumed in Canada studien visar på att sojabönor innehåller höga fytoöstrogen-nivåer (Thompson, Lilian U. & A. Boucher, Beatrice & Liu, Zhen &

Cotterchio, Michelle & Kreiger, Nancy, 2009). Fytoöstrogen liknar det mänskliga

könshormonet östrogen (Ett könshormon som är mest förekommande hos kvinnor) och har därför av vissa kretsar kopplats ihop med femininitet. Begreppet Soyboy kan spåras till 2017 och hemsidan 4chan, då en anonym användare kopplade ihop begreppet med det tidigare nämnda cuckold, och har senare fått en spridning på andra internetforum. Grunden för denna koppling till femininitet hos män och sojabönor ligger i att det enligt många av dessa rörelser anses feminint att äta sojabönor (som ofta är köttsubstitut i det vegetariska köket). Begreppet kopplas idag ihop med män som inte innehar typiskt “maskulina” attribut

(knowyourmeme.com, u.å.)(Incels.wiki, u.å).

Inom inceldiskursen används dessa begrepp som ännu ett sätt att kategorisera “de andra” som står utanför incelsrörelsens gruppbildning. På forumet Incels.is faller ofta användandet av begreppet cuck under temat ilska. Ett exempel på detta är följande inlägg: “And to all the

"ugliness" copers. Our ancestors were just as ugly as us, if not worse. But they built a system and culture where even the lowest of the low had no want of companionship. Today those people would be called women hating misogynists by modern cucks. IF YOU BLAME YOURSELF FOR CHOICES OTHER PEOPLE MADE, THEN YOU'RE A BETACUCK FAGGOT.“. Det är vanligt att begreppen soyboy och cuck kombineras med varandra, vilket

vi kan se i följande inlägg: “I hate the soycucks and fatfucks who push the narrative that being fat is "normal" and should be "accepted" instead of being treated as a medical issue.”.

Användningen av denna blandning används ofta i incelrörlsens diskurs när de är arga på normies(se;7.6) som inte har samma syn på kvinnor som de själva har. Cuck och Soyboy används dock inte alltid nödvändigtvis i aggressiva sammanhang. I meme-relaterade

sammanhang finns det ofta en humoristisk vinkel på det hela där man helt enkelt gör narr av de man anser tillhör dessa grupper.

figur 11 (källa: Incels.is) & figur 12(källa: knowyourmeme.com) soyboy/cuck memes

På figur 11 ser vi en bild som brukar användas som uttryckssymbol på Incels.is för att representera en soyboy. På denotativ nivå ser vi bara en bild av en man med glasögon och skägg som har vidöppen mun, men på konnotativ nivå så har bilden betydelser som kopplar den till begreppet soyboy. Begreppet har ofta används för att göra narr av män som har en viss typ av utseende, ofta med glasögon och skägg. Minen som figuren gör har kallas för

“cuckface” och anses vara en typisk min som soyboys och cucks gör när de är med på bilder.

På figur 12 ser vi ett montage av ansikten som först laddades upp på 4chan som exempel på detta (knowyourmeme.com, u.å). Här ser vi därmed exempel på hur denna meme anspelar på temat humor.

figur 13 soyboy meme(källa: incels.wiki)

På figur 13 ser vi en bild som ska föreställa en soyboy. På denotativ nivå ser vi en man med rosa mössa, blommig skjorta och cardigan. På konnotativ nivå kan hans kläder anses vara stereotypiskt feminina på grund av den rosa färgen på mössan och det blommiga mönstret på hans skjorta. Med hjälp av texten förankras memens betydelse och vi får veta olika faktorer som skapar en soyboy. Dessa faktorer handlar mest om att denna soyboy ska ha vad

incelrörelsen menar är feminina attribut, till exempel att han plockar sina ögonbryn, har mindre testosteron än en gammal man och visar känslor då han gråter när han “äntligen får ligga vid 35 års ålder”. Även här används soyboy synonymt med cuck då en av bildtexterna beskriver hur han låter andra män dejta hans flickvän. Även denna bild används i

humoristiskt syfte för att göra narr av en viss typ av person.

7.6. Normie

Normies är vad incelrörelsen kallar “vanliga människor” Alltså de människor som inte är en del av incelrörelsen. Enligt incelwikin kan normies förklaras med breda drag som någon som har ett fungerande socialt liv, har sex och konsumerar vad incels kallar för “fakestream media” och de anses därför vara “bluepilled”(se;7.7)(Incels.wiki, u.å). Incels använder ofta begreppet normies för att demonstrera hur incels befinner sig i utanförskap, då normies

står utanför incelrörelsens gruppidentitet/gruppbild. Denna meme är dock mindre specifik än Chad och femoid, då normies istället verkar omfatta alla som inte är en incel, vilket i sin tur då även inkluderar Chads och femoids. I följande inlägg i en tråd om en skolskjutning kan vi se hur medlemmar i incelrörelsen skapar denna skillnad på sig själva och andra: “it's lifefuel for me to see these normies/chads/foids die”. En annan användare svarade sedan på detta inlägg i samma tråd: “Same and based off pictures [gärningsmannen] was clearly

autistic/incel. This gives us more leverage against normies in the future”. Detta användande av “these”(dessa) och “us”(oss) är nyckeltermer för att påvisa hur incelrörelsen skapar en gemenskap genom att se normies som “de andra”. Här ser man en stark anspelning på temat hat.

7.7. Blackpill

Inom incelkulturen är blackpill en filosofi som grundar sig i idéer om två andra “piller”

nämligen bluepill och redpill. Dessa piller har fått sina namn från filmen The Matrix (1999), där huvudpersonen måste välja mellan två piller, ett blått och ett rött. Det blåa pillret gör att huvudpersonen stannar kvar i den illusion han lever i och det röda pillret gör att han “vaknar upp” och ser sanningen. Inom incelrörelsen syftar det blåa pillret på en person som lever i förnekelse och fortfarande tror att utseende inte spelar en så pass avgörande roll i

dejtingvärlden som incels påstår. Det röda pillret syftar på en person som har “vaknat upp”

och ser vad incelrörelsen kallar för “den hårda sanningen”, vilket är att utseende spelar en avgörande roll för vem som får dejta kvinnor. Skillnaden mellan redpill och blackpill, menar incelrörelsen är att de som har tagit det röda pillret tror att de kan förbättra sina

dejtingchanser genom att förbättra sig själva(genom till exempel träning och klädstil). Medan de som tagit det svarta pillret menar att det behövs en systematisk samhällsförändring för att män som inte är attraktiva ska ha en chans i dejtinglivet(Incels.wiki, u.å).

figur 14 blackpill meme(källa: Incels.wiki)

Figur 14 visar en “jock” (ett smeknamn på gymnasieelever som utövar sport) som kysser en cheerleader. Själv säger inte bilden mycker mer utöver att den ger konnotationer till

tonårsomanser, men när den förankras av texten bredvid blir memens betydelse tydlig.

Bredvid bilden har någon klistrat in ett svar som en anonym användare på 4chan har skrivit.

Enligt den anonyma användaren är det omöjligt för en “outcasted low status loser” att

förbättra sig själv. Denna tanke att det är omöjligt att att förbättra sig för att öka sina chanser i dejtinglivet är det som definierar blackpill-filosofin. Denna syn anspelar på temat hopplöshet inom incelrörelsens diskurs. Det går även att se hur incels användning av blackpill anspelar på temat ilska: “With the blackpill we know that there's no point to waste taxes helping single mothers or foids careers because the sexual dynamics will never make them lose”.

Användaren menar att incels som förstått att deras incelstatus inte går att förändra borde sluta betala skatt för att hjälpa kvinnors karriärer eftersom de aldrig kommer att förlora i livet på grund av att de är just kvinnor.

Filosofin kring blackpill-memen är ett exempel på hur en echo-chamber bildas inom inceldiskursen. Blackpill presenteras ofta som den ultimata sanningen och de som utmanar den pekas ut som bluepilled, vilket som tidigare nämnt anses vara något negativt bland incels, och därför utmanas sällan detta perspektiv.

8. Slutdiskussion

Syftet med denna uppsats har varit att analysera memes som används på forumet Incels.is för att undersöka hur dessa memes bidrar till skapandet av incelrörelsens

gruppidentitet/gruppbild. Vi valde ut de sju mest återkommande av dessa memes på forumet och utförde en kvalitativ multimodal diskursanalys på dessa. I vår analys har vi sökt efter olika teman som binder samman dessa memes. Det vi kom fram till var att de memes vi undersökt anspelar på en eller flera av följande sex teman: humor, ilska, hat,

utseendefixering, hopplöshet och nedsämdhet. Likt Marveggios (2020) undersökning om inceldiskursen samt Hakoköngäs, Halmesvaara, och Sakkis (2020) undersökning av memes inom högerextrema rörelser så har vi funnit att de teman som går att observera i diskursen anspelar på känslor, vilken i sin tur har en betydande roll i konstruktionen av gruppidentiteten och gruppbildningen.

Under undersökningens gång fick vi en bild av hur incelrörelsen använder sig av memes för vad vi tolkar som skapandet av deras gruppidentitet/gruppbildning genom att de tydligt delar upp “de andra” som befinner sig utanför gruppen i olika kategorier. Bland de memes som vi har undersökt så ser vi tydliga exempel på detta i form av normies(se;7.6), chads(se;7.3), soyboys/cucks (se;7.5) och femoids(se;7.2). Detta skapar utefter våra teoretiska grunder en samhörighet inom incelrörelsen, eftersom att de tydligt pekar ut vilka typer av människor som står utanför gruppen, och i sin tur gör memes om dem som anspelar på humor, hat, ilska och utseendefixering. Det hat och den ilska som incels känner mot de som lyckas bättre i sina dejtingliv, de som inte följer deras världssyn och mot kvinnor uttrycks genom memes där incels använder humor för att både göra narr av de som står utanför gruppen och för att validera den världssyn som incels har kring till exempel hur man måste se ut för att lyckas i dejtinglivet. Man kan även utifrån teorin utgå från att gruppidentiteten stärks av hur de ser på varandra inom gruppen. De memes som rör teman kring nedstämdhet, hopplöshet och hat i form av självhat handlar oftast om hur incels ser sig själva. Pepe the frog fungerar som en representation av hur en incel känner i de memes han figurerar i(se;7.1) medan blackpill anspelar på hur omöjligt det är för en incel att förbättra sig och få ett lyckligt

kärleksliv(se;7.7). Sedan har vi även incel subkategorierna(se;7.4) där incels kategoriserar sig själva utefter vilken aspekt av deras utseende, intresse eller mentala tillstånd som tvingar dem till ett liv som ofrivilligt celibat. Även här förekommer återigen teman som utseendefixering och ilska, och till viss mån även humor. Det incels anser ha gemensamt med varandra blir

minst lika viktigt för hur deras identitet och grupp bildas som det som de anser skiljer dem från det övriga samhället. Utifrån vad vi kan se i vår forskning så finner incels en gemenskap i delandet av dessa memes delvis för att de teman som framkommer anspelar på känslor som de alla kan identifiera med, men också i hur i memes ofta fungerar som interna termer och skämt vars betydelse inte alltid är uppenbar för de som står utanför gruppen.

I trådarna där alla de känslor som våra återkommande teman anspelar på går det att urskilja hur de olika användarna svarar på varandras inlägg och skapar en echo-chamber där

känslorna blir starkare och starkare. De memes som delas kan effektivt argumentera för de idéer som incelrörelsens filosofier består av. Idéerna som sprids genom dessa memes cirkulerar på ett forum där endast heterosexuella män som kan motivera att de verkligen är incels tillåts bli medlemmar. Detta gör att den världssyn som skapas inom gruppen aldrig utmanas och den bild incels har av vad som till exempel är den “perfekte mannen” eller vad kvinnor söker hos en partner blir sedd som vedertagen sanning. Sammanfattningsvis går det att säga att de memes vi undersökt används effektivt inom incelrörelsens diskurs för att presentera de idéer som deras världsbild består av på ett sätt som bidrar till skapandet av deras gruppidentitet/gruppbild genom att anspela på vissa gemensamma känslor som finns bland incels.

Den här uppsatsen har fokuserat på memes inom incelrörelsen. Vidare studier inom detta område skulle kunna göras genom att använda intervjuer med incels och sedan jämföra hur diskursen skiljer sig gentemot det naturligt förekommande materialet på forumet. Vad skulle till exempel en incel säga om den får frågan att förklara dessa memes för någon utomstående?

När vi utförde vår kodning märkte vi även av att det förekom mycket rasism och antisemitism på forumet, både i form av hat mot andra och även i form av självhat. Det skulle kunna vara av intresse att undersöka denna aspekt av inceldiskursen, då den utifrån vad vi kunnat se verkar vara återkommande.