Förvaltningschef
Skola för 2010-talet – fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse.
I Kramfors satsar vi på barnen/eleverna. Vi erbjuder utbildning av högsta kvalitet.
Vi ger alla elever förutsättningar att nå styrdokumentens mål, dvs godkända betyg i alla ämnen. För att möta framtidens utmaningar inom skolan är det
nödvändigt att fundera mer över kvalitet och mindre över antalet lokaler.
Bakgrund:
Kramfors kommuns skolor kritiseras hårt av skolinspektionen med anledning av de låga resultaten. Enligt senast publicerad statistik är det endast 69,7% av eleverna som når godkända betyg i alla ämnen. Inte heller andelen elever som når
gymnasiebehörighet är tillfredsställande.
Resurstilldelningen i kommunen innebär att en skola får resurser till c:a 7 lärare på 100 elever till grundbemanningen. Med den storlek kommunens skolor har innebär det att 7 av kommunens 13 skolor har färre än 9 lärare. Idag finns tyvärr
enheter med endast 3 -4 lärare. På dessa enheter är det väldigt svårt att räcka till för alla arbetsuppgifter som ska göras under en hel dag. Än mindre hinner lärarna träffas under dagen.
På en skola är ett enda arbetslag med 7-8 lärare oftast för lite för en dynamisk utveckling. För att skapa möjligheter för en dynamisk och kraftfull utveckling behövs minst två arbetslag per skola med 7- 8 lärare i varje lag. En
sammanläggning av skolor skulle öppna den möjligheten.
Om inget görs för att frigöra resurser kommer grundbemanningen att minska till ca 6 lärare på 100 elever inom en väldigt nära framtid.
Enligt den nya skollagen får endast behöriga lärare anställas. En konsekvens som säkert uppkommer är att lärare för att vara behörig i all sin undervisning måste undervisa i fler elevgrupper. Det blir då nödvändigt med större skolenheter, så att lärare inte behöver fara runt i kommunen och samla ihop timmar till de ämnen som läraren är behörig i.
Kraven höjs i den svenska skolan. Lärarlegitimation införs från 2012 och innebär att enbart legitimerade lärare får fastanställas och enbart legitimerade lärare får sätta betyg. Här uppkommer samma problem som med behörigheten d.v.s. större skolenheter behövs.
Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. Uppnående av detta mål förutsätter en ganska stor skola. På en liten skola finns i regel inte förutsättningar att nå detta mål.
Skolornas resultat i Kramfors kommun
Skolinspektionen har granskat kommunens skolor vid ett flertal tillfällen. Den stora genomgripande granskningen gjordes hösten 2009. Där framkom flera stora
utvecklingsbehov. Även mindre punktgranskningar har gjorts. Vid alla tillfällen har kommunen behövt åtgärda brister. Den allvarligaste bristen är att alla kommunens
elever inte ges möjlighet att uppnå alla de mål som styrdokumenten föreskriver.
Elever i behov av särskilt stöd får inte det stöd de har rätt till enligt skollagen.
Senaste rapporten ”Öppna jämförelser”, som ges ut av SKL, visar att endast 69,7
% av kommunens elever når alla mål. Det är en siffra som placerar kommunen bland de sämsta i landet.
För att nå högsta kvalitet måste några justeringar i organisationen åstadkommas.
Fokus bör ligga på följande:
Enheterna har flera dynamiska arbetslag
Enheterna har alla de lärmiljöer styrdokumenten kräver
Rektorer ska ges förutsättningar att leda den pedagogiska verksamheten
Förutsättningarna för elever i åk 7 – 9
De nya reformerna med lärarlegitimation, enligt ovan, medför konsekvenser även för
högstadiets elever. Dessutom finns även i dessa åldrar en minskning av elevantalet så att de tre enheterna börjat bli väldigt små. Högstadiets verksamhet är utformad utifrån
ämneslärare. Varje lärare får i kölvattnet av de stora elevminskningarna allt färre timmar per vecka. Detta medför att det blir svårt att erbjuda heltidstjänster. Det kan också bli så att lärare får åka runt till kommunens högstadier för att samla timmar. Behörigheten styr vilka ämnen de kan undervisa och betygsätta i.
Sedan 1999 har elevantalet minskat med nästan 1000 elever i Kramfors kommun. Det här är en så stor minskning att det är nödvändigt med radikala förändringar. Idag och under de närmaste fem åren kommer elevantalet i åk 7-9 att vara mellan 490 – 525 elever, totalt i alla tre årskurser.
Nu när gymnasiet är tillbaka i kommunen finns möjligheter till gott samarbete mellan grundskola och gymnasium. Ofta är ämneslärare som har behörighet att undervisa på gymnasiet är även behöriga på högstadiet. Samordningsvinster i de bägge organisationerna är inte att förakta, i en ekonomi med begränsade resurser.
Förslag, högstadiet:
Sammanför de tre högstadieskolorna och placera alla elever vid Gudmundråskolan, granne med gymnasiet.
Fördelar, utan inbördes ordning:
Samordningsvinster i undervisningen
Ger möjlighet att erbjuda heltidstjänster, även för ett-ämneslärare
Elever i behov av större utmaningar kan få det i gymnasiets regi vilket frigör resurser till elever i behov av stöd
Alla lärmiljöer finns i en nära anslutning till skolan Alla elever blir bekanta med gymnasieskolan
Gymnasiets olika IV program kan lättare samarbeta med högstadiet Kulturskolans transportkostnader minskas radikalt
Eventuella nackdelar med förslaget, utan inbördes ordning:
Förändring skapar ofta oro, oftast till en början Något längre resväg för vissa elever
Skolbyggnader används inte till skolverksamhet Något fler behöver skolskjuts
Förutsättningar för enheter F – åk 6
Den del av kommunen som har flera enheter med få elever finns vid Höga Kusten.
Där finns idag lika många elever i åldrarna åk 1 – 6 som ett annat av kommunens område, Ytterlännäs. Skillnaden mellan de två områdena är att i Ytterlännäs finns endast två skolenheter där Höga Kusten har fem, för samma antal elever.
Antalet enheter med elever i åk F – 6 slås samman så att ovanstående kan realiseras. Det medför bland annat följande:
Pedagogiskt – Den pedagogiska vinsten av större enheter är den viktigaste faktorn för att minska antalet enheter. Enheterna bör ha så många elever att det finns möjlighet att skapa mer än ett arbetslag. Pedagogerna bör ha möjlighet att möta kollegor i vardagen som de kan reflektera tillsammans med. Ensam är inte stark!
Att reflektera över det pedagogiska arbetet som pågår tillsammans med kollegor är en framgångsfaktor. En annan framgångsfaktor är då fler än en pedagog kan vara med gruppen elever för att stödja de elever som är i behov av mer stöd i sitt arbete. Ett sådant arbete har lyfts fram av SKL genom Essunga kommun.
Lärmiljöer – Styrdokumenten har krav på att det finns de lärmiljöer där elever och pedagoger tillsammans kan arbeta med det läro- och kursplanerna anger. Exempel på sådana miljöer är rum för Hem- och konsumentkunskap, simhall så eleverna kan uppnå simkunnighet, gymnastikhall, slöjdsalar för textil och träslöjd, de estetiska lärprocesserna som bild- musik- och dans. Alla elever i Kramfors kommun har rätt till en modern lärmiljö med hög kvalitet.
Kulturskolan – när antalet enheter minskar så öppnar det möjligheter för
kulturskolans pedagoger så att de kan lägga mer tid på eleverna och mindre tid på transporter mellan enheter.
Handikappanpassning – 2010 var det år då de handikappade skulle få tillgång till samhällets alla olika lokaler. På skolor och förskolor är det inte endast elever som har den rättigheten. Elevernas föräldrar och andra familjemedlemmar ska också kunna besöka skolorna.
Transporter, badresor – Närhet till en simhall gör att resurser kan användas till annat än transporter.
Kosten – Färre enheter medför lägre kostnader för kostenheten. På Höga Kusten är det ett flertal av enheterna som har tillagningskök, som då kan läggas ner, vilket betyder en kostnadseffektivare organisation.
Hyreskostnaden – Vid färre enheter minskar kostnaden för hyror. Resursen kan och bör användas till fler vuxna i skolan.
Lokalkostnad/elev – Färre enheter minskar lokalkostnaden per elev. Det medför att den elevpeng som följer med eleven till fristående skolor minskar. I Kramfors finns för närvarande endast en sådan fristående skola men vi vet inte vad framtiden ger.
Förslag:
Skolenheter i Höga Kusten slås samman så att elevantalet blir sådant att det möjliggör den resurstilldelning som är nödvändig utifrån utvecklingsbehov och styrdokumentens krav.
Vid Höga Kusten slås följande skolenheter samman till en:
Docksta, Ullånger, Torrom, Nordingrå och Lugnviks skola – totalt ca 270 elever.
För att kunna erbjuda eleverna alla de olika lärmiljöer som styrdokumenten kräver, på så effektivt sätt som möjligt, föreslås eleverna bedriva sin skolgång vid Höga Kusten skolan.
Sammanfattning av fördelarna med detta förslag, utan inbördes rangordning:
Alla olika lärmiljöer finns
Tillräckligt stor enhet vilket möjliggör heltidstjänster för lärarna, även för en- ämneslärare (tex slöjd)
Kulturskolans pedagoger behöver inte transportera sig mellan de olika skolorna
Inga resurser krävs för bussning av elever till simhall (simkunnighet är ett av alla mål som ska uppnås)
Tillräckligt många elever möjliggör dynamiska arbetslag
Dynamiska arbetslag möjliggör kompetensutveckling och reflektion – i vardagen – Ensam är inte stark!
Tillräckligt många elever möjliggör resurser till elever i behov av särskilt stöd
Skolan är handikappanpassad
Kostenheten får en kostnadseffektiv organisation
Hyresminskningarna ger lägre kostnad per elev vilket betyder lägre kostnader till externa aktörer
Eleverna ges möjligheter till ett större socialt nätverk
Alla små enheter läggs ned vilket kan tolkas som att det blir ”lika för alla”
Biblioteket kan strukturera sin verksamhet för högre service och kvalité
Eventuella nackdelar med förslaget, utan inbördes ordning:
Förändring skapar ofta oro, oftast till en början Något längre resväg för vissa elever
Skolbyggnader används inte till skolverksamhet Något fler behöver skolskjuts
Några siffror:
Hyresminskningar, inkl. städkostnader, på ca 12 miljoner per år Kostnadseffektivare kostorganisation – drygt 2 miljoner
Transporter för simundervisning försvinner – 150.000 kronor per år
En minskning med lokalkostnader på 10 miljoner ger en lägre elevpeng med 7000 kr/elev
Minskade kostnader ger möjlighet till utveckling av bland annat:
IT-pedagoger som kan lyfta IT-kompetensen i organisationen
Verksamhetsvaktmästare som ger nära service till både vuxna och elever, samt är ytterligare en vuxen på skolan
Olika team med spetskunskaper kan frigöras och vara en resurs till kollegor och elever. Sådana team kan exempelvis vara Sv-lärare, NO-lärare, Ma-lärare. Detta är områden där vi måste höja resultaten avsevärt hos eleverna.
Fler specialpedagoger/lärare knutna till arbetslagen för elever i behov av särskilt stöd Större enhet ger samordningsvinster så att tid kan frigöras för de elever som behöver större utmaningar
