Regional utveckling och
kollektivtrafik i Östergötland
VTI-seminarium ”Kollektivtrafik som lokalt och regionalt utvecklingsverktyg”
Torsdag den 16 februari 2012
Stefan Dahlskog, Regionförbundet Östsam
Större befolkningsregioner har visat sig ha bättre utveckling
-
Ekonomiskt
- Sysselsättningsmässigt
- Hälsomässigt
Samband befolkningsstorlek och
sysselsättning
Samband – persontransporter
och BNP
Transporternas miljöpåverkan
Svenska utsläpp av växthusgaser 2005 (inkl utrikes flyg och sjöfart)
Personbil Lastbil Flyg
Övr transporter Arbetsmaskiner Industri
El och
fjärrvärmeproduktion Bebyggelse, service mmÖvrigt
J. Åkerman
Restidens betydelse
Kollektivtrafiken – ett regionalt utvecklingsverktyg
• Se kollektivtrafiken som ett miljövänligt, energisnålt och yteffektivt verktyg för regional utveckling för att skapa en flerkärnig stadsregion med ett större be- folkningsunderlag genom att knyta ihop regionens ortsystem till en funktionell arbetsmarknadsregion
- Snabb och frekvent kollektivtrafik längs de stora pendlingsstråken
• Glöm inte områdena utanför stråken
- Ökad samordning av olika trafikslag
Geografiska och funktionella förutsättningar
• Stor befolkning på liten yta – Sveriges fjärde största befolkningskoncentration
• Tydligt tvåkärnigt centrum
• Fördelaktigt geografiskt läge
• Bra kommunikationsläge
• Bra grundstruktur för kommunikationer men brister i kvalitet och kapacitet
• Kollektivtrafiken väl utbyggd med pendeltåget som ryggrad
Östergötlands tätorter
Arbetspendling
0,0%
10,0%
20,0%
30,0%
40,0%
50,0%
60,0%
0-15 min 15-30 min 30-45 min 45-60 min över 60 min
andel av befolkningen
Hur lång restid olika andelar av befolkningen i Östergötland har till arbete och studier 2000 och
2005 (källa: RVU 2000 och RVÖ 2005).
Faktisk 2000
Faktisk 2005
Bästa möjliga integrering
Kollektivtrafiken ska bidra:
• Till att utveckla en flerkärnig stadsregion genom att knyta ihop regionens ortssystem.
• Till att regionen blir en gemensam arbetsmarknad.
• Genom att satsa på tätt och strukturerat utbud i de stora pendlingsstråken och större städerna.
• Genom att kraftsamla resurser där det finns stora resandeunderlag.
• Till balans mellan centrum och omland genom att ge möjlighet till rimlig kollektivtrafik i de mer glesbefol- kade områdena.
• Genom att låta samhällsnyttan styra fördelningen av resurser.
Planeringsstrategi
Etablera/utveckla stråktänkandet
- Mellan regionens ortsystem - Mellan centralort och närförorter - Snabb och frekvent kollektivtrafik i stråken
- Framkomlighet för kollektivtrafiken i stråken ska garanteras, även i tätort - Innebär åtagande när det gäller infrastrukturen (för både LTP och kommunerna)
- Till stråken bör samordnad anropsstyrd områdestrafik ansluta i strategiska noter - Även i tätortstrafiken bör stråktänkande etableras
Strategi för integrerad planering
Framtida regionalt stomlinjenät
Regionalt stomlinjenät för kollektiv- trafiken (blå=tåg, röd=buss)
Norrköping
Söderköping Åby
Finspång
Linköping
Åtvidaberg Valdemarsvik
Kisa Borensberg
Rimforsa
Österbymo Ödeshög
Tranås Boxholm
Mjölby Vadstena
Motala
Skänninge
Omstigningshållplatser, exempel
• Fågelsången, Åtvidaberg, Rv 35
• Bankekind, Rv 35
• Rimforsa, Rv 23
• Skeda Udde, Rv 23
• Vistinge, Rv 51
• (Grebo, Rv 35, senare ska utredas)
• (Gusum, E22, senare ska utredas)
• (Ringarum, E22, senare ska utredas)
• Ev. flera på sikt .
Antal arbetsplatser som ligger 0,5-3,0 km från regional stomlinjehållplats
Arbetsplatser 2006
Intervall Antal arbetsplatser Andel i procent
0,5 km 100 185 53,9%
1 km 131 031 70,5%
2 km 151 216 81,3%
3 km 156 644 84,3%
Totalt 185 904 100,0%
Hur tänker Linköping
Hur tänker Norrköping
Andra faktorer att tänka på
• Parkeringsstrategier i de större tätorterna
