• No results found

Verksamhetsberättelse 2020

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Verksamhetsberättelse 2020"

Copied!
28
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet

Campus Norrköping www.liu.se/cks

Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) är ett nationellt centrum

för forskning och samverkan vid Linköpings universitet.

CKS övergripande syfte är:

• Att bedriva och stödja forskning inom kommunstrategiskt relevanta

områden med hög vetenskaplig kvalitet.

• Att bedriva och utveckla forskning interaktivt och i samverkan med

kommunala och kommunrelaterade verksamheter, för att säkerställa

ömsesidigt lärande och strategisk relevans.

• Att skapa möten och kunskapsutbyte mellan forskare, politiker och

tjänstepersoner inom kommunala och kommunrelaterade verksamheter.

Verksamhetsberättelse 2020

CENTRUM FÖR KOMMUNSTRATEGISKA STUDIER

Rapport 2021:3

(2)
(3)

Verksamhetsberättelse

2020

Centrum för

kommunstrategiska studier

CKS

(4)

Titel: Verksamhetsberättelse 2020

Författare: Sara Gustafsson och Marie-Louise Elebring Omslagsbild: Marie-Louise Elebring

Centrum för kommunstrategiska studier Rapport 2021:3

ISBN: 978-91-7929-640-7 ISSN: 1402-876X

Linköpings universitet

Centrum för kommunstrategiska studier Campus Norrköping

601 74 Norrköping

Telefon: 011-36 30 00 (växel) www.liu.se/cks

(5)

Innehåll

Inledning 5

2020 – ett annorlunda år 5

Aktiviteter under året 7

Samverkan och CKS lärande 7

Externa aktiviteter 8

Externa samarbeten 9

Forskning 10

Forskarsamarbeten, forskarnätverk och kommunikation med

forskarsamhället 11

Spridning av forskningsresultat 11

Forskningspublikationer för det internationella forskarsamhället 11 Publikationer på svenska för en bredare spridning 12

CKS i media 13

CKS nyhetsbrev 14

Ekonomi 15

Bokslutskommentarer 15

Årets resultat 16

Upparbetat kapital och oförbrukade medel 16

CKS organisation och medarbetare 17

Medarbetare vid CKS 17

(6)
(7)

Inledning

Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) är ett centrum för forskning och samverkan vid Linköpings universitet, med syfte att bedriva samhällsrelevant kommunstrategisk forskning med en interaktiv ansats där mötet mellan forskare och kommunföreträdare är i fokus. CKS ska verka för att mötet mellan universitet och kommuner blir ömsesidigt berikande och kunskapsbyggande och att det bidrar till såväl högkvalitativ forskning som till kommuners verksamhetsutveckling och samhällsnytta.

CKS forskning och samverkan bedrivs inom ramarna för CKS inriktningsdokument som beslutas av CKS styrelse. CKS verksamhet relaterar till de mål och kunskapsfält som fastslås i inriktningsdokumentet. Under perioden 2019–2021 arbetar CKS inom följande kunskapsfält:

• Lokal politik och demokrati

• Lokal styrning, organisering och välfärd • Lokal utveckling och samhällsplanering

Forskning och samverkan kopplat till kunskapsfälten tar avstamp i olika teoretiska perspektiv och olika samhällsutmaningar. Det övergripande målet för CKS är att utveckla och fördjupa kommunstrategiskt relevant kunskap till stöd för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Det övergripande målet, tillsammans med följande syften är vägledande för CKS verksamhet:

• Att bedriva och stödja forskning inom kommunstrategiskt relevanta områden med hög vetenskaplig kvalitet;

• Att bedriva och utveckla forskning interaktivt och i samverkan med kommunala och kommunrelaterade verksamheter, för att säkerställa ömsesidigt lärande och strategisk relevans;

• Att skapa möten och kunskapsutbyte mellan forskare, politiker och tjänstepersoner inom kommunala och kommunrelaterade verksamheter.

2020 – ett annorlunda år

Verksamhetsåret 2020 har präglats av den pågående pandemin. Verksamheten har begränsats men de flesta möten har ändå kunnat genomföras om än i stor utsträckning digitalt. Det har krävts mycket flexibilitet och kreativa lösningar. Pandemin till trots så har det varit god uppslutning och givande kunskapsutbyte på de fysiska och digitala möten som arrangerats under året, som till exempel kommundagen, nätverksträffar, seminarieserie och ledarskapsutbildning. Forskningsmässigt har 2020 varit ett produktivt år. Grundstödet från samverkanskommunerna, regionen och universitetet har möjliggjort forskningsprojekt som i flera fall kunnat växlas upp genom

(8)

ansökningar som blivit beviljade av forskningsråd och andra finansiärer. CKS forskare har även publicerat ett tiotal rapporter inom CKS rapportserie och ett flertal artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter. Vidare har samarbetet med forskare i andra forskningsmiljöer stärkts under året, både vid Linköpings universitet och vid andra lärosäten.

När verksamhetsåret summeras visas det på en vital och interaktiv forskningsmiljö i linje med verksamhetens mål på både kort och lång sikt. CKS befäster sin position som en efterfrågad miljö för kommunrelevant forskning.

(9)

Aktiviteter under året

Samverkan och CKS lärande

CKS står som värd för en rad olika samverkansaktiviteter som går under samlingsnamnet CKS lärande. Syftet med CKS lärande är att skapa möten och kunskapsutbyten mellan forskare, politiker och tjänstepersoner.

Vi är också inbjudna till att bidra vid möten och konferenser organiserade av andra. Bland dessa är nätverken för kommunstyrelseordföranden (KSO) och kommunchefer (KC) centrala. CKS har i uppdrag att organisera dessa.

Kommundagen 27 februari

2020 års kommundag hann genomföras fysiskt på Campus Norrköping i februari, en månad innan pandemin bröt ut på allvar. Kommundagen, som hade tema ”Utmaningar för stad och land”, lockade nästan 100 deltagare.

CKS seminarieserie

Såväl vårens som höstens seminarieserie genomfördes digitalt via Zoom genom tre seminarier på vårterminen och tre på höstterminen. Temat för våren var ”Den digitala välfärden – införandet av välfärdsteknik inom social omsorg”. Höstens tema var ”Kommunal beredskap och krishantering i coronavirusets spår”.

Samverkansdag

Även det här evenemanget fick hållas digitalt. Den 4 november möttes en skara intresserade deltagare på Zoom för att lyssna på våra föreläsare på temat ”Omställningar för hållbar livsstil – värderingar, strategier och insatser”. Samverkansdagen arrangeras av LiU och CKS i samverkan med Linköpings kommun.

Ledarskap i kommuner

Under år 2020 avslutades ”Återträffar”, en fortsättningsutbildning för deltagare som medverkat i Ledarskap i kommuner. Idén med ”Återträffar” var fortsatt lärande och erfarenhetsutbyte. Återträffarna innebär även en möjlighet att reflektera kring vad som hänt sedan den förra utbildningen. Under hösten 2020 påbörjades en ny omgång av Ledarskap i kommuner.

Nätverksträffar

Formen för nätverksträffar mellan CKS och KSO/KC bygger mycket på fysiska möten för att få till stånd bra samtal och erfarenhetsutbyte. Under 2020 har vi lyckats hålla i gång nätverken men med delvis reducerad verksamhet. Av sju planerade nätverksträffar under 2020 genomfördes fyra. Två fysiska träffar blev av, KSO-nätverket möttes i Åtvidaberg i september och KC-nätverket på Villa Fridhem i september. Den gemensamma träffen den 19–20 mars och KC- och KSO-träffarna i december ställdes in helt. De planerade nätverksträffarna i juni hölls digitalt.

(10)

Externa aktiviteter

Under 2020 har CKS medarbetare varit inbjudna som talare eller föreläsare på flera olika externa seminarier och konferenser. Här följer ett axplock av dessa.

Typ av evenemang Var/när Målgrupp

SKR – Trafik och gatudagarna Digitalt, oktober Sveriges kommuner Nätverket för

samverkansforskning om sociala investeringar

Digitalt, 20 oktober Kommunrepresentanter och forskare i en nordisk kontext Forskningsprogrammet

Inframaint, styrelsemöte Digitalt, 17 september Medlemmar i styrelsen för Inframaint SKR – Nätverk för

regionutvecklingsdirektörer Digitalt, 27 nov Regionutvecklingsdirektörer Föreningen för regional

biblioteksverksamhet höstkonferens

Digitalt, 10 sep Regionala företrädare som arbetar med biblioteksfrågor Vimmerby kommun 12 mars Politiker och

tjänstepersoner Skol- och

utbildnings-konferens Skaraborgs kommunalförbund

5 mars BUN-presidier och skolchefer i kommunerna i Skaraborg Presentation av kommunutredningens resultat, Stockholm (SNS arrangör)

2 mars Politiker, tjänstemän, allmänhet (direktsänt i SVT-forum)

Intern kompetensutveckling,

Statskontoret Digitalt, 20 maj Medarbetare på Statskontoret, Stockholm Intern kompetensutveckling,

Post och Telestyrelsen Digitalt, 5 juni Sveriges bredbandskoordinatorer Erfarenhetsträff lokal

näringslivsutveckling Digitalt, 2 september Kommunrepresentanter, Tillväxtverket Presentation på Aktuell

hållbarhets konferens Hållbar kommun

Digitalt, 1 oktober Kommunrepresentanter

Erfarenhetsträff, lokal

(11)

Externa samarbeten

Samverkan och kunskapsstöd är en viktig del av CKS verksamhet. Under 2020 har våra forskare och medarbetare varit involverade i olika samarbeten med våra samverkanspartners, aktörer och organisationer i olika sammanhang. Tabellen nedan ger exempel på några av dessa.

Aktör/organisation Aktivitet

Kommuner i Östergötland Forsknings- och utvärderingsstöd för projektet Vi är Motala – Föräldrastöd för nyanlända, Motala kommun. Region Östergötland Forsknings- och utvecklingsstöd för ledningsgruppen

(organisationsutveckling) Intresseorganisationer

och företag Granskning av rapport om korruptionsrisker inom svensk försvarsmakt Transparency International Granskning av rapport om korruptionsrisker i Sverige åt Europeiska kommissionen (Ecorys)

(12)
(13)

Forskning

Forskningen på CKS sker inom ramarna för tre forskningsfält. Våra forskare är specialiserade inom olika vetenskapliga områden och arbetar med en rad olika forskningsprojekt som i sin tur är en grund för vårt samverkansuppdrag. På så sätt är forskning och samverkan integrerat, alla forskare arbetar med det och alla våra forskningsprojekt omfattar forskning och samverkan. Forskningen sker dels med stöd i avtalen med Östergötlands kommuner och Region Östergötland, dels genom projektfinansiering eller genom en kombination av detta. Nedan listas ett urval av forskningsprojekt som har varit aktiva under 2020.

Forskningsfält Forskningsprojekt

Lokal politik och demokrati Kommunala bolag: implikationer för insyn, ansvarsutkrävande och legitimitet (finansiär Vetenskapsrådet); Politikens villkor (finansiär SKR); Tillitsbarometern (finansiär Länsförsäkringar); Befolkningsundersökning om frivilligt arbete (Delmi), Tillit och korruption i utvecklade välfärdsstater; Valdeltagande och politisk jämlikhet; Kommunalt självstyre och kommunernas framtid

Lokal styrning,

organisering och välfärd Asset management (finansiär Mistra), Skuldtyngd – Unga vuxna och skuldens dimensioner (finansiär Forte); Idrott som en lösning på sociala problem; Sätt Östergötland i rörelse; Strategisk organisering och samverkan för långsiktigt hållbar socialtjänst (finansiär Forte).

Lokal utveckling och

samhällsplanering Kommunal näringslivsutveckling: kapacitet och organisatoriska vägval (finansiär Tillväxtverket); Samverkan mellan regioner och kommuner för planering kollektivtrafik (finansiär Formas); Samverkan kommun, arbets-/näringsliv för yrkesutbildning; Coast4Us (finansiär EU/ Interreg); Kommunernas arbete med Agenda 2030; Entreprenöriell byråkrati – om den lokala utvecklingspolitikens styrning och förvaltning.

(14)

Forskarsamarbeten, forskarnätverk och komm uni kat ion

med forskarsamhället

Forskning sker genom många kontaktnät och samarbeten internt på LiU, med andra universitet i Sverige och internationellt. Under 2020 med effekter av Covid19-pandemin sedan mars månad har forskningskonferenser ställts in och vi har inte deltagit i sådana sammanhang som andra år.

Spridning av forskningsresultat

Publiceringar är en viktig kanal för att sprida våra forskningsresultat. Dessa kan delas in i granskade forskningspublikationer som i första hand riktar sig till i det internationella forskarsamhället och i publikationer på svenska för en bredare spridning till våra samverkanspartners och andra intresserade samt media. Forskningsresultat sprids även på CKS webbsida, i nyhetsbrev, genom CKS närvaro i sociala medier och genom kontakter med media

Forskningspublikationer för det internationella forskarsamhället Bratsberg, B., C. T. Dawes, A. Kotsadam, K. Lindgren, R. Öhrvall, S.

Oskarsson & O. Raaum (2020) Birth Order and Voter Turnout, British

Journal of Political Science. Early view online.

Ekholm, D. & Dahlstedt, M. (2020) A model of discipline: the rule(s) of midnight-football and the production of order in subjects and society.

Journal of Sport and Social Issues 44(5), 450–475.

Ekholm, D. & Dahlstedt, M. (2020). (Re)Forming the In-/Outside: On Place as a Governable Domain through Sports-based Interventions. Social

Inclusion 8(3), 177–186.

Ekholm, D. & Holmlid, S. (2020). Formalizing sports-based interventions in cross-sectoral cooperation: governing and infrastructuring practice, program and preconditions. Journal of Sport for Development 14, 1–20. Erlingsson, G. Ó & E. Wittberg (2020) Does Becoming a Politician Increase

Internal Political Efficacy and Satisfaction with Democracy? Evidence from a Longitudinal Panel of Councillors in Sweden, Representation. Early view online.

Erlingsson, G. Ó, J. Ödalen & E. Wångmar (2020) How Coerced

Amalgamations Thwart the Values of Local Self-government, Urban

Affairs Review. Early view online.

Erlingsson, G. Ó & G. H. Kristinsson (2020) All May Not Be Gold That Glitters: Are there More Irregularities than Meets The Eye in the World´s Least Corrupt Countries?, i Heywood, Paul & Alina Mungiu-Pippidi (red). The State of the Art in Corruption Research and an Agenda

(15)

Hermelin, B. & Jonsson, R. (2020), Governance of Waterfront Regeneration Projects: Experiences from Two Second-tier Cities in Sweden,

International Journal of Urban and Regional Research. Early view

online.

Öhrvall, R. & S. Oskarsson (2020) Practice Makes Voters? Effects of Student Mock Elections on Turnout, Politics, 40(3), 377–393.

Olausson, A. (2020) Legitimacy of uncertain policy work: Exploring values in local economic development projects, Local Economy, 35(5), 440–459. Persson, B. & Hermelin, B. (2020) Decentralised cooperation between

industries and local governments in a statist skill-formation system: an analysis of industrial schools in Sweden. Journal of Vocational Education

& Training. Early view online.

Syssner, J. (2020) Pathways to demographic adaptation : perspectives

on policy and planning in depopulating areas in Northern Europe.

SpringerBriefs in Geography.

Syssner, J. & Jonsson, R. (2020) Understanding Long-Term Policy Failures in Shrinking Municipalities: Examples from Water Management

Systems in Sweden, Scandinavian Journal of Public Administration, 24, 3–19.

Syssner, J. & Meijer, M. (2020) Innovative Planning in Rural, Depopulating Areas: Conditions, Capacities and Goals. In: Hagen, A. & Higdem, U. (eds.) Innovation in Public Planning : Calculate, Communicate and

Innovate (pp. 151–169). Palgrave Macmillan.

Syssner, J. & Siebert, C. (2020) Local governments and the communication of demographic decline in Sweden and Germany: who, what and why?

Journal of Depopulation and Rural Development Studies, 29: 79–105.

Publikationer på svenska för en bredare spridning

Bergh, A. & G. Ó Erlingsson (2020) Kommunala bolag – i vems intresse?,

Nordisk Administrativ Tidskrift 97(1), 1–16.

Dahlstedt, M. & Ekholm, D. (2020) Idrott, ungdomar och sociala

innovationer. Om civilsamhället som medel för social inkludering i stadens periferier. Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och

civilsamhällesfrågor.

Ekholm, D. & E. Svensson (2020) En strategi för samverkan och rörelse.

Om Region Östergötlands folkhälsopolitiska strategi Sätt Östergötland i rörelse. CKS-rapport, 2020:2. Linköpings universitet.

Ekholm, D. & Vesterberg, V. (2020) Diskursanalys. I: Dahlstedt, M & Gruber, S. (red.) Metoder för forskning i socialt arbete. Malmö: Gleerup. Erlingsson, G. Ó & A. Thomasson (red, 2020). Kommunala bolag. Lund:

(16)

Erlingsson, G. Ó, H. Oscarsson & R. Öhrvall (2020) Landsbygden slår tillbaka?, i Andersson, Ulrika med flera [red]. Regntunga skyar. Göteborgs universitet: SOM-institutet.

Fredriksson, A. (2020) Att involvera medborgare i samhällsplanering:

kommuners bemötanden genom samrådsredogörelser, CKS-rapport

2020:5.

Jonsson, R. (med bidrag från Johan Wänström) (2020), Kommunsekreterare

– en balanserande aktör mellan politik och förvaltning, CKS-rapport

2020:4.

Sjögren, J. & Johansson, K. (2020) Praktiknära forskning. I M. Dahlstedt & S. Gruber (red). Metoder för forskning i socialt arbete. Malmö: Gleerups. Thomasson, A. & Jonsson, R. (2020) Ägarstyrning i praktiken:

VA-bolag, samordning och långsiktig samhällsbyggnad. I: Erlingsson, G. & Thomasson, A. (red.) Kommunala bolag, s 127 – 148. Lund: Studentlitteratur.

Vestin, E. & R. Öhrvall (2020) Att förutsäga amerikanska presidentval,

Statsvetenskaplig Tidskrift, 122(5): 127–139.

Wallman Lundåsen, S (2020) Ideellt arbete och politiskt deltagande. I von Essen, J. & Svedberg, L. (red.) Medborgerligt engagemang i Sverige 1992–

2019. Stockholm: Ersta Sköndal Bräcke högskolas arbetsrapportserie,

98. Annat

Syssner, J. (2020) bidrag till Wood is Good! En utställning vid Linköpings universitetsbibliotek.

CKS i media

Media är en av flera viktiga kanaler för att sprida forskningsresultat som kan komma samhället till nytta. En sammanfattning av hur CKS synts i svenska traditionella medier, främst i form av dagspress och etermedia under 2020, visar bland annat att synligheten i antal träffar, artiklar och webbinslag har ökat sedan 2019.

En sökning på frasen ”Centrum för kommunstrategiska studier” under 2020 i Mediearkivet genererar 53 träffar, jämfört med 42 träffar 2019. Men att enbart söka på ”Centrum för kommunstrategiska studier” ger inte en rättvisande bild av mediatäckningen. Ofta nämns forskare vid namn i kombination med ”Linköpings universitet” och CKS nämns inte överhuvudtaget i artikeln. Sökningar på de enskilda forskarnas namn under 2020 ger sammanlagt 131 träffar.

(17)

ordning i syskonskaran påverkar benägenheten att rösta är några fler ämnen som fick stort genomslag under året.

CKS har även bidragit med forskarkrönikor i samtliga sex nummer av tidningen Kommunal ekonomi under 2020.

CKS nyhetsbrev

CKS nyhetsbrev har utkommit med fyra nummer. Målgruppen för nyhetsbrevet är framför allt CKS samarbetsparter, kommunala och regionala politiker och tjänstepersoner, forskare med ett kommunintresse, anställda vid LiU och andra som är intresserade av CKS verksamhet och forskning. CKS kommunikatör Marie-Louise Elebring är redaktör för nyhetsbrevet. Artiklarna publiceras även på webben. Upplagan är cirka 1 900 exemplar.

Nyhetsbrevet distribuerades 2020 både i tryckt och elektronisk form (pdf via e-postutskick).

(18)
(19)

Ekonomi

Resultaträkning i tkr.

2020 2019

INTÄKTER

Anslag universitet 4 760 3 635 Bidrag medlemskommuner & region 7 830 9 291

Övriga projekt 2 226 4 494 SUMMA INTÄKTER 14 816 17 420 KOSTNADER Personalkostnader -10 650 -10 464 Lokalkostnader -829 -954 Driftskostnader -935 -1 495

LiU- och institutionsavgifter -3 710 -3 789

SUMMA KOSTNADER -16 124 -16 702 ÅRETS RESULTAT -1 308 1 030 Vissa balansposter 2020-12-31 2019-12-31 Periodens verksamhetsutfall -1 308 1 030 Balanserad kapitalförändring 5 076 5 354 Oförbrukade erhållna bidrag 7 162 6 196 Förbrukade, ännu ej erhållna bidrag -1 792 -749

SUMMA UTGÅENDE MEDEL 9 138 11 831

Bokslutskommentarer

CKS periodiserade resultat för 2020 är ett underskott om 1 308 tkr, vilket är 609 tkr bättre än budget. Bakgrunden är dels ett större anslag från Linköpings universitet, dels större utbetalningar av CKS forskningsstöd än väntat och dels en något högre aktivitet i bidragsprojekten än planerat.

CKS myndighetskapital uppgick vid årets slut till 5 096 tkr (6 384), oförbrukade erhållna bidragen till 7 162 tkr (6 196) och förbrukade, ännu ej erhållna bidrag till -1 792 tkr (-749). CKS följer därmed planen att omsätta universitetets anslag i verksamhet; även om myndighetskapitalet alltså minskar går CKS in i 2021 med en bättre balanserad ekonomi.

(20)

Årets resultat

Inom ramen för samverkansavtalen har CKS rekvirerat 8 364 tkr (8 063) från medlemskommunerna och 2 172 tkr (2 094) från Region Östergötland. Universitetets anslag uppgår till 4 760 tkr, vilket är 646 tkr mer än budgeterat. Detta beror på vissa justeringar

Detta beror på vissa justeringar av beräkningsmodeller i samband med institutionsombildningen, och är en post av engångskaraktär. Totalt genererar samverkansavtalen 15 296 tkr. Av detta har 1 740 tkr avsatts till CKS forskningsstöd, enligt den plan styrelsen tidigare beslutat om.

Övriga intäkter följer i stort sett planeringen, men avgiftsintäkterna är 148 tkr högre än budgeterat. Detta beror på att CKS externa utbildningsverksamhet från och med 2021 kommer att genomföras tillsammans med Uppdragsutbildningsenheten, och kvarstående saldon hos tidigare partner har därmed betalats ut när samverkan avslutats.

Kostnaderna följer i stort budget. Driftskostnader är lägre än budgeterat till följd av att arrangemang ställts in eller genomförts på annat sätt. Resor och konferenser har också minskat i omfattning. Drift utgör dock en relativt liten del av CKS kostnadsmassa (ca 10 %). Personalkostnader, som utgör den största delen, har inte påverkats av pandemin.

Det noteras att CKS forskningsstöd gjort större – eller framför allt tidigare – utbetalningar än väntat.

Upparbetat kapital och oförbrukade medel

De oförbrukade erhållna bidragen uppgick till 7 162 tkr. Det är något mer än de 6 196 tkr som fanns vid föregående års slut, men CKS håller ändå trenden och fortsätter enligt styrelsens plan för att omsätta kommunernas bidrag och rektors anslag i verksamhet. Under året har nämligen främst anslagsmedel förbrukats, vilket är helt i linje med den beskrivning som gavs i årsrapporten för ett år sedan. De oförbrukade medlen fördelar sig med 5 107 tkr inom samverkansavtalet generellt, 1 389 tkr öronmärkt för CKS forskningsstöd och 666 tkr inom externa projekt.

CKS myndighetskapital uppgick vid årets slut till 5 096 tkr, varav årets resultat utgör -1 308 tkr och balanserad kapitalförändring 6 384 tkr.

Likt 2019 är posten ”Förbrukade, ännu ej erhållna bidrag” högre än tidigare år, till följd av att två projekt erhåller finansiering retroaktivt. Det gäller EU-projektet Coast 4 Us, där en stor del av medlen flutit in i början av 2021, men där slutbetalningen sker först hösten 2021 efter avslutad granskning. Det andra projektet är CKS Mistra-projekt, där utbetalningen sker löpande.

(21)

CKS organisation och medarbetare

CKS är en centrumbildning vid Linköpings universitet och har funnits sedan 1997. CKS är organisatoriskt placerad vid Institutionen för kultur och samhälle, IKOS. CKS har en styrelse med ledamöter från kommunerna och universitetet. CKS föreståndare leder och ansvarar för den dagliga verksamheten.

Medarbetare vid CKS

Medarbetare som varit verksamma vid CKS under delar av eller hela året. Ledning och administrativ personal

Sara Gustafsson

Biträdande professor och CKS föreståndare. Forskar om kommuners roll för hållbar utveckling med särskilt fokus på implementering av Agenda 2030 och hur kommuner genom samverkan med andra aktörer för att växla upp både det interna hållbarhetsarbetet och bidra till att växla upp andra aktörers hållbarhetsarbete. Bedriver undervisning vid avdelningen för Industriell miljöteknik på LiUs civilingenjörsutbildningar.

Brita Hermelin

Professor och vetenskaplig ledare på CKS. Har under 2020 bedrivit forskning inom följande projekt: Kommunal näringslivsutveckling: kapacitet och organisatoriska vägval; Samverkan mellan regioner och kommuner för planering av kollektivtrafik; Samverkan kommun, arbets-/näringsliv för yrkesutbildning. Ingår i programrådet för kandidatprogrammet för samhällsplanering vid Linköpings universitet. Leder forskarnätverk med stöd från RJ med titeln ”Land-stad relationer och hållbar utveckling”. Ingår i forskarnätverk som leds från Uppsala universitet med stöd av SLU med titeln: ”Service, Infrastruktur och Välfärd”.

Marie-Louise Elebring

Kommunikatör på CKS. Arbetar med såväl strategiska som operativa arbetsuppgifter: sköter CKS webbplats, skriver och bearbetar texter, fotograferar, ansvarar för sociala medier och tryckt material och formgivning. Fungerar som bollplank i kommunikationsfrågor för CKS ledning och medarbetare, bistår i mediakontakter, arbetar med populärvetenskapliga aktiviteter och annan utåtriktad kommunikation.

Christine Erlandsson

Administrativ samordnare på CKS. I samordnarens uppgifter ingår bland annat löpande ekonomi, fakturering, avtal, styrelsearbete, distribution av

(22)

nyhetsbrev och annan information, administration av CKS konferenser, nätverksträffar och seminarier, CKS uppsatstävling, beställningar av böcker och rapporter med mera. Administratören ska också medverka till att skapa goda förutsättningar för relationer med kommunerna och spridning av information om CKS.

Forskare

David Ekholm

Lektor i socialt arbete, med 30 % av tjänsten på CKS och övrig del på avdelningen för socialt arbete. Har under 2020 forskat om:

- Styrning och ledning av fritidsaktiviteter för unga i sammanhang präglade av segregation och ojämlikhet, med fokus på samverkan i lokalsamhället. - Styrning av folkhälsopolitik i samverkan mellan aktörer inom den

offentliga sektorn och med aktörer i civilsamhället.

- Kommunal kulturpolitik och hur den på olika sätt formas efter socialpolitiska villkor och ambitioner på lokal nivå.

Erik Eriksson

Forskning i projektet Coast4Us (materialinsamling och vetenskapligt skrivande). CKS lärande: Ansvarig för CKS seminarieserie under VT20. Ansvarat för ansökan till Forte som beviljats extern forskningsfinansiering fr.o.m. 2021. Forsknings- och utvärderingsstöd för projektet Vi är Motala

– Föräldrastöd för nyanlända, Motala kommun. Undervisning på

socionomprogrammet, Linköpings universitet.

Gissur Ó Erlingsson

Forskning om bland annat tillit och korruption, kommunal självstyrelse, politiskt deltagande och polarisering. Huvudsökande för ansökan till Länsförsäkringar som beviljats medel fr.o.m. 2021, huvudsökande för ansökan till Formas som beviljats medel fr.o.m. 2021. Undervisning vid statsvetenskapliga institutionen, gästlärare i Bergen.

En rad föreläsningar i CKS nätverk + utbildningar, liksom externa uppträdanden för kompetensutveckling.

Kerstin Johansson

Kerstin Johanssons forskningsfokus låg på det kommunala välfärds-området, främst kommunala förvaltningar inom områden som socialtjänst och arbetsmarknad med fokus på frågor om kunskapsutveckling, styrning och organisering. Kerstin var verksam på CKS fram till sin bortgång i april 2020.

(23)

för kommundirektörer, forskning vid CKS, undervisning vid Linköpings universitet, Forskarredaktör för tidningen Kommunal ekonomi samt LSG representant.

Martin Klinthäll

Universitetslektor, docent i ekonomisk historia. Föreståndare för CKS till och med den 30 juni 2020. Forskar om företagande och arbetsmarknad ur ett demografiskt perspektiv.

Jessica Sjögren

Postdoktor. Forskning inom området Lokal styrning, organisering och välfärd. Forskning om samverkan inom socialtjänsten finansierat av Forte. Koordinator för nordiskt nätverk för kunskapsproduktion i socialt arbete. Samverkansuppdrag mellan LiU och Norrköpings kommun inom området Välfärd. Undervisning vid Socionomprogrammet, LiU.

Bo Persson

Biträdande professor i statsvetenskap. Arbetade under 2020 deltid på CKS (30%). Forskning inom områdena Lokal utveckling och samhällsplanering samt Lokal politik och demokrati. Forskar främst om regional utveckling, mellankommunal samverkan, styrning och organisering av yrkesutbildning samt kunskapspolitik. Medsökande i ansökan till Formas som beviljats medel från och med 2021.

Josefina Syssner

Prefekt för Institutionen för kultur och samhälle, IKOS. Sitter som ledamot i styrelsen för Sparbanksstiftelsen Alfa, i Kommuninvests forskningsberedning samt i Förtroenderådet, SNS Studieförbundet Näringsliv & samhälle. Är även ordförande i Vadstena forum för samhällsbyggande. Forskar om lokal politik, planering och utveckling.

Susanne Wallman Lundåsen

Universitetslektor, docent i statsvetenskap och forskar inom fältet Lokal politik och demokrati, framför allt om civilsamhället, politiskt deltagande, social tillit och samhällspolarisering. Medsökande i ansökan till Länsförsäkringar som beviljats medel fr.o.m. 2021.

Deltagit i föreläsningar arrangerade av SKR och Kalmar läns integrationsråd.

Johan Wänström

Samverkan mellan ledande kommunala och regionala företrädare i det regionala utvecklingsarbetet – forskningsprojekt. Nätverk för kommunstyrelseordföranden, nätverk för kommundirektörer, under-visning i statsvetenskap samt medie- och kommunikationsvetenskap.

(24)

Richard Öhrvall

Postdoktor och forskar inom fältet Lokal politik och demokrati, framför allt om politiskt deltagande, offentlig korruption, social tillit och samhällspolarisering. Var medsökande i ansökan till Länsförsäkringar som beviljats medel fr.o.m. 2021. Har under året undervisat i, och ingått i programrådet för, masterprogrammet i Computational Social Science, som ges av Institutet för analytisk sociologi, Linköpings universitet. Har gett föreläsningar både inom och utanför akademin.

Doktorander

Albin Olausson Algotson

Doktorand, antagen till forskarutbildningen i statsvetenskap. Skriver en avhandling om entreprenörskap som ideal i kommunal förvaltning. Bedriver undervisning i statsvetenskap.

Har varit föräldraledig under delar av året.

Emanuel Wittberg

Doktorand, antagen till forskarutbildningen i analytisk sociologi. Skriver en avhandling om korruption i mogna välfärdsstater. Har tidigare även deltagit i projekt relaterade till kommunala bolag och politiskt deltagande. Undervisar en del; bland annat i statistik vid den statsvetenskapliga avdelningen.

Forskningsassistenter

Elin Backström

Forskningsassistent. Forskning i projekt om regional samverkan om yrkesutbildning och kompetensförsörjning samt mellankommunal samverkan om gymnasieutbildning.

Amira Fredriksson

Forskningsassistent. Forskning i projektet Coast4Us (materialinsamling och vetenskapligt skrivande).

Forskning i anslutning till regeringsbeslut n2018/00906/HL; statsbidrag till kommuner i glesbygd i syfte att stärka näringslivet (materialinsamling och vetenskapligt skrivande). Samordnar Vadstena Forum för Samhällsbyggande.

Elin Svensson

Forskningsassistent fram till september 2020. Forskningsarbetet handlade framför allt om styrning av lokal folkhälsopolitik i samverkan mellan aktörer inom den offentliga sektorn och med aktörer i civilsamhället.

(25)

Övriga medarbetare

Ola J Hedin

Ekonom på IKOS, har ansvarat för ekonomi, avtal och stöd vid ansökan och upphandlingar inom CKS.

Lennart Kågström

Beteendevetare, jobbade fram till april 2020 med CKS ledarskapsprogram Ledarskap i kommuner som riktar sig till högre kommunala chefer.

Sofia Nordmark

Sociolog och universitetslektor vid LiU, jobbar sedan augusti 2020 med CKS ledarskapsprogram Ledarskap i kommuner som riktar sig till högre kommunala chefer.

Praktikanter

Anna Moberg

Praktikant från masterprogrammet i statsvetenskap vårterminen 2020.

Arvid Zerne

Praktikant från masterprogrammet i statsvetenskap vårterminen 2020.

Hanna Ziarat Zadeh

Praktikant från masterprogrammet i statsvetenskap vårterminen 2020.

Styrelse 2020

Företrädare för kommunerna i Östergötland

Ledamöter

Anders Hedeborg, ordförande, Vadstena Per Ziljat, Norrköping

Anna Nilsson, Valdemarsvik Nicklas Rudberg, Motala Maria Gillberg, Mjölby

Suppleanter

Alexander Florman, Söderköping Paul Lindvall, Linköping

Annicki Oscarsson, Ödeshög Anna-Lena Svensson, Ydre

(26)

Företrädare för Linköpings universitet

Ledamöter

Karin Axelsson, vice ordförande, filosofiska fakulteten Marie Jansson, ISV

Jörgen Nissen, utbildningsvetenskap Peter Värbrand, ITN

Josefina Syssner, IKOS (adjungerad)

Suppleanter

Kerstin Ekberg, IMH

Anna Fogelberg Eriksson, IBL Lena Högberg, IEI

(27)

Centrum för kommunstrategiska studier,

Linköpings universitet

Linköping, april 2021.

Centrum för kommunstrategiska studier

April 2021

Företrädare för kommunerna:

Denise Cassel

Anna Nilsson

Cecilia V Burenby

Anders Hedeborg, ordförande

Ulrika Jeansson

Företrädare för Linköpings universitet:

Karin Axelsson Håkan Löfgren Harald Rohracher Peter Värbrand Sara Gustafsson Föreståndare 53

(28)

Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) är ett nationellt centrum

för forskning och samverkan vid Linköpings universitet.

CKS övergripande syfte är:

• Att bedriva och stödja forskning inom kommunstrategiskt relevanta

områden med hög vetenskaplig kvalitet.

• Att bedriva och utveckla forskning interaktivt och i samverkan med

kommunala och kommunrelaterade verksamheter, för att säkerställa

ömsesidigt lärande och strategisk relevans.

• Att skapa möten och kunskapsutbyte mellan forskare, politiker och

tjänstepersoner inom kommunala och kommunrelaterade verksamheter.

Verksamhetsberättelse 2020

References

Related documents

Kommunerna behöver stärka dialogen mellan näringslivsenheten och övriga förvaltningar för att öka förståelsen för företagens kommersiella villkor. Kommunen ska samordna

Kommun Följa nätet 2020 Följa nätet 2016 Botkyrka Ja, för alla Nej, inte för några Danderyd Nej, inte för några. Ekerö Ja,

Berggren med flera (2006) återkommer till denna poäng när de skriver att sammanläggningar inte lär lösa glesbygdskommuners specifika glesbygdsproblematik, detta eftersom – för

Det bör tydliggöras vad statens roll och ansvar är, och utifrån detta bör adekvata åtgärder vidtas för att kommunerna ska få ökade för- utsättningar att klara sitt

Det bör tydliggöras vad statens roll och ansvar är, och utifrån detta bör adekvata åtgärder vidtas för att kommunerna ska få ökade för- utsättningar att klara sitt

Länsstyrelsen delar betänkandets uppfattning att en formaliserad och långsiktig strategisk samverkan mellan kommuner kan bidra till att skapa bättre förutsättningar för

och säker infrastruktur för förvaltningsgemensamt informationsutbyte samt uppdraget att etablera ett nationellt ramverk för grunddata inom den offentliga förvaltningen.. Om

Enligt Statskontoret kommer utredningens förslag – som i många fall inte skiljer sig från sådana som har tagits fram tidigare – inte att varaktigt och långsiktigt