VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

Sveriges Företagshälsor och Sveriges Företagshälsor Service AB

Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Tillsammans med våra med-

lemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare

I NNEHÅLLSFÖRTECKNING

Innehållsförteckning ... 1

Förord... 2

En medlemstyrd organisation ... 4

Ekonomi ... 5

Kommunikation ... 5

Medlemstöd ... 5

En konkurrenskraftig bransch ... 6

Den huvudsakliga inriktningen under 2015 ... 7

Företagshälsovårdens image och varumärke ... 7

Auktoriserat medlemskap ... 8

Kommunikation ... 8

Utbildning och kompetensförsörjning ... 8

Specialist i Arbetsmedicin -Framtidens Företagsläkare ... 8

Företagshälsovårdens roll i sjukskrivningsprocessen ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Årets aktiviteter ... 10

Almedalen ... 10

Jobbhälsobarometern ... 10

Riktlinjegruppen ... 11

Arbetsmiljöverket ... 12

Försäkringskassan ... 12

Regering, riksdag och övriga myndigheter ... 12

Företagshälsovårdsforskningen... 12

Programrådet ... 13

Arbetsmarknadens Parter ... 13

TIA – Tidiga Insatser i Arbetslivet mot Alkoholberoende ... 14

Utbildning ... 15

Styrelse ... 16

Sveriges Företagshälsor i regionen ... 17

Om oss... 18

F ÖRORD

Sjukfrånvaron ökar dramatiskt i Sverige. Ökad stress, hög arbetsbelastning och andra psykosociala faktorer beskrivs ofta som bakgrundorsaker. Risken för emotionella belast- ningsskador och långvarig sjukfrånvaro finns i allt fler yr- ken. Så borde det inte vara, arbetet borde vara något som bidrar till hälsa och välbefinnande i stället för tvärt om.

Vi befinner oss i en brytningspunkt mellan industri- och tjänstesamhälle där nya möjligheter ofta krockar med en gammal logik. På de flesta arbetsplatser ska färre medar- betare än tidigare hantera fler och mer komplexa ären- den, samtidigt som dokumentationskraven har ökat. Den tekniska utvecklingen innebär steg mot ett mer gränslöst arbete med risk för att arbete och fritid flyter samman.

Den digitala tekniken har gett oss bra arbetsredskap men blir, när de är dåligt utformade ett arbetsmiljöproblem i sig. Chefer ansvarar för allt större personalgrupper, möter ökade administrations- och rapporteringskrav och har säl- lan utrymme att tänka vare sig långsiktigt eller i ett hel- hetsperspektiv som en följd av strikta budgetkrav.

Det gäller också i personal- och arbetsmiljöfrågor. Para- doxalt nog är personalen ofta både den största tillgången och den största utgiftsposten. Arbetsmiljöfrågorna måste ses i ett längre perspektiv. En god arbetsmiljö genererar medarbetare som presterar och mår bra. Att investera i personalen är lönsamt. Alternativet är höga sjukfrånvaro- kostnader och ökad personalomsättning, som både ger produktionsförluster och ökar arbetsbelastningen för kvarvarande personal. Det är en utveckling som är mycket kostsam både för den drabbade individen, organisationen och för samhället i stort.

Vi behöver därför tänka om, hitta en logik för hur vi skapar bra, högpresterande arbetsmiljöer i ett delvis nytt arbetsliv. En moderniserad arbetsmiljölag som är anpas- sad till 2016 års arbetsliv, och som tydligare omfattar den psykosociala och digitala arbetsmiljön, kan vara ett sätt.

Kraven i arbetet ska stämma överens med resurserna.

Men det behövs fler verktyg för att vända den negativa trenden. Tillsammans måste vi bli bättre på att förebygga ohälsa och arbeta för ett hållbart arbetsliv.

Ett hållbart arbetsliv omfattar allt ifrån ledarskap till kvali- tets- och arbetsmiljöfrågor i verksamhetens alla delar. Det måste vara enkelt att göra rätt! Ledningar, chefer och HR- specialister måste få tillgång till verktyg för att tillsam- mans med medarbetarna arbeta förebyggande innan det blir fråga om långvarig sjukfrånvaro. Här är företagshälso- vården en viktig resurs både för den drabbade individen och för chefer i arbetet med att skapa hälsofrämjande ar- betsplatser.

Många gånger saknas kunskapen för att fatta beslut om rätt åtgärder inom det förebyggande arbetsmiljöarbetet och inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Inom företagshälsovården finns kompetens och gedigen erfa- renhet med fokus på hälsa och arbete som kan omsättas till ett offensivt verktyg för chefer, HR-specialister, skyddsombud och medarbetare. För att få bästa effekt måste insatserna bygga på långsiktighet och på behov som identifierats inom det systematiska arbetsmiljöarbe- tet. En avgörande framgångsfaktor är när företagshälso- vården får kontinuerlig kontakt med arbetsplatsen och har förutsättningar för arbeta med ett helhetsperspektiv med allt från förebyggande arbete till arbetsanpassning och rehabilitering.

Det är hög tid att det systematiska arbetsmiljöarbetet, som kan påverka hela sjukskrivningsprocessen, får en starkare ställning inom svenskt arbetsliv.

Stockholm den 1 maj 2016 Sveriges Företagshälsor

Peter Munck af Rosenschöld Verkställande direktör

E N MEDLEMSTYRD ORGANISATION

Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens bransch- organisation.

Som en samlad organisation företräder vi medlemsföreta- gen i kontakt med politiker, myndigheter, näringsliv och andra beslutsfattare. Vi är en remissinstans för

branschfrågor och bedriver opinionsbildning kring hälsa och arbetsliv. Vi verkar också för god utbildning och hög kompetens inom området och stödjer branschens kvali- tetsutveckling.

Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att lan- dets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Vilket också innebär att medarbetarna ska få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Ett medlemskap i Sveriges Företagshälsor innebär att man stödjer det gemensamma utvecklingsarbetet för bran- schen.

Föreningen är en medlemsstyrd organisation och utgör grunden för samarbetet i gemensamma branschfrågor för en majoritet av landets företagshälsovårdsföretag. Anta- let medlemmar per den sista december 2015 var drygt 100. Det är en minskning jämfört med föregående år som beror på att interna enheter läggs ned och att branschen konsolideras genom uppköp och sammanslagningar.

Denna trend har pågått ett antal år och väntas fortsätta som ett naturligt led i den pågående strukturrational- iseringen. Sveriges Företagshälsor täcker dock i huvudsak nästan hela branschen.

Unik uppslutning

Föreningens medlemmar uppskattas omsätta närmare 95 procent av branschens beräknade totalomsättning på ca 4,1 miljarder kronor. I omsättningssiffror är en sådan an- slutningsgrad tämligen unik för en branschförening.

Ny VD

Den 1 februari 2015 tillträdde Peter Munck af Ro- senschöld som ny VD för Sveriges Företagshälsor efter Lars Hjalmarsson som gått i pension.

EK O N O MI

Den löpande verksamheten finansieras av service- och medlemsavgifter, vilket tillsammans med viss extern pro- jektfinansiering har gjort att föreningens ekonomi är i ba- lans och välkonsoliderad. Den pågående omstrukture- ringen inom branschen med sammanslagningar resulterar i att det blir färre aktörer på marknaden, vilket i sin tur påverkar antalet medlemmar i föreningen, och förening- ens ekonomi. Styrelsen har arbetat igenom föreningens långsiktiga finansiering, och ett förslag till förändringar- presenteras för stämman i maj 2016.

Se vidare resultat- och balansräkningar för föreningen re- spektive servicebolaget.

KO M M UN I K AT I O N

Kommunikation och dialog med medlemmarna är viktig.

Medlemsinformationen har under året skett i form av

 Elektroniska nyhetsbrev från Sveriges Företagshälsor till ledningen för våra medlemmar, ungefär varannan vecka.

 Hemsidan www.foretagshalsor.se.

 Regionala möten under våren med ledningarna för Sveriges Företagshälsors medlemsföretag.

Mycket information ges också vid andra formella och in- formella träffar och konferenser från styrelse och kansli samt i direktkontakter med medlemmarna.

MED L E M ST Ö D

Mycket av föreningens arbete går också ut på att stödja och hjälpa medlemmarna i olika frågor. Exempel på såd- ana frågor har varit momshantering, journalhantering och att undersöka möjligheterna få fram ett bättre funge- rande IT-system för branschen. Ett affärssystem som är mer anpassat för företagshälsovårdens verksamhet både när det gäller dagens behov och framtidens utmaningar.

E N KONKURRENSKRAFTIG BRANSCH

Företagshälsovården är en viktig aktör i välfärdssamhället.

Den ska bidra både till att förebygga ohälsa och främja hälsa samt till att skapa goda och säkra arbetsplatser där de anställda inte riskerar att skadas eller bli sjuka.

Alla vet att arbetsmiljöfrågorna är viktiga men trots det kan företagshälsovårdens roll och mål ibland uppfattas som otydlig. En förklaring kan vara att kontexten som fö- retagshälsovården befinner sig i innefattar en mängd olika områden, aktörer och påverkansfaktorer. Allt ifrån den of- fentliga sjukvården, friskvårdsföretag, försäkringsbolag till rena konsulttjänster inom exempelvis organisation/

mangament, rehabilitering, utbildning, coaching med mera. Alla konkurrerar på ett eller annat sätt om arbets- miljöfrågorna. Att det dessutom finns en förväntan på fö- retagshälsovården från samhällshåll gör inte saken mindre komplex.

På marknaden styr dock utbud och efterfrågan. Då före- tagshälsovården är en marknadsanpassad kunskaps- bransch, med en bred kompetens där samarbetet mellan olika kompetenserna är unikt och viktigt, är det svårt att konkurrera med företagshälsovården när den fungerar som bäst och ligger i framkant inom arbetsmiljöfrågorna.

Den samlade kompetensen och kunskapen om arbetsplat- sen är en avgörande skillnad mellan företagshälsovård och andra verksamheter som i olika former erbjuder tjänster som liknar det som branschen har i sitt utbud.

Arbetsgivarens roll som kund hos företagshälsovården är av stor betydelse. Eftersom arbetsmiljöarbetet är en stän- digt pågående process i ett föränderligt arbetsliv är det just de insatser som görs genom ett välutvecklat samar- bete mellan uppdragsgivaren och företagshälsovården som leder till det mest konkurrenskraftiga resultaten för en hållbar utveckling av svenskt arbetsliv.

För att stärka medlemmarna i sitt arbete har styrelsen be- slutat att den sedan flera år fastlagda huvudinriktningen på tre fokusområden för branschföreningen skulle ligga fast även för 2015.

D EN HUVUDSAKLIGA INRIKTN INGEN UNDER 2015

Föreningen har under en följd av år bedrivit sitt arbete ut- ifrån följande, av flera årsmöten fastställda huvudområ- den;

1. En utveckling av företagshälsovårdens varumärke och image.

2. Kompetensförsörjning och utbildningsfrågor för bran- schens medarbetare.

3. En stärkt roll för företagshälsovården i sjukskrivnings- processen och som expert i arbetsmiljöfrågor.

F

ÖRETAGSHÄLSOVÅRDENS IMAGE OCH VARUMÄRKE

Föreningen arbetar fortlöpande med att stärka företags- hälsovårdens och företagshälsans image och varumärke för att branschen ska få en mer strategisk roll i arbetslivet.

Ett långsiktigt led i detta arbete är insamlingen av olika former av fakta och data som ska kunna spridas som en strategisk information. Ett sådant faktabaserat underlag är Jobbhälsobarometern, som är framtagen av Sveriges Företagshälsor, och som visar på trender när det gäller hälsa i förhållande till arbetet i olika avseenden. 2015-års barometer bygger på svaren från 10 194 respondenter av ett representativt urval på totalt ca 18 000 personer. Ur- valet har skett utifrån befolkningsregistret i åldersgrup- pen 20 – 65 år samt med en årsinkomst över 100 000 kr (minst halvtid). Ungefär hälften har besvarat enkäten elektroniskt på web-portal, övriga genom telefoninter- vjuer. Frågorna handlar om synen på arbetet, arbetsupp- gifterna, arbetsplatsen, arbetsförhållanden, egen hälsa, motion, balans i livet med mera. Syftet med Jobbhälsoba- rometern är att synliggöra samband mellan hälsa, sjukda- gar, arbetsmiljö och produktivitet. 2015 års data inhämta- des under maj och den första rapporten kom ut under ok- tober, följt av ytterligare en rapport i december. Upp- märksamheten i media i samband med rapporterna var god.

AUK T O RI S ER AT M ED L E M SK A P

Det nya auktoriserade medlemskapet stärker kraven på branschens aktörer och är även det en del i det strate- giska arbetet för att förstärka företagshälsovårdens image och varumärke. Det auktoriserade medlemskapet gäller per kalenderår och under hösten genomfördes den första förnyelsen av auktorisationerna för samtliga företag. Vid årets slut fanns det 23 auktoriserade företagshälsor i Sve- rige som tillsammans driver närmare 300 enheter över hela landet.

KO M M UN I K AT I O N

Kommunikationen med omvärlden är viktig för att synas och höras som en samlad bransch med arbetsmiljökom- petens i framkant. Den viktigaste kanalen är hemsidan som uppdateras dagligen och nyhetsbreven som går ut två till tre gånger i månaden både till medlemmar och till övriga intresserade. Nya intressenter som önskar prenu- merera på nyhetsbrevet tillkommer varje vecka. Periodvis syns vi även i massmedia i debattartiklar, intervjuer och reportage. Föreningen har också medverkat i ett antal ar- tiklar i olika tidningar inom arbetsmiljöområdet.

U

TBILDNING OCH KOMPET ENSFÖRSÖR JNING Sveriges Företagshälsor stödjer branschens kvalitetsut- veckling och verkar för att branschen ska få tillgång till god utbildning och hög kompetens inom området. Under året har arbetet framförallt rört företagsläkarförsörj- ningen. Där arbetet både med den akuta situationen samt den mer långsiktiga lösningen pågått under hela året.

SP E CI ALI ST I AR B ET SM E DI CI N

-FR A MT I DE N S FÖ R ET A GS L ÄK AR E

Socialstyrelsen har gjort en stor översyn av läkarnas ST- utbildningar som också resulterat i att Arbetsmedicin in- förts som en helt ny tilläggsspecialitet. I maj 2015 blev också de nya målbeskrivningarna som Socialstyrelsen tagit fram för specialiteten klara.

För 2015 fanns det i budgetpropositionen 2 MKR avsatt för en ”uppbyggnad” av läkarutbildningen samt 10 MKR för 2016 och 2017. Pengarna finns redovisade i Arbetsmil- jöverkets regleringsbrev.

Sveriges Företagshälsor har under året fortsatt att poäng- tera att förutsättningen för att kunna utbilda läkare i till- äggsspecialiteten Arbetsmedicin är att staten svarar för den merkostnad som uppstår när branschen skickar lä- kare på utbildning och tjänstgöring vid AMM-klinik. Under hösten intensifierades diskussionerna med såväl socialde- partementet som arbetsmarknadsdepartementet. Social- styrelsen fick under sommaren regeringens uppdrag att utreda och föreslå hur organisation och ekonomi av ut- bildningen ska se ut på lång sikt men arbetet påbörjades först på hösten.

För branschen innebär den utdragna processen och en ny utredning att ytterligare tid går till spillo då det inom en snar framtid är en akut brist av läkare. Detta resulterade i att Stiftelsen Arbetslivsforum i samverkan med Sveriges Företagshälsor per den sista december 2015 ansökte, och beviljades, medel för att under 2016 ansvara för huvud- mannaskapet. Därmed kan ett fåtal läkare få möjlighet att fullfölja tilläggsspecialiteten i Arbetsmedicin under 2016.

Medel för att utreda och ta fram förslag på strukturer som är nödvändiga för att möjliggöra ett effektivt genom- förande av utbildningen i framtiden, såsom studierektors- struktur, urvalskriterier till specialiteten mm beviljades samtidigt. Detta kommer även att kunna vara ett underlag för Socialstyrelsens beslut.

E

N STÄRKT ROLL FÖR FÖ RETAGSHÄLSOV ÅR- DEN I SJUKSKRIVNINGS PROCESSEN OCH S OM EXPERT I ARBETSMILJÖ FRÅGOR

Föreningen har koncentrerat sig på att visa på behovet av tydligare incitament för arbetsgivare att satsa på förebyg- gande och främjande insatser.

Det har bland annat handlat om att lyfta fram hur före- tagshälsovården kan samverka med den övriga hälso- och sjukvården om det finns tydliga strukturer kring sjukskriv- ningsprocessen bland de olika aktörerna. Detta har pre- senterats dels för Socialdepartementet och dels för olika företrädare för riksdagspartierna.

Å RETS AKTIVITETER A

LMEDALEN

Även i år var föreningen på plats i Almedalen och deltog i ett antal paneldebatter och diskussioner rörande arbetsliv och hälsa för att uppmärksamma företagshälsans roll och betydelse i arbetet med den ökande ohälsan i samhället.

J

OBBHÄLSOBAROMETERN

Sveriges Företagshälsor tar årligen fram Jobbhälsobaro- metern, (i samarbete med SKI, Svenskt Kvalitetsindex).

Den visar på trender gällande hälsa i förhållande till arbe- tet, skillnader mellan sektorer, åldrar och branscher samt sambanden mellan hälsa, sjukdagar och arbete med mera. På ett statistiskt sätt kompletterar barometern den bild vi inom företagshälsovården ser bland de anställda på svenska arbetsplatser.

Två rapporter presenterades under oktober och decem- ber båda återrapporterades väl i de större massmedierna i landet. (En tredje rapport presenterades i feb 2016.)

I Jobbhälsobarometern 2015; delrapport 1, framgick det att de som upplever psykiskt obehag att gå till jobbet också skattar sin hälsa och sin arbetsmiljö sämre än dem som aldrig upplevt obehag att gå till jobbet.

Undersökningen visade något så oroväckande som att 7,8 procent av den arbetande delen av befolkningen i Sverige flera gånger i veckan känner ett psykiskt obehag att gå till jobbet. Detta innebär att 350 000 personer upplever detta varje arbetsvecka året om.

Jobbhälsobarometern 2015; delrapport 2, visade på stora

De branscher som har minst andel helårsfriska (=ingen sjukdag på grund av egen sjukdom den senaste 12-måna- dersperioden) och som också har sämst framtida progno- stiserad hälsoutveckling finns inom näringsgrenen hotell, restaurang, nöje, turism och kultur.

- 25 procent har angett att de varit helårsfriska de sen- aste året.

- 25 procent tror att arbetet kommer att påverka häl- san negativt.

- 16 procent tror att hälsan kommer att vara ett hinder för dem att arbeta kvar i sitt nuvarande arbete.

R

IKTLINJEGRUPPEN

Sen 2012 har Sveriges Företagshälsor tillsammans med professor Irené Jensen och hennes forskarteam på KI en gruppering bestående av representanter från de olika yrkesprofessionerna i branschen. Syftet med gruppen är att ta fram riktlinjer inom ett flertal områden inom företagshälsans arbetsfält. Den första riktlinjen handlade om behandling och åtgärder mot ländryggsbesvär (2014). Efter ett mycket omfattande arbete lanserades under 2015 ytterligare tre riktlinjer som presenterades under flera välbesökta heldagsse- minarier.

Riktlinjer för;

 Utredning och åtgärder vid psykisk ohälsa på ar- betsplatsen

 Hälsoundersökningar via arbetsplatsen

 Alkoholproblem på arbetsplatsen

Riktlinjerna har blivit mycket väl emottagna i omvärlden och ger en viktig signal om företagshälsans kompetens och arbetssätt enligt det aktuella, internationella kun- skapsläget. Riktlinjerna påvisar också på ett gemensamt evidensbaserat arbetssätt som stärker processerna hos såväl företagshälsan som uppdragsgivaren.

A

RBETSMILJÖVERKET

Ett kontinuerligt samarbete och en bra, öppen dialog med Arbetsmiljöverket är viktigt för branschföreningen på olika nivåer. Under året har många möten och samtal skett tillsammans med representanter från branschen som bland annat handlat om Arbetsmiljöverkets AFS:ar, framförallt den nya AFS:en om organisatorisk och social arbetsmiljö, samt inte minst Arbetsmiljöverkets syn på fö- retagshälsovården. Sveriges Företagshälsor ingår också i referensgruppen för Arbetsmiljöverkets stora förlängda regeringsuppdrag angående kvinnors hälsa.

F

ÖRSÄKRINGSKASS AN

Ett nära samarbete med Försäkringskassan som utförare av socialförsäkringssystemet är självklart och viktigt för branschföreningen. Under året har ett antal möten ge- nomförts som företrädelsevis rört utformningen och ut- nyttjandet av det nya statsbidraget, Förordning (2014:67) om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete. Samt Förordning (2014:68) om bi- drag till företagshälsovården för köp av medicinsk service.

R

EGERING

,

RIKSDAG OCH ÖVRIGA MYNDIGHETER

Som företrädare för branschen kallas föreningen med jämna mellanrum till den politiska sfären rörande frågor, diskussioner och föredrag kring företagshälsovårdens roll i samhället. En förtroendefull dialog som upparbetats un- der lång tid med departementen och regeringsföreträdare har möjliggjort att branschen, trots sin relativt smala an- del inom hälso- och sjukvårdssektorn, kunnat bli en bety- delsefull och konstruktiv instans för frågor som företrä- delsevis rört arbetslivet i relation till sjukskrivningsproces- sen.

F

ÖRETAGSHÄLSOVÅRDSFOR SKNINGEN

Ett nära och kontinuerligt samarbete sker mellan bransch- föreningen och FHV-forskningen. Sveriges Företagshälsor

S

EMINARIER

,

UTBILDNINGAR OCH MÖTEN Sveriges Företagshälsor har under 2015 medverkat på en rad olika seminarier, konferenser och utbildningar anord- nade av olika aktörer såväl nationellt som internationellt.

Nationella möten med representanter från arbetsgivaror- ganisationer, fackförbund och myndigheter har också skett under året.

Då branschen har brottats med lönsamhetsproblematik under ett flertal år har efterfrågan på någon form av kom- petenshöjande åtgärder ökat. En helt unik utbildning ”Att leda företagshälsor” skapades och genomfördes därför tillsammans med IFL/Handelshögskolan som utvecklat ett skräddarsytt program för branschen, exklusivt för med- lemsföretagen. Ett 20-tal verksamhetsledare träffades un- der 2 x 2 dagar för att stärka och utveckla förmågan och kunskapen kring det komplexa uppdraget att leda, driva och utveckla bolag inom företagshälsoområdet med sär- skilt fokus på strategisk försäljning och prissättning. Det positiva gensvar som utbildningen fick resulterade i att yt- terligare en kurs kommer att genomföras under nästa år.

P

ROGRAMRÅDET

Representanter från yrkesföreningarna och Almega in- bjuds till ett gemensamt råd med föreningen två gånger per år. I rådet ingår Svenska Företagsläkarföreningen, Riksföreningen för Företagssköterskor, Ergonomisekt- ionen inom LSR, FTF Arbetsmiljö, Hälsoakademikerna samt Almega. Programrådet är ett värdefullt forum för beredning av många branschspecifika frågor och är en styrka i samband med olika uppvaktningar och annan lob- byverksamhet. Utöver rådet sker en kontinuerlig dialog med olika representanter från yrkesföreningarna.

A

RBETSMARKNADEN S

P

ARTER

För företagshälsovården är arbetsmarknadens parter en viktig aktör för samverkan och dialog. I ett antal forum är återkommande möten och diskussioner med parterna en självklar och betydelsefull del i branschens utvecklingsar-

TIA – T IDIGA I NSATSER I A RBETSLI- VET MOT A LKOHOLBEROENDE

Att dricka för mycket - Ett problem som påverkar pro- duktiviteten

Befolkningsstudier och studier genomförda på svenska ar- betsplatser visar att 10–20 procent har en riskkonsumtion av alkohol. De flesta som har begynnande till mer omfat- tande alkoholproblem har både ett arbete och ett funge- rande socialt liv. Det är i den här gruppen som problemen och kostnaderna sammantaget blir som störst eftersom det handlar om så många individer. Flertalet som har al- koholproblem söker inte hjälp inom den befintliga bero- endevården då de bland annat inte identifierar sig med dem som vanligtvis söker hjälp där. Konsekvenserna blir negativa för såväl den individ som inte får den hjälp han eller hon behöver, som för arbetslivet och samhället i stort. Och behandlingsbehoven bara växer. Under de sen- aste tio åren har antalet alkoholberoende ökat.

NAT I O N E L LT K O M P E T E N SS T Ö D T I L L FÖ R ET A GS - HÄ L SO V ÅR D EN

För företagshälsovården är det naturligt att ta upp och ar- beta med livsstilsfrågor såsom alkoholvanor med sina kunder. Stiftelsen Arbetslivsforum har fått projektmedel från regeringen för att Sveriges Företagshälsor i samver- kan med Karolinska Institutet samt Riddargatan1/ Cent- rum för psykiatriforskning inom SLL under 2012-2015 ska stödja företagshälsovårdens arbete med tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholproblem. Detta har inneburit me- todutveckling samt informations- och utbildningsinsatser till branschen.

UT BI L DN I N G

15-metoden är en mindre tidskrävande evidensbaserad alkoholmetod för tidigt behandlingsstöd. Cirka 864 perso- ner inom företagshälsovården har nu utbildat sig i meto- den. 8 utbildningar har genomförts under 2015 på olika platser med totalt 209 deltagare. Vidare har 20 seminarier riktade till arbetsgivarföreträdare genomförts i syfte att sprida kunskap om TIA och 15-metoden.

För att få en systematisk utveckling och implementering av 15-metoden fungerar 11 företagshälsor som piloten- heter. Den primära uppgiften för piloterna är att anpassa informationsmaterial, manualer, faktadokument och självhjälpsmaterial till branschen samt att vara delaktiga i implementeringsprocessen. Presentationsmaterial i form av bildspel med talarmanus riktat till arbetslivet har tagits fram som ökar spridningen om 15-metoden via företags- hälsovården.

S TYRELSE

Ordförande

Lena Tuvene Stockholm

Ledamöter

Kristina Öberg

Carina Albiin Svensk Kristina Taremark

Per-Anders Gustafsson Anna Posth Skoog Eeva Borg

Feelgood Företagshälsa AB, Stockholm Handelsbanken, Stockholm

Kommunhälsan, Varberg Avonova, Lidköping

Varnumhälsan, Kristinehamn AB Previa, Stockholm

Verkställande direktör Peter Munck af Rosenschöld

Revisor vald t o m 2015

Maria Karlsten Grant Thornton Sweden AB, Stockholm Revisorssuppleant vald t o m 2015

Alexander Rosen Grant Thornton Sweden AB, Stockholm

Styrelsen har under året haft sex sammanträden varav en tvådagars styrelsekonferens i Stockholm.

Ordinarie årsmöte genomfördes den 8 maj 2015 i Stock- holm.

S VERIGES F ÖRETAGSHÄLSOR I REGIONEN

Vikten av att företagshälsovården företräds som bransch gäller i lika hög grad på regional nivå som central.

Förutom rena samverkansfrågor behöver regionens före- tagshälsovårdsenheter företrädas i överläggningar/sam- verkan med bland annat Försäkringskassan och Lands- tingen.

STOCKHOLM (AB) Helena Börjesson

Betania, Stockholm NORRBOTTEN (BD) Åsa Skiöld

A-hälsan, Arvidsjaur SÖDERMANLAND (D) Anki Nyzell

Smedhälsan, Eskilstuna JÖNKÖPING (F)

Jan Jonsson

Företagshälsan i Jönköping KALMAR (H)

Vakant

SKÅNE LÄN (L - M) Helen Berg Kirkegaard

Tjugonde företagshälsovård, Malmö VÄSTRA GÖTALANDS LÄN (O, P, R) Per-Anders Gustafsson

Avonova, Lidköping ÖREBRO (T) Bennet Sandberg

Landstingshälsan, Örebro DALARNA (W)

Vakant

VÄSTERNORRLAND (Y) Vakant

GOTLAND (I) Lars Krone

Avonova Hansahälsan, Visby

VÄSTERBOTTEN (AC) Vakant

UPPSALA (C) Vakant

ÖSTERGÖTLAND (E) Vakant

KRONOBERG (G) Mikael Bonik HVC i Ljungby AB BLEKINGE (K) Jan-Erik Lindqvist

Företagshälsan FHC AB, Karls- krona

HALLAND (H) Vakant

VÄRMLAND (S) Anna Posth Skoog

Varnumhälsan AB, Kristinehamn VÄSTMANLAND (U)

Carina Lundmark

Avonova Servicehälsan, Västerås GÄVLEBORG (X)

Ulf Högberg

Feelgood Företagshälsa, Bollnäs JÄMTLAND (Z)

Karin Englund Mäki Commodia AB, Östersund

O M OSS

Sveriges Företagshälsors kansli finns centralt i Stockholm i närheten av Humlegården. I samma byggnad som Almega och Vårdföretagarna.

Medarbetare på kansliet 2015 Peter Munck af Rosenschöld, vd

Marie Dahlgren, kommunikationsansvarig Pernilla Nordkvist, projektledare, TIA-projektet

(Tidiga Insatser i arbetslivet mot Alkoholberoende) Besöksadress

Sturegatan 11 Tel: 08–762 67 46 E-post:

info@foretagshalsor.se www.foretagshalsor.se

Postadress Box 55545 102 04 Stockholm

Sveriges Företagshälsor, Box 55545, 102 04 Stockholm E-post: info@foretagshalsor.se Telefon: 08-762 67 46

www.foretagshalsor.se