1.2 Avgränsning ... 1
1.3 Syfte ... 2
1.4 Frågeställning ... 2
1.5 Teori och metod ... 2
1.6 Strandförskjutningen i Södermanland ... 3
2 Landskapet kring Runnviken under mellersta järnåldern ... 3
2.1 Runnvikens utbredning. ... 3
2.2 Inloppen till Runnviken under mellersta järnålder ... 3
2.3 Fornborgarna ... 6
2.4 Gårdarna som byggde borgarna ... 7
2.5 Tunagårdar... 12
2.6 Storhögarna ... 13
2.7 Uppsa kulle ... 14
3 Landskapet kring Runnviken under yngre järnåldern ... 16
3.1 Runnvikens utbredning ... 16
3.2 Inloppen till Runnviken under yngre järnåldern ... 16
3.3 Aspa löt - Rönö härads forntida tingsplats? ... 18
3.4 Runstenar kring Runnviken ... 19
3.5 Husaby ... 20
4. Övergång till medeltid ... 21
4.1 Inloppen till Runnviken i början av medeltiden ... 21
4.2 Socknar vid Runnviken i Rönö härad ... 21
4.3 Gårdarna som byggde kyrkorna ... 25
5 Slutsatser ... 27
6 Sammanfattning ... 28
Referenser ... 29
Abstract
This is a study of the parishes, surrounding the lake Runnviken in the County of Södermanland in Sweden, to investigate the development of the society from the Middle Iron Age, through the Viking Age to early Medieval Period. The study is trying to find an answer to the question - was it the same central places/farms that once had built the hillforts in the middle iron age, that also have built the first churches in the Early Medieval Period.
Omslagsbild:
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Svärtaån rinner från sjön Runnviken ut i Östersjön strax norr om Nyköping i Söderman-land. Runnviken utgör en central del av Rönö härad. Sjön var under tidig medeltid och tidigare, en del av Östersjön och utgjorde en skyddad innerskärgård. Runnviken täckte en betydlig större yta långt in på medeltiden än den gör i dag. Möjligen kunde Runnviken även nås via ett sund vid Tystberga, som mynnade ut i Östersjön via Sundhällafjärden och Sibbofjärden i Bälinge socken. Svärta å samt angränsande dalgång är kantad med flera fornborgar. Vid Runnvikens stränder och dess utlöpare Ludgosjön ligger många betydelsefulla fornlämningar, bl.a. gravhögen Uppsa kulle, tingsplatsen Aspa löt, samt ett stort antal fornborgar, gravfält och runstenar.
Rönö härad i Södermanland skrevs på 1360-talet Röna hundare. Sannolikt bildat på in-byggarbeteckningen rönningar. Rön är fornsvenska och betyder stenig mark (Svenskt ortnamnslexikon 2016:274). En alternativ tolkning av namnet är att det går tillbaka på ordet rönn d.v.s. trädet rönn. När man anskaffade ett sigill till häradstinget år 1566, valde man att ha en rönn som symbol (Schnell 1956:2). Man kan även tänka sig att hära-det fått sitt namn av sjön Runnviken som ju har en central position. Detta i analogi med sjön Runn vid Falun i Dalarna, som anses ha fått namn efter sina steniga stränder och holmar (Svenskt ortnamnslexikon 2016:268). Namnet finns belagt på runstenen, Sö Fv1948;289, vid Aspa löt i Ludgo socken och skriv där Rauninge.
Häradet innehåller 14 socknar med flera ålderdomliga kyrkor byggda på slutet av 1100-talet och början av 1200-1100-talet. Idag ligger flera av häradets medeltidskyrkor vid Runnvi-kens och Ludgosjöns stränder, samt vid andra idag avsnörda sjöar som tidigare var en del av Runnviken.
1.2 Avgränsning
De socknar, inom Rönö härad, som ligger i anslutning till Runnviken, samt dess anslut-ningar till Östersjön. Dessa socknar har den största koncentrationen av fornlämanslut-ningar, samt utgjorde centrum i häradet. Det Runnviken som beaktas är Runnviken under folk-vandringstiden, så som den framträder på SGUs strandnivåkarta avseende förhållandena för 1500 år sedan.
Figur 1. Södermanland län med Rönö härad i grått. Karta från Wikipedia.
2
Figur 3. Runnviken år 500 e.Kr. Karta från © Sveriges geologiska undersökning.
1.3 Syfte
Syftet med uppsatsen är att förstå relationen mellan mellersta järnåldern och yngre järnåldern fram till och med övergången till den tidiga medeltiden för bygden kring Runnviken, och dess utlopp, Svärta å, i Östersjön.
1.4 Frågeställning
Finns det en kontinuitet i bebyggelse och kultur från mellersta järnåldern fram till tidig medeltid? Har delar av mellersta järnålderns samhällsstruktur bevarats och kan spåras i det tidigmedeltida samhället?
Kring Runnviken finns 23 st. fornborgar. Går det att identifiera de byar eller gårdar som är kopplade till fornborgarna? Finns det någon koppling mellan järnålderns befolknings-centra (gårdar och byar) och medeltidens socknar? Går det att koppla de gårdar eller byar som byggde kyrkorna till de gårdar eller byar som anlade fornborgarna? Hur har landhöjningen påverkat bygden?
1.5 Teori och metod
Det borde finnas en länk mellan bebyggelsen under mellersta järnåldern och yngre järn-ålder som troligen även går att spåra in i medeltiden.
Maktstrukturen har varit konstant under hela den studerade perioden och de centralor-ter, byar eller storgårdar, som dominerade på 500-tal dominerar fortfarande vid medel-tidens början.
Några dramatiska avbrott har inte skett trots eventuella maktskiften eller klimatföränd-ringar.
3
I uppsatsen har antagits att sockengränserna i huvudsak är gemensamma med storgår-darnas gränser och därför kan härledas till förkristen tid. Detta betyder att dagens sockengränser är summan av eller en delmängd av en eller flera storgårdar och följaktli-gen visar på kontinuitet både när det gäller makt och ekonomi.
1.6 Strandförskjutningen i Södermanland
Vi har två naturfenomen som samverkar när det gäller strandförskjutning, den första är landhöjningen, den s.k. isostatiska förändringen, den andra är höjningen av havsnivån den s.k. eustatiska förändringen. Dessa fenomen kan samverka till en sänkning av havsy-tan, regression, eller en höjning av havsyhavsy-tan, transregression.
De senast 2000 åren har strandförskjutning ansetts vara någorlunda konstant i östra Svealand ca 0,3 – 0,4m per 100 år. Noggrannare mätningar har dock visat att så inte är fallet. Klimatet har växlat mellan värmeperioder och kyligare perioder. Kyligare peri-oder har bundit upp vatten i glaciärer, medan värmeperiperi-oder har ökat mängden smält-vatten. Under det första årtusendet e.Kr. var det en värmeperiod och vattennivån ändra-des relativt konstant med en strandförskjutning av ca 0,4m/100år. Efter temperatur-maximum mellan 1000-1100-talet, blir klimatet kallare med ett temperaturminimum i slutet av 1500-talet. Under denna avsvalningsperiod ändrades strandnivån snabbt med ca 0,8m/100år från 1000-talet till 1400-talet, och Mälaren avsnördes från Östersjön (Pe-tersson 2006:33ff). Summerar man detta finner man att vattennivån bör ha varit ca 5,5 m högre på 1000-talet än i dag. Går man bakåt till mellersta järnåldern d.v.s. till ca år 500 e.Kr. får vi addera ytterligare 2 m. Totalt stod havet ca 7,5 meter högre än idag un-der mellersta järnålun-dern.
2 Landskapet kring Runnviken under mellersta järnåldern
2.1 Runnvikens utbredning.
Nedanstående karta, Fig. 4 från SGU, illustrerar hur mycket större sjösystemet var för 1500 år sedan och där många av de lerslätter och sprickdalar som vi idag ser som jord-bruksmark var sjöbotten. Svärta å existerade inte utan var snarare en smalt sund. Hur vida man även kunde nå denna innerskärgård vid Tystberga är oklart, men havsviken från Sibbofjärden kom mycket nära. Man kunde eventuellt dra båtarna in i Runnviken. En möjlighet är de åar som idag är tämligen små, men för 1500 år sedan troligen var be-tydligt bredare, gjorde det möjligt att nå sjöarna Likstammen och Sillen. Även sjön Ekna-ren och Kappsta sjön vid Lid kunde nås via Storån, som mynnar i Ludgosjön vid Aspa. Sjön Likstammen kunde antagligen nås via Vedaån som rinner ut i sjön Svarvaren, som var en del av Runnviken. Det går även en å till Sillen ned till Fårsjön vid Lästringe, som i sin tur hänger ihop med sjön Svarvaren via en å. Svarvaren och Fårsjön samt ån mellan dem ligger mellan 5 och 10 meterskurvan kurvan. Sillens huvudutflöde är dock Trosa ån varför det är svårt att bedöma om farleden fortfarande var öppen mellan Sillen och Runnviken på 500-talet. Sjön Eknaren i Lid med grannsjöar ligger 11 meter över dagens havsnivå medan Runnviken ligger 5 meter över. Under mellersta järnåldern var höjd-skillnaden endast 2,5 meter på ca 3,5 km varför man troligen kunde färdas på Storån.
2.2 Inloppen till Runnviken under mellersta järnålder
4
Skanssundet spärras av två öar, Hasselö och Skansholmen. Sundet har varit spärrat av befästningar in i historisk tid och rester av tre skansar finns på Skansholmen och en skans finns på den södra stranden vid Örstigsnäs. En av de närmaste gårdarna heter Stäk, vilket antyder att sundet varit spärrat av en pålspärr. Från Skanssundet kunde man sedan segla vidare via dagens Sjösafjärden in det trånga sund som ledde till Runn-viken. Om det fanns spärrar här redan på 500-talet är okänt.
5
6
2.3 Fornborgarna
En sökning i Fornsök på Rönö härads socknar med sökkriteriet fornborg, ger 44 st. träf-far! Några är tveksamma fornborgar och många är hägnade berg från bronsåldern. Tittar vi enbart på de socknar som vi definierat ovan återstår 23 st. fornborgar. Analys av de återstående fornborgarna ger nedanstående resultat, se tabell. Analysen har gjorts ge-nom att besöka några borgar, samt granska samtliga fornborgar i tabellen med hjälp av texten i inventeringarna från Fornsök. Vid avsaknad av kallmurning och/eller låga mu-rar (under 1,5 meters höjd) klassas borgen som ett hägnat berg från bronsåldern, de övriga är från mellersta järnåldern. En borg i Tystberga, L1983:4842, Spetalsudden, fall-ler bort då den ligger på en klippa som är max 5 m över havet. Den låg under vatten vid tiden för mellersta järnåldern. Anläggningen är troligen medeltida. Totalt är 15 st. bor-gar är att betrakta som järnåldersborbor-gar.
Tabell 1 Bedömning av fornborgarna
Socken Fornborg Namn Bedömning
Bogsta L1985:4515 L1985:5027 L1985:5341
Borgs skans
Skansberget Järnålder Järnålder Bronsålder Bälinge Finns ingen
Lid L1984:5225 Jätteberget Järnålder Ludgo L1984:4355 L1984:4423 L1984:4590 L1984:4969 L1984:5527 Fnöskeborg Korpberget/Skansberget Penningby skans Bronsålder Bronsålder Järnålder Bronsålder Järnålder Lästringe Finns ingen
Runtuna L1984:3598 L1984:3610 L1984:3936 L1984:3950
Skansberget Per Knäppares borg Uggelberget
Järnålder Bronsålder Järnålder Järnålder Spelvik Finns ingen
Svärta L1983:1710 L1983:1725 L1983:1875 L1983:1970 L1983:1977 L1983:1983 L1983:2318 Järnålder Järnålder Bronsålder Bronsålder Bronsålder Järnålder Järnålder Sättersta L1983:1768
L1983:2134 Hamnstadberget Järnålder Järnålder Tystberga L1983:4842
L1983:4843 Spetalsudden Ingen fornborg! Medeltida? Järnåldern
Järnålderns fornborgar är svåra att förstå, då de ofta inte ligger på militärstrategiska platser, saknar vatten och i de flesta fall saknar spår av någon byggnation, förutom själva muren. Undantag finns.
De sörmländska borgarna är ofta väldigt stereotypa. De är byggda på en höjd med branta stup på två till tre sidor. De sidor som inte är branta har kallmurade murar, dvs. murar där stenarna är snyggt staplade, men saknar bindemedel. Borgen har två in/utgångar. Från borgen är det oftast en fantastisk utsikt.
7
Runnviken och mot den förmodade angreppssidan är det endast en brant, som knappast kan skydda mot angriparens pilar, även om höjden ger försvararen ett visst övertag. Det hade varit mycket lättare att använda borgarna som någon form av markör för makt eller gränser om vi med säkerhet hade vetat vad deras syfte var. Borgarna är ofta place-rade vid någon form av gräns mellan bygd och obygd eller vid en farled. Kanske deras huvudsakliga syfte var ceremoniellt - en plats för riter (Carlsson 2015:159). Det cere-moniella användet kan kanske förklara det stereotypa utförandet. Eftersom den nor-diska mytologins gudar har mycket gemensamt med den grekiska och romerska guda-världen, kanske det finns en parallell till den grekiska Olympen och de grekiska akropo-lerna (egen fundering). Mellersta järnålderns fornborgar kanske var den tidens kyrkor. Den religiösa betydelsen av fornborgen hindrar inte att man vid behov även kanske kunde utnyttja dem millitärt, men vi har ingen kunskap om detta. Medeltidens kyrkor kunde ofta kombineras med försvarsvåningar eller kastaler, kanske även fornborgarna kunde ha flera syften. Fornborgarna byggdes från 200-talet till mitten av 500-talet (Carlsson 2015:157). Därefter skedde en förändring i religionsutövandet. Man bytte inte gudar, men man ändrade riterna och platsen för riterna. Kulten flyttade ned i hallarna (Carlsson 2015:161).
Figur 5. Fornborgar från järnåldern. Karta från Fornsök.
2.4 Gårdarna som byggde borgarna
Vilka byggde borgarna? De är oftast otillgängligt placerade, varför det måste ha varit ett tungt arbete att bära upp all sten, även om stenarna låg alldeles nedanför. Antag att de byggdes och byggdes på under en lång tid. Var det fria män som byggde eller var det trä-lar? Byggdes olika delar av olika byar eller gårdar, som någon form av gemensam mani-festation(Carlsson 2015:160)?
8
beslut som tagits på tinget och borgen tillhörde bygden. Det är väldigt många borgar och man kan fundera på hur stort behovet var om de byggdes i ett millitärt syfte. De borgar som ligger i skogsmark eller på gränsen till skogsmark, har kanske de byggts på en all-männing. Vissa borgar ligger tätt intill vararandra! Beror det på att det går en gräns mel-lan dem? De gårdar vars namn anknyter till borgar i närheten, gårdar vars namn slutar på sten eller borg måste ha tagit namnen efter att borgarna byggts. Kanske hade dessa gårdar en speciell uppgift när det gällde borgens underhåll? Carlsson hävdar att borgar-na låg under någon närbelägen storgård, kanske en tuborgar-na-gård (Carlsson 2015:161). Vad är en storgård? Det kan vara en tunagård eller en gård av motsvarande dignitet (Jo-hansson 2001:17). Kan jämföras med ett gods under stormaktstiden.
Tillhörde borgen en bygd? Vad är då en bygd? Ivar Schnell har i sin bok om Rönö kom-mun försökt definiera en bygd. Han har tagit och ringat in gårdsgravfälten med en cirkel med radien 500 m (Schnell 1956:31). Dessa cirklar hänger samman i kluster där varje kluster definierar en bygd. Hans karta avser vikingatid, men det är troligt kartan gäller på ett ungefär även för mellersta järnåldern.
Figur 6. Vikingatida bygder i Rönö kommun (Schnell 1956:31). Detta är inte hela det undersökta området, men illustrerar ändå hur centralbygden är grupperad kring sjön Runnviken. Fornborgar markerade med grönt. Schnell skiljer dock inte på fornborgar från järnåldern och fornborgar från bronsåldern.
Eftersom vi inte kan få svar på ovanstående frågor så får vi anta att man byggde en borg per storgård och att bygget också initierades av en storgård även om tinget kanske fat-tade beslutet.
9
500-talets namnstandard. Naturligtvis bör platsen ligga ovanför 500-talets strandlinje. Avståndet till borgen från gården måste vara rimligt. Låt oss anta ett maximalt avstånd på ca 5 km. Vi måste även anta att gården har haft en dominerand ställning i bygden. I Bogsta finns det två järnåldersborgar, L1985:4515, Borgs skans och L1985:5027, Skansberget. Borgarna ligger nära varandra, men på olika sidor om Runnviken och far-leden bort mot Sättersta. Frågan är om Runnviken är en gräns och att dessa borgar ska ses som byggda av två olika gårdar eller bygder. När det gäller L1985:5027 Borgs skans, så är den troliga kandidaten gården Hammarby eller snarare den gård som tidigare har legat där. Varken namnet Bogsta eller Hammarby låter som namn från mellersta järnål-dern, varför de troligen har haft andra namn, eventuellt kan gården ha hetat Hammra. Hammarby ligger på en höjd intill kyrkan. Bogsta stavas på äldre kartor Bughastaf, var-för det troligen inte är ett sta-namn. Är det inte ett sta-namn utan ett stav-namn, kan det mycket väll röra sig om mellersta järnåldern (Svenskt ortnamnslexikon 2016:42). Det finns en stor gård nära, L1985:5027, Skansberget, som borde kunna vara en kandi-dat för den borgen, nämligen Ökna. Ordet ökna är fornsvenskt och betyder ödemark, viket indikerar att gården är mycket gammal (Svenskt ortnamnslexikon 2016:394). Går-den Öknas äldsta kända historia är medeltida och Går-den tidigare historien är okänd (Sö-derberg 1968:331).
I Bälinge socken finns ingen fornborg, det finns dock en fornborg som ligger nära Bä-linge. Den ligger i Tystberga socken, men den ligger närmare Bälinges centralbygd än Tystbergas. Borgen ligger numera långt in i skogen, men på 500-talet gick det in en lång havsvik här parallellt med Sibbofjärden. Det finns en gård som heter Helgö i närheten. I dag ligger den vid kusten några kilometer ifrån borgen. Helgö ligger där den forna havs-viken mynnade ut i Östersjön. Med tanke på namnet, som enligt Svenskt ortnamnslexi-kon kan tyda på en handelsplats, så kan borgen mycket väl ha en anknytning till Helgö, men kan inte vara den som byggde borgen. Som handelsplats bör dock Helgö ha varit en fredad plats utan någon gård på 500-talet. Vilken centralbygd som anlade borgen är oklart.
I Lids socken finns en fornborg, L1984:5225, Jätteberget. Borgen ligger en bit bort från dagens centralbygd vid sjön Samlingen. Närmaste stora gård är Taxinge, där förleden kommer från fornsvenskan och betyder grävling (Svenskt ortnamnslexikon 2016:328). Borgen ligger nära dagens sockengräns mot Ludgo. Möjligen kan det vara byn eller går-den Lid som anlade borgen då avståndet är endast ca 3,5 km.
I Ludgo socken finns två fornborgar från järnåldern, L1984:4590, Korpberget eller Skansberget, samt L1984:5527. L1984:4590, Korpberget, ligger långt från centralbygden i Ludgo mellan Malmasjön och en vik från sjön Likstammen. Det tycks gå en gammal väg från Ludgo upp mot och förbi det berg där borgen ligger. Det finns en stor gård intill, Öster Malma, men det är en 1600-talsskapelse (Söderberg 1968:349). Troligen är bor-gen byggd av gården eller byn i Ludgo alternativet är att Öster Malma har haft en före-gångare. Borgen har husterrasser vilket kan betyda att det varit en hantverksborg. Den andra borgen, L1984:5527, ligger närmare Aspa och inte så lång ifrån varken Spelvik eller Lid. Den närmaste gården är Juresta vilket dock är ett namn från 1000-talet, men även Landshammar i Spelvik ligger ganska nära. Mellan Landshammar och borgen flyter Storån från sjö Eknaren ned mot Aspa och Ludgosjön. Storån borde utgöra en gräns. Aspa ligger nära och borde vara en kandidat.
10
I Runtuna socken finns tre stycken fornborgar från järnåldern, en är L1984:3936, Per Knäppares borg som ligger på en ö mitt i farleden mellan Runnviken och Östersjön. Den borgen ligger intill Oppusa gård och nära Uppsa kulle och bör definitivt knytas till Oppusa gård, kanske hade den en speciell roll i samband med ledung eller följens avfärd eller hemkomst. Här får man nog förutsätta att Oppusa är den gård som byggde borgen. Vem Per Knäppare var är tyvärr inte känt.
Oppusa kan betyda gården på höjden och var troligen en gård där man förvarade (huse-rade) något, kanske utrustning till följen eller ledung. Namnet Oppusa kan också vara relaterad en annan husagård, nämligen Sjöhusa som antas ha legat ungefär där Sjösa samhälle ligger idag (Vikstrand 2015:44).
En av borgarna, L1984:3598, Skansberget, ligger långt utanför centralbygden mitt på gränsen till Helgona socken inte långt från Svärta. Typisk gränsplacering vid en ägogräns och gräns mellan skog och åker, svårt att avgöra till vilken byggd den ursprungligen hörde. Men den ligger betydligt närmare centralbygden i Svärta.
Uggelberget, L1984:3950, ligger ca 4,5 km från centralbyggden i Runtuna. Någon gård eller by i centrala delen som kan ha byggt borgen är svårt att identifiera. Namnet Run-tuna antyder att det har funnits en Run-tunagård på platsen. Troligen är det den gården som idag heter Runtuna gård som lät bygga borgen.
Spelvik saknar fornborg. Den närmaste borgen är, L1984:5527, men den ligger på andra sidan Storån vilket gör det tveksamt att den skulle kunna höra till Spelvik.
I Svärta socken finns fyra fornborgar från järnåldern. Samtliga borgar ligger öster om Svärta å. L1983:1710 ligger på ett berg alldeles intill nuvarande Svärta gård och nära Svärta å. Svärta gård är en bruksherrgård med rötter i 1600-talet (www.kanoner.nu). Gården hette tidigare Brolöt eller Norshammar och även namnet Noor förekommer. Namnet Noor betyder enligt Svenskt ortnamnslexikon smalt vattendrag, ett namn som passar utmärkt på platsen. Borgen kan vara kopplad till Husby gård, som vi tror är det ursprungliga Svärta. Gården ligger nära borgen men på andra sidan ån. Husby eller Hu-saby är ett funktionsnamn som säger att gården har haft en förvaltningsfunktion. Gården bör ha haft ett annat namn innan den blev en Husby. Det som möjligen gör det tveksamt att det är Svärta gård som byggde borgen är att den ligger på andra sidan ån (sundet). Det är omöjligt att avgöra vem som anlade borgen. Det nuvarande Svärta hett tidigare Norshammar, som är ett namn som är lätt att förknippa med järnframställning och smedja. Tänk om det är fel och gårdens hammar ändelse är den samma som i Lands-hammar? Norshammar skulle då betyda ”den steniga höjden vid sundet” vilket passar bra på läget. Är teorin riktig kan Norshammar vara gården bakom Fornborgen
L1983:17810. Borgen har husterasser och är troligen en hatverksborg.
Nästa fornborg i Svärta är L1983:1725. Borgen ligger i gränslandet mellan skog och åker nära Sjösa samhälle. Sjösa gård är medeltida och platsen där gården ligger, låg under vatten då borgen byggdes (Söderberg 1968:90). Möjligen hade Sjösa en föregångare i Sjöhusa som, enligt Vikstrand, låg vid Sjösa samhälle (Vikstrand 2015:44). Namnet Sjösa tolkas enlig Svenskt ortnamnslexikon (2016:283) som Sjö - os d.v.s. åmynningen vid sjön. Fornborgen ligger med fri utsikt mot norr där det är stora jordbruksmarker. Åt sö-der är det skog. Det finns många gravfält nära. Det finns en stor gård som heter Valsta, samt en ödeby med namnet Nälberga. Byn avhystes när järnvägen drogs fram. Någon säker kandidat finns inte.
11
finns även en gård som heter Berga, kan det vara en kandidat? Namnen Valsta och Säby är från 1000-talet och är inte aktuella. Nälberga är den gård som ligger bäst till.
Den sista fornbogen i Svärta är L1983:2318 som ligger mitt i skogen, med utsikt över Sjösafjärden. Den ligger inte nära någon i dag större gård och det saknas äldre fornläm-ningar i närheten. Närmaste gården heter Djupvik, men även Limmersvik och Svart-nacka ligger nära. Dessa gårdar ligger i dag under Sjösa gods. Tveksamt om dessa gårdar är kandidater. Det troliga är att det är den försvunna gården Sjöhusa som anlade borgen. Det är många borgar i Svärta och det är svårt att finna en bygd/gård till varje borg. Möj-ligen kan någon borg vara felklassad eller så är någon gård försvunnen. Det är inte tro-ligt att två borgar skulle vara anlagda av gården Sjöhusa eller av det ursprungliga Svärta gård.
I Sättersta finns det två fornborgar, L1983:1768, Hamnstaberget, och L1983:2134. Båda borgarna ligger nära Sättersta gård och nära gränsen till Tystberga socken. De ligger dock söder om den å som på 500-talet var en del av Runnviken. Frågan är om inte den ena eller båda borgarna skall höra till Tystberga? Mellan dessa borgar finns en liten gård som heter Berga. Vad har den spelat för roll? Den största gården i närheten heter Dån-hammar med okänd bakgrund. Namnet Sättersta är troligen från 1000-talet.
I Tystberga socken finns det en borg, L1983:4843. De ligger ca 10 km från Tystbergas centralbygd. Vi har tidigare behandlat denna borg under Bälinge. Vilken gård/by som anlade borgar i Tystberga är svårt att identifiera, då namnet Tystberga borde ha varit namnet på en samlingsplats och därmed en allmänning. (Muntligt Carlsson). Enligt Fornsök är trakten runt borgen tom på äldre fornlämningar.
12
Tabell 2. Samband mellan fornborg och storgård/by
Socken Fornborg Namn Möjlig gård/bygd eller by som
byggde borgen Bogsta L1985:4515
L1985:5027
Borgs skans Skansberget
Hammarby eller dess företrädare i Bogsta by (Hammra eller Bughastaf)
Ökna Bälinge Finns ingen
Lid L1984:5225 Jätteberget Lid Ludgo L1984:4590
L1984:5527 Korpberget/Skansberget Ludgo Aspa
Lästringe Finns ingen Hängde troligen samman med Sättersta Runtuna L1984:3598
L1984:3936 L1984:3950
Skansberget Per Knäppares borg Uggelberget
Svärta d.v.s. nuvarande Husby Oppusa
Tunagården troligen Runtuna gård Spelvik Finns ingen
Svärta L1983:1710 L1983:1725 L1983:1983 L1983:2318 Norshammar? Nälberga ? Sjösa (Sjöhusa) Sättersta L1983:1768
L1983:2134 Hamnstadberget ? Någon gård i Tystberga? Dånhammar? Tystberga L1983:4843 Någon gård i Bälinge?
Figur 7. Fornborgar med tillhörande gårdar/byar. Fornborgar i blått, gårdar i rött. Till några av borgarna är det svårt att identifiera en tänkbar bygd/gård. ©
Lantmäteriet 2011. Medgivande I 2011/0094.
2.5 Tunagårdar
13
2017:340). Den dominerande betydelsen i det svenska språket är hägnad. Ordet kan även ha keltiskt ursprung dunon med betydelsen borg besläktat med engelskans town och ändelsen –ton som finns på många engelska orter. Tunagårdarna är äldre än husa-byarna Carlsson placerar dem från mitten av 200-talet med hänvisning till den rika kvinnograven i Tuna i Badelunda (Carlsson 2015:136, Olsson 1976:80).
Frågan är om Tuna i Runtuna är en äkta tunagård? Placeringen av gården mitt i häradet är en indikation på att det är en äkta tunagård men inte nödvändigtvis. En fråga som man bör ställa sig är om häradsgränserna har ändrats då det även finns ett Tuna i Torsåker med anslutning till Trosa ån. Det finns ytterligare en gård med namnet Tuna vid Nyköpingsån nära godset Täckhammar. När skedde det? Vid häradsreformen år 1350? En annan möjlighet är att ett härad kan ha flera tunagårdar. Wijkander anser att det fanns en hierarki av tunagårdar (Wijkander1983:43). Torsåker ligger inte kommu-nikationsmässigt bra med hänsyn till det centrala Rönö härad. Det passar bättre ihop med Trosa och Tros ån.
Förleden run i namnet Runtuna är samma ord som i häradsnamnet Rönö. Från en av runstenarna vid Aspa löt vet vi att innevånarna kallade området för Rauninge.
Om tunagården var den gård som idag bär namnet Runtuna, så ligger den inte vid navi-gerbart vatten och gjorde inte heller så på 500-talet.
Varför lade man tunagården mitt på torra land, långt från navigerbart vatten? Den kanske inte hade något med ledung att gör. Runtuna ligger dock vid en liten sjö och en å som rinner ut i Runnviken nära Oppusa. Tyvärr går det inte att med SGUs strandlinjekar-tor verifiera att ån skull kunna ha varit navigerbar. Det finns många andra platser där SGUs kartor är felaktiga eller inte tillräckligt detaljerade, så det utesluter inte att ån har varit navigerabar. De kan indikera att tunagården är väsentligt äldre än 500-tal och tidi-gare hade sjökontakt.
2.6 Storhögarna
Storhögar användes för att manifestera makt och visa att man hade arvsrätt till marken, s.k. odalsrätt. Högarna är placerade för att kunna synas på långt håll. Man kan se exi-stensen av de stora högarna som ett tecken på att detta är en rik och gammal gård. Det var i alla fall det som dåtidens ägare ville hävda. Som storhög räknas de högar som har en diameter på 20 meter eller mer. Tidigare pratade man även om kungshögar med en diameter på 30 meter eller mer. Något belägg för att detta skulle innebära att det är en kung som är begravd i högen finns inte (Bratt 2008:43). Storhögarna i form av kungshö-garna började anläggas på mitten av 500-talet. Storhökungshö-garna är brandgravar där högen har rests på den plats där den döde kremerades.
Det finns fem stycken storhögar kring Runnviken enligt ovanstående definition (Bratt 2008:128). Högarna är placerade nära den gård där den avlidnes ätt levde eller ägde. De storhögar som är identifieraed kring Runnviken är enligt Bratt:
Lids socken, vid gården Örsta. Högen ligger på ett gravfält med flera högar. L1984:5307, 22 m i diameter och 3 m hög med en sten på toppen. Högen är troligen vikingatida med tanke på gårdens namn.
Ludgo socken, Aspa by, vid tingsplatsen. Känd som tingshögen. L1984:6520, 30 m i di-ameter och 2,5 meter hög. Med tanke på högens placering så är den vikingatida. Högen kan eventuellt vara enbart en tingshög utan grav.
14
Runtuna, Oppusa gård, L1984:3106, 22 m i diameter och 2,3 m hög. Ligger i ett större gravfält, troligen vikingatida.
Spelvik, Landshammar, L1984:9293, 30 m i diameter och 5 m hög. Troligen samtida med Uppsa kulle.
Den inressanta observationen är att ovavsett om storögen är från mellersta järnåldern eller från vikingatid så är de placerade centralt i byggden kring Runnviken.
Figur 8. Storhögar kring Runnviken. Karta från Fornsök.
2.7 Uppsa kulle
15
Figur 9. Uppsa kulle (L1984:4008) i Runtuna socken. Bild hämtad från
www.utflyktsvägen.se.
16
3 Landskapet kring Runnviken under yngre järnåldern
3.1 Runnvikens utbredning
Strandlinjen har efter hand flyttat sig så att havsytan, mot slutet av 1000-talet, har sjun-kit med ca 2,5 m. Många vikar och åar har grundats upp och jordbruksmarken har ökat. Själva Runnviken har dock kvar ungefär samma utbredning som på 500-talet. Man kan vidare anta att det fortfarande gick att färdas på Storån från Ludgosjön via Aspa till sjön Ekarne och till Lid. Möjligheten att nå till Sillen eller Likstammen existerar säkert inte längre. Dessa åar har nog grundats upp. Det är svårt att avgöra vattendjupet, varför en del vattenytor, som enligt SGUs karta i Fig. 12, är öppet vatten kanske har förvandlats till grunda vassvikar.
3.2 Inloppen till Runnviken under yngre järnåldern
17
18
3.3 Aspa löt - Rönö härads forntida tingsplats?
Aspa löt är en gammal tingsplats i Rönö härad i Ludgo socken vid Ludgosjöns norra ände. Platsen är belägen just där Storån mynnar i Ludgosjön. Storån kommer från sjön Ekarne vid Lid. Tingsplatsen är väl vald med tanke på kommunikation, samt närheten till centralbygderna i Rönö härad.
Vi vet att tingsplatsen var i bruk under senare delen av vikingatid och en bit in i medelti-den. Troligen till slutet av 1400-talet (Sanmark 2004:9). Vi har dock ingen aning om när man började ha ting här. Det finns inga belägg för särskilda tingsplatser före 1000-talet. Tidigare skilde man inte på politik, rättsskipning och religion, varför tingen kanske hölls på heliga platser som exempelvis fornborgar. Platsen för Runtunas kyrka, som ibland framhåll som platsen för en tidigare tingsplats, kanske inte var en tingsplats utan en he-lig plats där man också kunde hålla ting (Egen fundering).
Aspa är den runstens tätaste orten i Södermanland och runstenarna är koncentrerade efter den nutida vägen, som sammanfaller med den gamla Eriksgatan. Före år 2004 och Sanmarks rapport, hade Aspa inte undersökts arkeologiskt. Tittar man på strandlinje-kartorna bör det ha varit sankmark vid högen under en stor del av 1000-talet, varför platsen inte kan ha använts särskilt länge. Det finns dock en plats ca 300-400 m norr om högen och Storån som kallas Lötha gärde, som möjligen har varit den ursprungliga tingsplatsen (Sanmark 2004:9). Kan det vara så att tingsplatsen har flyttat en bit söder ut då vattnet sjunkit undan eller är det så att tingsplatsen kom till i slutet av järnåldern? Enligt Vikstrand så är bristen på kulturlager ett tecken på att det inte är en urgammal tingsplats. Om Vikstrand har rätt kanske Tingshögen inte är en gravhög utan en gestalt-ning av platsen för att efterlikna andra tingsplatser. Om den anlades som gravhög under början av vikingatiden borde platsen ha varit sumpmark.
19
Figur 13. En av runstenarna, Sö Fv1948;289, från Rönö härads gamla tingsplats vid Aspa löt i Ludgo socken. På stenen omnämns Svitjod och Rönö. Bilden och tolkning är hämtad från www.svenskarunstenar.net/sormland.
”Astrid lät göra detta minnesmärke efter Anund och Rangvald, sin son. Blev döda i Danmark, var mäktiga i Rauninge och raskast i Svitjod”
3.4 Runstenar kring Runnviken
20
Figur 14. Runstenar kring Runnviken. © Lantmäteriet 2011. Medgivande I 2011/0094.
Runstenarna tycks vara koncentrerad kring gravfält och färdvägar snarare än bygde-gränser. Många stenar är flyttade från sina urspungliga platser och det är svårt dra några slutsatser om gränser med hjälp av runstenarna. Mängden runstenar pekar på att det varit en rik bygd bebodd av ett antal inflytelserika ätter.
3.5 Husaby
Husabyarna eller husbyarna är gårdar som har ingått i statsförvaltningen. De har dispo-nerats av kungamakten, men inte varit kungens privata egendom. Detta system kallas för Uppsala Öd. Hur gammalt detta system är och hur gamla husabyarna är, är omtvistat. Några vill placera dem på 600-talet andra menar att de kom till relativt sent i slutet av vikingatiden. Man måste dock skilja på åldern på gården och funktionen husaby. Det be-tyder också att gården kan ha haft ett annat namn innan den fick funktionen husaby (Karlsson 2016:16ff). Enligt en uppfattning skall varje härad eller hundrade ha en hu-saby. Det är framför allt i svealandskapen vi finner husabyarna. I götalandskapen verkar man ha haft gårdar med ändelsen – bo. I de mer glesbefolkade landskapen har indel-ningen sett annorlunda ut. husbyarnas funktion har diskuterats, vissa hävdar att de har varit uppsamlingsplatser för skatt och att man därför hade visthusbodar för förvaring av naturaskatter. Det skall också ha funnits möjligheter för kungen med följe att vistas på platsen. Andra har kopplat husbyarna till militära aktiviteter framför allt ledungen (Karlsson 2016:12ff), därför att de ofta ligger vid vattnet. Det tycks råda enighet kring att husabysystemet upphörde på 1200-talet (Karlsson 2016:16).
21
4. Övergång till medeltid
4.1 Inloppen till Runnviken i början av medeltiden
Under tidig medeltid var flera av de vikar och sund som ledde in till det inre av Söder-manland farbara. De vittnar de befästning om som byggdes troligen redan under 1100-talet i form av försvarstorn s.k. kastaler. Kilakastalen och kastalen vid Nyköpingsån är några exempel i trakten. Av Kila kastalen återstår i dag en cirkulär ruin på en klippa nära Kilaån. Kastalen i Nyköping byggdes ut till en borg, Nyköpingshus. Byggdes då inte nå-gon kastal vid Svärta ån? Det finns en ganska stor ruin, L1983:1330,vid Svärtaåns myn-ning i Sjösafjärden, som i Fornsök klassas som en kastal med frågetecken. Det uppges också att det kan vara en kalkugn. Det finns dock ingen dokumentation om någon kal-kugn i Sjösa. Ruinen klassas som förmodad kastalruin i utredningen om Ostlänken (Svensson 2015:01). Om det nu är en kalkugn, så är den väldigt stor. Det finns som tidi-gare påpekats ingen dokumentation om någon kalkframställning i Sjösa, vilket skulle kunna betyda att ugnen är mycket gammal. Kanske den producerade kalk till något av Nyköpingshus byggnadsskeden och/eller Sjösa gård? Men varför skulle den då ligga vid Svärtaåns mynning? Enda anledningen vore att man kunde frakta kalk från det inre av Rönö på Svärtaån, vilket tyder på att ån var navigerbar en bit in i medeltiden. Därifrån var det enkelt att sjövägen frakta kalken vidare till Nyköping.
Kan det ha funnits någon befästning vid inloppet upp mot Tystberga? Det finns en borg-ruin vid Sundhällafjärden nära Måstena, som är medeltida. Borgen heter Sundboholm och byggdes på 1300-talet, troligen som en privat anläggning. Borgen ligger endast 3,5 m över havsytan (Rosengren 2011:20) och kan till ingen del ha existera på 1000-talet. Om vi följer den modell för strandlinjeförskjutning från avsnitt 1.6 så bör havsytan vid slutet av 1300-talet vara drygt 3 m högre än i dag, varför borgen måste var byggd vid strandkanten! Det finns dock en högre bergknalle strax intill med lite spridda stenar som enligt tradition, enligt Fornsök, skulle vara Sundboholm, L1985:4905. Platsen ligger idag ca 10 m över havet. Är det resterna av en äldre konstruktion? Det finns även två platser med namnet Stäk, Sibbo Stäk och Trobbo Stäk, båda ligger vid fjärdarnas sund mot öppet hav.
4.2 Socknar vid Runnviken i Rönö härad
Ordet socken kommer från det urnordiska verbet, sokian. Detta är urformen för vårt nuvarande ord söka. Socken skulle kunna tydas till de som söker sig till samma kyrka (Bergman 1976:565). Man kan tänka sig, med tanke på ordets ålder, att samma ord har använts även tidigare för de som sökte sig till en helig plats, exempelvis en fornborg. Rönö härad har 14 socknar. Antalet socknar har varit konstant sedan tidig medeltid. Socknarna ligger i Strängnäs stift, som borde vara det stift som organiserade kyrkan i Södermanland. Stiftet omnämndes första gången år 1120 i det s.k. Florensdokumentet (www.svenskakyrkan.se).
22
I Ludgo kyrka har man hittat rester av en s.k. Eskilstunakista, vilket antyder att kyrkan har haft en föregångare i trä (Schnell 1956:46). Dessa tidiga träkyrkor byggda troligen under 1000-talets sista decennier var s.k. stavkyrkor dvs. de var byggda med stående bärande stolpar som stacks ned i en syllstock. Mellan stolparna fyllde man ut med plan-kor s.k. stavar.
Det är inte otroligt att samtliga övriga kyrkor har haft en föregångare i trä, men det är endast Ludgo kyrka, med sitt fragment av en Eskilstunakista, som man med viss säker-het kan säga har haft en förgångare i trä (Östlind 2006:8, 26).
Figur 15. Fragment av Eskilstunakista från Ludgo kyrka i Rönö Härad. (Ljung 2016:38).
Figur 16. Eskilstunakistan. (Schnell 1951:71).
23
färre kyrkor än borgar. Om borgarna var den mellersta järnålderns kyrkor så finns det i Runnviksbygden 1,5 järnåldersborgar per socken. De moderna socknarna har troligen bildats genom sammanslagning av de äldre bygderna, men i stort behållit sina gamla gränser. Frågan är om detta ägde rum före eller efter kristnandet? Började sammanslag-ningen redan vid avvecklingen av borgarna? När kulten flyttade ned från berget, flyttade den till storgårdarna och gästbudshallarna blev de nya heliga platserna. Eventuellt för-sökte man gestalta Valhall på gårdarna. Som påpekats i avsnitt 2.4 så var det inte bara sammanslagningar, utan man bröt även ut bygder för att bilda nya socknar.
De områden som man tror blev först kristnade i Södermanland är bygderna kring Eskilstuna och Nyköping (Östlind 2016:8)
Bogsta socken. Kyrkbyn har gett namn åt socknen, där förleden på namnet är den böj eller båge som Runnviken gör vid kyrkan och där farleden fortsätter bort mot Sättersta. På 1300-talet skrevs namnet Bughastaf (Svenskt ortnamnslexikon 2016:42). Kyrkan byggdes som en annexkyrka till Sättersta (Janzon 2006: 28)
Bälinge socken. Namnets ursprung är oklart, men kan avse en flack strandhöjd, vilket passar bra in på den kulle där kyrkan ligger. Ordet kan vara besläktat med det norska dialektordet bale med betydelsen vall eller höjd (Svenskt ortnamnslexikon 2016:58). Lid skrevs på 1200-talet Lyth med betydelsen backe eller sluttning (Svenskt ort-namnslexikon 2016:199). Lids kyrka är byggd som annexkyrka till Ripsa (Janzon 2006:28)
Ludgo skrevs 1293 Liuthguthuwi och har tolkats på två olika sätt. De första är att det är en helig plats, ett vi, där man dyrkat en växtgudinna (Freja?) eller växtlighets gud (Frej?). Liudhgudha kan också betyda folkgode d.v.s. hövding. Det troliga är att det är den första tolkningen som gäller (Svenskt ortnamnslexikon 2016:207). Ludgo har ganska spretiga gränser, som inte stämmer med de naturliga gränserna som borde utgö-ras av Storån och Ludgosjön. Ludgo har en helt frikopplad del, som ligger nära Spelviks kyrka utan landförbindelse med övriga Ludgo. Den delen har dock en gård som idag he-ter Sursa som på1400-talet skrevs Swrdherusa och troligen tidigare Sudherhusa (Vik-strand 2015:46). Sursa kan ha varit en storgård en s.k. husagård och marken har knutits till Ludgo. Vidare ligger Aspa vid Storån och hela dalen söder om ån, som naturligt borde vara en del av Spelvik tillhör, Ludgo. Det verkar som Ludgo var angelägen om att knyta tingsplatsen till sig. Det kan också vara så att Spelvik är utbrutet ur Ludgo.
Lästringe är ett namn med okänd betydelse. Det finns en sjö i grannsocknen Sättersta som heter Lästen, möjligen finns en koppling dit. På 1300-talet skrevs namnet
Læstrunge. Den jordbruksbygd som ligger norr om kyrkan sträcker sig upp mot sjön Lik-stammen och Lästen. Detta kan tyda på att Lästringe och Sättersta tidigare har varit ett område (Janzon 2006:195).
Runtuna, namnets förled är samma som i Rönö och efterleden pekar mot att det legat en tuna-gård i socknen. På 1300-talet skrevs namnet Røntunum. Run står för stenig mark, så det kan vara berghällar som ligger vid kyrkan, som är grunden till socknens namn (Svenskt ortnamnslexikon 2016:268).
Spelviks socken ligger mycket centralt i häradet och består i stort sett av godset Lands-hammar. Namnet Spelvik skrevs på 1300-talet Spieldouikh. Förleden kan tydas som spjäll med betydelsen liten åkermark, men det kan också vara bildat av ordet spiæld med betydelsen skiva d.v.s. vattenspegel och syfta på en vik i Ludgosjön (Svenskt
24
Svärta ligger ned mot havet och genomkorsas av Svärtaån. Namnet kommer troligen av det mörka vattnet i det som tidigare var ett smalt sund in i Runnviken. På 1300-talet skrevs namnet Swerto (Svenskt ortnamnslexikon 2016:317) senare även Swertuna se fig. 17. Någon tunagård har dock aldrig funnits på platsen. Häradets husby låg i Svärta socken nära Svärta kyrka och nära det sund som numera är Svärta å.
Sättersta skrevs på slutet av 1200-talet Setastum. Förleden Seta kan betyda säte med betydelsen uppehållsplats (Svenskt ortnamnslexikon 2016:321). Socknen ska ha fått sitt namn av gården Sättersta. Sättersta och Lästringe har troligen tidigare varit samma om-råde (Janzon 2006:271).
Tystberga är en stor socken som sträcker sig ut mot kusten. Enligt SGUs strandlinjekarta kunde man via Sibbofjärden ta sig med båt från havet nästan fram till kyrkan. Från Runnviken var det möjligt att nå hela vägen till kyrkan. Namnet skrevs på 1200-talets slut som Thustaberga. Platsen är väldigt strategiskt vald! Förleden i namnet på socknen, Tyst-, har enligt (Svenskt ortnamnslexikon 2016:344) en okänd betydelse. Det kan dock vara släkt med efterleden i Svitjod d.v.s. tjod som, enligt professor Ola Kylberg, betyder folk. Stämmer detta så betyder Tystberga ungefär platsen eller berget där folk samlas. Med tanke på platsens läge är det en utmärkt samlingsplats då man kan nå det centrala Tystberga både från Runnviken och från havet. Tystberga kyrka är byggd som annex-kyrka till Bälinge (Janzon 2006:)
.
25
4.3 Gårdarna som byggde kyrkorna
De gårdar på vars mark kyrkorna anlades kan antas vara storgårdar som existerade under järnåldern. Vilka var dessa gårdar? Existerar de fortfarande? Existerade de redan under mellersta järnåldern?
Gårdarna som byggde kyrkorna bör ligga i närheten av kyrkan, de skall ha varit tillräck-ligt stora och betydelsefulla på 1000-talet. Vissa av gårdarna kan vara dagens prästgår-dar, men det kan också var någon av de stora gårdar som ligger i kyrkans närhet. I Bogsta har den gård som är ursprunget till byn byggt kyrkan. En möjlig gård är Ham-marby. Hammarby kan med tanke på det strategiska läget ha haft en förgångare med rötter i mellersta järnåldern, möjligen med namnet Hammra. Den största gården i när-heten är Näsby, men den ligger för nära stranden med tanke på strandförskjutningen. Då Bogsta tidigare skrevs Bughastaf är det mycket troligt att detta är namnet på gården som byggde kyrkan. Det är möjligt att Hammarby är en utbrytning ur Bughastaf.
I Bälinge finns en gård eller by som omnämndes redan på medeltiden, Sundby som mot-svara dagens Holmby från vilket Sundboholmsgodset skapades (Janzon 2006:159)). Kyrka byggdes innan Sundboholm skapades varför det troligen var på Sundbys mark som kyrkan byggdes. Sundbo, som är prästgård och ligger intill kyrkan kan ha varit en betydande gård (Lundberg 1976:15). Sundby och Sundbo ska inte förväxlas.
I Lid socken är det troligt att Örsta är den gård som upplät mark till kyrkbygget. Gården ligger nära kyrkan och har en storhög, vilket är ett tecken på att det har varit en betydel-sefull gård. Gården Prästebol har avsöndrats från Örsta (www.hembygd.se Runtuna-Lids hembygdsförening).
I Ludgo ligger kyrkan tätt intill Trollesunds gods som tidigare hette Ludgonäs. Ludgonäs är den absolut troligaste kandidaten till byggandet av kyrkan. Ludgonäs är nog en för-sköning av namnet Ludgo. Då namnet tidigare skrevs Liuthguthuwi, med ändelsen vi, kan det vara så att kyrkan är byggd på en gammal kultplats. Ludgo gård skrevs 1482 Lwdgudha konunghzgardh vilket antyder att gården var av stor betydelse (Janzon 2006:187).
I Lästringe socken är den största gården nära kyrkan Gärdesta med gravfält från järnål-dern, vilket gör att det är ett alternativ att det är på Gärdestas marker som kyrkan bygg-des. Man kan även tänka sig att det är gården Åkra som ju också ligger nära kyrkan och på rätt sida om ån. Prästgården ligger i Drömsta intill Åkra. Lästringe var namnet på kyrkbyn. I Lästringe by fanns en gård med namnet Lästring som är en avstyckning från den närbelägna, i dag försvunna, gården Grundhammar. Grundhammar ligger på rätt sida om ån. Intill finns en liten sjö med namnet Fårsjön som på äldre kartor heter Grundhammarsjön (Lästringe socknen översiktskarta).
I Runtuna socken finns en gård nära kyrkan som heter Runtuna. Om detta är den gamla tunagården så har kyrkan säkert byggts på Runtunas mark även om dess roll som tuna-gård sedan länge är borta.
Präst-26
gården heter Kallmyra och ligger intill kyrkan i Spelviks kyrkby. Dopfunten kan också tänkas komma från en kyrka i en annan socken.
Svärta är en av de socknar där vi lättast kan koppla kyrkan till en gård. Den absolut tro-ligast kandidaten är gården Husby d.v.s. den ursprungliga Svärta gård.
Sättersta. Ett alternativ är gården Onsberga, som idag är prästgård. Det finns en gård med namnet Sättersta som i dag är bygdegård och tidigare fattigstuga. Gården ligger ned mot ån som tidigare har varit farled, varför den kan ha varit en betydande gård.
Tystberga kyrka byggdes som en annexkyrka till Bälinge kyrka, som ligger endast ett par kilometer ifrån (Lundberg 1976:11). Det finns dock en gård med namnet Tystberga. När den gården etablerades är oklar. Prästgården heter Sulsta och ligger lång ifrån kyrkan.
27
Figur 19. Rönö på 500-talet. Rött är viktiga gårdar/platser, blått är fornborgar. Grundkarta från © Sveriges geologiska undersökning.
5 Slutsatser
Socknarna kring Runnviken har utgjort en centralbygd med många rika gårdar och ett utmärkt kommunikationsläge. Den stora mängden fornlämningar i form av fornborgar, gravfält, storhögar och runstenar visar på att bygderna kring Runnviken har haft en kon-tinuerlig utveckling från mellersta järnåldern in i vikingatid.
Kyrkorna ligger tätt och är knutna till de gamla bygderna, vilket visar på en kontinuitet från järnåldern, som forsätter in i början av medeltiden.
Vi kan i vissa fall gissa oss till vilka gårdar som anlade fornborgarna, även om vi aldrig kan bli riktigt säkra. Även om vi inte kan ange den exakta storgården, kan vi peka ut den troliga bygden.
fornbor-28
gar, varför man kan anta att det där har skett en sammanslagning av olika bygder, ex-empelvis Bogsta och Ökna. När detta skedde vet vi inte.
Med några undantag följer de historiska socknarna gamla gränser, även om socknarna etablerades på tidig medeltid. På så vis kan man säga att många av de gränser som fanns på 500-talet ingår i de medeltida socknarnas gränser. Kyrkornas placering stämmer väl överens med lokaliseringen av storgårdar på 1000-talet.
Det är dock endast i några enstaka fall vi kan säga att det troligen är samma gård som anlade borgarna som också anlade kyrkorna.
Även när det gäller kyrkorna så kan vi i de flesta fall endast gissa oss till på vems mark kyrkan anlades. Eftersom vi inte med säkerhet vet om alla stenkyrkor hade en träkyrka som förgångare, kan vi heller inte säga om kyrkorna anlades i privat regi eller i stiftets regi. Ludgo, med sitt fragment av en Eskilstunakista, är den enda någorlunda säkra trä-kyrkan. Träkyrkor av typ stavkyrkor bör ha anlagts i slutet av 1000-talet eller senast början av 1100-talet, d.v.s. innan Strängnäs stift etablerats ca år 1120.
Anslutningen till havet i kombination med den skyddade innerskärgården har varit en av de avgörande faktorerna för bygdens välstånd. Strandförskjutningen har spelat en stor roll för bygdens vidare utveckling.
Svärta å och tidigare det smala sund som ledde in i Runnviken har utgjort, en för angri-pare, stark och svårforcerad infart till Runnviken. Uppgrundning av sundet in till Runn-viken, bildandet av Svärta å och slutligen åns uppgrundning, har betytt slutet för områ-dets maktposition. Att Husby ligger utanför sundet in i Runnviken betyder att maktcent-rum har förflyttats närmar havet.
6 Sammanfattning
Rönö härad i Södermanland är en gammal centralbygd. Häradets centrala delar kring sjön Runnviken är rikt på fornlämningar, fornborgar, gravfält och runstenar. Runnviken, idag en sjö, var tidigare en del av Östersjön och nåbar via ett smal sund, ett sund som genom uppgrundning kom att bli Svärta å. Runnviken var nåbar via Svärta å en bit in i medeltiden. I denna studie har vi endast beaktat de socknar som ansluter till Runnviken med tillflöden, med utgångspunkt från Runnviken på 500-talet enl. SGUs strandlinje-karta.
Vid Runnviken hittar vi en trolig tunagård i Runtuna, häradets gamla tingsplats, Aspa löt, i Ludgo, vidare spår av ledungsorganisationen i form av tre husagårdar. Vid den ena husagården, Oppusa, ligger Södermanlands största gravhög, Uppsa kulle. Det finns en husabygård vid Svärta kyrka i form av Husby gård och ett stort antal fornborgar från mellersta järnåldern.
Kyrkorna i socknarna är stenkyrkor från medeltiden (1100-1200-talet, utom Spelvik som är 14000-tal). De har troligen föregåtts av träkyrkor. Kyrkorna ligger tätt med end-ast några kilometers mellanrum.
29 Tabell 3. Sammanfattning
Socken Kyrka Huvudgård
på 1000-talet Forn-borgar Huvud gård på 500-talet Run-
stenar Stor- högar Bogsta 1100-talet Hammarby i
Bogsta Hammarby kan vara en del-mängd av Bug-hastaf 2 Bughastaf Hammarbys föregångare Ökna 5 0
Bälinge 11/1200-talet Sundby 0 ? 1 0 Lid 11/1200-talet Örsta 1 Lid 7 1 Ludgo 11/1200-talet
Tidigare trä-kyrka sent 1000-tal
Ludgonäs
tidi-gare Ludgo 2 Ludgo Sudherhusa 11 1 Lästringe 1100-talet Gärdesta eller
Grundhammar 0 ? 0 0
Runtuna 1100-talet Runtuna 3 Tuna, Oppusa 21 2 Spelvik 1400-talet Landshammar 0 Landshammar 5 1 Sättersta 1100-talet Sättersta 2 ? 1 0 Svärta 1200-talet Husby f.d. Svärta 4 Svärta,
Näl-berga Sjöhusa 1 0 Tystberga 1100-talet Tystberga 1 ? 3
Referenser
Ambrosiani, Björn. 1985. Södermanland mellan forntid och medeltid. Fornvännen. Bergman, Gösta. 1977. Ord med Historia, Prisma.
Bratt, Peter. 2008. Makt uttryckt i jord och sten. Stockholm.
Burenhult, Göran. Red.1999. Arkeologi i Norden. Natur och Kultur. Stockholm. Carlsson, Anders. 2015. Tolkande arkeologi och svensk forntidshistoria. Stockholm. Dahlberg, Marcus och Franzén, Kristina, red. 2008. Sockenkyrkorna, kulturarv och be-byggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet.
Janzon, Kaj. 2006. Det medeltida Sverige, Södermanland, Hölebo och Rönö. Riksantikva-rieämbetet.
Johansson, Sofie. 2001. Storgårdar och satellitgårdar. CD-uppsats. Uppsala. Karlsson, Joel. 2016. Husbyar. Masteruppsats. Stockholm.
Ljung, Cecilia. 2016. Under runritad häll, katalog. Stockholm. Lundberg, Gösta. 1976. Bälinge socken under medeltiden.
Olsson, Ingemar. 1976. Tuna- namn i Sverige-forskningsläget. Fornvännen
30
Rosengren, Helena. 2011. En feodal manifestation: Sundboholm. Kandidatuppsats. Stock-holm.
Sanmark, Alexandra m.fl. 2004. Tingsplatsen som arkeologiskt problem, SAU rapport 2004:25.
Schnell, Ivar. 1951. Sörmland genom tiderna. Södermanlands hembygdsförbunds årsbok. Schnell, Ivar. 1956. Rönö kommun. Södermanlands hembygdsförbund
Svensson, Ingeborg m.fl. 2015. Arkeologisk utredning etapp1, Ostkustbanan. Arkeologiska meddelanden 2015:01
Söderberg, Bengt G. 1968. Slott och herresäten i Sverige, Södermanland 2. Allhems förlag Malmö
Vikstrand, Per. 2015. Rönö hundare och Runtuna, ur Saga och Sed, Kungl. Gustav Adolfs akademins årsbok, sidorna 41-66.
Wahlberg, Mats, red. 2016. Svenskt ortnamnslexikon. Institutet för språk och folkminnen. Wijkander, Keith. 1983. Kungshögar och sockenbildningar. Sörmländska handlingar 39 Wijkander, Keith. 1985. Bebyggelser, tolfter och kungsgårdar i Sörmland: replik till Björn Ambrosiani. Fornvännen.
Östlind Kempff, Margareta, red. 2016. Södermanland, landskapets kyrkor. Sockenkyr-korna, kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet.
