Magisteruppsats i
idrottsmedicin/idrottsvetenskap 30 Hp
Unga truppgymnasters
rörelsekontroll beskrivet med
ett screeningtest –Performance
Base Matrix
En pilotstudie
Författare: Carina Ågren Leg. sjukgymnast Handledare:Eva Rasmussen Barr
Leg. sjukgymnast, Med dr
Clare Pederssen
Leg. sjukgymnast
Sammanfattning
Bakgrund: Truppgymnastik är en relativt ung tävlingsgren inom gymnastik med ursprung från de Nordiska länderna. I Sverige är det den mest utövade formen av tävlingsgymnastik med flest rapporterade skador i nedre
extremiteten samt återkommande besvär i ryggen. Tester i syfte att förebygga skador är efterfrågade och få studier har utvärderat tester för idrottande barn och ungdomar.
Syftet med studien var att beskriva en grupp unga truppgymnaster utifrån bakgrundsvariabler, och rörelsekontroll med screeningtestet Performance Base Matrix samt att mäta förekomst av muskuloskelettala skador under en period på sju månader.
Metod: Nitton unga truppgymnaster (flickor,7-9 år) genomförde
screeningtestet Base Matrix i syfte att bedöma deras rörelsekontroll vid låg respektive/ low threshold och hög belastning/ high threshold. Testerna analyserades visuellt och genom videoupptagning. Resultatet av testerna dokumenterades i ett protokoll som bearbetades on-line samt för beräkning av procentuell förekomst av sämre utförd test i form av svaga länkar. Information om skadeförekomst inhämtades från föräldrar och tränare. Resultat: Alla försökspersoner genomförde screeningtesterna i sin helhet. Försökspersonerna hade en medelpoäng av 15 (max 50), där fler poäng anger fler svaga länkar/ weak links. Vid låg belastning var ländrygg/bäcken i flexion/ Low back/pelvis flexion den mest förekommande svaga länken (58%). Vid hög belastning var anterior rotation i skuldran / shoulder tilt den mest förekommande (63%). Tre skador rapporterades under tidsperioden: två fotledsskador och ett nackbesvär.
Konklusion: Denna studie indikerar att screeningtestet Base Matrix är genomförbart på unga truppgymnaster. Resultaten visar att skuldra framför allt under hög belastning samt ländrygg/bäcken framför allt under låg belastning är områden som uppvisar flest svaga länkar. Detta indikerar att dessa områden vore särskilt att beakta i skadeförebyggande träning av unga truppgymnaster.
Abstract
Background: Team gym is a relatively new kind of competition in gymnastics with its origin from the Nordic countries. In Sweden it is the most practiced form of competitive gymnastics. Correlations have been found between altered trunk control and injuries in the extremities. Injury prevention testing is performed more frequently and tests requested for improving the training regimen.
The purpose of this study was to describe a group of young team gymnasts regarding background variables, test results from Performance Base Matrix screening test and injury incidence during a period of seven months.
Method: Nineteen team gymnasts, 7-9 year-old, were screened with the protocol Base Matrix for uncontrolled movement (weak links) under low and high load (threshold). Background data were collected on age, height, weight, dominant side, injuries in the recent year and the practice of other sports. The coaches were asked to register the number of injuries over a period of seven months.
Results: The mean age was 8.8 years, BMI 16.1, 89% were right-handed and the average value of the Base Matrix score of 15 out of 50. Two injuries to the ankle and one on the neck reported totally from coaches and parents. Among the most apparent weak links were Low back / pelvis flexion at low load (58% of group) while the shoulder tilt at high load (63% of the group). Conclusion: The result indicates that the Base Matrix screening test is feasible to use in young gymnasts. More studies are needed to confirm the results. The result indicates that the shoulder especially under high load and the lower back especially under low load were the body segments that showed the most weak links. These parts of the body are the most important to take into consideration in the training of the young team gymnasts. Keywords: Training, injury, prevention, lumbar spine, ankle
Innehåll
Bakgrund______________________________________________________5 Truppgymnastik_______________________________________________5 Skador inom truppgymnastik_____________________________________5 Rörelsekontroll och stabilitet_____________________________________6 Screeningtester________________________________________________8 Syfte_________________________________________________________10 Frågeställningar______________________________________________ 10 Material och metod______________________________________________10 Procedur____________________________________________________ 10 Screeningtestet Base Matrix_____________________________________11 Utrustning_____________________________________________________12 Etiska överväganden___________________________________________13 Statistik_____________________________________________________13 Resultat_______________________________________________________13 Diskussion_____________________________________________________18 Konklusion____________________________________________________21 Tillkännagivande________________________________________________22 Referenser_____________________________________________________23 1.
Bilagor
Bilaga 1 Föräldrabrev Bilaga 2 Skaderegistrering Bilaga 3 Test 5 Bilaga 4 Resultat pdfBakgrund
Truppgymnastik
Gymnastik är en stor idrottsgren i världen och truppgymnastik ”Gymnastics for All” blev 1984 erkänt som en idrottsgren av FIG (International Gymnastic Federation) med ca 30 miljoner deltagare i världen (www.fig-gymnastics.com). I Sverige är
Gymnastikförbundet ett av de största idrottsförbunden i Sverige med 210 000 medlemmar och truppgymnastik är den mest utövade formen av tävlingsgymnastik. Antalet truppgymnaster uppgick 2007 till 14807 licensierade truppgymnaster att jämföras med 1388 individuella tävlingsgymnaster (Harringe, Renström, & Werner, 2007).
Truppgymnastik består av tre delmoment; tumbling, trampett och fristående. Vid tumbling ska tre olika voltserier utföras med både framåt- och bakåtvolter på golvet. De senaste årens redskapsutveckling har gjort att grenen utvecklats mycket tekniskt mot allt mer avancerade voltserier, vilket är otänkbart att utföra på "matta" eller voltgolv. Vid trampett förekommer volter framåt och bakåt på trampett eller sviktbräda; med eller utan plint. Båda dessa delmoment ska utföras i jämn ström vilket ställer krav på samarbete och anpassning av gruppen vilket också är en del av bedömningskriterierna. Det fristående programmet består av piruetter, balansövningar, hopp och akrobatiska övningar utförda med god samstämmighet till ett tre minuter långt musikstycke (www.gymnastik.se).
Skador inom truppgymnastik
Incidensen av skador inom gymnastik har visats vara 2,2-2,7 skador /1000
gymnastiktimmar bland truppgymnaster på elitnivå (Harringe et al., 2007, Lund & Myklebust, 2011) med skadelokalisation mest förekommande i nedre extremitet och fot/fotled (34%) samt 22% i ryggen. Ryggen är också den skadelokalisation som rapporterats ge återkommande besvär (Harringe et al., 2007). I jämförelse med artistisk gymnastik tränar truppgymnaster i genomsnitt färre timmar men svårighetsgraden avseende volter och övningar är i samma nivå vilket kan vara en förklaring till den höga skadefrekvensen (Bak, Kalms, Olesen, & Jörgensen, 1994; Harringe et al., 2007).
Degeneration av diskarna i ländryggen har påvisats vara hög bland manliga gymnaster i åldern 19-29 år (Swärd, Hellström, Jacobsson, Nyman & Peterson, 1991). Dock har radiologiska förändringar som rapporterats vid en långtidsuppföljning efter avslutad karriär hos atleter inom brottning, gymnastik, soccer och tennis inte verkat ge ökade besvär i ryggen jämfört med en kontrollgrupp som inte idrottade. I en annan studie korrelerade dock radiologiska fynd såsom sänkta diskar med ökade besvär i ryggen (Lundin, Hellström, Nilsson & Swärd, 2001). Det har även konstaterats att en ökad sacro-horisontal vinkel kan predisponera för spondylolys bland atleter inom brottning, gymnastik, soccer och tennis (Swärd, Hellström, Jacobsson, & Peterson, 1989). Hos gymnaster har förekomsten av spondylolisthes visats ha samband med ryggbesvär (Bennett, Nassar & DeLano, 2006). Även ökad vikt, ålder och hög träningsintensitet har visats ha samband med ökad förekomst av spondylolisthes bland gymnaster (Toueg, Mac-Thiong, Grimard, Parent, Poitras & Labelle, 2010)
Rörelsekontroll och stabilitet
För gymnaster är det viktigt att både ha en bra rörelsekontroll och en god bålstabilitet eftersom det ställs höga krav på kontroll och stabilitet av rygg och leder i de olika delmomenten av idrotten.
Det finns flera förekommande definitioner av rörelsekontroll och stabilitet. En definition av rörelse kontroll är god kontroll av en rörelse där ledens rörelseaxel centreras med hjälp av den kringliggande muskulaturen (Panjabi, 1992). Bålstabilitet har definierats som en dynamisk funktion där bålens muskler överför och kontrollerar kraft och rörelsen till mer distala segment i rörelsekedjan (Kibler, Press & Sciascia, 2006)
Flera studier har rapporterat att bålens djupa och lednära muskulatur såsom M. Transversus Abdominis och M. Multifidus verkar aktiveras innan en arm- eller benrörelse sker (Hodges & Richardson, 1997, Macdonald, Dawson & Hodges 2011, MacDonald, Moseley & Hodges 2006). Hos personer med ryggsmärta har det
rapporterats en fördröjning av denna föraktivering (Hodges & Richardson, 1996; 1998, Tsao & Hodges, 2007, MacDonald, Moseley & Hodges 2009; 2010, Silfies, Mehta, Smith & Karduna, 2009). Man har också i studier visat att tvärsnittsytan av M.
Multifidus, mätt med ultraljud, är minskad på samma sida och nivå som
ländryggssmärtan (Hides , Stokes, Saide, Jull & Cooper, 1994) vilket förelsås ge en sämre funktion. Den lednära lokala muskulaturen har föreslagits ha en mer segmentellt stabiliserande funktion jämfört med den ytliga globala muskulaturen som överför krafter via armar och ben till ryggen men även bidrar generellt till stabiliteten av bålen (Bergmark A 1989).
Flera studier påvisar vikten av att återträna funktion av de djupa rygg- och buksmuskler genom specifik träning hos personer med ländryggssmärta (Tsao, Druitt, Schollum, Hodges 2010; Hides, Stanton, Wilson, Freke McMahon & Sims 2010; O'Sullivan, Twomey & Allison 1997). En god effekt av bålstabiliserande träning på upplevd smärta och funktion har också rapporterats hos patienter med röntgenverifierad spondylolisthes (O'Sullivan et al 1997) och ospecifik ryggsmärta (Rasmussen Barr, Äng, Arvidsson, Nilsson-Wikmar 2009). I en studie av truppgymnaster rapporterades god effekt på smärta och funktion vid träning av den bålstabiliserande muskulaturen i fyrfota position där förmågan att dra in bukväggen samt balans- och hoppövningar ingick i programmet (Harringe et al., 2007). På samma material studerades också den skadeförebyggande effekten av träningen. Konklusionen var att man genom mer specifik träning kunde minska besvärsgrad och återfall av ländryggsbesvär (Åman, personlig kommunikation). Hides et al (2010) rapporterade också att det verkar vara möjligt hos en grupp
cricketspelare att efter ländryggssmärta återträna den djupa muskulaturen med bålstabiliserande träning (Hides et al., 2010).
Hrysomallis (2007) har i en litteraturgenomgång rapporterat att nedsatt balansförmåga, vilket kan sammankopplas med bålstabilitet, ökade risken för skador i fotleden hos fotbollspelare. Multisegmentell koordinering av muskulturen för en god balans har också visats vara viktig hos professionella balettdansare (Kiefer, Riley, Shockley, Sitton, Hewett, Cummins-Sebree & Haas, 2011). Förändrat rörelsemönster i bålen har i flera studier visat på samband med ökad risk för skador i nedre extremiteten hos
manliga fotbollsspelare (Zazulak, Hewett, Reeves, Goldberg & Cholewicki 2007), och hos dansare (Roussell et al., 2008).
Screeningtester
Syftet med ett screeningtest är att kontrollera funktion och rörelsekontroll hos
idrottsutövare. Resultatet av testet kan användas som jämförelse mellan idrottsutövare men också för att åskådliggöra den enskilde idrottsutövarens förbättring eller
försämring av funktion och rörlighet, t.ex. av bålens stabilitet. På försäsongsträning har man inom flera idrotter inriktat sig på att utföra dessa screening-tester av deltagarna för att förbättra träningen utifrån testresultatet i ett skadeförebyggande syfte. Screeningtest finns för att testa ledrörlighet, styrka och muskelflexibilitet (Leetun, Ireland, Willson, Ballantyne, McClay Davis, 2004). I tillägg förekommer även funktionsbaserade test såsom Functional Movement Screen (FMS) (Cook, 2002) samt fysiologiska tester såsom kardiovaskulära och sportspecifika protokoll (Parkkari et al., 2001). FMS är studerat av Okada, Huxel & Nesser (2011) som dock inte fann någon korrelation mellan förändrad bålstabilitet mätt med screeningtestet FMS och funktion eller förutsägande av prestation bland friska individer. Screeningtestet FMS har dock i en annan studie visat god interbedömarreliabilitet (Schneiders, Davidsson, Hörman och Sullivan, 2011). Nyligen har ett nytt screeningtest utformats för gymnaster – Gymnastics Functional Measurement Tool vilket även det har uppvisat god reliabilitet och validitet (Sleeper, Kenyon & Casey, 2012). Detta test fokuserar på faktorer som rörlighet, kontroll, styrka och idrottsspecifika övningar.
Det finns ett behov av tester för att undersöka tredimensionell funktion hos idrottare; när fler muskler samverkar över flera leder i olika rörelseriktningar och i flera
rörelseplan. The Performance Matrix™ är ett screeningtest för identifiering av okontrollerade rörelser i flera rörelseplan (Comerford & Mottram, 2001, Mottram 2008). Författarna definierar uttrycket okontrollerad rörelse som en oförmåga att hålla leden i sin neutrala position vid både funktionella och icke-funktionella rörelser där man vid avvikelse lättare kan upptäcka en okontrollerad rörelse - svag länk(eng. weak link). Förmågan att kontrollera rörelsen definieras också som förmågan att hålla ett
rörelsesegment stabilt och samtidigt röra det närliggande dynamiskt vilket enligt författarna benämns dissociation vilket innebär att t.ex. hålla ländryggen still vid samtidig rörelse av benen (Mottram & Comerford, 2008). Vid utförande av screeningtestet Performance Matrix noteras både den okontrollerade rörelsens
lokalisation, riktning och om detta sker under hög respektive låg belastning (eng. high and low load/ threshold). Vid låg belastning rekryteras de mer lednära musklerna, s.k. lokala stabilisatorer (eng.local stabilizers) medan vid högre belastning enledsmuskler, så kallade globala stabilisatorer (eng. global stabilizers). Här aktiveras även
flerledsmuskler (eng. global mobilizer) då rörelsen sker med högre hastighet..
Screeningtestet Performance Matrix har ännu inte reliabilitets- eller validitetstestats i sin helhet utan man hänvisar till att delar av testerna har studerats (Sarah Mottram,
personlig kommunikation, 28 april 2012). En studie gjord på amfibiesoldater indikerade att sex standardiserade test av rörelsekontroll för att identifiera nedsatt rörelsekontroll i nedre extremitet och eller rygg var reliabla att använda för att identifiera nedsatt rörelsekontroll i nedre extremitet och eller rygg. Resultaten pekade även på att en kombination av tester kan ha viss diskriminativ validitet för besvär i nedre extremitet och rygg (Heuer, personlig kommunikation 2012). Roussell et al. (2009) använde sig av två rörelsekontrolltest från Performance Matrix i en studie och fann att testerna hade samband med en ökad risk för skador i nedre extremitet och ländrygg hos dansare. Ytterligare en studie har funnit samband mellan okontrollerad rörelse i extension för ländrygg/bäcken och hamstringsskador bland fotbollsspelare (Sarah Mottram, opublicerat material personlig kommunikation, 28 april 2012).
Screeningtestet Performance Matrix finns utformat med inriktning för idrottsutövare generellt och kallas då Foundation Matrix och även som mer idrottsspecifikt; Football Matrix. Base Matrix är det screeningtest som används när en testpersons styrka eller kapacitet kräver kortare hävarmar eller behöver undvika hopp, t.ex. hos växande personer med inte fullt utvecklad muskulatur eller för personer med ryggsmärta.
Med bakgrund av att Base Matrix aldrig tidigare testats på yngre idrottare och med tanke på att truppgymnaster uppvisar en hög skadeincidens var syftet med denna studie att undersöka unga truppgymnaster med screeningtestet Base matrix.
Syfte
Syftet med denna studie var att beskriva en grupp unga truppgymnaster utifrån bakgrundsvariabler, skadeförekomst och rörelsekontroll med screeningtestet Performance Base Matrix.
Frågeställningar
Vad kännetecknade unga truppgymnaster avseende bakgrundsvariabler såsom ålder, vikt, BMI och dominant sida?
Fanns förändrad rörelse kontroll mätt som svaga länkar/ weak links mätt med screeningtestet Performance Base matrix hos unga truppgymnaster?
Förelåg muskuloskelettala skador under en tidsperiod av sju månader hos unga truppgymnaster?
Material och metod
Ett bekvämlighetsurval av 31 personer från två gymnastikgrupper (flickor födda 2002-2005) i en gymnastikförening i en av Stockholms förorter erbjöds att deltaga i studien. Av dessa tackade totalt 19 ja till deltagande. Inklusionskriteriet var födelseår mellan 2002-2005, aktiv träning av truppgymnastik under minst ett år samt hade medgivande av föräldrar att delta i studien. Exklusionskriterier var förekomst av skada som
betecknades vara akut (< 4 veckor) eller smärta eller skada som medförde att försökspersonen inte kunde medverka under ordinarie träning. Se bilaga 1 och 2.
Procedur
Författaren informerade tränarna från respektive grupp muntligt och skriftligt via e-post om studien. Tränarna ombads skriftligen registrera skadeförekomst under varje tränings- och tävlingstillfälle från oktober 2011 till april 2012. Se bilaga 2. Övrig bakgrundsdata insamlades vid testtillfället, genom telefonkontakt eller via mail med förälder avseende ålder, längd, vikt, dominant sida, skadeförekomst samt vilka andra idrotter
Testerna av deltagarna genomfördes under en period av tre veckor i samband med försökpersonernas ordinarie träningstillfällen i gymnastgruppen eller i skolan efter undervisningstid. Författaren (CÅ) utförde alla testerna och dokumenterade dessa skriftligt i ett protokoll. (www.performancematrix.se).
Screeningtestet Base Matrix
Base Matrix består av tio deltester där de fem första är med inriktning på rörelsekontroll under låg belastning/ low threshold och de fem senare med inriktning på rörelsekontroll under hög belastning/ high threshold) (Tabell 1). Varje moment har en tydlig
beskrivning över hur testet ska utföras och försökspersonen får möjlighet att genom några försök, utföra testet med så god kontroll som möjligt. I varje deltest finns följdfrågor som ska besvaras med ja eller nej. (Exempel på deltest nr 5 i bilaga 3). Då testet inte är översatt till svenska används i denna studie de engelska termerna vid presentation av testet och resultat. Varje svag länk noteras i formuläret. Genom en beräkning som baseras på antal svaga länkar per kroppsdel visas en testpoäng med maximalt 50 poäng samt vilka områden, vilken riktning och under vilken belastning som anses vara ett högrisk- respektive lågriskområde för skador samt var i kroppen som tillgångar (assets) d.v.s. god rörelsekontroll finns (www.theperformancematrix.com). Ju högre testpoäng som uppnås desto fler svaga länkar och därmed sämre
Tabell 1. The Base Matrix’s delmoment
Low Threshold Tests High Threshold Tests 1 Single Leg Small Knee Bend - Lower &
Lift + Hip Turn Out
6 Double Bent Leg Lift + Alternate Straight Leg Heel Touch
2 Shoulder Inward Rotation + Head
Rotation
7 Elbows Push Up + Single Leg Lift
3 Bridge + Heel Lift + Single Leg Lift &
Lower
8 Short Plank + Lateral Twist
4 4 Point Single Leg Extension + Knee
Bend
9 Single Arm Pull to Hip + Lift to Opposite Shoulder
5 4 Point Single Arm Reach -
Extension/Flexion
10 Deep Lunge, Lean + Rear Leg Lift
Testets utförande
Samtliga övningar utfördes barfota. Varje försöksperson fick före varje testmoment se en video med korrekt utfört test. Därefter fick försökspersonen muntlig instruktion och möjlighet att prova varje testmoment med vägledning av testledaren (CÅ) för att säkerställa att försökspersonen uppfattat övningen. Fem försök tilläts under testerna med låg belastning och tre försök inför testerna med hög belastning. Därefter
videofilmades utförandet av författaren (CÅ). Bedömning skedde dels visuellt direkt av författaren samt senare genom analys av videoupptagningen. Videon uppspelades för bedömning 1-3 gånger.
Utrustning
Den utrustning som användes vid testerna var kamera med videofunktion (CANON 500D) på stativ, gymnastikmatta, markeringstejp på golv, röd theraslang, Chattanooga Pressure Biofeedback Unit (PBU) (de Paula Lima, de Oliviera, de Moura Filho, Raposo, Costa, & Laurentino, 2012; Jull, Richardson, Toppenberg, Comerford, & Bui, 1993). Testresultatet fördes in i Performance Base Matrix screening protokoll on-line (Bilaga
4; www.theperformancematrix.se). I test nr 6 där PBU användes veks denna ihop till en tredjedels bredd och placerades under ländryggen.
Etiska överväganden
Studien är granskad och godkänd av etikkommittén Sydost. Deltagare och berörda vårdnadshavare informerades muntligt och skriftligt om studiens syfte och upplägg och att medverkan var frivillig. Vårdnadshavarna fick lämna skriftligt medgivande till barnets deltagande i studien. Testerna genomfördes individuellt på avskild plats och försökspersonen informerades om möjlighet att när som helst avbryta testsessionen utan att ange skäl. Vid önskemål fick vårdnadshavare närvara.
Statistik
Studien genomfördes med deskriptiv design och bakgrundsdata som ålder, längd och vikt presenteras med medelvärde och range. Bakgrundsdata presenteras tabellform.
Poäng från Base Matrix bearbetades on-line i ett protokoll
(www.theperformancematrix.com) och därefter sammanställdes data i en excellfil där beräkning gjordes i form av procentuellt utfall av hur många försökspersoner som uppvisade respektive svaga länk per kroppslokalisation. Resultatet från testerna presenteras också i diagram och stapeldiagram.
Resultat
Försökspersonerna (n=19) var i genomsnitt 132 cm (120–144 cm) och vägde 28 kg (20-40 kg), hade ett BMI på 16,1 (13,2-19,9) och majoriteten var högerhänta (89 %) (Tabell 1). Under perioden oktober 2011 till april 2012 rapporterades två fotledsskador (n=2) samt besvär i nacke (n=1) vilka föranlett uppehåll från träning en vecka. Alla
försökspersonerna (n=19) genomförde hela Base Matrix testet. Ett testprotokoll skapades för varje försöksperson i on-line protokollet. Försökspersonerna hade ett medelvärde på Base Matrix på 15 (5-25) av maxpoäng 50. Hos de som rapporterat skada (n=3) var medelvärdet av testen 17,3 (15-20) ( Tabell 2).
Tabell 2. Bakgrunddata för försökspersoner (n =19) samt testresultat Base Matrix
I figur 1 och 2 presenteras resultat i procentuell förekomst för låg respektive hög belastning för samtliga kroppsområden hos försökspersonerna. Det förekom flest procentuellt antal svaga länkar i skuldra och ländrygg. De mest förekommande svaga länkarna vid låg belastning fanns i Low back/pelvis (58% ), Shoulder tilt ( 53%), Foot inversion höger (42%) och foot pronation vänster, (42%). Vid hög belastning var Shoulder tilt (63%), Low Neck Flexion (53%) och Hip Medial Rotation vänster (42%) bland de mest förekommande. Se tabell 4 och 5.
Försöks-person (n=19) Längd (cm) Vikt (kg) BMI (vikt/ längd) Domi-nans Hö=1 Vä=0 Skada Område/ Nej=0 Annan fysisk fritidsaktivitet Ja=1 Nej=0 Ålder (år) Base Matrix Poäng (50) 1 130 25 14,8 1 0 1 Innebandy 10 24 2 120 20 13,9 1 0 0 8 25 3 134 28 15,6 1 0 1 Handboll 9 13 4 129 25 15,0 1 Hö fotled 1 Innebandy 8 20 5 135 32 17,6 1 0 1 MTB cykel 9 18 6 115 20 15,1 1 0 1 Simning 7 16 7 140 39 19,9 0 0 1 Dans 9 10 8 131 29 16,9 1 0 0 9 12 9 134 31 17,3 1 0 1 Basket 9 9 10 138 28 14,7 1 0 0 9 16 11 134 33 18,4 1 0 0 9 5 12 130 24 14,2 1 0 0 9 8 13 122 21 14,1 1 0 1 Ridning 9 14 14 134 30 16,7 1 Vä fotled 0 9 17 15 135 30 16,5 1 0 0 9 7 16 135 24 13,2 1 Nacke 0 8 15 12 140 32 16,3 1 0 0 9 24 18 134 28 15,6 0 0 1 Friidrott 9 14 19 144 40 19,3 1 0 0 9 13 Medel-värde 132 28 16,1 89 21 47 8,8 15
Figur 1. Procent av försökspersonerna (n=19) som uppvisar svaga länkar i angivna områden vid tester
utförda med låg belastning angivna med ljusgrå staplar för låg risk samt med mörkgrå staplar för hög risk.
Figur 2. Procent av försökspersonerna (n=19) som uppvisar svaga länkar i angivna områden vid tester
utförda med hög belastning angivna med ljusgrå staplar för låg risk samt med mörkgrå staplar för hög risk.
I tabell 4 och 5 presenteras de områden med de fem procentuellt flest förekommande länkarna vid låg respektive hög belastning
Tabell 4. Flest förekommande svaga länkar med hög risk vid låg belastning i % av
grupp (n=19). De fem högsta procentuella värdena presenterade. Low Threshold High Risk (%)
Low back/pelvis flexion 58
Shoulder tilt vä 53
Foot inversion hö 42
Foot pronation vä 42
Neck sidebend vä 37
Shoulder tilt hö 37
Hip medial rotation vä 32
Tabell 5. Flest förekommande svaga länkar med hög risk vid hög belastning i % av
grupp (n=19). De fem högsta procentuella värdena presenterade High Threshold High Risk (%)
Shoulder tilt vä 63
Low neck flexion 53
Hip medial rotation vä 42
Shoulder tilt hö 37
Shoulder hitch vä 32
Upper back rotation vä 32
Upper back rotation hö 32
Low back/pelvis rotation vä 32 Low back/pelvis rotation hö 32 Low back/pelvis sideb. vä 32
Då störst procentuellt antal svaga länkar förekom i skuldra och ländrygg/bäcken undersöktes fördelningen över dessa kroppsområden avseende alla svaga länkar. I skuldran var Shoulder tilt den mest förekommande svaga länken vid såväl låg (vä 53 % och hö 37 %) som hög (vä 63% och hö 37%) belastning (Tabell 6).
Tabell 6. Svaga länkar i skuldra/shoulder vid hög belastning (% av grupp n=19).
High Risk
Most common weak links shoulder
Low Threshold High Threshold Shoulder tilt vä 53 63 Shoulder tilt hö 37 37 Shoulder hitch vä 26 32 Shoulder drop hö 26 0 Shoulder drop vä 21 0 Shoulder wing vä 16 5 Shoulder hitch hö 11 5 Shoulder wing hö Shoulder forward glide vä Shoulder forward glide hö
0 0 0 5 0 0
I ländrygg/bäcken regionen noterades low back/pelvis flexion med 58 % vid låg belastning och övriga riktningar mellan 11% till 26%. Den procentuella fördelningen var mer jämnt fördelad vid hög belastning med högst andel med svaga länkar i low back/pelvis rotation höger och vänster samt sidebend vä på 32% medan övriga riktningar mellan 16% till 26% (tabell 7).
Tabell 7. Svaga länkar i ländrygg/bäcken/ low back/pelvis vid hög belastning (% av
grupp n=19).
High Risk
Most common weak links Low back/pelvis
Low Threshold
High Threshold
Low back/pelvis flexion 58 26
Low back/pelvis rotation R 26 32
Low back/pelvis rotation L 21 32
Low back/pelvis extension 21 16
Low back/pelvis sideb. L 16 32
Low back/pelvis sideb. R 11 26
Hos den försöksperson som hade bäst poäng vid utförandet av Base Matrix (5 av 50), vilket innebär lägst antal svaga länkar, noterades ingen svag länk under låg belastning men under hög belastning ländrygg/bäcken flexion samt nacke sidböjning.
Diskussion
Syftet med denna studie var att undersöka en grupp unga truppgymnaster och beskriva dem utifrån bakgrundsvariabler, skadeförekomst och rörelsekontroll med screeningtestet Base Matrix.
Den okontrollerade rörelse som noterades hos högst andel bland gymnasterna var Shoulder tilt vid både låg (53 %) och hög belastning (63 %). Shoulder tilt innebär att skulderbladets övre del förs ventralt medförande en ökad aktivitet i M. Pectoralis Minor och ett minskat utrymme mellan acromion och caput Humeri. Detta skulle kunna
innebära risk för impignement i skuldran. Hos individer med
skulderimpingementsyndrom har man i en studie observerat en förändrad positionering av scapula och med en ökad anterior rotation (Struyf, Nijs, Baeyens, Mottram & Meeusen, 2011) vilket skulle kunna innebära att det finns ett samband mellan de biomekaniska förhållandena i skuldran och symtom.
En studie som jämförde axelfunktion hos vuxna med barn visade man hos barn såg en signifikant ökad uppåt rotation samt framskjuten skulderposition än hos vuxna (upward rotation and forward shoulder posture) (Struyf, Nijs, Horsten, Mottram, Truijen & Meeusen, 2011). Att barn har ett förändrat rörelsemönster jämfört med vuxna har även rapporterats i en annan studie där förhållandet av den s.k. skapulära rytmen skiljde sig signifikant med ökad uppåtrotation i skuldran hos barn jämfört med vuxna (Dayanidhi, Orlin, Kozin, Duff & Karduna, 2005). Eftersom det i gymnasternas träningsmoment ofta förekommer stor belastning på skuldran, framför allt vid mattövningarna, finns det stor anledning att försöka anpassa träning av skulderfunktionen till barn och ungdomars nivå. Om det är så att barn har en sämre förmåga att stabilisera sin skuldra vid
belastning skulle det kunna innebära en ökad risk för skada. För att vidare utreda vilken skaderisk som föreligger hos unga gymnster och hur de ska tränas preventivt för att minska risk för skador få besvär behövs fler studier där man ställer undersöker skuldrans rörelsekontroll i relation till skadefrekvens under en t.ex. säsong.
Testresultatet i denna studie visar att ländrygg var den mest frekventa svaga länken i flexion vilket är något förvånande då man i många moment i gymnastik snarare ser en
tendens till hyperextension av ryggen vid till exempel landningar från volter. Detta ses även vid stort rörelseuttag i höftleden vid övningar som split och spagat. En anledning till resultatet skulle kunna vara att gymnasterna i denna åldersgrupp inte har tillräckligt utvecklad rörelsekontroll i förhållande till momentet för att klara en dissocierad rörelse mellan höftled och ländrygg. En annan anledning skulle kunna vara att gymnasterna i sin träning lär sig stabilisera sin ländrygg genom att trycka ner svanken mot underlaget vilket innebär flexion av ländryggen. Bland de traditionella övningar som lärs ut i gymnastiken förekommer också högre belastningar där en välkänd övning är ”att ligga krum” där man vill få till en mer generell aktivering av alla bålmuskler med ländryggen i flexion, (eng. brace), samt höftledsflexorer och skulle kunna medverka till ett mer generellt rörelsemönster av flexion i ländryggen.
Vid test av kontroll av ländrygg under hög belastning i Base Matrix, läggs även vikt vid om försökspersonen klarar att utföra en övning utan att stabilisera ländryggen och bålen genom att hålla andan. Man har i tidigare studie rapporterat att denna kompensation av stabilitet genom andningsmönster återfinns hos personer med kronisk ryggsmärta (Roussell, Nijs, Truijen, Vervecken, Mottram, Stassijns 2009). Att försökspersonerna i denna studie klarade övningarna med hög belastning med lägre antal svaga länkar kan indikera att de i sin träning utför övningar med höga krav på god rörelsekontroll vid hög belastning och därmed har en god funktion i globala stabilisatorer.
Tidigare studier har visat på hög förekomst av ländryggsbesvär bland gymnaster (Harringe et al., 2007). Det skulle kunna innebära att förekomsten av svaga länkar i ländrygg/bäcken i denna studie skulle kunna vara en indikation för en ökad risk att utveckla skada. Om så är fallet skulle det genom att upptäcka dessa svaga länkar med screeningtestet ges en ökad möjlighet att preventivt träna rörelsemönster för att minska skador och optimera träningen. Samband av god och välplanerad träning i barndomen har visats ge bättre förutsättningar i vuxenlivet med avseende på minskad sportrelaterad skadeförekomst och fortsatt livslång regelbunden träning (Myer et al 2011, Faigenbaum et al 2011)
Som beskrivits i flertal studier har barn före pubertetsåldern ett ”optimalt” fönster för träning av rörelsekontroll, här omnämnt som neuromuskulär träning, vilket förespråkar tidig insättande av välkomponerad träning under säkra förhållanden för att förebygga
skador. Träningen bör vara karakteriserad av korta tillfällen av fysisk aktivitet och avdelat med viloperioder för återhämtning (Bailey et al 1995). Från ca 7-8 års ålder då barnet kan klara att behålla uppmärksamhet och ta emot instruktioner (Faigenbaum et al., 2009) bör det också med fördel har nytta av att lära in rörelsemönster med god kontroll.
Ett av syftena med studien var att undersöka om Base Matrix gick att genomföra på en ung population. Eftersom alla deltagarna genomförde testet utan några svårigheter så får man anse att även yngre personer klarar av att utföra Base Matrix. Försökspersonerna tillhör dock en grupp individer som i sin träning utför många olika träningsmoment vilket kan vara en av flera anledningar till att de klarade att genomföra testet. Om andra barn som inte tränar skulle klara av att utföra testet kan inte denna studie svara på. Testets utförande fick modifieras vid användning av PBU (Pressure Biofeedback Unit) med tanke på barnens storlek och det kan på så sätt finnas en risk att testets reliabilitet har påverkats.
I den aktuella studien valdes att testa försökspersonerna vid flera tillfällen för att inte störa ordinarie träning vilket medförde att testerna skedde på olika platser och vid olika tidpunkter på dagen. En svaghet med detta är att de gymnaster som hade tränat innan testet utfördes kan ha varit mer trötta och på så sätt inte utförde testerna på ett optimalt sätt. Då det är rörelsekontroll som undersöks och inte fysisk prestation med t.ex.
maximal styrka borde variationen av förberedelse dock inte inverka på testresultatet. En bra förutsättning vid testning av protokollet hade varit att testa alla försökspersonerna vid samma tillfälle.
Stor vikt lades vid att genomföra testen på ett snabbt och smidigt sätt för att behålla försökspersonens uppmärksamhet. Base Matrix innehåller delmoment som redan nu ingår i träning för gymnaster vilket indikerar att testets kan vara relevant för användning i denna grupp. En fördel med testerna är att det inte krävs så mycket utrustning förutom i det deltest där PBU användes. PBU har använts i flertal studier och har testats för tillförlitlighet avseende mätning av indrag av bukväggen med god reliabilitet (Lima et al 2012; Jull et al 1993). Dock finns inga studier av det testutförande som används i denna studie där kudden placerades i svanken i ryggliggande position vilket därmed är en svaghet med studien.
Ytterligare en av studiens svagheter är att relativt få antal försökspersoner inkluderades samt att försökspersonerna var ett bekvämlighetsurval från samma gymnastikförening. Svaghet är också att testet i sin helhet ännu inte är validitets- och reliabilitetstestat. Testernas utförande kontrollerades och bedömdes av samma person som även var ansvarig för studien vilket innebär att testledaren inte var blindad för försökspersonerna. Eftersom studien har flera svagheter får den anses vara en pilotstudie för att i framtiden genomföra testerna på en större population med blindad utvärderare av testerna. Det är viktigt att genomföra studier av diagnostiska test med så låg bias som möjligt för att kunna bedöma ett test som tillförlitligt (Carlsson & Rasmussen-Barr, accepterad for publikation 2012).
Detta är första gången som Base Matrix screening test genomförs på en så pass unga personer. Eftersom testet gick att genomföra kan det vara användbart i studier som avser att utvärdera skadeförebyggande testning och träning av unga truppgymnaster. Det finns ett stort behov att införa funktionella screeningtester för kontroll och stabilitet inom idrotten för att kunna individanpassa träning för barn och ungdomar. Det verkar som om Base Matrix kan användas i detta syfte.
Konklusion
Denna studie indikerar att Base Matrix är genomförbart på unga truppgymnaster. Skuldra framför allt under hög belastning samt ländrygg/bäcken framför allt under låg belastning verkar vara områden som uppvisar flest svaga länkar vilket indikerar att dessa områden vore särskilt att beakta i skadeförebyggande träning av unga
Tillkännagivande
Jag vill riktiga ett stort tack till försökspersoner, föräldrar och tränare i den
gymnastikförening som studien har utförts samt till mina handledare Eva Rasmussen Barr och Clare Pederssen för er ovärderliga hjälp under arbetets gång. Ett extra tack även till min underbara familj för all uppoffring och stöttning! Sist men inte minst till min kollega och arbetskamrat Anna Blomster för din peppning att slutföra arbetet.
Referenser
Bailey RC, Olson J Pepper SL, Porszasz J, Barstow TH, Cooper DM (1995). The level and tempo of children´s physical activities: an observational study. Medical Science in Sports Exercise, Jul; 27(7):1033-41.
Bak K, Kalms SB, Olesen S & Jørgensen U (1994). Epidemiology of injuries in gymnastics. Scand J Med Sci Sports. 4:148-154
Bennett DL, Nassar L, DeLano MC (2006). Lumbar spine MRI in the elite-level female gymnast with low back pain. Skeletal Radiol. 2006 Jul;35(7):503-9. Epub 2006 Mar 7. Bergmark A (1989). Stability of the lumbar spine. A study in mechanical engineering. Acta Orthop Scand Suppl 230:1-54.
Carlson H, Rasmussen-Barr E (2012), Screening tests for movement control in low-back pain. A systematic review. Manual Therapy accepterad för publication sep 2012. Comerford MJ, Mottram SL (2001) Functional stability re-training: principles and strategies for managing mechanical dysfunction. Manual Therapy 6 (1):3-14
Dayanidhi S, Orlin M, Kozin S, Duff S, Karduna A (2005). Scapular kinematics during humeral elevation in adults and children. Clinical Biomechanics Jul;20(6):600-6. Faigenbaum A, Kraemer W, Blimkie C, Jerffreys I, Micheli L, Nitka M, Rowland T (2009). Youth Resistance Training: Updated Position Statement Paper From the National Strength and Conditioning Association.Journal of Strength & Conditioning Research. (23) : 60-79.
Faigenbaum AD, Farrell A, Fabiano M, Radler T, Naclerio F, Ratamess NA, Kang J, Myer GD (2011) Effects of intergrative neuromusckular training on fitness performance in children. Pediatric Exercise and Science Nov 23 (4) : 573-584
Harringe ML, Renström P, Werner S (2007) Injury incidence, mechanism and diagnosis in top level teamgym: a prospective study conducted over one season. Scandinavian Journal of Medical Science and Sports (17) : 115-119
Harringe ML, Nordgren JS, Arvidsson I, Werner S. (2007) Low back pain in young female gymnasts and the effect of specific segmental muscle control exercises of the lumbar spine: a prospective controlled intervention stydy. Knee Surgery in Sports Traumatology Artrosc (15) : 1264-1271.
Heuer J, Äng B, Monnier A (2012). Inter- and intra-observer reliability of clinical tests in the assessment of movement control in marines. Magisterarbete vid institutionen för neurobiology, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet, Stockholm.
Hides JA, Stanton WR, Wilson SJ, Freke M, McMahon S, Sims K (2010). Retraining motor control of abdominal muscles among elite cricketers with low back pain. Scand J Med Sci Sports. Dec;20(6):834-42.
Hides JA, Stokes MJ, Saide M, Jull GA, Cooper DH (1994). Evidence of lumbar multifidus muscle wasting ipsilateral to symptoms in patients with acute/subacute low back pain. Spine (Phila Pa 1976). Jan 15;19(2):165-72.
Hodges P & Richardson C (1996). Ineffiient muscular stabilization of the lumbar spine associated with low back pain. A motor control evaluation of transversus
abdominis.Spine. Nov 15;21(22):2640-50.
Hodges & Richardson (1997). Feedforward contraction of transversus abdominis is not influenced by the direction of arm movement. Exp Brain Res. Apr;114(2):362-70. Hodges PW & Richardson CA (1998). Delayed postural contraction of transversus abdominis in low back pain associated with movement of the lower limb. J Spinal Disord. Feb;11(1):46-56.
Hrysomallis C. (2007). Relationship between balance ability, training and sports injury risk. Sports medicin. 37(6) : 547-556.
Jull G, Richardson C, Toppenberg R, Comerford M, & Bui B (1993) Towards a measurement of active muscle control for lumbal stabilisation. Australian Physiother, 39: 187-193
Kibler WB, Press J, Sciascia A. ( 2006) The role of core stability In athletic function. Sports Medicin (36) : 359-367.
Kiefer AW, Riley MA, Shockley K, Sitton CA, Hewett TE, Cummins-Sebree S, Haas JG (2011). Multi-segmental postural coordination in professional ballet dancers. Gait Posture May;34(1):76-80
Lima PO, de Oliveira RR, de Moura Filho AG, Raposo MC, Costa LO, Laurentino GE (2012). Reproducibility of the pressure biofeedback unit in measuring transversus abdominis muscle activity in patients with chronic nonspecific low back pain. J Bodyw Mov Ther. Apr;16(2):251-7
Leetun, D T, Ireland M.L, Willson, J.D. Ballantyne, B. T, McClay Davis, I (2004 Core stability measures as risk factors for loer extremity injury in athletes. Medicin & Science in Sports & Exercise, 36 (6) : 926-934.
Lund S.S., Myklebust G (2011) High injury incidence in TeamGym competition: a prospective cohort study. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports 21(6): 439–444.
Lundin, O, Hellström, M, Nilsson, I, Swärd, L. (2001) Back pain and radiological changes in the thoraco-lumbar spine of athletes. A long-term follow-up. Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports. Apr;11(2):103-9.
Luomajoki H, Kool J, de Bruin E & Airaksinen O (2007). Reliability of movement control tests in the lumbar spine. BMC Musculoskeletal Disorders.8:90 doi:
10.1186/1471-24474-8-90.
Macdonald DA, Dawson AP, Hodges PW (2011). Behavior of the lumbar multifidus during lower extremity movements in people with recurrent low back pain during symptom remission. J Orthop Sports Phys Ther. 2011 Mar;41(3):155-64. Epub 2011 Jan 4.
MacDonald, Moseley & Hodges (2006). The lumbar multifidus: does the evidence support clinical beliefs? Man Ther. Nov;11(4):254-63. Epub May 23. Review.
MacDonald D, Moseley GL, Hodges (2009). Why do some patients keep hurting their back? Evidence of ongoing back muscle dysfunction during remission from recurrent back pain. Pain. 2009 Apr;142(3):183-8. Epub 2009 Jan 30.
MacDonald, Moseley & Hodges (2010). People with recurrent low back pain respond differently to trunk loading despite remission from symptoms. Spine (Phila Pa 1976). 2010 Apr 1;35(7):818-24.
Mottram S, Comerford M. (2008). A new perspective on risk assessment. Physical Therapy in Sport (9) : 40-51.
Mottram S, Barr A, Roussel N, Comerford M (2012) History of hamstring injuries is associated with poor control of lumbar extension. International Conferens on Sports Rehabilitation and Traumatology. Isokinetic 2012 Conference, Stamford Bridge Stadium, Chelsea FC, London UK. 21-22 april
Myer GD, Faigenbaum AD, Ford K, Best T, Bergeron F & Hewett TE. When to initiate integrative neuromuscular training to reduce sports-related injuries in youth? (2011) Curr Sports Med Rep 10(3) : 155-166.
Okada T, Huxel C. K and Nesser W. (2011) Relationship between core stability, functional movement and performance. Journal of Strength Conditioning Research 25(1) : 252-261.
O'Sullivan PB, Twomey L, Allison G. (1997) Evaluation of specific stabilizing exercises in the treatment of chronic low back pain with radiological diagnosis of spondylosis or spondylolisthesis. Spine 22(24):2959-67.
Panjabi MM (1992). The stabilizing system of the spine. Part 1. function., dysfunction, adaptation and enhancement. Journal of Spinal Disorders (5) : 383-389.
Pedersen C, Pedersen P, Mottram S, Comerford M.(2010) Screening av rörelsemönster optimerar träningsprogram. Idrottsmedicin utgiven av Svensk förening för
Idrottsmedicin. (2)
Purnell M, Shirley D, Nicholson L, Adams (2010). Acrobatic gymnastics injury: Occurrence, site and training risk factors. Physical Therapy in Sport (11) : 40-46. Roussel NA, Nijs J, Mottram S, Van Moorsel A, Truijen S, Stassijns. (2008) Altered lumbopelvic movement control but not generilized joint hypermobility is associated with increased injury in dancers. A prospective study. Manual Therapy (14) : 630-635. Roussel NA, Nijs J, Truijen A, Vervecken L, Mottram S (2009). Altered breathing patterns during lumbopelvic motor control tests in chronic low back pain: a case– control study European Spine Journal July; 18(7):1066–1073.
Schneiders A, Davidsson Å, Hörman E, Sullivan J (2011) Functional Movement Screen normative values in a young, active population. The International Journal of Sports Physical Therapy 6 (2) : 75-82.
Silfies SP, Mehta R, Smith SS, Karduna AR (2009) Differences in feedforward trunk muscle activity in subgroups of patients with mechanical low back pain. Arch Phys Med Rehabil. Jul;90(7):1159-69
Sleeper MS, Kenyon LK, Casey E (2012). Measuring Fitness in Female Gymnasts: The Gymnastics Functional Measurement Tool. The International Journal of Sports
Physical Therapy 7(2) : 124-138.
Struyf F, Nijs J, Baeyens JP, Mottram S, Meeusen R (2011). Scapular positioning and movement in unimpaired shoulders, shoulder impingement syndrome and glenohumeral instability. Scand J Med Sci Sports Jun;21(3):352-358
Struyf F, Nijs J, Horsten S, Mottram S, Truijen S, Meeusen R (2011) Scapular
positioning and motor control in children and adults: A laboratory study using clinical measures. Manual Therapy 16 (2) : 155-160
Swärd L, Hellström M, Jacobsson B, Nyman R, Peterson L (1991). Disc degeneration and associated abnormalities of the spine in elite gymnasts. A magnetic resonance imaging study.Spine Apr;16(4):437-43.
Toueg CW, Mac-Thiong JM, Grimard G, Parent S, Poitras B, Labelle H (2010). Prevalence of spondylolisthesis in a population of gymnasts. Stud Health Technol Inform. (158)132-7.
Tsao H, Druitt TR, Schollum TM, Hodges PW (2010). Motor training of the lumbar paraspinal muscles induces immediate changes in motor coordination in patients with recurrent low back pain Journal of Pain –The official journal of the American pain society. Nov;11(11):1120-8.
Tsao H, Hodges PW (2007) Immediate changes in feedforward postural adjustments following voluntary motor training. Exp Brain Res. Aug;181(4):537-46
Zazulak T. B, Hewett E. T, Reeves P N., Goldberg B, Cholewicki J. (2007) Deficits in Neuromuskular Control of the Trunk Predict Knee Injury Risk.The American Journal of Sports Medicine 35 (7) : 1123-1130.
Åman M, Näslund L, Harringe ML (2011). Prevention of low back pain in young female teamgym gymnasts. Posterpresentation Sjukgymnastdagarna 2011.
