”Jag är ju vilken jävla Svensson som helst, liksom”
En kvalitativ studie om sociala konsekvenser efter ett namnbyte som gjorts till följd av diskriminering på arbetsmarknaden
”I’m like every other damn Swede, sort of”
A qualitative study on social consequences due to a name change as a result of discrimination on the labour market
Jennica Modig
IMER
Kandidatnivå 15 högskolepoäng VT 2019
Abstract
The essay will illustrate the experiences of ethnic discrimination on the labour market, which resulted in a name change from a foreign name to a more Swedish-like among people with a foreign background. Additionally this study will investigate if the name change has lead to any social consequences that affect the everyday life and the person’s identity. The method in this study is a qualitative approach and the empirical material consists of four interviews with people who changed their name in hope of improving their situation on the labour market in Malmö. The theoretical approach strives to provide an explanation for the reasons behind the ethnic discrimination and to illustrate how the name change affects a person’s identity. The conclusion of this study is that a name change can cause problems among family and friends and can lead to serious difficulty with connecting to and identifying with the new name.
Keywords: ethnic discrimination, the Swedish labour market, name change, identity, social consequences
Förord
Ett stort tack till samtliga respondenter som möjliggjort denna studie genom att dela med sig av sina livsberättelser, känslor, erfarenheter och upplevelser på den svenska
arbetsmarknaden.
Dessutom vill jag tacka min handledare Inge Dahlstedt som bidragit med värdefull kunskap och uppmuntran!
Innehållsförteckning
1. INLEDNING 4
1.1INTRODUKTION OCH BAKGRUND 4
1.2SYFTE 5
1.3FRÅGESTÄLLNINGAR 5
1.4POSITIONERING OCH BEGREPPSDEFINITION 5
2. TIDIGARE FORSKNING 6
2.1DISKRIMINERING 6
2.1.1 Preferensbaserad arbetsgivardiskriminering 7
2.2SKILLNADER I SYSSELSÄTTNINGSGRADEN 7
2.3NAMNETS BETYDELSE FÖR INTRÄDE PÅ ARBETSMARKNADEN 8
2.4RESULTAT AV ETT NAMNBYTE 10
2.5STUDIENS POSITIONERING INOM IMER-FÄLTET 11
3. TEORI 12
3.1DET PSYKOLOGISKA IDENTITETSBEGREPPET 12
3.1.1 Den generaliserade andre 13
3.2HUMANKAPITAL 13
3.3SIGNALTEORI 14
3.4“DEN ANDRE” 14
3.5STIGMA 15
3.6TEORETISKA NYCKELBEGREPP 16
4. METOD OCH MATERIAL 17
4.1KVALITATIV METOD 17 4.2TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 17 4.3URVAL 18 4.4ETISKA ÖVERVÄGANDEN 19 4.5TILLFÖRLITLIGHET 20 5. RESULTAT 20 5.1PRESENTATION AV RESPONDENTERNA 20
5.2ERFARENHETER FÖRE NAMNBYTET 21
5.3SOCIALA KONSEKVENSER EFTER NAMNBYTET 23
5.4IDENTITETSFÖRÄNDRING 25
6. ANALYS 27
6.1VILKA UPPLEVELSER PÅ ARBETSMARKNADEN HAR LETT TILL NAMNBYTET? 27
6.2VILKA SOCIALA KONSEKVENSER HAR NAMNBYTET RESULTERAT I? 29
6.3HUR HAR DESSA KONSEKVENSER OCH NAMNBYTET PÅVERKAT RESPONDENTENS IDENTITET? 31
7. SLUTSATS 34
7.1SLUTDISKUSSION 34
7.2AVSLUTNING OCH VIDARE FORSKNING 35
8. KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 37
9. BILAGOR 40
9.1INTERVJUGUIDE 40
9.2INFORMATIONSBREV 42
1. Inledning
“Linus Larsson söker ett jobb som servitör i Göteborgsområdet och får möjlighet att lämna personuppgifter och berätta om sig själv. En kvart senare ringer Hakim Chebchoub. Då är jobbet plötsligt tillsatt.” 1
1.1 Introduktion och bakgrund
Idag präglas Sverige och den svenska arbetsmarknaden alltmer av multikulturella olikheter och befolkningen består till ca. 24% av personer med utländsk bakgrund.2 Trots detta är ovanstående scenario återkommande för arbetssökande med utländsk bakgrund.
Arbetslösheten bland personer med utländsk bakgrund är upp till tre gånger så hög i förhållande till personer som är inrikes födda.3 Ett flertal studier har undersökt orsaken till
skillnaderna på arbetsmarknaden och dragit slutsatser om att namnet spelar en stor roll gällande möjligheten till att erhålla ett arbete.4 Orsaken till att vissa arbetssökande med utländskt klingande namn blir bortprioriterade förklaras allt som oftast med att det var omedvetet och att stressen var hög då arbetsansökan inkom. Tidigare studier har dock visat att denna “stress” av någon orsak oftare drabbar personer med utländskt klingande namn än svenskklingande.5 Denna typ av särbehandling har kommit att bli en vardag för allt fler som strävar efter att komma in på arbetsmarknaden och för att öka sina chanser på
arbetsmarknaden ser vissa personer bara en utväg - att byta namn. År 2017 gällde var sjätte ansökan om förnamnsbyte personer med utländskt klingande namn som ville byta till ett namn som lät mer svenskt eller västerländskt.6 Det finns även ett påvisat samband mellan ett namnbyte och en ökad sysselsättningsgrad på arbetsmarknaden.7 Men hur påverkas en person egentligen av att “tvingas” byta namn för ökade chanser på arbetsmarknaden?
Denna uppsats och intervjustudie kommer sträva till att undersöka de upplevelser på arbetsmarknaden som lett till ett namnbyte samt vilka möjliga sociala konsekvenser
1Rebin? Nej tack. Fredrik? Ja, välkommen! Dagens Nyheter, 2004-09-05. Tillgänglig:
https://www.dn.se/nyheter/sverige/rebin-nej-tack-fredrik-ja-valkommen/ (2019-04-09) 2 Tillgänglig: https://www.scb.se (2019-04-22)
3 Bengtsson & Berglund (red.), Arbetslivet. 2017. S, 375
4 Kulturdepartementet, Masoud, Kamali. Sverige inifrån: röster om etnisk diskriminering: rapport, (Statens offentliga utredningar 2005:69 Stockholm: Fritzes offentliga publikationer, 2005) S. 29
5 Rebin? Nej tack. Fredrik? Ja, välkommen! Dagens Nyheter, 2004-09-05. Tillgänglig:
https://www.dn.se/nyheter/sverige/rebin-nej-tack-fredrik-ja-valkommen/ (2019-04-09) 6 Tillgänglig: https://www.prv.se/sv/ (2019-04-20)
namnbytet gett upphov till. Med stöd av tidigare forskning gällande etnisk diskriminering på arbetsmarknaden har uppsatsen en utgångspunkt i att namnbytet skett till följd av
diskriminering och de normer som finns i det svenska samhället. Med denna studie vill jag bidra till en mer nyanserad bild av individens perspektiv gällande namnbytet, drivkrafterna bakom samt vilka sociala konsekvenser etnisk diskriminering kan leda till för den enskilda individen.
1.2 Syfte
Syftet med studien är att undersöka upplevelserna av etnisk diskriminering på
arbetsmarknaden bland personer med utländsk bakgrund som resulterat i ett namnbyte från ett utländskt namn till ett mer svenskklingande. Vidare kommer studien undersöka ifall
namnbytet gett upphov till några sociala konsekvenser som påverkar respondenternas vardag.
1.3 Frågeställningar
1. Vilka upplevelser på arbetsmarknaden har lett till namnbytet? 2. Vilka sociala konsekvenser har namnbytet resulterat i?
3. Hur har dessa konsekvenser och namnbytet påverkat respondentens identitet?
1.4 Positionering och begreppsdefinition
Jag kommer utgå ifrån SCB:s definition av person med utländsk bakgrund när uppsatsen redogör för personer som är utrikes födda eller har två utrikesfödda föräldrar.8 Detta görs inte i syfte att påvisa att personer födda eller senare bosatta i Sverige men med utländsk bakgrund inte räknas som svenskar utan för att tydliggöra problemområdet och studiens syfte, vilket är att undersöka namnets inverkan för möjlighet till arbete och sociala konsekvenser efter ett namnbyte till ett svenskklingande namn. I kapitel två gällande tidigare forskning kommer jag dock i större grad använda mig av forskarnas/författarnas benämningar på personer med utländsk bakgrund.
8 Tillgänglig:
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/statistiknyhet/folkmangd-och-befolkningsforandringar-20172/ (2019-04-25)
1.5 Avgränsning
Denna studie kommer att avgränsa sig till att endast undersöka arbetssökande med utländsk bakgrund i Malmö eftersom de delar erfarenheter av samma arbetsmarknad rent geografiskt sett. Studien undersöker även enbart personer som utfört ett namnbyte från ett utländskt klingande namn till ett mer svenskklingande i syfte att underlätta inträdet på
arbetsmarknaden. Jag har därför valt att utesluta personer som bytt namn på grund av äktenskap. Denna avgränsning har gjorts eftersom studien undersöker de sociala konsekvenser som uppstår till följd av etnisk diskriminering och strävan efter en social integrering snarare än av privata skäl. Jag har även valt att inte tillämpa ett genusperspektiv eftersom studien inte kommer vara en jämförelse mellan individer med olika
könstillhörigheter utan resultatet av studien kommer fokusera på enskilda upplevelser som sedan kan leda till ett enhälligt resultat.
2. Tidigare forskning
Den tidigare forskning som kommer presenteras i detta kapitel har inte explicit att göra med uppsatsens syfte eftersom forskning gällande sociala konsekvenser efter ett namnbyte är så gott som obefintlig. Den tidigare forskning gällande erfarenheter efter ett namnbyte som finns att tillgå kommer redovisas i slutet av kapitlet. Detta kapitel kommer därmed främst att fokusera på tidigare forskning gällande etnisk diskriminering på arbetsmarknaden, studier om namnbyte och dess effekter samt attityder gentemot utländska namn eftersom dessa faktorer har en koppling till orsakerna bakom ett namnbyte för ökad chans till arbete.
2.1 Diskriminering
Diskriminering innebär att en person särbehandlas på grund av olika attribut som t.ex. kön eller etnisk tillhörighet.9 Denna särbehandling är allt som oftast negativt betingad och innebär
en sämre behandling för den diskriminerade.10 Diskriminering på arbetsmarknaden kan ta sig uttryck genom att en individ får lägre lön trots likvärdiga meriter eller att personen blir förbigången och får en opartisk bedömning i en anställningsprocess trots likadana meriter som andra sökande.11 Äldre forskning gällande skillnader mellan svenskfödda och utrikes födda på arbetsmarknaden har ofta bortsett från de samhälleliga processerna av en ojämn
9 Tillgänglig: http://www.do.se/om-diskriminering/vad-ar-diskriminering (2019-04-11)
10 Lange & Westin. Etnisk diskriminering och social identitet: forskningsöversikt och teoretisk analys: en rapport från Diskrimineringsutredningen. 1981. S, 14
indelning i över- och underordning som ideologistiskt benämns som “vi” och “dem”. Denna indelning tar sig uttryck i strukturell diskriminering där en normativ “svenskhet” ställs i kontrast mot ett “invandrat avvikande”.12 Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden är dock
ett ämne som engagerat flera forskare under flera årtionden och jag kommer presentera ett flertal studier med olika inriktningar i följande stycken.
2.1.1 Preferensbaserad arbetsgivardiskriminering
Ifall en individ diskrimineras på grund av att arbetsgivaren fördömer attribut eller egenskaper som inte påverkar individens produktivitet kallas det preferensbaserad
arbetsgivardiskriminering. Dessa attribut kan t.ex. vara kön, etnisk tillhörighet eller utseende.13 Denna typ av diskriminering bottnar i stereotypiska uppfattningar som arbetsgivaren har om minoritetsgrupper i samhället. Arbetstagardiskriminering innebär negativa konsekvenser för minoritetsgruppers sysselsättningsgrad och löner då antalet potentiella arbetsplatser minskar.14
2.2 Skillnader i sysselsättningsgraden
Den politiska debatten framhäver ofta arbetskraftsdeltagande och sysselsättning som en viktig utgångspunkt för integration av utrikes födda i Sverige.15 Trots detta har ett flertal studier påvisat stora skillnader i sysselsättningsgraden mellan inrikes och utrikes födda personer på den svenska arbetsmarknaden. Enligt Sehlstedt och Schröder är utrikes födda beroende av den pågående konjunkturen för inträde på arbetsmarknaden, ifall det råder brist på arbetskraft har arbetsgivaren ett underskott av sökande att välja emellan vilket leder till att
kvalifikationerna sänks och etnisk diskriminering minskar.16 Vidare påvisar deras studie att vid lågkonjunktur då arbetsplatserna minskar har arbetsgivarna en ökad möjlighet att välja bland arbetssökande vilket leder till att etnisk diskriminering ökar genom att
kvalifikationerna höjs vilket i sin tur medför att personer med utländska namn gallras bort.17
Även Ekberg och Rooth har lyft detta i sin studie “Yrke och utbildning på 2000-talets arbetsmarknad - skillnader mellan inrikes och utrikes födda personer”. Men deras resultat
12 Kulturdepartementet, Det blågula glashuset: strukturell diskriminering i Sverige: betänkande. Statens offentliga utredningar 2005:56 Stockholm: Fritzes offentliga publikationer, 2005) S, 253
13 Sjögren & Zenou. Vad förklarar invandrares integration på arbetsmarknaden? En teori översikt. 2007. S, 20
14 Ibid. S, 20
15 SOU 2005:56. S, 265 16 Ibid. S, 265
visar att trots den förbättrade konjunkturen från 1900-talets krisår så finns det fortfarande betydande skillnader i sysselsättningsgraden mellan inrikes och utrikes födda.18 Enligt studien är det personer födda i Mellanöstern och Afrika som främst drabbas av arbetslöshet. Skillnaden i jämförelse med inrikes födda i sysselsättningsgrad är över 30 procent.19
Likt Sehlstedt och Schröder visar Cohen i sin studie “Race, gender and discrimination at Work” på ett samband mellan den rådande konjunkturen och etnisk diskriminering. Han menar också att etnisk diskriminering i rekryteringsprocessen ökar då det råder arbetslöshet i landet.20 Men enligt Cohen minskar dock inte etnisk diskriminering i en högkonjunktur utan att den snarare ökar till skillnad från vad Sehlstedt och Schröder
påvisar.21 Cohen menar att utrikes födda då anses vara en “reservarbetskraft” som främst ska fungera som en buffert då det är arbetskraftsbrist.22 Enligt detta perspektiv diskrimineras personer med utländsk bakgrund oavsett hur arbetsmarknaden ser ut. Detta resonemang stöds bland annat i Anders Neergaards artikel ”Arbetsmarknadens mönster - om rasifierad
segmentering” där han menar att segmenteringsprocesser på arbetsmarknaden är komplexa men att utgångspunkten är att den rasifierade arbetskraften är reservarbete.23
2.3 Namnets betydelse för inträde på arbetsmarknaden
Enligt en utredning av Masoud Kamali “Sverige inifrån - röster om etnisk diskriminering” SOU 2005:05 kan ett utländskt namn leda till stora problem i strävan efter jobb.24 I studien deltog 160 personer som delade med sig av erfarenheter av bland annat arbetsmarknad och utbildning.25 Flera deltagare uppgav att deras utländska namn gjorde det svårt att få komma till intervju trots passande meriter för arbetet.26 Deltagarna visade även på en vilja att gå arbetsgivarnas krav till mötes genom vidareutbildning, flytt och att acceptera lågkvalificerade uppgifter med låg lön men att namnet ändå stoppade dem från att gå vidare i
rekryteringsprocessen.27 En del hade därför fått råd av andra personer att byta namn för att 18 Ibid. S, 265 19 Ibid. S, 265 20 Ibid. S, 266 21 Ibid. S, 266 22 Ibid. S, 266
23 Neergaard. 'Arbetsmarknadens mönster - om rasifierad segmentering', Det slutna folkhemmet: om etniska klyftor och blågul självbild. 2002. S, 130 & SOU 2005:56. S, 267
24 SOU 2005:69. S, 29 25 Ibid. S, 11
26 Ibid. S, 29
göra sig “anställningsbara” som en deltagare kallade det. Utredningen visade att etnisk diskriminering på grund av namn är en verklighet flera får leva med och att de försöker hitta olika strategier för att undvika diskrimineringen.28 En av dessa strategier är att byta namn men flera ser ett namnbyte som en så stor förändring för identiteten att de inte accepterar det.29 Personer som är kritiska till namnbyte anser att det är som ett passivt mottagande av
diskriminering och den underordning man exponeras för i det svenska samhället på grund av namn, etnicitet, hudfärg eller religion.30
Carlsson och Rooth har undersökt namnets betydelse för framgång på arbetsmarknaden genom correspondence testing. De skickade ut två likvärdiga jobbansökningar till
arbetsgivare där den enda skillnaden var att den ena ansökan hade ett svenskklingande namn och den andra ett arabiskt klingande namn. Studien visade att ansökan av den fiktiva
personen med ett svenskt namn hade upp till 50 procents högre chans att kallas till intervju än en med ett arabiskt namn.31 FN-organet Internationell Organization (ILO) har även utfört ett liknande fältexperiment på den svenska arbetsmarknaden men med fokus på personer födda i Sverige och med härkomst i Mellanöstern.32 Studien undersökte förekomsten av
diskriminering i rekryteringsprocessen och resultatet var snarlikt det resultat som Carlsson och Rooth presenterade men ILOs studie visade på en något högre grad av olikbehandling gällande svarsfrekvensen på att bli kallad till intervju.33
Liknande resultat har publicerats i tidningen Dagens Nyheter som med hjälp av den
holländske professorn Frank Bovenkerk utfört en unik undersökning där fyra studenter som arbetat i par ringt arbetsgivarna och sökt 367 lediga jobb.34 De har uppgett samma meriter
men en av dem presenterade sig med ett utländskt namn och den andra med ett svenskt. Under samtalen med arbetsgivarna har de agerat och svarat likvärdigt på frågorna, de har även turats om med att ordningen på samtalen. I artikeln återges hur jobbet är tillsatt när Rebin ringer men att det återigen är öppet för ansökningar när Linus ringer 10 minuter senare.
28 Ibid. S, 31 29 Ibid. S, 31 30 Ibid. S, 31
31 Carlsson, M. Rooth, D-O. Ekonomiskdebatt, Etnisk diskriminering på svensk arbetsmarknaden – resultat från ett fältexperiment. 2007. S, 55
32 Ibid. S, 56 33 Ibid. S, 57
34 Rebin? Nej tack. Fredrik? Ja, välkommen! Dagens Nyheter, 2004-09-05. Tillgänglig:
Detta scenario återupprepas flera gånger vilket tyder på särbehandling och därmed
diskriminering. Eftersom det enda som skiljer individerna åt är deras etniska bakgrund kan resultaten endast förklaras med etnisk diskriminering.
2.4 Resultat av ett namnbyte
Utifrån den tidigare forskning som presenteras går det att dra en slutsats om att namnet är en betydande variabel i processen mot arbete. I Integrationsverkets studie “Måste alla heta Svensson” framkommer det även att namnet har en inverkan på inkomsten.35 Syftet med
studien var att undersöka ifall situationen på arbetsmarknaden förändrats för personer med utländsk bakgrund som bytt namn jämfört med personer som inte gjort det.36 Fokus låg på att studera den inkomstskillnad som förekom mellan dessa grupper.
Figur 1.1 Den genomsnittliga årsinkomst utvecklingen för namnbytare och en kontrollgrupp av icke-namnbytare.
Källa: Integrationsverket.se
35 Arai, Schröder, Thoursie, Thoursie. Måste alla heta Svensson? 2006. S, 4 36 Ibid. S, 5
Resultatet visade att den grupp som bytt namn upplevde en positiv löneökning. Arai et.al som bedrev forskningen faställde att resultatet indikerade på att utrikes födda inte behandlades på samma sätt som inrikes födda på den svenska arbetsmarknaden.37 Även om studien lyfter fram möjliga orsaker till att inkomsterna ökade i samband med namnbytet som t.ex. att namnbytet stärkt individens självförtroende och att hen därmed sökt fler jobb så blir ändå slutsatsen att namnet har en betydelse för framgången på arbetsmarknaden.38 Då förklaringen till ett ökat självförtroende tack vare ett annat namn endast är möjlig ifall det finns negativa värderingar av utländskt klingande namn bland majoriteten av arbetsgivarna leder det tillbaks till betydelsen av namnets inverkan på arbetsmarknaden och inkomst.39
Nikolay Zakharov har i sin studie gällande erfarenheter efter ett namnbyte även kommit fram till att namnbytet lett till en positiv utveckling på arbetsmarknaden.40 Zakharovs resultat visar även på de svårigheter som ett namnbyte kan innebära för individer som genomgått ett namnbyte och som stöter på motstånd inom familjen. Enligt Zakharovs studie drabbas personer vars omgivning reagerar negativt på namnbytet hårt men att de upplever att namnbytet främst gynnat dem.41 Shahram Khosravi har i sin intervjustudie ”White masks/Muslim names: immigrants and name- changing in Sweden” studerat motiv, förväntningar och upplevelser före och efter ett namnbyte från ett utländskt namn till ett svenskklingande.42 I denna studie har de intervjuades namnbyte skett till följd av svårigheter på arbetsmarknaden men även i en social kontext. Khosravi kom fram till att ett namnbyte ofta är en smärtsam erfarenhet och fler namnbytare var ledsna över att skiljas ifrån deras kulturella bakgrund och att släktingarnas negativa reaktioner gav dem ångest.43
2.5 Studiens positionering inom IMER-fältet
Likt den tidigare forskning som presenteras utgår även denna studie ur det faktum att
personer med utländsk bakgrund har en sämre position på arbetsmarknaden än inrikes födda, främst etniska svenskar. Forskning har påvisat ett samband mellan namnet, framgången på arbetsmarknaden och hur ett namnbyte kan öka individens möjlighet till ett arbete. Något som dock saknas i den övergripande föregående forskningen är den psykiska aspekten av ett
37 Arai, Schröder, Thoursie, Thoursie. Måste alla heta Svensson? 2006. S, 5 38 Ibid. S, 30–31
39 Ibid. S, 31
40 Zakharov. Konsekvenser av namnbyte för invandrare utifrån en arbetsintegration. 2015. S, 66 41 Ibid. S, 67
42 Khosravi. White masks/Muslim names: immigrants and name- changing in Sweden. 2012. S, 3 43 Ibid. S, 14
namnbyte till följd av en ojämlik och diskriminerande arbetsmarknad. Denna uppsats strävar därför till att bidra med ett ytterligt perspektiv gällande de sociala konsekvenser som ett namnbyte kan resultera i för att bredda IMER-fältet angående diskriminering på
arbetsmarknaden och dess konsekvenser på individnivå.
3. Teori
I följande kapitel presenteras den teoribildning som kan bidra till en djupare förståelse kring ämnet och därmed är central för studien. Den utvalda teoribildningen kommer senare att användas i analysen av materialet i slutskedet av uppsatsen. De första två teorierna har en direkt koppling till identitet medans de övriga fyra strävar till att förklara och förstå orsakerna till etnisk diskriminering på arbetsmarknaden.
3.1 Det psykologiska identitetsbegreppet
Identialer, ett begrepp som präglats av de Levita (1965) är identitetens byggstenar som innefattar alla de faktorer som bidrar till formandet av identitet hos en individ.44 Dessa byggstenar består av allt en person är, äger eller är en del av. Identialerna består av tre olika slag: tillskrivna, uppnådda och antagna. Den idential som är mest relevant för denna studie är den tillskrivna. De tillskrivna identialerna är icke självvalda kännetecken man besitter som t.ex. kön, etniskt ursprung, ålder etc. Enligt denna teori är även namnet en av de viktigaste tillskrivna identialerna.45 I flera kulturer har namnet historiskt sett varit nära sammankopplat med individens identitet och personlighet. Inom denna teori fungerar namnet i samverkan med kroppen som etniska markörer.46 I social interaktion och identitetsförhandlingar har dessa identialer olika konsekvenser för identiteten. Identiteten byggs upp och formas med hjälp av dessa hjälpmedel och är därmed inte konstant och oföränderlig.47 Miller (1963)
avskiljer två typer av identitet: offentlig identitet och självidentitet.48 Den offentliga
identiteten stämmer överens med den normativa uppfattning av en individ som personerna i hens sociala fält har. Självidentiteten är individens privata variant av den mängd kännetecken som är karakteristiska för hen. Den offentliga identiteten har dock ett inflytande på
44 Lange & Westin. Etnisk diskriminering och social identitet: forskningsöversikt och teoretisk analys: en rapport från Diskrimineringsutredningen. 1981. S, 200
45 Ibid. S, 202 46 Ibid. S, 203 47 Ibid. S, 204 48 Ibid. S, 198
självidentiteten eftersom individens uppfattning om hur andra ser hen integreras och generaliseras vilket leder till att den så småningom ingår i självbilden.49
3.1.1 Den generaliserade andre
Utifrån George Herberts Meads är “den generaliserade andre” en typ av konstruktion i individens psyke.50 Denna konstruktion är en föreställning av vad andra människor kan förvänta sig av individen i fråga i olika situationer. “Den generaliserade andre” påverkas av de attityder som generellt sett finns i samhället och den sociala grupp individen tillhör. Denna konstruktion har en väsentlig roll för individens “jag” skapande och självbild.51 Individen
skapar sig en uppfattning om sig själv ur ”den generaliserade andres” synvinkel och utvecklar sin självbild utifrån det och vad som är mest accepterat i samhället.52 För att samspelet inom
individens sociala grupp ska fungera måste den enskilda individen bete sig på ett sätt som stämmer överens med “den generaliserade andres” attityder och förväntningar. Enligt Meads är det därför av stor betydelse hur andra människors uppfattar en för att man ska kunna bygga upp “jaget”. Det är essentiellt att individen kan leva upp till gruppens förväntningar annars kan gruppen bli besviken på individen vilket påverkar självbilden negativt.53
3.2 Humankapital Humankapital är ett samlingsbegrepp som innefattar en individs språkkunskaper, kultur, historia, lokalkännedom samt utbildning och individuella meriter. Utgångspunkten i humankapitalteorin är därmed att det är individens förvärvade egenskaper som avgör hur utfallet på arbetsmarknaden blir.54 Det finns ett tydligt samband mellan individens framgång på arbetsmarknaden och humankapital och att en kapital satsning förväntas få en hög
avkastning i form av lön men även reducerad risk för arbetslöshet. Ett fundamentalt element i humankapitalteorin är således att individen själv har möjlighet att höja det egna kapitalet genom denna investering.55 Teorin påvisar även att utbildning och språkkunskaper är särskilt essentiella faktorer i individens kvalifikationer och att det finns ett påtagligt samband mellan dessa element och framgång på arbetsmarknaden.56
49 Ibid. S, 199
50 Ritzer. Sociologisk teori. 2009. S, 298
51 Ibid. S, 298 52 Ibid. S, 298 53 Ibid. S, 298–299
54 Bengtsson & Berglund (red.). Arbetslivet. 2017. S, 385
55 Sjögren & Zenou. Integration eller utanförskap? En teoretisk översikt. 2007.
Enligt denna teori skall alltså ett högt humankapital mer eller mindre säkra en lyckad arbetsmarknadsintegration för personer med utländsk bakgrund. Denna teori kan dock inte förklara de upplevelser respondenterna i denna studie har varit med om eftersom samtliga besitter ett högt humankapital men trots detta upplevt svårigheter att ta sig in på
arbetsmarknaden. Därför ställer jag mig kritisk till att endast förklara orsakerna till skillnader på arbetsmarknaden mellan personer med utländsk bakgrund och inrikes födda genom denna teori. Nedan kommer jag presentera tre andra teoribildningar som kan bidra med ett annat perspektiv och därmed en ökad förståelse kring etnisk diskriminering på arbetsmarknaden.
3.3 Signalteori
Signalteorin visar hur vissa typer av signaler som en person sänder när hen skickar in en jobbansökan påverkar hur arbetsgivaren uppfattar individen.57 Dessa signaler kan vara namn,
kön, ålder eller utbildning. När arbetsgivaren går igenom ansökningarna kan en viss typ av namn, i detta fall ett utländskt klingande sända ut signaler som är svåra för arbetsgivaren att tyda vilket gör att ansökan hamnar längst ner i högen. Arbetsgivaren kan tolka det som att namnet sänder ut signaler om en utbildning som är obekant eller att meriterna är
internationellt svår överförbara.58 Detta leder till att personer med utländskt klingande namn men med en svensk utbildning kan missgynnas på grund av att deras namn och dess signaler gör att arbetsgivaren inte läser vidare i ansökan trots relevant utbildning och rätt meriter.
3.4 “den Andre”
En grundläggande teori som kan förklara utfallen på arbetsmarknaden och hur
diskrimineringens mekanismer agerar är postkoloniala föreställningar om “den Andre”. Dessa diskriminerande mekanismer har sin grund i diskurser om ras och rasifieringsprocesser långt bak i historien under 1500-talet.59 Rasifieringsprocesser sker då statiska kategoriseringar, stereotyper och föreställningar om etniska grupper skapas, som det sedan råder en hierarkisk maktordning bland där vissa grupper blir överlägsna de andra. Dessa maktordningar har sitt
57 Dahlstedt. Education and labor market integration: the role of formal education in the process of ensuring a place in the occupational structure for natives and immigrants. 2009. S, 39
58 Ibid. S, 39
59 Kulturdepartementet, Bortom vi och dom: teoretiska reflektioner om makt, integration och strukturell diskriminering: rapport (Statens offentliga utredningar 2005:41 Stockholm: Fritzes offentliga publikationer, 2005)
ursprung i kolonialtiden på grund av det västerländska övertagandet av andra kontinenter.60 Detta olikhetsskapande spelar en viktig roll i nationsskapandet eftersom föreställningen om nationell homogenitet utformas genom “den Andres” tillvaro. Nationens självbild skapas i motsats till “den Andre” och i kontrast till övriga etniciteter. Uppbyggnaden av en nation har således en avgörande roll angående etniska uppdelningar och andrafieringsprocesser.61
Den strukturella/institutionella diskrimineringens mekanismer bygger på förutsättningen att den svenska gemenskapen ses som en given helhet som grundar sig i gemensamma
värderingar, historia, språk, en homogen kultur, identitet och erfarenhet av nationsbygget.62 Detta olikhetsskapandet mellan “vi” och “de” går även att hitta i integrationsprocesser på t.ex. arbetsmarknaden. Integrationspolitiken grundar sig i tanken om etnisk uppdelning där två “främmande” etniska grupper ska förenas. Detta gör integrationspolitiken paradoxal eftersom den grundar sig i diskurser om olikhet då “de” utrikes födda ska integreras med “oss” det vill säga svenskar. Gränsdragningen upprätthåller skillnader mellan majoritets- och minoritetsbefolkningen under tiden som individerna inom dessa kategoriseringarna förses med statiska och icke nyanserade kollektiva identiteter.63 Denna föreställning om ett ojämlikt maktsystem är ett viktigt element i konstruerandet av “den Andre” och påverkar
identitetskonstruktionen för den som framställs som “den Andre”.64
3.5 Stigma
Individer som väljer att genomgå ett namnbyte kan drivas av uppfattningen att deras utländska namn är kopplat till nackdelar och medför en negativ särbehandling jämfört med personer med svenskklingande namn. Genom sin teori “stigma” påvisar Erving Goffman ett samband mellan samhällets normer och kraven som ställs på de personer som uppfattas avvika från dessa normer.65 Varje samhälle fastställer vilka egenskaper som uppfattas som
vanliga, naturliga och eftersträvbara för de individer som är en del utav samhället. Utifrån dessa egenskaper delas sedan individer in i olika kategorier där en del kategorier uppfattas som det vanliga och naturliga medans de övriga kategorierna klassas som avvikande och
60 Ibid. 61 Ibid. 62 Ibid. 63 Ibid. 64 SOU 2005:41
onormala.66 Personerna som hamnar i den avvikande och onormala kategorin blir då stigmatiserade med negativa egenskaper och förväntningar.67 Personen tillskrivs
undermedvetet oönskvärda egenskaper som skiljer sig från den “normala” majoriteten. Att utmärkas på detta sätt innebär ett stigma. Stigma handlar framför allt om individers fysiska egenskaper, det vill säga det man lägger märker till vid det första mötet.68 Utifrån denna teori
är begreppet “stigma” således tätt ihopkopplat med en individs sociala identitet eftersom det är vanligt att man redan vid ett första möte med en person kategoriserar hen och fastslår olika egenskaper, negativ som positiva hos personen i fråga.69
3.6 Teoretiska nyckelbegrepp
De två teoretiska begrepp som är centrala för denna studie och återkommande i analysen är identitet och ”de andra”.
Begreppet identitet kommer i denna studie utgå ifrån William Thomas (1928) som menar att identitet utgör svar på frågor som; vem är jag, vem tror andra att jag är och vem tror jag mig vara?70 Identiteten formas därmed till stor utsträckning av andras uppfattning om en själv som i sin tur påverkar ens handlingar och självbild.71
Begreppet ”de andra” utgår ifrån Edward Said och boken Orientalismen där den föreställda gemenskapen framställs som en överlägsen europeisk enhet som ställs i kontrast mot den underlägsna Orienten.72 Skapandet av ”de andra” befäster den egna gruppens föreställning om en suverän gemenskap.73 Olikhetsskapandet tar sig uttryck i vardagliga antaganden om ett bättre ”vi” och sämre ”de”.
66 Ibid. S, 9
67 Ibid. S, 10
68 Bengtsson & Berglund. Arbetslivet. 2017. S, 390
69 Goffman. Stigma: den avvikandes roll och identitet. 2014. S. 10
70 Lange & Westin. Etnisk diskriminering och social identitet: forskningsöversikt och teoretisk analys: en
rapport från Diskrimineringsutredningen. 1981. S, 180
71 Ibid. S, 182
72 Said. Orientalismen. 2000. S, 133 73 Ibid. S, 64
4. Metod och material
4.1 Kvalitativ metod
För att uppnå syftet med uppsatsen, vilket är att undersöka upplevelser av etnisk
diskriminering på arbetsmarknaden och sociala konsekvenser vid namnbyte hos personer med utländsk bakgrund har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. Studien bygger på fyra djupintervjuer med personer med utländsk bakgrund bosatta i Malmö. Samtliga respondenter har bytt namn från ett utländskt till ett mer svenskklingande namn i hopp om att namnbytet kan öka deras chanser på arbetsmarknaden. Eftersom studien strävar till att kunna förstå och tolka respondenternas upplevelser, resonemang och handlingsmönster i olika situationer lämpar sig en kvalitativ ansats bättre än en kvantitativ.74 Intervjuunderlaget som finns att tillgå som bilaga på s. 40 är utformat utifrån studiens tre frågeställningar och är indelat i tre olika teman som är direkt kopplade till frågeställningarna. Genom att jag utförde
djupintervjuer fick respondenterna en möjlighet att med större frihet svara på frågorna och utveckla sina resonemang och tankar utan att bli missförstådda. Djupintervjun öppnade även upp för att kunna fånga de personliga aspekterna så som identitet, kulturella perspektiv och värderingar.75 En kvantitativ metod strävar snarare efter att tolka statistik eller andra
kvantitativa mätningar vilket inte är relevant för att uppnå uppsatsen syfte.76
4.2 Tillvägagångssätt
För att finna respondenter till min studie använde jag mig av slutna grupper på Facebook vars medlemmar främst bor i Malmö. Detta kan definieras som bekvämlighetsurval.77 I grupperna sändes en allmän förfrågan till deltagandet med en kort beskrivning om syftet med studien samt mina kontaktuppgifter. De personer som kontaktade mig fick utförligare information om vad studien handlade om och vilka kriterierna för deltagandet var. Utifrån urvalskriterierna valdes sedan fyra respondenter ut. All kontakt med respondenterna skedde personligen och individuellt och inte i själva grupperna. Respondenterna fick sedan ett informationsbrev via mejl gällande studien och vad deltagandet innebar i god tid innan intervjuerna (finns att se som bilaga). Intervjuplatserna bestämdes i samråd med varje respondent eftersom jag ville att respondenterna skulle känna sig så bekväma som möjligt och inte känna sig utsatta eller
74 Trost. Kvalitativa intervjuer. 2010. S, 25
75 Ahrne & Svensson. Handbok i kvalitativa metoder. 2017. S, 38
76 Ibid. S, 27 77 Ibid. S, 140
utstirrade, därför valdes enskilda rum utan insyn eller andra störmoment. Under intervjuerna användes en ljudupptagare vilket alla respondenter informerades om och godkände.
Ljudinspelningen gav mig möjlighet att uppehålla kontinuerlig ögonkontakt med deltagarna istället för att anteckna hela tiden. En negativ sida av ljudinspelning kan dock vara att respondenterna känner sig obekväma och upplever intervjun som väldigt formell snarare än ett vardagligt samtal.78 Jag upplevde dock inte att respondenterna i denna studie var brydda av ljudinspelningen. Generellt upplevde jag respondenterna som välvilliga och intresserade inför och under själva intervjun.
Efter varje intervjutillfälle transkriberades hela intervjun direkt för att minimera risken att blanda ihop intervjupersonernas känslor och agerande under respektive intervjuer.
Transkriberingen resulterade i en sammanhängande text och små redigeringar som t.ex. rättelse av mindre språkfel utfördes. Det är dock viktigt att uppmärksamma att man under redigeringen inte förändrar och påverkar respondenternas berättelser.79 Varje intervju analyserades först var för sig utan någon koppling till övriga intervjuer. Detta gjordes för att jag inte skulle söka efter liknelser i intervjusvaren utan att varje intervju skulle analyseras oberoende. Efter den första analysen kodades även allt material utifrån de tre
frågeställningarna som även intervjuguiden utgick ifrån. Detta gjordes genom användning av understrykningspenna för att kunna markera de mönster som frågeställningarna gav svar på i det transkriberade materialet. Kodningen användes sedan som verktyg för att utläsa de
mönster som fanns att finna i respondenternas berättelser. Efter kodningen lyfte jag fram citat som kom att ge en djupare inblick i respondenternas upplevelser och som var relevanta för frågeställningarna.
4.3 Urval
Kriteriet för deltagande i studien var att respondenterna skulle ha en annan etnisk härkomst än etnisk svensk, ha genomgått ett namnbyte från ett utländskt till ett svenskklinga namn och att den främsta orsaken för namnbytet var uppfattningen om att det skulle öka chanserna på arbetsmarknaden. Namn som i denna studie kategoriseras som svenskklingande är namn som är typiska för Sverige och inte är internationella. Utöver detta ställdes inga krav på varken vistelsetid i Sverige, utbildning eller kön. De utvalda respondenterna i studien har dock alla spenderat merparten av sitt liv i Sverige och besitter en högre utbildning vilket kom att
78 Trost. Kvalitativa intervjuer. 2010. S, 75
påverka analysen i studien. Jag har valt att endast redogöra för den information som är relevant för studien för att upprätthålla så hög anonymitet för respondenterna som möjligt.
Orsaken till att jag valt att utföra fyra stycken intervjuer är att det genererade en jämn könsfördelning samt att jag efter att ha kodat och analyserat intervjumaterialet ansåg att jag funnit ett tillräckligt enhälligt mönster för att kunna dra en generaliserbar slutsats.
4.4 Etiska överväganden
Denna studie har utförts i enlighet med Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska principer vilka är; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.80 Respondenterna har blivit informerade om syftet med studien via informationsbrev och gett sitt samtycke genom ett samtyckeskontrakt. Samtliga respondenter blev även informerade om att en ljudupptagare skulle användas vilket godkändes. Efter studiens slut raderas även allt inspelat material. Jag har även informerat om att de när som helst får avbryta sin medverkan utan vidare motivering och att deras uppgifter enbart kommer behandlas konfidentiellt av mig. Anonymisering har skett genom fiktiva namn och inga andra uppgifter än de som är relevant för studien har nyttjats. Uppgifter som klassas som relevanta är ålder, kön, nivå på utbildning, nuvarande arbetssituation samt respondenternas etniska ursprung.
80 Tillgänglig: https://www.vr.se/utlysningar-och-beslut/villkor-for-bidrag/att-forska-etiskt.html (2019-05-03)
Kön Ålder Härkomst Namnbyte Tidpunkt för
namnbytet
Intervjulängd
Kvinna 29 Östeuropa Förnamn 2014 55 min
Kvinna 30 Mellanöstern För - efternamn 2014 1 h 5 min
Man 27 Östeuropa Förnamn 2013 1 h
4.5 Tillförlitlighet
För att uppnå en hög validitet och reliabilitet i kvalitativa intervjustudier är det viktigt att som forskare vara transparent med sitt material och dess tolkning.81 Eftersom det är svårt att upprepa ett resultat i kvalitativa studier då resultatet påverkas av forskarens egen tolkning och val av teoretisk ansats är det svårare att bedöma tillförlitlighet än i en kvantitativ studie. 82 För att uppnå en så hög trovärdighet som möjligt i min studie har jag därför försökt att vara tydlig med att motivera mina tolkningar med stöd i tidigare forskning och min valda teoretiska ansats samt konsekvent använt mig av referenser till det använda materialet. Ett problem i samtliga studier är dock att urvalet av respondenter har en påverkan på det empiriska resultatet. 83 Jag är därför medveten om att resultatet troligtvis blivit annorlunda
ifall respondenterna i denna studie varit fyra andra personer. Det är även viktigt att framhäva att respondenterna i denna studie inte representerar alla som genomgått ett namnbyte på grund av etnisk diskriminering på arbetsmarknaden.
5. Resultat
Detta kapitel inleds med en kort bakgrundsbeskrivning av respondenterna. Samtliga
respondenter har fiktiva namn som representerar den del av världen de kommer ifrån för att läsaren ska få en uppfattning om vilken typ av namn det är som respondenterna har upplevt vara problematiska på arbetsmarknaden. Det empiriska materialet som bygger på fyra intervjuer delas in i tre olika teman varav samtliga är kopplade till uppsatsens tre
frågeställningar. Dessa teman är; erfarenheter före namnbytet, sociala konsekvenser efter namnbytet och identitet.
5.1 Presentation av respondenterna
Almir, 27 år född i Östeuropa men kom till Sverige som barn. Almir har en kandidatexamen och har bytt förnamn. Almir har ett deltidsarbete och söker efter en heltidstjänst.
Rodica, 29 år är född i Östeuropa men bosatt i Sverige sedan över 25 år tillbaka och har en kandidatexamen. Rodica har bytt sitt förnamn och har ett arbete samtidigt som hon aktivt söker efter ett nytt som har en koppling till hennes utbildning.
81 Trost. Kvalitativa intervjuer. 2010. S. 133 82 Ibid. S, 132–133
Jozsef, 24 år är född i Sverige och studerar på kandidatnivå. Jozsef har rötter i Centraleuropa och har bytt efternamn. Jozsef har för tillfället inget arbete.
Zenda, 30 år är född i Sverige och har rötter i Mellanöstern. Hon har en kandidatexamen och ska påbörja en masterutbildning nästa år. Zenda har bytt både för - och efternamn. För tillfället har Zenda ett tidsbundet kontrakt som löper ut inom kort.
5.2 Erfarenheter före namnbytet
Intervjun inleddes med att respondenterna fick berätta om sina erfarenheter på
arbetsmarknaden före namnbytet och ifall de fått höra av någon i deras omgivning att ett namnbyte kunde ha en positiv inverkan på möjligheterna till arbete.
Almir berättar om ett tillfälle då han praktiserat på en byggarbetsplats under en längre tid och att företaget annonserade ut att de sökte en person för en fast anställning. Hans närmsta chef uppmuntrade honom till att söka jobbet då han hade goda chanser till att få det men jobbet gick senare till en annan sökande.
“Det var så att när jag sökte jobb när jag var yngre så var det en annan kille med ett svenskt namn då som fick jobbet före mig även om jag hade varit på arbetet längre så fick jag inte jobbet utan dom omplacerade mig istället ett tag efter detta. Vi hade likvärdiga meriter, hade gått samma utbildning och liknande betyg så meriterna var likvärdiga.”84
Almir beskriver vidare hur han blev förundrad över utfallet och tog kontakt med sin närmsta chef för att få svar på varför han inte fick jobbet trots rätt erfarenhet. Han nämner även att denna situation var en av många som tillslut fick honom att vilja byta namn. Almir berättar att det är fler inom hans närmaste familj som tipsat honom om att byta namn för att undvika liknande situationer i framtiden.
“Jag trodde inte mina ögon, till och med chefen på jobbet undrade hur de hade tänkt och sa till mig att han trodde att de “jävlades” med mig och tog den andra killen på grund av att han hade svenskt namn.”85
84 Intervju med ”Almir”, 2019-04-16 85 Intervju med ”Almir”, 2019-04-16
Rodica hade varit med om liknande händelser. Hon minns specifikt när hon och en nära kollega hade sökt samma jobb på ett klädföretag men jobbet gick till Rodicas kollega istället trots att de hade likvärdiga meriter och det enda som skiljde dem åt var att kollegan hade ett svenskt namn. Rodica blev påverkad av denna händelse och började fundera kring vilka arbeten hon ville söka utifrån hur arbetsplatsen såg ut. Rodica har också fått höra av personer i hennes närhet att ett utländskt namn kan vara ett hinder på den svenska arbetsmarknaden.
“Ja det blir ju automatisk att man kanske drar sig från vissa jobb för man vet att de liksom till störst del svenskar som jobbar där som blir anställda och då blir det så att, jaa… Vi struntar kanske i detta jobbet.”86
Rodica tror även själv att hennes förutsättningar på arbetsmarknaden är sämre på grund av hennes namn och har därför valt att genomgå ett namnbyte. Jozsef har likt Rodica och Almir upplevt att hans namn har försvårat hans chanser till arbete. Han beskriver uppgivet hur han gång efter gång inte fått chansen till en intervju och att han tillslut testade att utelämna sitt efternamn på arbetsansökan, vilket gav resultat.
“Alltså det har ju framförallt varit att jag liksom inte ens kommit till intervju för att det är ingen som har varit intresserad av att träffa mig. Så jag testade det någon gång att bara totalt utesluta efternamnet, alltså utesluta efternamnet överhuvudtaget och söka samma arbete och då visade sig att... Ja då har jag till och med fått en intervju.”87
Även Jozsef tror att namnet har en stor inverkan i rekryteringsprocessen och har fått höra det av personer i sin närhet.
“Det finns ju de här fördomarna om människor, jag tror att redan i fasen då de läser igenom CV:n så kollar dom ut vilka namn dom ens kommer gå igenom utifrån namnet. Jag tror att med ett visst namn så har du inte ens en chans.”88
Zenda berättar att hon redan som ung fått höra att hennes namn kan missgynna henne på arbetsmarknaden och att hon indirekt haft en dålig självkänsla kopplad till namnet.
86 Intervju med ”Rodica”, 2019-04-15 87 Intervju med ”Jozsef”, 2019-04-19 88 Intervju med ”Jozsef”, 2019-04-19
“Jag undviker gärna att skriva mitt namn eftersom namnet gett mig dålig självkänsla efter att jag inte kunnat få arbete du vet. Då vill man ju inte ha det liksom men samtidigt så måste man ju ha ett namn i ansökan… Så det blir svårt.”89
Hon berättar uppgivet om hur hon egentligen alltid tyckt om sitt namn men att hon påverkats av sin situation som långtidsarbetssökande.
5.3 Sociala konsekvenser efter namnbytet
Respondenterna fick sedan berätta om tiden efter namnbytet och vilka sociala konsekvenser som eventuellt hade uppstått. Med sociala konsekvenser menas t.ex. ifall respondenternas omgivning reagerat på ett sätt som påverkat respondenten negativt eller ifall namnbytet gett upphov till några problematiska situationer.
Almir har upplevt att hans vänner haft svårt att förstå varför han bytt namn och att han ständigt varit tvungen att förklara sig vilket han känner varit jobbigt. Almir har även haft svårigheter med att identifiera sig med sitt nya namn och använder det ogärna. Almirs familj var dock som tidigare nämnt positiv inför namnbytet och hjälpte honom med det.
“Mina vänner tycker det är konstigt att jag ska behöva byta namn bara för att söka ett jobb, för jag menar jag har ju mitt riktiga namn (Almir) och är den personen… Mina vänner tycker att de inte känner personen med det nya namnet riktigt, det är jättejobbigt för mig.”90
Enligt Rodica är det främst hennes mamma som tyckt att namnbytet varit jobbigt och även har haft svårt att förstå varför. Likt Almir känner Rodica att hon ofta måste motivera varför hon bytt vilket leder till olustiga situationer.
“Hennes egna namn är inte “typiskt Östeuropeiskt” utan det är mer
internationellt då är det kanske lite svårare för henne att förstå det här med att det blir en väldigt stor diskussionsfråga att försöka få folk till att uttala det rätt och så… Men hon ville ha en specifik orsak och liksom ja det blev en hel diskussion av det när jag skulle berätta om namnbytet.”91
89 Intervju med ”Zenda”, 2019-04-17 90 Intervju med ”Almir”, 2019-04-16 91 Intervju med ”Rodica”, 2019-04-15
Jozsef utsattes för en problematisk situation då en nära släkting vars hans gamla efternamn ursprungligen kommer ifrån tyckte det var jobbigt att han skulle byta. Släktingen upplevde att Jozsef genom namnbytet “åsidosatte” en stor del av familjens historia och bakgrund vilket släktingen tog väldigt personligt. Han beskriver vidare känslan av att hamna “i kläm” mellan att vilja behålla det ursprungliga men samtidigt känna pressen av att behöva utföra namnbytet på grund av det dåvarande namnets negativa inverkan vid arbetssökande.
“Alltså det är ju verkligen så att jag inte identifierar mig med det efternamn som jag har nu. Jag har ju fortfarande väldigt starka kopplingar till mitt familje-efternamn för att det är en väldigt stor del av familjen överlag för det här efternamnet visar ju verkligen på att det här namnet kommer ifrån någonstans. Det blir så jävla konstigt när du lägger till ett annat namn som absolut inte har någon form av betydelse förutom i syfte att underlätta när jag ska få jobb. Det fyller bara ett enda syfte liksom. Men det är en helt annan grej än mitt andra efternamn.”92
Likt Jozsef reagerade en del av Zendas familjemedlemmar väldigt starkt på namnbytet. Eftersom Zenda bytt både för - och efternamn kände hennes föräldrar en viss sorg över att hon ville byta båda namnen och föräldrarna upplevde att de misslyckats.
“Speciellt mina föräldrar var ledsna och så, jag menar de har gett mig två fina släktnamn och sen vill jag inte ha dom efter x antal år så de blir ju besvärligt. Men situationen är komplicerad så de förstår nog mitt val i slutändan.”93
Zenda känner sig även besvärad över att ofta behöva förklara varför hon bytt namn och tycker att hon känner sig utanför och “blottad”.
“Det är jobbigt då namnbytet i sig gjorde mina föräldrar ledsna och sen så måste jag även motivera till andra personer som vill veta varför jag bytt och så. Jag känner mig utanför då, jag menar ingen blond som heter Kalle måste förklara sig liksom.”94
92 Intervju med ”Jozsef”, 2019-04-19 93 Intervju med ”Zenda”, 2019-04-17 94 Intervju med ”Zenda”, 2019-04-17
5.4 Identitetsförändring
Respondenterna fick slutligen frågor angående förhållningssättet till det nya namnet, ifall de använder det nya namnet hela tiden och hur hela namnbytesprocessen påverkat dem.
Almir beskriver engagerat att han bara använder det nya namnet när han söker jobb men att han sedan väl på plats använder sig av “sitt riktiga namn” när han kommit till intervju.
“Ja alltså jag känner att mitt riktiga utländska namn påverkar mig inte negativt på samma sätt när jag väl är där och de får träffa mig, eller alltså båda två är ju mina riktiga namn jag har ju bytt juridiskt men jag tycker att det ena
representerar mig medans det andra är bara för att söka jobb.”95
Han säger att det är lättare att motbevisa de fördomar som är kopplade till hans ursprungliga namn Almir när han väl är på plats och han får träffa arbetsgivaren i verkligheten. Almir tycker ändå inte att det nya namnet tillhör honom och han blir påverkad av att växla mellan namnen beroende på vilken situation han befinner sig i.
“När man söker jobb känns det som att man är en annan person vilket jag tycker är lite synd att man ska behöva göra så… Jag använder aldrig det nya namnet privat liksom. Jag tror mitt självförtroende blivit sämre faktiskt för att jag tvingats byta namn.”96
Rodica är också väldigt tydlig med att hon bara använder det nya namnet i jobbsammanhang och att hon inte identifierar sig med det nya namnet. Hon upplever det dock som positivt att kunna skilja på sin “jobb personlighet” och den privata.
“Det som är positivt är ju faktumet att det blir som två olika personligheter, jag lämnar liksom jobbet med namnet och sen så är jag mig själv på privat tiden med mitt gamla namn.”97
Jozsef berättar att han kämpar med hur han skall förhålla sig till det nya namnet och att det känns onaturligt och problematiskt att ha ett efternamn som han inte alls identifierar sig med.
95 Intervju med ”Almir”, 2019-04-16 96 Intervju med ”Almir”, 2019-04-16 97 Intervju med ”Rodica”, 2019-04-15
“Det jag känner har blivit väldigt konstigt är ju hur jag förhåller mig till det nya efternamnet. Det känns som att det finns en annan form av professionalism till det nya efternamnet och att det gamla efternamnet är mer det personliga jag, det blir liksom mitt familjenamn och det här nya efternamnet blir istället typ “sterilt”, kallt och påklistrat. Förstår du hur jag menar?”98
Han upplever även något han beskriver som en inre konflikt angående hur han egentligen inte alls velat byta namn men att han känner att samhället inte kommer ändra sig och de
diskriminerande normerna som existerar inte kommer försvinna inom den närmaste tiden.
“Jag hade ju velat skita i att byta det här namnet överhuvudtaget och bara ha mitt familjenamn men problemet är ju liksom det att det spelar ju ingen roll samhället kommer inte ändra sig efter bara på noll tid… Men så känns det ju ändå som att jag ger upp... Alltså att jag ger upp någonting och en stor del av mig själv…”99
Zenda har börjat acceptera det nya namnet mer eftersom det gett resultat på arbetsmarknaden men hon är uppenbart irriterad över att hon känt sig tvingad till att byta namn.
“Nu så känner att jag smälter igenom själva intervjuprocessen tack vare det nya namnet och att det finns inga fördomar att motbevisa eller så, så på så vis är jag tacksam över mitt nya namn. Ifall jag söker med mitt riktiga namn känns det som att jag hamnar i motvind direkt.”100
Hon känner dock att hennes ursprungliga namn representerar henne mycket bättre eftersom det speglar hennes härkomst och att hon tills vidare inte känner att hon är “ett” med det nya namnet.
“Jag använder mig bara av det nya namnet som en strategi, annars känner jag inte att det är en del av mig så personlighetsmässigt liksom. Mitt riktiga namn visar ju var jag kommer ifrån och vem jag är på så vis. Men jag hoppas att det nya namnet blir en del av mig snart.”101
98 Intervju med ”Jozsef”, 2019-04-19 99 Intervju med ”Jozsef”, 2019-04-19 100 Intervju med ”Zenda”, 2019-04-17 101 Intervju med ”Zenda”, 2019-04-17
6. Analys
I detta kapitel kommer respondenternas svar från intervjuerna att anknytas till den tidigare forskning som presenterats och till den valda teoretiska ansatsen för att höja validiteten i denna studie. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka upplevelserna av etnisk
diskriminering på arbetsmarknaden bland personer med utländsk bakgrund som resulterat i ett namnbyte från ett utländskt namn till ett mer svenskklingande. Vidare har uppsatsen undersökt ifall namnbytet gett upphov till några sociala konsekvenser som påverkat vardagen samt hur respondenterna förhåller sig med det nya namnet och dess inverkan på
respondenternas identitet. Uppsatsen frågeställningar är följande; Vilka upplevelser på arbetsmarknaden har lett till namnbytet? Vilka sociala konsekvenser har namnbytet resulterat i? Hur har dessa konsekvenser och namnbytet påverkat respondentens identitet?
6.1 Vilka upplevelser på arbetsmarknaden har lett till namnbytet?
Samtliga fyra respondenter har upplevt att det har varit svårt att få ett arbete och att
arbetssökningsprocessen varit lång. De har haft svårigheter med att komma till intervju trots att de haft rätt meriter och erfarenhet för jobben de sökt. Gemensamt för respondenterna är att samtliga trott att namnet påverkat deras möjligheter och att de fått höra av sin omgivning att deras namn kan missgynna dem under rekryteringsprocessen. De har även fått tips om att ett namnbyte kan öka möjligheterna till arbete. Almir och Rodica har båda varit med om att någon i deras närhet med ett svenskt namn fått jobbet trots att de själva haft likvärdiga meriter. För Rodica ledde situationen till att hon innan namnbytet inte längre ville söka jobb där hon visste att majoriteten av de som jobbade där var etniska-svenskar emedan Almir upplevde att situationen var en av många som drev honom till att byta namn.
Jozsef hade innan namnbytet en stark övertygelse om att hans namn gjorde att han blev negativt särbehandlad och provade till och med att utelämna sitt utländska namn när han sökte jobb, vilket gav resultat i och med att han då blev kallad till intervju. Zenda hade redan som liten fått höra att hennes namn kunde leda till problem vilket gett henne dålig självkänsla i arbetssökningsprocessen eftersom hon konstant varit medveten om namnets negativa
inverkan. Enligt Arai et. al kan ett svenskt namn stärka individens självförtroende på
arbetsmarknaden och göra att man söker fler jobb vilket också belyser namnets betydelse för framgången på arbetsmarknaden.102 Förklaringen till ett ökat självförtroende tack vare ett
annat namn är endast möjlig ifall det finns negativa värderingar av utländskt klingande namn bland majoriteten av arbetsgivarna vilket i sin tur leder tillbaka till betydelsen av namnets inverkan på arbetsmarknaden.103
Respondenternas upplevelser är väldigt lik de som fokusgruppen på 160 personer i en utredning av Masoud Kamali vittnar om. Flera deltagare uppgav att deras utländska namn gjorde det svårt att få komma till intervju trots passande meriter för arbetet.104 Även dessa
deltagare hade fått råd av andra personer att byta namn för att göra sig “anställningsbara” som en deltagare kallade det.105 Utredningen visade att etnisk diskriminering på grund av namn är en verklighet flera får leva med och att de försöker hitta olika strategier för att undvika diskrimineringen.106 Ett flertal studier utförda av bland annat Carlsson och Rooth, FN-organet Internationell Organization och Dagens Nyheter har också påvisat att personer med svenska namn har en betydligt större möjlighet att kallas till arbetsintervju än personer med utländskt klingande namn vilket bekräftar respondenternas upplevelser.
Jozsef och Zenda är båda födda i Sverige medans Almir och Rodica kom till Sverige som barn vilket i detta fall betyder att alla respondenter har goda språkkunskaper och pratar utan brytning. De besitter även ett högt humankapital i form av en högre utbildning,
lokalkännedom, individuella meriter och ett brett kontaktnät. Trots att utgångspunkten i humankapitalteorin visar på att det är individens förvärvade egenskaper som avgör hur utfallet på arbetsmarknaden blir och att det finns ett tydligt samband mellan individens framgång på arbetsmarknaden och humankapital kan inte denna teori förklara den situation som respondenterna befinner sig i.107 Signalteorin kan bidra till en förklaring eftersom
respondenternas utländskt klingande namn kan sända ut signaler som är svåra för
arbetsgivaren att tyda vilket gör att ansökan hamnar längst ner i högen. Arbetsgivaren kan tolka det som att namnet sänder ut signaler om en utbildning som är obekant eller att meriterna är internationellt svår överförbara.108 Detta leder till att personer med utländskt klingande namn trots att de har en svensk utbildning och ett högt humankapital kan
103 Ibid. S, 29
104 SOU 2005:69. S, 29 105 Ibid. S, 29
106 Ibid. S, 31
107 Bengtsson & Berglund (red.), Arbetslivet. 2017. S, 385
108 Dahlstedt. Education and labor market integration: the role of formal education in the process of ensuring a place in the occupational structure for natives and immigrants. 2009. S, 39
missgynnas eftersom deras namn och dess signaler gör att arbetsgivaren inte läser vidare i ansökan trots relevant utbildning och rätt meriter.
Samtliga respondenter har en stark övertygelse om att deras namn har skapat problem för dem. En förklaring till varför personer med utländskt klingande namn blir utsatta för diskriminering grundar sig i postkoloniala föreställningar om “den Andre”. Dessa
diskriminerande mekanismer har sin grund i diskurser om ras och rasifieringsprocesser långt bak i historien och tar sig i uttryck än idag.109 Rasifieringsprocesser sker då statiska
kategoriseringar, stereotyper och föreställningar om etniska grupper skapas, som det sedan råder en hierarkisk maktordning bland där vissa grupper blir överlägsna de andra.110 Detta olikhetsskapande bildar den avvikande gruppen “den Andre” som drabbas negativt av dessa föreställningar.111 Denna över- och underordning benämns ideologistiskt som “vi” och “de” och tar sig uttryck i strukturell diskriminering där en normativ “svenskhet” ställs i kontrast mot ett “invandrat avvikande”.112 Utifrån sina utländskt klingande namn blir respondenterna
utsatta för strukturell diskriminering som gör att de blir förbigångna och får en opartisk bedömning i en anställningsprocess trots likvärdiga meriter som andra sökande.113 Respondenterna själva har upplevt att namnet varit avvikande och annorlunda från
majoritetssamhället och att det stoppat dem från att gå vidare i rekryteringsprocessen. Dessa berättelser och känslan av att vara avvikande och annorlunda på arbetsmarknaden kan tolkas som att respondenterna inte ser sig själva vara en del av majoriteten “vi” på arbetsmarknaden utan istället tillhör gruppen “de”.
“Jag är ju vilken jävla svensson som helst, liksom. Namnet har ju egentligen noll noll betydelse över huvud taget.”114
6.2 Vilka sociala konsekvenser har namnbytet resulterat i?
Namnbytet har gett upphov till problematiska situationer för samtliga respondenter. Rodica, Jozsef och Zenda stötte på problem inom familjen då fler familjemedlemmar reagerat negativt på själva namnbytet och tagit valet personligt. Speciellt Jozsef och Zendas
familjemedlemmar hade känt att de genom namnbytet åsidosatte familjens historia och ställde
109 SOU 2005:41 110 Ibid.
111 Ibid.
112 SOU 2005:56. S, 253
113 Sjögren & Zenou. ”Integration eller utanförskap? En teoretisk översikt” 2007.
sig kritiska mot det. Att familjer reagerar negativt på ett namnbyte går även att finna i Zakharovs studie. Zakharov lyfter de negativa konsekvenser som ett namnbyte kan innebära för individer som stöter på svårigheter inom familjen. Enligt Zakharovs studie drabbas personer vars omgivning reagerar negativt på namnbytet hårt.115 Liknanden resultat finns i Khosravis studie gällande namnbytare och de konsekvenser de kan uppleva. Khosravi kom fram till att ett namnbyte ofta är en smärtsam erfarenhet och fler namnbytare var ledsna över att skiljas ifrån deras kulturella bakgrund och att släktingarnas negativa reaktioner gav dem ångest.116
Almirs familj var positiva inför namnbytet medans hans vänner tyckte det var konstigt att han skulle behöva byta namn och de upplevde att de inte “kände” Almir med det nya namnet. Detta gjorde att Almir blev väldigt noga med att bara använda det nya namnet i
jobbsammanhang och inte privat. Namnbytet har även lett till att flera respondenter vid upprepade tillfällen behövt förklara och motivera sitt val vilket resulterat i en del olustiga situationer. Att gång på gång behöva förklara varför man känt sig tvingad till att byta namn har gjort att respondenterna konstant blivit påminda om att de innan namnbyte inte
behandlats som en naturlig del av samhället utan att de blivit klassade som “den Andre” och avvikande.117 Zenda beskriver det som att hon känner sig utanför och udda när hon tvingas förklara varför hon bytt namn och menar att ifall hon haft ett nordiskt utseende hade hon inte behövt förklara sig då ingen hade reagerat på hennes nya namn.
Dessa konsekvenser är en följd av preferensbaserad arbetsgivardiskriminering som respondenterna kan ha blivit utsatta för. Ifall en individ diskrimineras på grund av att arbetsgivaren fördömer attribut eller egenskaper som inte påverkar individens produktivitet kallas det preferensbaserad arbetsgivardiskriminering. I detta fall var det respondenternas utländska namn som speglade deras etniska härkomst och attribut.118 Denna typ av
diskriminering bottnar i stereotypiska uppfattningar som arbetsgivaren har om minoritetsgrupper i samhället.119
115 Zakharov. Konsekvenser av namnbyte för invandrare utifrån en arbetsintegration. 2015. S, 67 116 Khosravi. White masks/Muslim names: immigrants and name- changing in Sweden. 2012. S, 14
117 SOU 2005:41
118 Sjögren & Zenou. Vad förklarar invandrares integration på arbetsmarknaden? En teoriöversikt. 2007. S. 20 119 Ibid. S, 20
Respondenternas önskan att vilja vara personer i sin omgivning till lags och inte gör dem besvikna kan förstås med George Herbert Meads teori om den ”den generaliserade andre”. “Den generaliserade andre” är en typ av konstruktion i individens psyke och en föreställning av vad andra människor kan förvänta sig av individen i fråga i olika situationer. Denna konstruktion har en väsentlig betydelse för individens “jag” skapande och självbild.120
Samtliga respondenter upplevde att de ville passa in så bra som möjligt beroende på vilka sociala sammanhang de befann sig i, som t.ex. Almir som växlade namn beroende på situation och vad som förväntades av honom. Detta gjorde han för att samspelet inom hans sociala grupp skulle fungera så bra som möjligt och då måste han agera på ett sätt som stämmer överens med “den generaliserade andres” attityder och förväntningar. Även Jozsef, Rodica och Zenda beskrev att personer i deras omgivning hade svårt att acceptera namnbytet vilket påverkade dem negativt. Enligt Meads är det av stor betydelse hur andra människors uppfattar en för att man ska kunna bygga upp “jaget”. Ifall individen inte kan leva upp till gruppens förväntningar kan gruppen bli besviken på individen vilket påverkar självbilden negativt.121 Respondenterna hamnar i en besvärlig situation då de vill leva upp till
arbetsgivarnas förväntningar och samtidigt inte göra sin närmaste omgivning besviken.
“Mina vänner tycker att de inte känner personen med det nya namnet riktigt, det är jättejobbigt för mig att behöva växla mellan mina namn beroende på vilken situation jag är i på grund av vad andra tycker”122
6.3 Hur har dessa konsekvenser och namnbytet påverkat respondentens identitet? Gemensamt för alla respondenter är att de upplever svårigheter med hur de ska förhålla sig till sitt nya namn. Almir är väldigt tydlig med att han endast använder det nya namnet i jobbsammanhang och att han inte tycker att det representerar honom. Almir blir även påverkad av att vara tvungen att växla namn beroende på vilken situation han befinner sig i och han beskriver hur han känner sig som en annan person när han söker jobb. Han anser att det är väldigt tråkigt att han inte kan använda sitt ursprungliga namn hela tiden och att hans självbild blivit påverkad. Rodica använder också bara det nya namnet i jobbsammanhang med hon är i motsats till de andra respondenterna positiv till detta och menar att det är bra att kunna skilja på den privat personligheten och den professionella. Hon berättar att hon
120 Ritzer. Sociologisk teori. 2009. S, 298 121 Ibid. S, 298–299
