Institutionen för folkhälso - och vårdvetenskap
Vårdvetenskap
Sjuksköterskors egenskattade
arbetstillfredsställelse och kompetens inom
kommunal hemsjukvård
Författare:
Handledare:
Johanna Zarins
Ulrika Pöder
Nina Söderlund
Examensarbete i Vårdvetenskap 15hp
Examinator:
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Barbro Wadensten
SAMMANFATTNING
Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvården skattar sin kompetens och arbetstillfredsställelse. Metod: En deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes med 16 deltagande där samtliga arbetade som sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvården. En enkät med fem delområden och 48 huvudfrågor administrerades och besvarades som elektroniskt dokument. Resultatet beskrivs med deskriptiv statisktik. Resultat: De flesta sjuksköterskorna i studien kände sig tillfredställda med sin kompetens. Den viktigaste aspekten för en sjuksköterska som arbetar inom hemsjukvården ansågs vara attityd och förhållningssätt, såsom att visa hänsyn och ta ansvar för given vård. Majoriteten av deltagarna i studien kände sig trötta men nöjda efter ett avslutat arbetspass och de hade en positiv bild på arbetet inom hemsjukvården men att det var en stressig arbetsmiljö. Slutsats: De flesta kände sig trötta men nöjda med sitt arbete efter ett avslutat arbetspass. Majoriteten av sjuksköterskorna i studien var tillfredställda med sin kompetens och hade en positiv bild av arbetet inom hemsjukvården. Över hälften av deltagarna uppgav att det var stressigt att arbeta som sjuksköterska inom hemsjukvården. Detta skulle kunna leda till ökad delegering av arbetsuppgifter och på så sätt riskera att försämra vårdkvaliteten.
ABSTRACT
Aim: To describe how nurses working within the municipal home healthcare system rate their own competence and work satisfaction. Method: A descriptive cross-sectional study was conducted with 16 participants who were working as nurses within the municipal home healthcare system. A survey with five main categories and 48 questions were administrated and answered as an electronic document. The result is described with descriptive statistics. Results: Most of the nurses felt that they were satisfied with their competence. The most important aspect for a nurse working within home healthcare was attitude and approach, like showing consideration and take responsibility for given care. The majority of the participants were tired but felt satisfied after a work shift and they had a positive view of the work within the municipal home healthcare system but also said that it was a stressful work environment. Conclusion: Most of the participants felt tired but satisfied after a day’s work. The majority of the nurses felt satisfied with their competence and had a positive view of the work within the municipal home healthcare system. More than half of the participants said that it was stressful to work as a nurse within the municipal home healthcare, this could lead to a higher number of delegations which could jeopardize the quality of healthcare.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION... 1
Kompetens... 1
Formell och reell kompetens... 2
Delegering... 2
Arbetstillfredsställelse... 3
Arbetstillfredsställelse inom äldreomsorgen... 3
Trygghet och eget beslutstagande... 4
Möjligheten att påverka sin arbetssituation... 5
Problemformulering... 5 Syfte... 6 Frågeställning... 6 METOD... 6 Design... 6 Urval... 6 Datainsamlingsmetod... 7 Procedur... 8
Bearbetning och analys... 9
INTRODUKTION
Ett projekt finansierat av Sveriges kommuner och landsting har startat ett mobilt
hembesöksteam bestående av sjuksköterska och läkare i en kommun i Mellansverige. Detta team kan kontaktas för äldre över 65 år som råkat ut för akut sjukdom och har beviljats insats från kommunen. Målsättningen med detta projekt är att förbättra sjukvården för patienterna i hemmet så att de slipper besöka akutmottagning. Målet är även att förbättra sjuksköterskans arbetstillfredsställelse, detta genom att öka det kollegiala stödet och möjligheten att konsultera vården med en läkare. Projektet med mobilt hembesöksteam startade i september 2011.
Enligt Vligeher et al. (2009) har det på senare år skett en förändring inom sjukvården. Då människor är friskare och lever längre finns det behov av att vårda patienten i hemmet. Detta har lett till ett ökat behov av sjuksköterskor inom den kommunala vården. Dock råder det brist på dessa typer av sjuksköterskor vilket beror på en allt äldre arbetskår och bristande intresse för en karriär inom hemsjukvården.
Kihlgren, Forslund och Fagerberg (2006) menar att arbetet som sjuksköterska i
hemsjukvården är mycket betungande då det krävs hög medicinsk kompetens och förmågan att ta självtändiga beslut. De får ofta ta ett stort ansvar gällande patientens fortsatta vård. Det har också rapporterats att personalen upplever sin arbetssituation som stressig och otrygg. Enligt Häggström, Skovdahl, Fläckman, Kihlgren och Kihlgren (2005) får sjuksköterskorna inte tillräckligt med stöd och gehör från chefer och ledning, vilket resulterar i minskad arbetstillfredsställelse.
Kompetens
mellan sjuksköterskors kompetens och patienternas välmående, symtomminskning och chanser till överlevnad.
Formell och reell kompetens
Enligt SOSFS 1997:14 innebär formell kompetens någon som efter utbildning har en legitimation för yrket, till exempel en sjuksköterska. Annan sjukvårdspersonal som till exempel undersköterskor eller vårdbiträden innefattar oreglerade yrken och innehar vad man kallar reell kompetens. Reell kompetens innebär att de genom praktisk yrkeserfarenhet och fortbildning har lärt sig att utföra vissa typer av uppgifter. Personal med oreglerade yrken får inte utföra vissa typer av medicinska moment utan att verksamhetschefen har godkänt detta, samt att uppgiften har delegerats från en formellt kompetent kollega.
Delegering
För att arbetet ska vara tidseffektivt kan man inom sjukvården överlåta en arbetsuppgift till en annan vårdpersonal, vilket kallas delegering. Detta är inte optimalt utan kan i vissa fall
uppfattas som bristfällig organisation, eftersom det alltid ska finnas personal med rätt kompetens på arbetsplatsen. Personen som delegerar ansvarar för att personalen har rätt kvalifikation för att fullfölja handlingen. Dock är det personalen som utför handlingen som
ställs ansvarig och inför rätta om misstag sker (SOSFS 1997:14).
Arbetstillfredsställelse
Det finns många definitioner av begreppet arbetsstillfredställelse. Schultz och Schultz (1998) beskiver detta som att arbetstillfredsställelse är positiva och negativa känslor och attityder man har till sitt arbete och sin arbetssituation.
Om man är tillfreds med sitt arbete beror detta på en mängd olika faktorer. Dessa kan vara arbetsrelaterade eller personliga. Arbetsledning, chefer, kollegor, arbetsuppgifter eller antal timmar på jobbet är faktorer som påverkar. De personliga kan vara kön, ålder, hälsa, social status och arbetslivserfarenhet. Arbetstillfredsställelse kan ses från två olika perspektiv. Den ena är helhetssynen, den allmänna uppfattningen och den andra har fokus på de olika delarna relaterade till arbetet. Det kan vara att de anställda upplever att de är tillfredsställda med arbetsuppgifterna men missnöjda med annat, till exempel att lönen är för låg (Spector, 2007). Schultz och Schultz (1998) menar att det finns ett samband med att trivas och att prestera bra på sin arbetsplats. Hög prestationsnivå ökar arbetstillfredsställelsen och inte tvärtom. För att en arbetsplats ska fungera optimalt bör det råda en god personalpolitik där man som anställd är delaktig och har möjlighet att påverka de beslut som fattas. Klyftan mellan ledning och personal ska vara så liten som möjligt så beslut kan fattas utan omvägar. Arbetsmiljön ska vara gynnsam och anpassad för de uppgifter som skall utföras. En arbetsplats som satsar på sin personalpolitik har enligt Schultz och Schultz (1998) de bästa förutsättningarna att nå de mål som eftersträvas.
I Hälso- och sjukvårdslagens §2 framgår det att det ska finnas den personal, de lokaler och den specifika utrustning som behövs för att god vård skall kunna utföras. Vårdgivaren har det yttersta ansvaret för att skapa en förutsättning för en god och patientsäker vård. Enligt
patientsäkerhetslagen 6 kap. §2 är det sjukvårdspersonalens eget ansvar att fullfölja sina arbetsuppgifter och att arbetet sker enligt vetenskaplig och beprövad erfarenhet.
Arbetstillfredsställelse inom äldreomsorgen
Det har skett organisatoriska förändringar gällande äldreomsorgen i Sverige de senaste
förändringen. Det framgick också att de föredrog att diskutera problem med andra sjuksköterskor istället för annan vårdpersonal, eftersom dessa inte hade den medicinska kompetensen som krävdes. Enligt Josefsson och Hansson (2011) var stödet kollegor emellan mycket viktigt eftersom de ofta fick arbeta ensamma utan kontakt med läkare. Majoriteten tyckte att det behövdes flera sjuksköterskor eftersom arbetsbördan var så stor och att de ofta fick ta egna beslut gällande medicinska åtgärder. Sjuksköterskorna tyckte också att det fanns lite intresse från ledningen gällande förbättring av arbetsvillkor och arbetssituation.
Hallin och Danielsson (2006) har beskrivit sjuksköterskans dagliga arbete. I studien framkom det att sjuksköterskorna upplevde arbetet som mycket ojämnt, ena dagen kunde det vara mycket stressigt och kaosartat medan arbetet var tillfredställande en annan dag. Hur dessa svängningar påverkade sjuksköterskorna berodde ofta på erfarenheter av arbetet. De dagar då arbetet flöt på beskrev sjuksköterskorna det som att det fanns tid till varje patient, att det fanns ett bra samarbete kollegor emellan och att vården var av god kvalitet. Antalet patienter och ökat krav på dokumentation var faktorer som bidrog till stress och missnöje. Det fanns ett tydligt behov för sjuksköterskorna att hitta sitt egna personliga sätt att utföra sitt dagliga arbete på, där de får planera och prioritera mer självständigt. Enligt Hallin och Danielsson (2006) behövs det stöd under utbildningen och kontinuerligt i yrket för att göra dagens sjuksköterskor trygga i sin yrkesroll.
I en studie gjord av Hasson och Arnetz (2007) undersöktes sjuksköterskors uppfattning om sin egen kompetens, arbetsbelastning och arbetstillfredsställelse på äldreboende och i
hemsjukvården. Enligt författarna visade det sig att sjuksköterskorna i de båda vårdmiljöerna saknade möjligheten till kompetensutveckling i arbetet vilket ledde till minskad
arbetstillfredsställelse. Josephson, Lindberg, Voss, Alfredsson och Vingård (2008) visar på att sjuksköterskor som känner sig missnöjda med vården av patienten hade större tendens till att säga upp sig. Även långtidssjukskrivningar ökade om sjuksköterskorna kände sig missnöjda över sin arbetssituation. Vligeher et al. (2009) undersökte arbetstillfredsställelsen och den egenskattade kompetensen hos belgiska sjuksköterskor inom hemsjukvården. De fann att 90,8% skattade sig som kompetenta eller mycket kompetenta och lika många uppgav att de kände sig tillfredställda med sitt arbete. Ungefär hälften av de tillfrågade upplevde sin arbetssituation som hektisk.
Trygghet och eget beslutstagande
hem till en sjuk patient. Det krävs mycket erfarenhet och det ställs höga krav på den medicinska kompetensen för att göra korrekta bedömningar om en patients tillstånd.
Sjuksköterskorna får ofta ta självständiga beslut då de inte alltid har tillgång till en läkare att konsultera med. I studien framkom tre gemensamma faktorer som ökade tryggheten i
sjuksköterskornas arbetssituation; medicinsk kompetens, god kunskap om patienten och en gynnsam arbetsmiljö. Om sjuksköterskan saknade tillräcklig medicinsk kompetens påverkade detta beslutsfattandet. Trygghet i arbetsrollen var en grund för ett korrekt beslutsfattande.
Möjligheten att påverka sin arbetssituation
Enligt Kihlgren et al. (2006) upplevde sjuksköterskor i hemsjukvården sitt arbete som
slitsamt, ensamt och känslomässigt påfrestande. Sjuksköterskorna ansåg att de inte fick något gehör från chefer och ledningsgrupper angående den bristande arbetssituationen. De saknade även möjligheten att påverka de beslut som fattades vilket skapade otrygghet och frustatration i arbetet. Kihlgren et al. (2006) intervjuade även cheferna till dessa sjuksköterskor. Cheferna kunde förstå deras frustration men tyckte att otryggheten hos personalen låg hos individens personlighet och kompetensnivå. Studiens slutsats var att det krävs en organiserad ledning och en lyhördhet från cheferna för att sjuksköterskorna ska känna sig tillfredställda med sin arbetssituation.
McGilton, Hall, Wodchis och Petroz (2007) har undersökt om det finns något samband mellan relationen till sin närmaste chef och arbetstillfredsställelse. Många anställda saknade ett starkt ledarskap och såg detta som ett hinder för förbättrad vårdkvalitet. De undersökte även vilka faktorer som påverkar personalens stressnivå. Personalbemanning,
arbetsbelastning, socialt klimat och kommunikationsmönster var faktorer som framkom. Juthberg och Sundin (2010) har beskrivit kommunalt anställda sjuksköterskors känslor gällande sitt arbete och sina patienter. Enligt studien framkom det att sjuksköterskor upplever sig fångad i en kamp mellan ansvar och befogenheter, och har ofta en känsla av
otillräcklighet. De upplever sig otillräckligt kompetenta och har en rädsla för att avslöja sig själva. Arbetssituationen känns splittrad då arbetet svävar mellan regler och dåligt samvete för patients välbefinnande.
Problemformulering
stressig och otrygg. De arbetar ofta ensamma och det ställs höga krav på den medicinska kompetensen för att göra korrekta bedömningar gällande patientens tillstånd. Tidigare forskning visar även på att sjuksköterskorna efterlyser möjlighet till kompetensutveckling. Med denna studie avser författarna att beskriva sjuksköterskorna inom den kommunala hemsjukvårdens egenskattade kompetens och arbetstillfredsställelse.
Syfte
Syftet med denna studie är att beskriva hur sjuksköterskor inom den kommunala
hemsjukvården skattar sin kompetens och arbetstillfredsställelse innan införandet av det mobila hembesöksteamet.
Frågeställning
Vilka färdigheter/faktorer anser sjuksköterskor inom hemsjukvården är de viktigaste för att vara tillräckligt kompetent för yrket?
Upplever sjuksköterskor inom hemsjukvården att de har tillräcklig kompetens för sina arbetsuppgifter?
Hur skattar sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård sin arbetstillfredsställelse?
METOD
Design
Deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats.
Urval
arbetat i 36 år. Tiden de hade arbetat inom hemsjukvården varierade från åtta månader till 19 år.
Datainsamlingsmetod
Data insamlades med en enkät som besvarades av de tillfrågade sjuksköterskorna. Enkäten, The Belimage-instrument for homecare (Vliegher et al., 2009) är utvecklat och använt i Belgien och forskargruppen har beviljats tillstånd att översätta och att använda den. Den ursprungliga enkäten består av 51 frågor. Den belgiska enkäten anses ha god
innehållsvaliditet då den är framtagen av en expertpanel inom området för hemsjukvård (Vliegher et al., 2009). Enkäten är översatt till svenska sedan tillbaks till engelska för att på så sätt undvika eventuella språkförbistringar. Formuläret är modifierat för att passa svenska förhållanden: frågor kring grund- och påbyggnadsutbildning har justerats; huvudfråga om finansiella och strukturella åtgärder för att åtgärda bristen på sjuksköterskor i Belgien är borttagen. Den svenska versionen ”The Belimage-instrument for homecare: Swedish version”, består av 48 huvudfrågor gällande fem delområden: personliga uppgifter (19 huvudfrågor), utbildning och kompetens (7), omvårdnad utförd av sjuksköterskor (7), team/vårdlag (1), vårdsammanhang (14). Enkäten har även kompletterats med sex stycken studiespecifika frågor. Svarsalternativ ges på nominala (2-5 svarskategorier/flervalssvar med 2-11 olika svarsalternativ) respektive ordinala skalnivåer (verbal skala med 4-5
svarsalternativ). De verbala skalorna rangordnas från 0-3/4, där lågt värde indikerar ett
negativt svar och ett högt värde ett positivt. Frågorna gällande ”sjuksköterskornas känsla efter ett arbetspass” och ”sjuksköterskornas bild av arbetet inom hemsjukvården” har omvänd ordning. Lågt värde indikerar ett positivt svar och högt värde negativt. Varje område beskrivs
mer detaljerat nedan.
• Personliga uppgifter
Här ingår bland annat frågor om utbildningsgrad, hur länge personen har arbetat som sjuksköterska och anställningsform.
• Utbildning och kompetens
Mer specifika frågor om utbildning. Vad anses ha bidragit till att utveckla
sjuksköterskans kompetens. Hur trygg de känner sig i sin roll som sjuksköterska i specifika situationer som till exempel instrumentellt tekniska och kognitiva färdigheter samt sociala och kommunikativa förmågor.
I denna kategori ombeds personen att rangordna hur viktigt de upplever olika specifika omvårdnadsåtgärder är som exempelvis: stödja och vägleda anhöriga eller att främja patientens väl genom en god vårdrelation.
• Team/vårdlag
Den tillfrågade ombeds att svara på om de håller med eller inte gällande olika påståenden rörande sin arbetssituation, relation till chefer och kollegor. • Vårdsammanhang
Här ombeds den tillfrågade att bland annat svara på vad de har för bild av sig själv som sjuksköterska och vad samhället har för bild av sjuksköterskor inom
hemsjukvården.
Enkäten administrerades som elektroniskt dokument, via Adobe Acrobat. Fördelen med enkäter framför intervjuer är att det är kostnadseffektivt och att de går snabbt att administrera (Bryman, 2009). Svarsfrekvensen tenderar att bli högre om enkäten administreras i
pappersformat samt att de ofta blir mer korrekt ifyllda (Cole, 2005). I denna studie skickades enkäten ut via e-post, då detta ansågs vara mer kostnads- och tidseffektivt. Föreliggande studie belyser nio huvudfrågor inom tre delområden, studiespecifika frågor (en fråga), utbildning och kompetens (tre frågor) samt vårdsammanhang (fem frågor).
Procedur
Projektet ”Mobilt hembesöksteam och direktinläggningar” drivs av kommunen i ett samarbete med tillhörande landsting. Universitetet har fått i uppdrag av kommunen att utvärdera detta projekt. Via kommunen har e-postadresser till alla sjuksköterskor som arbetar inom
kommunen lämnats ut till forskargruppen.
Information om studien och tillfrågan om att delta skickades via e-post i november 2011, se Bilaga 1. I informationsbrevet står det beskrivet att deltagandet är frivilligt och att
sjuksköterskan accepterar deltagande genom att besvara och returnera utskickad enkät elektroniskt eller via sedvanlig post. Enkäten bifogades i separat e-postmeddelande. För att optimera deltagandet skickades tre påminnelser ut. Mätningen ägde rum när det mobila hembesöksteamet redan hade startat sin verksamhet. Då denna studie syftar till att undersöka arbetstillfredsställelse och egenskattad kompetens innan införandet av det mobila
Bearbetning och analys
Data från de insamlade enkäterna matades in i och bearbetades med hjälp av
statistikprogrammet SPSS. Resultatet på samtliga frågeställningar beskrivs med deskriptiv statistik, med hjälp av genomsnittsvärden och spridningsmått. På de frågor som ingick i studien var svarsfrekvensen 100 %. Resultatet redovisas i löpande text samt i tabeller och figurer.
Etiska överväganden
De etiska problem som kan uppstå är att deltagare känner oro att deras identitet inte är skyddad. Detta kan leda till att de avstår att medverka i studien för att de är oroliga att
eventuella negativa åsikter ska påverka deras arbetsgivare eller arbetskollegor. Dessa möjliga etiska problem hanterar vi genom att informera de tillfrågade personerna att deltagandet i studien är frivilligt och kan när som helts avbrytas utan att nämna någon orsak. Information om studien och tillfrågan om att delta skickades via e-post. Sjuksköterskan accepterade
deltagandet genom att besvara och returnera enkäten elektronisk eller via post. Inga obehöriga får tillgång till informationen och det är universitetet som är personuppgiftsansvariga för studien.
RESULTAT
Kompetens
Färdigheter/faktorer som deltagarna anser vara viktigast för att vara en kompetent sjuksköterska inom hemsjukvården
Den aspekt som värderades högst för att vara en kompetent sjuksköterska var attityd och förhållningssätt och hade en median på 3,0, tio av de sexton deltagarna ansåg att denna aspekt var av ”prioriterad betydelse”, se Figur 1. Beträffande betydelsen av kunskap och insikt låg medianen på 2,5, se Tabell 1. Medianen var 2,0 gällande praktiska och tekniska kunskaper, tänka och reflektera, social förmåga samt organisatoriska färdigheter. Ingen av deltagarna ansåg att någon av färdigheterna var mindre viktig.
Figur 1. Betydelse av olika aspekter för att vara en kompetent sjuksköterska inom
Tabell 1. Betydelser av olika aspekter för att kunna arbeta som kompetent sjuksköterska inom
hemsjukvården.
Variabler n % Median Typvärde Min/max Kunskap och insikt 16 2,5 2 2/3
Mindre viktigt 0
Viktigt 0
Mycket viktigt 50
Prioriterad betydelse 50
Praktiska och tekniska 16 2,0 2 1/3 erfarenheter Mindre viktigt 0
Viktigt 12,5 Mycket viktigt 50
Prioriterad betydelse 37,5 Tänka och reflektera 16 2,0 2 1/3 Mindre viktigt 0 Viktigt 6,3 Mycket viktigt 56,2 Prioriterad betydelse 37,5 Sociala förmågor 16 2,0 2 2/3 Mindre viktigt 0 Viktigt 0 Mycket viktigt 68,8 Prioriterad betydelse 31,2 Organisatoriska färdigheter 16 2,0 1 1/3 Mindre viktigt 0 Viktigt 43,8 Mycket viktigt 37,5 Prioriterad betydelse 18,7 Attityd och förhållningssätt 16 3,0 3 2/3 Mindre viktigt 0
Upplevd trygghetskänsla när de tillfrågade sjuksköterskorna inom hemsjukvården tillämpade färdigheter inom kategorin ”Attityd och förhållningssätt”
På frågan om hänsynsfullhet (visa medkänsla, vara vänlig, bry sig om och så vidare) låg medianen på 4,0 och majoriteten av deltagarna kände sig ”helt trygga” i detta förhållningssätt, se Tabell 2. Att ta ansvar för given vård hade en median på 3,5. Hälften av deltagarna i
Tabell 2. Trygghet i att tillämpa färdigheter inom kategorin ”förhållningssätt och attityder”
Variabler n % Median Typvärde Min/max
Ta ansvar för given vård 16 3,5 4 2/4
Inte trygg 0
Mer otrygg än trygg 0
Mer trygg än otrygg 18,8 Trygg 31,2 Helt trygg 50
Hänsynsfullhet 16 4,0 4 3/4 Inte trygg 0
Mer otrygg än trygg 0
Mer trygg än otrygg 0
Trygg 6,2 Helt trygg 93,8 Professionell relation till patienten 16 3,5 3 3/4 Inte trygg 0
Mer otrygg än trygg 0
Mer trygg än otrygg 0
Trygg 50
Helt trygg 50
Kunna hålla balans mellan personligt 16 3,0 3 3/4 engagemang och tillbörlig distans Inte trygg 0
Mer otrygg än trygg 0
Mer trygg än otrygg 6,2 Trygg 62,5 Helt trygg 31,3 Kritiskt förhållningssätt 16 3,0 3 3/4 Inte trygg 0
Mer otrygg än trygg 0
Mer trygg än otrygg 18,8 Trygg 62,4 Helt trygg 18,8 Vetenskaplig hållning 16 2,0 3 3/4 Inte trygg 0
Mer otrygg än trygg 25
Mer trygg än otrygg 31,3 Trygg 43,7 Helt trygg 0
Tala för organisationen 16 3,0 3 3/4 Inte trygg 0
Mer otrygg än trygg 12,5 Mer trygg än otrygg 31,3
Trygg 43,7
Sjuksköterskorna inom hemsjukvårdens egenskattade kompetens relaterat till sina arbetsuppgifter
Medianen låg på 3,0 hos de tillfrågade gällande deras uppfattning av sin kompetens i relation till aktuella arbetsuppgifter, hälften ansåg att de hade ”mer än tillfredställande” kompetens. Endast en av deltagarna i studien ansåg sig ha ”inte helt tillfredställande” kompetens, se Figur 2.
Figur 2. Upplevd kompetens i förhållande till aktuella arbetsuppgifter, n=16.
Medianen var 3,0 gällande möjligheten att konsultera en kollega då de kände sig osäkra i sin egen bedömning av patientens hälsotillstånd. Drygt hälften av deltagarna uppgav att de upplevde situationen ”mer än tillfredställande”, se Tabell 3.
Gällande bedömning av möjlighet att konsultera en läkare var medianen 2,0. Det var lika många som upplevde möjligheten att konsultera läkare som ”inte helt tillfredsställande” som ”mer än tillfredsställande”, se Tabell 3.
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Inte alls
Tabell 3. Upplevd kompetens och möjlighet att konsultera kollegor och läkare.
Variabler n % Median Typvärde Min/max
Vad anser du om din 16 3,0 3 1/4 kompetens i förhållande till
dina arbetsuppgifter?
Inte alls tillfredsställande 0 Inte helt tillfredsställande 6,3
Tillfredsställande 37,4
Mer än tillfredsställande 50 Mycket tillfredsställande 6,3
Hur bedömer du möjligheten 16 3,0 3 1/4
till att konsultera en kollega när du är osäker i din bedömning av en boende/ brukares hälsotillstånd?
Inte alls tillfredsställande 0 Inte helt tillfredsställande 6,3
Tillfredsställande 6,3
Mer än tillfredsställande 62,5 Mycket tillfredsställande 24,9
Hur bedömer du möjligheten 16 2,0 1 1/3
till att konsultera läkare?
Inte alls tillfredsställande 0 Inte helt tillfredsställande 37,5
Tillfredsställande 25
Arbetstillfredsställelse
Hur sjuksköterskan bäst beskriver sin känsla efter ett arbetspass
Medianen för frågan låg på 1,0 (typvärde=1 min/max=0/1). Alla sjuksköterskor kände sig nöjda efter ett avslutat arbetspass. Sju deltagare kände sig nöjda med ett väl utfört arbete (svarsalternativ 0), nio ansåg sig trötta men nöjda. Ingen av de deltagande kände sig modfälld efter ett arbetspass (svarsalternativ 3).
Om sjuksköterskorna i hemsjukvården är nöjd rent allmänt med sitt arbete idag
Medianen för frågan om sjuksköterskorna är allmänt nöjda med sitt arbete var 2 (typvärde=2 min/max=1/3). Sju av deltagarna var nöjda och sex mycket nöjda med sitt arbete. Tre av deltagarna var missnöjda med sitt arbete. Ingen av personerna tyckte sig vara mycket missnöjd med sitt arbete, se Figur 3.
Figur nr 3. Hur nöjda sjuksköterskorna i hemsjukvården är rent allmänt med sitt arbete idag,
n=16 0 1 2 3 4 5 6 7 8
Påstående gällande bland annat yrkesval, utbildning och arbetsmiljö
Deltagarna i studien fick svara på om de höll med om vissa påståenden gällande olika faktorer relaterat till sjuksköterskeyrket. Samtliga alternativ de höll med om kryssades i, maximalt kunde varje påstående då få 16 poäng. Samtliga deltagare i studien ansåg sig vara stolta över att vara sjuksköterska, 10 av de 16 deltagarna uppgav att det var en stressig miljö att vara i, se Figur 4.
Figur 4. Svarsfrekvens angående påståenden gällande yrkesval, utbildning och arbetsmiljö,
n=16 0 2 4 6 8 10 12 14 16
Om någon jag känner väl överväger att utbilda
sig till sjuksköterska skulle jag rekommendera det.
Om jag @ick göra om mitt val skulle jag
välja samma utbildning igen.
I den miljön där jag arbetar upplever jag det som stressigt att vara sjuksköterska
inom hemsjukvården.
I mitt nuvarande vårdsammanhang kan jag oftast ge den
vård jag vill ge.
Rent allmänt är jag stolt över att vara
Vad sjuksköterskorna inom hemsjukvården planerar att göra åt sin arbetssituation det närmsta året
Ingen av deltagarna i studien uppgav att de skulle sluta arbeta som sjuksköterska, nio av deltagarna uppgav att de inte skulle förändra något i sin rådande arbetssituation, se Figur 5.
Figur 5. Vad deltagarna planerar att göra åt sin rådande arbetssituation det närmsta året,
n=16
Sjuksköterskornas bild av arbetet inom hemsjukvården
Nio av deltagarna i studien hade en positiv bild av arbetet inom hemsjukvården
(svarsalternativ 0, median=0,0 typvärde=0 min/max=0/2). Ingen av de tillfrågade hade en enbart negativ bild av arbetet (svarsalternativ 3), dock hade tre stycken en mer negativ än positiv bild av arbetet.
0 2 4 6 8 10
Jag ska inte ändra något i min nuvarande arbetssituation.
Begära för@lyttning till ett annat boende/distrikt, men inom samma organisation.
Arbeta i samma position men inom en annan organisation för hemsjukvård. Försöka förbättra min position inom organisationen. Förändra hemsjukvårdsorganisationen för att förbättra
min position.
Arbeta som sjuksköterska men inte inom en organisation för hemsjukvården. Gå ned i arbetstid som sjuksköterska inom
hemsjukvården.
Byta jobb och välja ett arbete där det inte ställs krav på sjuksköterskeutbildning.
Bli egen företagare som sjuksköterska inom hemsjukvården.
DISKUSSION
Syftet med denna studie var att beskriva hur sjuksköterskor inom den kommunala
hemsjukvården skattar sin kompetens och arbetstillfredsställelse. I resultatet framkom det att de flesta sjuksköterskorna i studien kände sig tillfredställda med sin kompetens. Den
viktigaste aspekten för en sjuksköterska som jobbar inom hemsjukvården ansågs vara attityd och förhållningssätt, såsom att visa hänsyn och ta ansvar för given vård. Majoriteten av
deltagarna i studien kände sig trötta men nöjda efter ett avslutat arbetspass och hade en positiv bild av arbetet inom hemsjukvården.
Resultatdiskussion
Kompetens
Studier har visat att det finns ett direkt samband mellan sjuksköterskors kompetens och patientens välmående och chanser till överlevnad (Aiken et al. 2012). Resultatet gällande vilka aspekter som hade betydelse för att kunna arbeta som kompetent sjuksköterska inom hemsjukvården värderades ”attityd/förhållningssätt” högst. ”Kunskap och insikter” värderades näst högst. Hälften av de tillfrågade tyckte att ”praktiska och tekniska erfarenheter” var en mycket viktig aspekt och mindre än hälften tyckte att den var av prioriterad betydelse. Enligt Kristoffersen (2005) är det samspelet mellan teoretisk kunskap och klinisk erfarenhet som utvecklar sjuksköterskornas kompetens och den medicinska kunskapen är en förutsättning för att bedriva patientsäker vård. Ingen av de sex aspekterna värderades som mindre viktigt. Utifrån resultatet kan det antas att en god attityd/förhållningssätt, kunskap och
praktiska/tekniska erfarenheter är de faktorer som har betydelse för att vara en kompetent sjuksköterska inom hemsjukvården, vilket stämmer överens med litteratur och tidigare forskning.
Vligeher et al. (2009) undersökte egenskattade kompetensen hos belgiska sjuksköterskor inom hemsjukvården, de fann att 90,8% skattade sig som kompetenta eller mycket
kompetenta i förhållande till sina arbetsuppgifter. I denna studie uppskattade mer än hälften av de tillfrågade sjuksköterskorna sig erhålla ”mer än tillfredställande kompetens” i
De tillfrågade sjuksköterskorna fick även besvara hur trygga de kände sig när de tillämpade olika färdigheter. Det framkom att majoriteten av de tillfrågade ansåg sig vara ”helt trygg” gällande hänsynsfullhet, som till exempel att visa medkänsla, vara vänlig och bry sig om patienten. Fyra personer av 16 ansåg sig vara ”mer otrygg än trygg” gällande vetenskaplig hållning som till exempel att hålla sig à jour och anpassa sig till utvecklingen. Ingen av de tillfrågade svarade att de var ”helt trygg” med detta. Enligt Hasson och Arnetz (2007) har det visat sig att sjuksköterskor saknar tid till förbättringsarbeten och att ta del av vetenskapliga artiklar under arbetstid, det fick i sådant fall utföras på fritiden. Detta hindrade
sjuksköterskornas utveckling gällande kompetens inom professionen. Då ingen av deltagarna i studien kände sig helt trygg med den vetenskapliga hållningen skulle detta kunna leda till brister i kvalitetsförbättringen inom hemsjukvården. Detta strider då mot
patientsäkerhetslagen 6 kap. §2 där det framgår att det är sjukvårdspersonalens ansvar att arbetet sker vetenskaplig och beprövad erfarenhet. Hälften av de tillfrågade ansåg sig vara ”helt trygga” och resterande ansåg sig vara ”trygga” gällande att upprätthålla en professionell relation till patienten (kunna ingå förtroende relation, lyssna empatiskt, samtala om etiska frågor osv.) Det har visat sig att självtillit och trygghet i arbetsrollen är en grund för ett korrekt medicinsk beslutsfattande gällande patientens fortsatta vård (Kihlgren et al. 2003). Kihlgren et al. (2003) har skrivit att sjuksköterskor i hemsjukvården är en utsatt grupp då det ofta krävs mycket erfarenhet för att göra rätt bedömning gällande patientens fortsatta vård. Sjuksköterskorna får ofta ta ett stort medicinsk ansvar då det inte alltid finns tillgång till läkare att konsultera med. Tio av 16 tillfrågade sjuksköterskor i studien tyckte att möjligheten till att konsultera med sjuksköterskekollegor om de var osäkra på en patients hälsotillstånd, var ”mer än tillfredställande”. Det var jämnt fördelat bland deltagarna där hälften ansåg det ”mer än tillfredsställande” och andra hälften ”inte helt tillfredsställande” gällande möjligheten att konsultera med läkare. Det kan då antas att sjuksköterskorna i hemsjukvården är
tillfredsställda med det kollegiala stödet mellan sjuksköterskor men att möjligheten att konsultera med läkare skulle kunna förbättras.
Arbetstillfredsställelse
som enligt Saccomano och Pinto-Zipp (2011) skulle kunna äventyra vårdkvaliteten då
arbetsuppgiften utförs av en vårdpersonal som saknar formel kompetens. I denna studie ansåg ungefär hälften av sjuksköterskorna sig vara ”nöjda med ett väl utfört arbete” efter ett avslutat arbetspass. Ingen ansåg sig vara ”slutkörd och modfälld” eller ”modfälld och beklämd” över vad de kunnat göra för sina patienter. Mer än hälften ansåg sig dock vara ”trötta men nöjda” efter ett avslutat arbetspass. Stress är en faktor som skulle kunna leda till att öka antalet delegeringar och detta i sin tur riskera att försämra vårdkvaliteten (Saccomano & Pinto-Zipp, 2011).
Ungefär en tredjedel av sjuksköterskorna i studien ville inte fortsätta sitt arbete inom
hemsjukvården och hälften ville göra förändringar gällande arbetssituationen. Enligt Kihlgren et al. (2006) beror otillfredsställd arbetssituation bland annat på bristande stöd från chefer och ledningsgrupper. I den studien beskrev sjuksköterskorna att de saknade delaktighet och möjligheten att påverka besluten som fattades, vilket skapade otrygghet och frustration i arbetet. Faktorer som påverkade arbetsstillfredsställelse var personalbemanning,
arbetsbelastning, socialt klimat och öppna kommunaktionsmönster (McGilton et al. 2007). I enkäten frågades det aldrig om sjuksköterskornas uppfattning om chefer och ledning. Då detta är en viktig faktor gällande arbetstillfredsställelse bör ytterligare studier inom detta område göras.
Majoriteten av de tillfrågade hade en positiv bild av sjuksköterskans arbete inom hemsjukvården och de flesta ansåg sig kunna ge den vård de ville till patienten. Detta stämmer överens med tidigare studier där det har visat sig att majoriteten av sjuksköterskor i hemsjukvården är tillfredsställda med sitt arbete även fast de anser att arbetsmiljön ofta är hektisk (Vligher et al. 2009).
Metoddiskussion
Studien hade en stor urvalsgrupp då de enda inklusionskriteriet var att sjuksköterskorna skulle arbeta inom den kommunala hemsjukvården under tiden för studien. Det visade sig dock svårt att få aktuella listor på anställda sjuksköterskor från kommunen och det var oklart om
samtliga på listorna fortfarande arbetade inom hemsjukvården. Enligt Bryman (2009) så minskar svarsfrekvensen på enkäter i jämförelse med intervjuer samt att det tar lång tid att få svar från deltagarna i studien. Vid tiden för studien hade endast 16 svar kommit in till
skulle bli högre om fler påminnelser skickats ut. Enligt Cole (2005) ökar svarsfrekvensen med pappersenkäter i jämförelse med elektroniska enkäter, pappersenkäter blir även mer korrekt ifyllda än elektroniska enkäter. Vid användandet av elektroniska enkäter krävs det även att mottagaren har rätt instrument, dator och program, för att kunna läsa och svara på enkäten (Bäckström & Nilsson, 2001). Den låga svarsfrekvensen gör att resultatet ej kan generaliseras på en större population. Samtliga av de som svarat var kvinnor. Det är oklart om detta på något sätt kan ha påverkat resultatet, dock var det stor variation i hur länge de arbetat som sjuksköterska och inom hemsjukvården. Enkäten verkade lätt att förstå då samtliga deltagare hade besvarat de frågor som ingick i studien. I slutet på enkäten fanns möjligheten att
framföra sin åsikt om frågeformuläret, ingen av de 16 deltagarna hade skrivit något. Eftersom att enkäten distribuerades och besvarades efter att det mobila hembesöksteamet redan införts krävdes det att deltagarna tänkte tillbaks på hur de upplevde situationen innan införandet. Detta är något som skulle kunna bidra till missvisande svar. Ytterligare studier med högre svarsfrekvens och större variation i könsfördelningen av deltagarna behövs för att kunna få en mer rättvisande och mer generaliserbar blick över sjuksköterskornas arbetstillfredsställelse och kompetens.
Kliniska implikationer
Studien visar som tidigare nämnts att majoriteten av deltagarna var allmänt nöjda med sin arbetssituation men att de upplevde den som stressig. Det är viktigt att minska stressen på de anställda inom hemsjukvården för att på så sätt öka deras arbetstillfredsställelse. Josephson och medarbetare (2008) menar på att långtidssjukskrivningar ökar då de anställda känner sig missnöjda med sin arbetssituation. Hälften av deltagarna i studien kände sig inte helt
tillfredställda med möjligheten att konsultera läkare, detta är något som skulle kunna öka stressen hos sjuksköterskorna. Det mobila hembesöksteamet är en åtgärd som
förhoppningsvis skulle kunna förbättra möjligheten att konsultera läkare i situationer då sjuksköterskan känner sig osäker och på så sätt minska stressen. Det är i övrigt svårt att säga vad som skulle behöva förbättras för att minska stressen hos sjuksköterskorna och ytterligare studier behövs där sjuksköterskorna tillfrågas om vad de själva anser skulle behöva förändras för att uppnå en mindre stressig arbetssituation.
Slutsats
Efter ett avslutat arbetspass kände de flesta sig nöjda med sitt arbete men trötta. Över hälften av de tillfrågade uppgav att det var en stressigt att arbeta som sjuksköterska inom
REFERENSLISTA
Aiken, LH., Sermeus, W., Van den Heede, K., Sloane, DM., Busse, R., McKee, M,…Kutney-Lee, A. (2012). Patient safety, satisfaction, and quality of hospital care: cross sectional surveys of nurses and patients in 12 countries in Europe and the United States. British
Medical Journal, 20(344), 1717. doi: 10.1136/bmj.e1717.
Bryman, A. (2009). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bystedt, M., Eriksson, M. &Wilde-Larsson, B. (2011). Delegation within municipal health care. Journal of Nursing Management, 19(4), 534-41. doi: 10.1111/j.1365-2834.2010.01202 Bäckström, C. & Nilsson, C. (2001). Webbenkäter - tillförlitlig tillämpning? Examensarbete, grundnivå. Mitthögskolan. Hämtat den 5 januari, 2012, från
http://www.modsurvey.org/text/webenk.pdf
Cole, S. T. (2005). Comparing mail and web-based survey distribution methods: results of surveys to leisure travel retailers. Journal of Travel Research, 43(4), 422-30. doi:
10.1177/0047287505274655
Etikprövningsnämnden. (2011). Personuppgifter i forskningen - vilka regler gäller? Stockholm: Etikprövningsnämnden. Hämtad 18 januari, 2012, från
http://www.epn.se/media/9422/faktabroschyr-pul-forskning.pdf
Hallin, K. & Danielsson, E. (2006). Registered nurses’ experiences of daily work, a balance between strain and stimulation: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies,
44 (7), 1221-1230. doi: org/10.1016/j.ijnurstu.2006.05.011
Hasson, H. & Arnetz, J.E. (2008). Nursing staff competence, work strain, stress and
satisfaction in elderly care: a comparison of home-based care and nursing homes. Journal of
Clinical Nursing, 17(4), 468-81. doi: 10.1111/j.1365-2702.2006.01803.x
Häggström, E., Skovdahl, K., Fläckman, B., Kihlgren AL. & Kihlgren, M. (2005).
Josefsson, K. & Hansson, M. (2011). To lead and to be led in municipal elderly care in Sweden as perceived by registered nurses. International Journal of Nursing Studies, 19(4), 498-506. doi: 10.1111/j.1365-2834.2011.01228.
Josefsson, K., Sonde, L., Winblad, B. & Wahlin, R. (2007). Work situation of registered nurses in municipal elderly care in Sweden: a questionnaire survey. Department of Health
Sciences, 44(1), 71-82. doi: org/10.1016/j.ijnurstu.2005.10.014
Josephson, M., Lindberg, P., Voss, M., Alfredsson, L. & Vingård, E. (2008). The same factors influence job turnover and long spells of sick leave—a 3 year follow-up of Swedish nurses.
European Journal of Public Health, 18(4), 380-5. doi: 10.1093/eurpub/ckn009
Juthberg, C. & Sundin, K. (2010). Registered nurses' and nurse assistants' lived experience of troubled conscience in their work in elderly care--a phenomenological hermeneutic study.
Department of Nursing. 47(1), 20-9. doi: org/10.1016/j.ijnurstu.2009.06.001
Kihlgren, A., Forslund, K. & Fagerberg, I. (2006). Managements’ perception of community nurses’ decision-making processes when referring older adults to an emergency department.
Journal of Nursing Management, 14(6), 428-436. doi: 10.1111/j.1365-2934.2006.00642.x
Kihlgren, A.L, Fagerberg, I., Skovdahl, K. & Kihlgren, M. (2003). Referrals from home care to emergency hospital care: basis for decisions. Journal of Clinical Nursing, 12(1), 28-36. doi: 10.1046/j.1365-2702.2003.00682.x
Kristoffersen, N. J. (2005). Omvårdnad – kunskap och kompetens. Grundläggande
omvårdnad, del 1 (ss. 215-58). Stockholm: Liber.
McGilton, KS., Hall, LM., Wodchis, WP. & Petroz, U. (2007). Supervisory Support, Job Stress, and Job Satisfaction Among Long-term Care Nursing Staff. The Journal of Nursing
Administration. 37(7/8), 366-372. doi: 10.1097/01.NNA.0000285115.60689.4b
Rönnqvist, D. (2001). Kompetensutveckling i praktiken - ett samspel mellan ledning, yrkesgrupper och omvärld. En studie av strategier för kompetensutveckling inom hälso- och
sjukvård. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap, avhandling
81.
Saccomano, SJ. & Pinto-Zipp, G. (2011). Registered nurse leadership style and confidence in delegation. Journal of Nursing Management, 19(4), 522-33. doi:
Schultz, D & Schultz, SE. (1998). Psychology and work today: an introduction to industrial
and organizational psychology. Upper Sadle River, N.J: Prentice -Hall
Socialstyrelsen. (1996). Ädelreformen. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 25 mars, 2012, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer1996/1996-15-2
Socialstyrelsen. (1997). Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och
tandvård. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 28 mars, 2012, från
http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/1997-14
Spector, P. (1997). Job satisfaction: application, assessment, cause and consequences. USA: Thousands Oak.
Vliegher, K.D., Milisen, K., Wouters, R., Scheepmans, K., Paquay, L., Debaillie, R. & Casterlé, B.D.D. (2009). The professional self-image of registered home nurses in Flanders (Belgium): a cross-sectional questionnaire survey. Applied Nursing Research, 24(1), 29-36. doi: org/10.1016/j.apnr.2009.02.001
Bilaga 1
Härmed tillfrågas Du om deltagande i en forskningsstudie
Övergripande beskrivning
Studien är en del i utvärderingen av det pågående projektet ”Mobilt hembesöksteam”, ett samarbetsprojekt som drivs av NN kommun och NN läns landsting, finansierat av SKL. Mätningar kommer att ske på olika sätt under projekttiden för att utvärdera projektet utifrån både brukares, närståendes, läkares och sjuksköterskors perspektiv.
Syfte med denna studie
Studiens syfte är att undersöka arbetstillfredsställelse och professionell självbild bland sjuksköterskor som arbetar inom äldreomsorgen inom NN kommun. Studien undersöker hur sjuksköterskors uppfattning om ovanstående är/var innan samarbetsprojektet mellan ”Mobilt hembesöksteam” startar/ startade. Du som redan har varit i kontakt med det mobila
hembesöksteamet ombeds att besvara frågorna mot bakgrund av tiden innan det mobila hembesöksteamet fanns att tillgå som stöd i arbetet.
Hur studien går till
Vi har fått din e-postadress av NN kommun. Om du vill medverka i studien innebär det att du fyller i bifogad enkät. Enkäten tar mellan 20-45 minuter att besvara. Specifika instruktioner för ifyllande och återsändande av enkäten, se detta dokuments baksida.
Deltagandet är frivilligt. Du kan när som helst under studiens gång avbryta ditt deltagande utan att ange skäl till detta, vilket innebär att dina redan inkomna svar raderas.
Arbetsgivare/chefer kommer inte att delges enskilda svar, utan endast ett sammanställt resultat i en rapport på gruppnivå som inkluderar hela kommunen.
Hur data behandlas och presenteras
Ansvarig för dina personuppgifter är NN universitet. Dina svar kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. Resultatet av enkäten kommer att sammanställas så inga enskilda personer kan identifieras. Resultatet av undersökningen kommer att presenteras i en vetenskaplig artikel och i en utvärderingsrapport beställd av NN kommun. En avidentifierad datafil kommer att delges forskare i Belgien, upphovsmän till enkäten.
Om Du undrar över något är du välkommen att kontakta oss.
NN NN
Leg. sjuksköterska, Med. doktor Leg. sjuksköterska, Docent
Telefon Telefon
Hur du besvarar enkäten
Enkäten kommer som bilaga i ett separat e-postmeddelande.
Enkäten Belimage, förutom de första studiespecifika frågorna, har sitt ursprung i Belgien (Flandern; se referens i slutet av enkäten) och är nu översatt till svenska för denna studie. Olika benämningar används i olika delar av landet och inom olika organisationer.
Benämningen patient återfinns i formuläret och är i enkäten synonymt med termen
brukare/klient. Benämningen hemsjukvård är i enkäten synonymt med den omvårdnad som ges av sjuksköterskan, dvs. termen hemvård. Om du har kommentar om enkätens innehåll, meddela gärna din synpunkt till oss.
Besvara bifogad enkät elektroniskt
För att kunna öppna enkäten behövs programmet Adobe Reader. Programmet är gratis och behövs för att läsa pdf-filer. Om din dator saknar detta program laddar du ner det gratis med
hjälp av denna länk: http://www.adobe.com/go/reader_download_se .
1. Öppna enkäten och fyll i denna på datorn. Svara helst så fullständigt som möjligt och hoppa inte över några frågor. Om du inte vill/kan besvara alla frågor: skicka in enkäten med de frågor som du vill/kan besvara. Alla svar är viktiga för oss. Du kan besvara enkäten i omgångar, dvs. enkäten kan sparas på din dator och du kan då återuppta besvarandet vid tillfälle.
2. I det lila sidhuvudet (ej på Mac-dator) finner du texten ”skicka formulär”. En ruta kommer upp som guidar dig igenom inskickandet. Du ombeds att skriva in din e-postadress (den adress som du fick enkäten till= e-post arbete) och namn för att svaret ska kunna registreras som mottaget från dig. Dina svar lagras sedan automatiskt i en svarsmatris och NN ersätter genast ditt namn med en kod i denna matris. En kodlista skapas och endast NN och NN har tillgång till denna, vilken förvaras inlåst på NN universitet, separerat från svarsmatrisen.
3. Om det inte fungerar att skicka dokumentet: ladda ner det ifyllda dokumentet på din dator och bifoga enkäten som bilaga ett svarsmeddelande via e-post till NN. Ditt dokument får en svarskod och dina svar skrivs in manuellt i svarsmatrisen.
Besvara bifogad enkät i pappersform
Om du inte lyckas besvara enkäten elektroniskt kan du besvara enkäten som postenkät. Alternativ 1. Skriv ut enkäten, besvara den manuellt och markera helst vem som bevarat enkäten. Sänd sedan enkäten per post till följande adress:
NN Postadress
Alternativ 2. Skriv ett svarsmeddelande via e-post till NN och be om en pappersenkät samt svarskuvert. Ange till vilken postadress enkät och svarskuvert ska sändas.
