Datum Beteckning1
2021-05-18 2021/725
1 Ange denna beteckning vid all kontakt med Swedac i ärendet.
1(4)
E-post: registrator@swedac.se Postadress: Box 878, 501 15 Borås Organisationsnr: 202100-3815 Tel: 0771-99 09 00 Besöksadress: Österlånggatan 9, Borås Bankgiro: 5617-4659
www.swedac.se
Ert datum Er referens
Avdelningen för juridik och handelsfrågor UD2021/04158
Jurist Anna Holmén Direktnr: 033-17 08 25
E-post: anna.holmen@swedac.se
Utrikesdepartementet
ud.hi.remiss@regeringskansliet.se
Remissvar avseende kompletterande promemoria till betänkandet Enhetlig
och effektiv marknadskontroll (SOU 2020:49)
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) ansvarar för frågor om teknisk kontroll, inklusive ackreditering och frågor i övrigt om bedömning av överensstämmelse samt för samordning av marknadskontroll, reglerad mätteknik och ädelmetallkontroll. Swedac har beretts tillfälle att yttra sig över ovan nämnda remiss.
Promemorians bakgrund (avsnitt 2)
Tidigare under våren 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss som behandlar vissa av lagförslagen i betänkandet Enhetlig och effektiv marknadskontroll (SOU 2020:49). I utkastet till lagrådsremiss föreslås, till skillnad från betänkandet,
ändringar i nio sektorslagar i stället för att reglera marknadskontrollmyndigheternas samtliga befogenheter i en sektorsövergripande lag som ska gälla för alla
marknadskontrollmyndigheter.
I den nu remitterade kompletterande promemorian till betänkandet anges på s. 35 f. att då flera av betänkandets lagförslag fortsatt bereds inom Regeringskansliet, har det inte varit aktuellt att gå vidare med alla förslag till förordningsändringar som lämnas i betänkandet. I promemorian behandlas därför, i likhet med utkastet till lagrådsremiss, endast vissa förslag till ändringar. Anpassningarna till EU:s marknadskontrollförordning föreslås i promemorian regleras i respektive
sektorsspecifika förordning och – till skillnad från vad utredningen föreslår – inte i en sektorsövergripande förordning.
Swedac har tidigare framfört i yttranden avseende betänkandet samt utkastet till lagrådsremiss att myndigheten ser positivt på att harmonisera övergripande regler för marknadskontroll genom att lyfta ut gemensamma regler från
sektorslagstiftningen till en övergripande lagsstiftning. Detta bör leda till ökade möjligheter till samverkan mellan myndigheterna men även till tydlighet i förhållande till marknadens olika aktörer.
Datum Beteckning1 2021-05-1818 2021/725
2(4)
Om förslagen i betänkandet om anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning lagts fram samtidigt torde skälen för såväl en sektorsövergripande lag som en sektorsövergripande förordning komma i ett annat ljus. Genom att endast föreslå ändringar i sektorslagar och – som nu är aktuellt – i sektorsförordningar, bibehålls det system som kan göra marknadskontrollen svåröverskådlig. Swedac anser, i likhet med vad som framfördes i yttrandet avseende utkast till lagrådsremiss, att det är olyckligt att lagstiftningsärendet inte hanteras samlat samt i form av en
sektorsövergripande lag respektive förordning.
Syftet med EU:s marknadskontrollförordning är att göra reglerna på området tydligare och mer enhetliga samt att förbättra och förenkla systemet för
marknadskontroll av produkter på det harmoniserade området. Swedac anser att den höjda ambitionsnivå för marknadskontroll som EU:s marknadskontrollförordning är tänkt att medföra inte främjas av anpassningar i svensk lagstiftning som innebär bibehållande av reglering i olika sektorsspecifika lagar och förordningar.
Det centrala samordningskontoret (avsnitt 3.4)
Swedac tillstyrker förslaget i promemorian på s. 41 att Swedac ska vara centralt samordningskontor enligt artikel 10.3 i EU:s marknadskontrollförordning. Vad gäller de uppgifter som anges för Swedac i egenskap av centralt samordningskontor på s. 41 vill Swedac dock framföra följande.
I promemorian föreslås på s. 41 att Swedac ska senast den 16 januari 2022 och därefter vart fjärde år överlämna ett förslag till en nationell strategi för
marknadskontroll till regeringen, samt varje år följa upp den nationella strategin. Utredningen föreslår inte någon sådan tidpunkt för överlämnande.
I artikel 13.1 i EU:s marknadskontrollförordning anges att varje medlemsstat ska
åtminstone vart fjärde år upprätta en övergripande nationell strategi för
marknadskontroll. Swedac förespråkar att åtminstone vart fjärde år anges i
förordningen i stället för vart fjärde år. Syftet med tillägget är inte att Swedac önskar mer frekventa nationella strategier utan endast för att undvika att onödiga hinder sätts upp i förordningen om en annan frekvens på strategicykel skulle bli aktuell inom ramen för EU-arbetet.
I unionsnätverket för produktöverensstämmelse (EUPCN) pågår ett förberedande arbete på EU-nivå avseende de nationella strategierna. Det innefattar bl.a. framtagande av en mall för de nationella strategiernas struktur i syfte att skapa enhetlighet och förenkla jämförelser mellan medlemsstaternas strategier. I samband med det arbetet har olika tidpunkter för mallens färdigställande diskuterats och bl.a. har flera medlemsstater förespråkat tidpunkten årsskiftet 2021/2022.
Mot bakgrund av det pågående EU-arbetet vill Swedac peka på att det kan uppstå svårigheter med att till den i promemorian angivna tidpunkten överlämna det första förslaget på nationell strategi till regeringen. Om tidpunkten ska efterlevas kan det innebära att utformningen av den nationella strategin får ske utan beaktande fullt ut av det pågående EU-arbetet på området som syftar till att skapa enhetlig struktur i den utsträckning som är möjligt.
Datum Beteckning1 2021-05-1818 2021/725
3(4)
Reglering av Marknadskontrollrådet (avsnitt 5)
I promemorian på s. 51 föreslås, till skillnad från utredningen, att ansvaret för sekretariat och ordförandeskap av Marknadskontrollrådet fortsatt bör ligga på Swedac.
Det finns anledning att framhålla följande. Det är myndighetens uppfattning att de båda uppgifterna som centralt samordningskontor och att vara sekretariat för Marknadskontrollrådet är uppgifter som i många delar överlappar och berikar varandra. Det finns effektivitetsvinster med att hålla samman uppgifterna inom samma organisation och genom detta kan dubbelarbete undvikas. Det kan dock leda till att det kan vara svårt att fullt ut särskilja uppgifterna från varandra. Även om inte samtliga myndigheter inom Marknadskontrollrådet omfattas av förordningen finns det effektivitetsfördelar med att även de myndigheter som inte omfattas får del av det arbete som pågår inom ramen för EU:s marknadskontrollförordning. Det innebär inte att de ska åläggas att delta i eller bidra till de delar som enbart rör de
myndigheter med uppdrag som omfattas av EU:s marknadskontrollförordning utan enbart att marknadskontroll i Sverige kan stärkas genom de samlade insatserna på området. Som utredningen påpekat finns det nackdelar med att dela på
ansvarsområdena. Dessa nackdelar kan dock motverkas genom hur myndigheten väljer att organisera verksamheten. Swedac har därför inga synpunkter mot den föreslagna lösningen.
Swedac har i yttrandet avseende betänkandet efterfrågat ett förtydligande av kriterierna för att ingå i Marknadskontrollrådet samt processen kring att säkerställa att rätt myndigheter ingår i rådet. Om även fortsättningsvis andra myndigheter, utöver Tullverket och Kommerskollegium, som saknar marknadskontrollansvar, ska ingå i rådet bör deras roll i rådet tydliggöras.
I promemorian anges på s. 51 att det framstår som lämpligt att först följa upp effekterna av EU:s marknadskontrollförordning och det centrala
samordningskontorets roll innan sådana överväganden avseende rådets
sammansättning görs. Promemorian lämnar därför inga klargöranden i denna fråga. Swedac ställer sig tveksam till att ytterligare skjuta på överväganden avseende rådets sammansättning. Det finns exempel på deltagare i Marknadskontrollrådet som inte har deltagit vid rådets möten på flera år och som till synes inte ser något syfte med sitt deltagande i rådet. Swedac vidhåller därför önskemålet om ett förtydligande av kriterierna för att ingå i Marknadskontrollrådet samt processen kring att utse vilka myndigheter som ska ingå i rådet för att möjliggöra en effektiv funktion i rådet.
Konsekvenser (avsnitt 7)
I promemorian görs på s. 53 bedömningen att Swedac inom befintliga anslagsramar kan utföra de uppgifter som ankommer på det centrala samordningskontoret. Bedömningen skiljer sig från utredningens som bedömer att Swedac kommer ha behov av ökade resurser för sin samordning av marknadskontroll när myndigheten utses till centralt samordningskontor.
Swedac vill i sammanhanget framhålla att sedan den 1 januari 2021, då Swedac påbörjade det tidsbegränsade uppdraget att vara centralt samordningskontor, har arbetsbelastningen ökat markant. Det är tydligt att Europeiska kommissionens
Datum Beteckning1 2021-05-1818 2021/725
4(4)
ambitioner inom marknadskontrollområdet är höga. De första tre månaderna under 2021 har inneburit ökad samordning och aktivt deltagande i fler EU-möten än vad tidigare har skett på ett helt år. Huruvida detta är en övergångsfas eller inte är svårt att bedöma i nuläget. Erfarenheten hittills, dvs. efter drygt ett halvår med uppdraget att vara centralt samordningskontor, talar dock för att EU:s ambitioner på
marknadskontrollområdet liksom de därtill kopplade arbetsinsatserna inte är avtagande utan snarare tvärtom.
__________________________
Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Ulf Hammarström efter föredragning av juristen Anna Holmén. Chefsjuristen Anette Arveståhl och
ledningssamordnaren Linnea Holm har deltagit vid den slutliga handläggningen av ärendet.
Ulf Hammarström
Kopia till:
