• No results found

Styrkraft i funktionshinderspolitiken (SOU 2019:23)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Styrkraft i funktionshinderspolitiken (SOU 2019:23)"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

REMISSVAR 1 (2)

POSTADRESS: Box 396, 101 27 Stockholm. BESÖKSADRESS:Torsgatan 11. TELEFON VXL 08-454 46 00.

registrator@statskontoret.se www.statskontoret.se DATUM 2019-11-25 ERT DATUM 2019-08-22 DIARIENR 2019/141-4 ER BETECKNING S2019/02213/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm

Styrkraft i funktionshinderspolitiken (SOU

2019:23)

Styrutredningen för funktionshinderspolitiken har haft i uppdrag att se över styrningen och uppföljningen av den nya politik på området som presenterades av regeringen och beslutades av riksdagen 2017. Förslagen tar sin grund i regeringens bedömning att styrningen behöver effektiviseras för att öka takten i genomförandet, och syftar sammantaget till att skapa ett mer effektivt styr- och uppföljningssystem. Utredningens förslag rör bland annat frågor om styrning och uppföljning inom området och det är också detta som Statskontoret har tagit fasta på i remissvaret.

Sammanfattning av Statskontorets synpunkter

• Statskontoret delar utredningens övergripande bedömning att styrningen och uppföljningen av funktionshinderspolitiken behöver stärkas och utvecklas. • Statskontoret tillstyrker förslaget om att genomförandet av

funktionshinders-politiken bör styras genom mål inom särskilt prioriterade samhällsområden, samt att i uppföljningen av politiken prioritera frågor/perspektiv av särskild vikt.

• Statskontoret tillstyrker förslaget om att ge Myndigheten för delaktighet ett långsiktigt och övergripande ansvar, samt att till regeringen redovisa arbetet inom de olika samhällsområdena.

• Statskontoret tillstyrker förslaget om att tillsätta en nationell samordnare för funktionshinderspolitiken, och menar att regeringen bör överväga en sådan lösning för att konkretisera och effektivisera politikens genomförande.

Styrning och uppföljning i praktiken (kap. 7)

Utredningen föreslår att genomförandet av funktionshinderspolitiken ska styras genom mål inom sju samhällsområden av särskild betydelse för att det nationella målet ska uppnås. Vidare föreslås att sju frågor av särskild vikt för politiken ska prioriteras i genomförandet och uppföljningen av funktionshinderspolitiken. Statskontoret bedömer att utredningens val av samhällsområden och frågor är

(2)

REMISSVAR 2 (2)

rimliga mot bakgrund av de överväganden som har gjorts samt för att nå en ökad måluppfyllelse och tillstyrker därför utredningens förslag.

Statskontoret tillstyrker även förslaget om att en myndighet inom varje prioriterat samhällsområde ska ha ett samordnande ansvar i förhållande till andra berörda myndigheter och aktörer, och även vara stödjande och pådrivande inom sitt verksamhetsområde.

Statskontoret tillstyrker vidare förslaget om att Myndigheten för delaktighet (MFD) bör ha ett långsiktigt och övergripande ansvar för det tvärsektoriella perspektivet avseende genomförandet av politiken, samt att regeringen bör ge myndigheten i uppdrag att till regeringen redovisa arbetet inom de olika samhällsområdena.

Nationell samordnare för funktionshinderspolitiken (kap. 8)

Utredningen har identifierat ett behov av att formalisera styrningen i en mer operativ roll genom att föreslå att regeringen tillsätter en nationell samordnare för funktionshinderspolitiken med uppdrag att främja genomförandet av politiken och verka som ambassadör i dialog med företrädare för kommuner, regioner och andra relevanta aktörer. Utredningen föreslår vidare att en rådgivande expertgrupp knyts till den nationella samordnaren med representanter för funktionshindersrörelsen, kommunal och statlig sektor samt akademin. Statskontoret bedömer att regeringen bör överväga att, under en tidsbegränsad period, pröva en sådan lösning för att konkretisera och effektivisera genomförandet av politiken på nationell, regional och lokal nivå och samtidigt främja en ökad samverkan med berörda

civil-samhälles- och intresseorganisationer. I rapporten Nationella samordnare – statlig

styrning i otraditionella former? (2014) pekade Statskontoret på vikten av att

tydliggöra formerna för att föra arbetet vidare efter att samordnarens uppdrag är avslutat samt att vara medveten om eventuella risker med ett försvårat ansvars-utkrävande, framför allt med samordnare som, till skillnad från en fristående kommitté, placeras som en funktion inom Regeringskansliet.

Generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren har beslutat i detta ärende. Utrednings-chef Jessica Bylund och utredare Emil Plisch, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen.

Annelie Roswall Ljunggren

References

Related documents

Konsumentverket anser vidare att Myndigheten för delaktighet (MFD) bör få i uppdrag att stödja de samordnande myndigheterna i arbetet med att ta fram genomförandeplaner

Däremot har frågor om konkreta mål och åtgärder för att uppnå målen inom olika samhällsområden, samt om tilldelning och fördelning av tillräckliga resurser

I och med Sveriges ratificering av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2008, det nya nationella målet och SKL:s positionspapper ”funktionshinder

Migrationsverket är positivt till att det tydliggörs att olika typer av utsatthet påverkar varandra och att funktionshinderspolitiken bör genomsyras av jämställdhets- och

DIGG har, utöver ansvaret att främja och utöva tillsyn avseende tillgänglighet till digital offentlig service, till uppgift att samordna och stödja den

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) har tagit del av förslagen i utredningen och har utifrån de utgångspunkter som MFoF har att beakta inte något att

MYHs erfarenhet från tidigare strategiperiod inom funktionshinderspolitiken (2011 – 2016) är att indikatorer behöver vara konkreta och mätbara för att uppföljning av önskad effekt

att motverka den ökande psykiska ohälsan måste vara en angelägenhet för alla delar av samhället - inte enbart för den psykiatriska vården och omsorgen.. Mot denna bakgrund kan