• No results found

Betänkandet En ny riksbankslag (SOU 2019:46)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Betänkandet En ny riksbankslag (SOU 2019:46)"

Copied!
3
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

YTTRANDE 2020-04-15 Dnr 755/2019 1 (3) Adress 103 85 Stockholm Besöksadress Ringvägen 100 Telefon 08-7001600 konkurrensverket@kkv.se KKV1 0 0 7 , v2 .2 , 2 0 2 0 -02 -06 Finansdepartementet fi.remissvar@regeringskansliet.se fi.fma.b@regeringskansliet.se

Betänkandet En ny riksbankslag (SOU 2019:46)

Fi2019/04029/B

Konkurrensverket har i uppdrag att verka för en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet samt en effektiv offentlig upphandling till nytta för det all-männa och marknadens aktörer.

Sammanfattning

Konkurrensverket har i huvudsak inga invändningar mot förslaget till ny riks-bankslag men vill peka på att några av förslagen om kontanthantering i kapitel 34 riskerar att begränsa en effektiv hantering av kontant- och betalfrågor i framtiden, vilket kan skapa snedvridande effekter för mindre företag eller verksamheter som inte är av samhällsviktig karaktär. Vidare är konsekvensanalysen i kapitel 38 bristfällig utifrån konkurrenssynpunkt.

Avsnitt 34.4.2 Uppgiften att ansvara för depåverksamheten

Riksbankskommittén föreslår att Riksbanken ska ombesörja driften av minst fem sedeldepåer i Sverige, varav minst två ska vara belägna i landets norra län.1

Konkurrensverket anser att det är viktigt att säkerställa Riksbankens institutio-nella oberoende, genom att inte inskränka Riksbankens möjlighet att utifrån egna bedömningar avgöra vilka medel som krävs för att leva upp till ansvaret att till-handahålla kontanter i Sverige. I stället för att reglera i lag antalet sedeldepåer och dess geografiska förläggning bör Riksbanken självt, få rätten att göra dessa över-väganden utifrån de behov och förutsättningar som råder när kontanter

efterfrågas av konsumenter och företag.

(2)

YTTRANDE

2020-04-15 Dnr 755/2019 2 (3)

Konkurrensverket vill i sammanhanget peka på att Riksdagen har efterlyst en heltäckande översyn av betalmarknaderna i Sverige. Förslaget om att reglera sedeldepåernas antal och lokalisering riskerar att gå händelserna i förväg vilket kan begränsa en effektiv hantering av kontant- och betalfrågor i framtiden.2

Avsnitt 34.7 Kontanter som lagligt betalningsmedel

Riksbankskommittén föreslår att det även fortsättningsvis ska vara möjligt att avtala bort rätten att betala med kontanter eller andra lagliga betalmedel under normala omständigheter.3 Däremot föreslås att rätten att avtala bort lagliga

betal-medel inte ska gälla vid höjd beredskap.4

Att vissa offentliga aktörer och privata företag som utför offentligrättsliga finan-sierade tjänster inte ska ha möjlighet att avtala bort kontanta eller andra lagliga betalningar i situationer av höjd beredskap får anses rimligt av de skäl som redo-visas i betänkandet. Förslaget bör dock begränsas till att avse verksamheter som tillhandahåller kollektiva nyttigheter och samhällsbärande tjänster, vilka kan för-väntas ha en högre grad av tillgänglighet än verksamheter som inte är av sam-hällsviktig karaktär. Verksamheter som inte är direkt nödvändiga för samhällets funktion och beredskap bör därmed inte omfattas av förslaget.

Att begränsa möjligheterna att neka betalningar av visst slag riskerar enligt Konkurrensverket att snedvrida förutsättningarna för vissa företag att verka på lika villkor vilket i sin tur kan påverka konkurrensen negativt. Som Konkurrens-verket tolkar förslaget omfattar det i praktiken de företag som har fysisk närvaro i konsumentledet, dvs. inte företag eller delar av företag som i stor utsträckning eller uteslutande bedriver distanshandel alternativt obemannade verksamheter. Detta kan få stora negativa konsekvenser för företagens möjligheter att bedriva verksamhet genom fysisk handel. Förslaget innebär en inskränkning i

näringsfriheten för de som omfattas av förslaget vilket kan drabba mindre näringsidkare genom kostnadsökningar för kontant beredskap. En närmare analys av vad detta får för konsekvenser saknas i slutbetänkandet.

Kapitel 38 Konsekvenser av kommitténs förslag

Konkurrensverket kan konstatera att utredningens konsekvensanalys är bristfällig då frågor som rör konkurrens, i stort sett helt lämnats utanför kommitténs

bedömningar. Konkurrens är en central del i det system som driver utveckling i samhället och på marknader, såväl mellan företag, som mellan länder. Kommittén överlåter i stället till Riksbanken, att vid den närmare utformningen av

föreskrifter, ta hänsyn till konsekvenser för konkurrensen i Sverige. Enligt

2 Jfr Finansutskottets betänkande 2018/2019 FiU44, Statens roll på betalningsmarknaden. 3 SOU 2019:46, avsnitt 34.7.4.

(3)

YTTRANDE

2020-04-15 Dnr 755/2019 3 (3)

Konkurrensverket borde dessa frågor emellertid även ha behandlats i kommitténs slutbetänkande.

_____________________________

Detta beslut har fattats av stf. generaldirektören Karin Lunning. Föredragande har varit sakkunnige Max Brimberg.

References

Related documents

Det är viktigt att både detta bredare uppdrag och det mer avgränsade uppdraget specifikt kopplat till betalningar får de mandat som krävs för att Riksbanken ska kunna verka för

A639.191/2019 000 Fi2019/04029/B Finansdepartementet fi.remissvar@regeringskansliet.se fi.fma.b@regeringskansliet.se Postadress Polismyndigheten Box 12256 102 26 Stockholm

Kommittén föreslår att Riksbanken ska ha ett planerings- och kontrollansvar i förhållande till sådana näringsidkare inom kontanthanteringen som är av särskild betydelse

årliga revisionen på ett generellt plan, föreslås det att granskningen ska ha till syfte att bedöma om ledningens förvaltning är förenlig med gällande rätt, i

6 § andra stycket regeringsformen om myndigheternas upplysningsplikt och JO:s rätt att ta del av protokoll och handlingar skulle vara tillämplig vid en särskild utredning

Sedan ett par år tillbaka pågår ett utvecklingsarbete inom Riksrevisionen för att få till stånd en utökad årlig granskning av om ledningens förvaltning följt tillämpliga

Bestämmelsen i 3 § om vilka uppgifter som får samlas in till databasen måste ha kvar en hänvisning till den äldre lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, för att uppgifter

Direktionen finner det dock inte lämpligt att, som utredningen föreslår, i lag ålägga Riksbanken att i förväg offentliggöra vilka faciliteter som Riksbanken kommer