• No results found

Betänkandet En ny riksbankslag (SOU 2019:46), Fi2019/04029/B

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Betänkandet En ny riksbankslag (SOU 2019:46), Fi2019/04029/B"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

BOKFÖRINGSNÄMNDEN Brunnsgatan 3 Tel. 08-408 98 970 www.bfn.se Box 7849 Fax: 08-21 97 88 103 99 STOCKHOLM Dnr 2019:141 YTTRANDE 2020-04-16 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen, Bankenheten fi.remissvar@regeringskansliet.se och fi.fma.b@regeringskansliet.se

Betänkandet En ny riksbankslag (SOU 2019:46), Fi2019/04029/B

Bokföringsnämnden (BFN) har fått ovannämnda betänkande på remiss.

Mot bakgrund av BFN:s verksamhetsområde har nämnden begränsat sitt svar till de delar som avser redovisningsmässiga frågor i betänkandet.

Bokföringsskyldighet

Enligt 1 kap. 2 § första meningen förslaget till ny riksbankslag blir Riksbanken ett från staten skilt rättssubjekt. Bokföringsnämnden befarar att förslaget oavsiktligt leder till att Riksbanken kan komma att omfattas av bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078), BFL. En juridisk person är bokföringsskyldig enligt 2 kap. 1 § BFL om inte annat anges i 2 kap. 2– 5 §§ BFL. I 2 kap. 5 § BFL anges att vissa juridiska personer inte är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen varav bl.a. staten anges särskilt.

Genom att reglera att Riksbanken är ett särskilt rättssubjekt som är skilt från staten befarar BFN att Riksbanken kommer att omfattas av bokföringsskyldigheten enligt bokföringslagen eftersom det saknas ett undantag i 2 kap.5 § BFL. Bokföringsskyldighet enligt BFL innebär bl.a. att årsredovisning ska upprättas enligt årsredovisningslagen (1995:1554), se 6 kap. 1 och 2 §§ BFL.

God redovisningssed

Enligt nuvarande reglering ska Riksbanken fullgöra sin bokföringsskyldighet i enlighet med god redovisningssed. Därvid ska i tillämpliga delar Europeiska centralbankens riktlinje om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska

centralbankssystemet tillämpas.

I samband med att nuvarande riksbankslagen (1988:1385) antogs ansågs Riksbankens verksamhet inte vara sådan att en hänvisning kan ske till vad som är god redovisningssed för andra verksamheter. Fullmäktige i riksbanken anförde rörande bokföringsskyldigheten att en centralbanks verksamhet inte är sådan att förebilder kan hämtas från vad som i allmänhet är god redovisningssed. Utgångspunkten borde vara att balans- och resultaträkning skall ge relevant ekonomisk-politisk information om bankens verksamhet. Liknande synpunkter anfördes av riksdagens revisorer. Departementschefen instämde i den bedömningen.

(2)

Dnr 2019:141

2(2) BFN delar denna bedömning. Den nuvarande regleringen, som gäller sedan den 1 januari 2007, är emellertid att bokföringsskyldigheten ska fullgöras i enlighet med god

redovisningssed och att tillämpliga delar av Europeiska centralbankens riktlinje om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska

centralbankssystemet ska tillämpas. Vad som avses med god redovisningssed i nuvarande bestämmelse framgår således direkt av lagtexten.

I det nu föreliggande förslaget framgår av 8 kap. 2 § första stycket att Riksbanken är

bokföringsskyldig och skyldig att upprätta en årsredovisning för varje räkenskapsår. Detta ska göras enligt god redovisningssed. I andra stycket samma paragraf anges att utöver

bestämmelserna i riksbankslagen ska Riksbanken följa Europeiska centralbankens riktlinje om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska

centralbankssystemet, i den utsträckning riktlinjen kan tillämpas på Riksbanken. Riksbanken ska motivera beslut om avsteg från denna riktlinje.

Med uttrycket ”utöver” i andra stycket avses att bestämmelserna i lagen har företräde framför den aktuella riktlinjen från ECB, vilket bl.a. framgår av författningskommentaren. Det kan tolkas som att god redovisningssed som kommer till uttryck i andra riktlinjer eller på annat sätt ska följas i första hand och att ECB:s riktlinjer är underordnade i förhållande till dessa. En sådan tolkning innebär att ECB:s riktlinjer blir sekundära i förhållande till annan normerad god sed, vilket enligt vad BFN bedömer, inte är avsikten. Bokföringsnämnden anser därför att det behöver klargöras i lagtexten vad som avses med god redovisningssed om det inte är fråga om god redovisningssed enligt bokföringslagen och uttalanden från däri utpekade

normgivande organ.

Avsättningar

I förslaget till 8 kap. ny riksbankslag förekommer på några ställen begreppet avsättningar för att beteckna överföringar mellan poster inom eget kapital. Inom redovisningsterminologi används begreppet avsättningar för att beteckna en form av skuld som är oviss till sitt belopp och/eller när den förfaller till betalning. En ökning av en avsättning ger därmed upphov till en kostnad som redovisas över resultaträkningen när den uppstår.

I förslaget till ny riksbankslag synes begreppet användas för att beteckna en överföring mellan olika poster i balansräkningen. Om det är avsikten bör det klargöras.

Detta yttrande har beslutats av BFN:s kanslichef Stefan Pärlhem efter föredragning.

Stefan Pärlhem kanslichef

Eva Sundberg föredragande

References

Related documents

I den slutliga handläggningen har även biträdande rikskronofogde Cecilia Hegethorn Mogensen, produktionsdirektör Eva Carlquist och rättschef Ulrika Lindén deltagit..

Om kontanter anses vara ett sådant borde också kraven på att ta emot ett sådant betalningsmedel gälla alla delar av samhället. Stora delar av privat sektor är också avgörande

Länsstyrelsen har även varit positiva till delbetänkandet Tryggad tillgång till kontanter (SOU 2018:42) med en tydlig markering att bankerna ska se till att det på ett rimligt

Det är viktigt att både detta bredare uppdrag och det mer avgränsade uppdraget specifikt kopplat till betalningar får de mandat som krävs för att Riksbanken ska kunna verka för

A639.191/2019 000 Fi2019/04029/B Finansdepartementet fi.remissvar@regeringskansliet.se fi.fma.b@regeringskansliet.se Postadress Polismyndigheten Box 12256 102 26 Stockholm

årliga revisionen på ett generellt plan, föreslås det att granskningen ska ha till syfte att bedöma om ledningens förvaltning är förenlig med gällande rätt, i

Sedan ett par år tillbaka pågår ett utvecklingsarbete inom Riksrevisionen för att få till stånd en utökad årlig granskning av om ledningens förvaltning följt tillämpliga

bestämmelsen ska sekretess gälla inom vissa exemplifierade verksamheter ”om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att sårbarheten avseende betalningar eller transaktioner