Funktionshinder och tillgänglighetsfrågor Ljungby kommun
Tillgänglighetsrådet 25 april 2019
”Felix” (Åsa) Everbrand, samordnare Länsstyrelsen Kalmar län
Check in
• Presentation
• Vad tycker ni är funktionshinderrådets viktigaste uppgift?
• Två och två – två minuter
• Vad diskuterade ni?
• Bra jobb i Ljungby – men kan bli bättre…
Vilka dokument finns i Ljungby?
• Handlingsplan för tillgänglighet i Ljungby kommun KF 2011-08-30
• Policy för tillgänglighet i Ljungby kommun KF 2016-09-01
• Riktlinjer för det kommunala tillgänglighetsrådet i
Ljungby kommun, KF 2018-12-17
Nationellt mål för funktionshinderspolitiken
Proposition 2016/17:188
Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med
funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund.
Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att
barnrättsperspektivet ska beaktas.
Länsstyrelsernas uppdrag 2018-2020
”att stödja landsting/regioner och kommuner i att genomföra sina funktionshinderspolitiska strategier och planer med
utgångspunkt i det nationella målet”
Tillsammans med Myndigheten för delaktighet (MFD)
- Jämställdhet- och Barnperspektiv
Utgångspunkter
➢ Vilka stödbehov har kommunerna - Kartläggning hösten 2018
➢ Vilka stöd har vi möjlighet att ge?
➢ Nyttja länsstyrelsernas fördelar – nätverk och lokal förankring
➢ Nyttja MFD – nationellt nätverk och expertkunskaper
Mänskliga rättigheter – vad är det?
• Mänskliga rättigheter gäller alla och är odelbara.
• Beskrivs i internationella avtal och konventioner som är
juridiskt bindande.
• Rättighetsbärare och
skyldighetsbärare.
FN:s konvention om rättigheter
för personer med funktionsnedsättning
Du är aldrig din
funktionsnedsättning!
Personer med
funktionsnedsättning är en del av den
mänskliga mångfalden.
Funktionshinder eller
funktionsnedsättning?
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
▪ Funnits sedan 2006 – gäller i Sverige sedan 2009.
▪ Förtydligar att och hur mänskliga rättigheter också gäller personer med funktionsnedsättning.
▪ Mot bakgrund av att personer med funktionsnedsättning ofta diskriminerats och rättigheterna inte har säkerställts.
▪ Hela det offentliga ska respektera, främja och
säkerställa de mänskliga rättigheterna.
Bekräftar skiftet från objekt till
subjekt
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
• Staten rapporterar till kommittén
• Civilsamhället alternativrapporterar
• Förhör och rekommendationer till staten
• Allmänna kommentarer förtydligar
rättigheternas innehåll
Artikel 5 Jämlikhet och icke-diskriminering
• Alla människor är lika inför och enligt lagen samt är berättigade till lika skydd och lika förmåner.
• Personer med funktionsnedsättning ska vara garanterade lika och effektivt rättsligt skydd mot diskriminering på alla grunder.
• Bristande tillgänglighet kan vara diskriminering.
Detta betyder att en stat ska se till att genomföra skäliga åtgärderför att verksamheten ska vara tillgänglig för en
person med funktionsnedsättning.
• Allmänna kommentarer finns (på engelska)
Tillgänglighet
1. Universell utformning som utgångspunkt
2. Ta bort de hinder som finns 3. Skäliga åtgärder för de
individer som behöver det
Universell utformning
Undanröjande av hinder
Skäliga åtgärder
Artikel 12 Likhet inför lagen
• Artikeln handlar främst om att rätten att ta beslut inte ska överföras till andra personer, s.k. ”ställföreträdande beslutsfattande”. Istället ska staten införa system med stöd så att man får hjälp att ta beslut själv, s.k. stöjdande
beslutsfattande (supported decision making).
• Ska inte låsas in mot sin vilja för medicinsk behandling.
• Man har också rätt att äga eller ärva egendom, ha lika tillgång till banklån och andra former av finansiella krediter och ska inte godtyckligt berövas sin
egendom
• Allmänna kommentarer finns (på engelska och svenska)
Exempel på synpunkter på Sverige
• Likhet inför lagen (art. 12)
• Förvaltarskap är en form av ställföreträdande beslutsfattande.
• Sverige bör ersätta ställföreträdande beslutsfattande (förvaltarskap) med stödjande beslutsfattande och erbjuda ett brett utbud av åtgärder som tar hänsyn till och respekterar personens självbestämmanderätt, och vilja
• .
Att förverkliga FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
“Jag har autism vilket innebär att jag behöver god förberedelse och
information innan en aktivitet samt en struktur i aktiviteten.“
”Tidigare var jag ansluten till facket
men gick inte på möten för att ingen
hörselslinga fanns tillgänglig.”
Att förverkliga FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Kommuner:
• upphandling och inköp
• arbete
• självbestämmande
• utbildning
FN-konventionen
• Bikupa – hur kan FN konventionen vara viktig för dig och er?
• Har er livssituation/vardag på något sätt ändrats de senaste säg 10 åren. Upplever ni någon förändring i omgivningens
förhållningssätt? Till det bättre eller sämre? Kan det ha något med FN-konventionen att göra?
• 5 min med grannen
• Redovisning
PAUS!
Samråd enligt konventionen
”I utformning och genomförande av lagstiftning och riktlinjer för att genomföra denna konvention och i andra beslutsfattande processer angående frågor som berör personer med funktionsnedsättning ska konventionsstaterna nära samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning, inklusive barn med funktionsnedsättning, genom de organisationer som företräder dem.”
Artikel 4 allmänna åtagande punkt 3
Funktionshinderspolitikens inriktning
Proposition 2016/17:188
För att nå det nationella målet ska genomförandet av funktionshinderspolitiken inriktas mot de fyra
områdena:
• Principen om universell utformning
• Identifiera och åtgärda befintliga brister i tillgängligheten
• Individuella stöd och lösningar för individens självständighet
• Förebygga och motverka diskriminering
Ett kommunalt perspektiv
➢Om rättigheterna ska säkerställas, om det nationella målet ska nås och personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället på lika villkor måste funktionshinderperspektivet genomsyra all kommunal verksamhet – tvärsektoriellt.
➢Samtidigt har vi ett politiskt system och en förvaltningsmodell – kommunalt självstyre.
Lagar som styr kommunens verksamhet
Samhällets utformning
• Plan- och bygglag
• Lag om handikappanpassad kollektivtrafik
• Diskrimineringslag (bristande tillgänglighet)
• EU:s passagerarförordningar Individuella stöd
• Socialtjänstlag
• LSS
• Hälso- och sjukvårdslag
• Lag om färdtjänst
Exempelvis
Tydliga ansvar för kommuner
Lagar som styr kommunens verksamhet
• ”Vanliga lagar” - Skollag, Förvaltningslag, Arbetsmiljölag osv.
• Ofta formulerade i termer av ”alla”.
• Funktionshindersperspektiv integreras och tolkas!
• Men framförallt viljan att öka delaktigheten för alla
invånare!
Individuellt stöd Samhällets och omgivningens utformning - tillgänglighet
• Hjälpmedel
• Färdtjänst
• Personlig assistans
• Särskilt stöd i skolan
• Byggd miljö
• Tillgängliga webbplatser
• Tillgängliga produkter och tjänster
• Hörslingor
• Tillgängligt läromaterial
Ex. Ex.
• Utan rullstol spelar det ingen roll om tröskeln är avfasad.
• En bra skärmläsare hjälper inte på en otillgänglig webbplats.
• En hörslinga utan
hörapparat är meningslös.
• Särskilt stöd i skolan kan inte ersätta en bok i punkt.
Begreppen
• Språk – viktigt men…
• …får inte bli avskräckande
• Kontext och ägandeskap!
• Funktionsnedsättning - nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell
funktionsförmåga.
• Funktionshinder - begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.
Funktionsvariation
Normbrytande funktionssätt Funktionsrätt
Nedsatt rörelseförmåga
Rörelsehindrad Handikappad
Rullstolsburen Funktionshindrade
Funktionsnedsatta
Funktionshindersperspektiv Universell utformning
Universell design
Tillgänglighet
Användbarhet Frångänglighet
Funktionshindersperspektiv
• Funktionshindersperspektivet är en strategi för att riva hinder och för att utforma samhället så att alla kan delta. Perspektivet innebär att utgå ifrån att människor är olika och har olika förutsättningar, behov och önskemål, i all planering och i allt genomförande. Strategin innebär att identifiera och
åtgärda hinder för delaktighet och att inkludera perspektivet i verksamheten så att inte nya hinder uppstår. (MFD:s riktlinjer)
Men vad betyder det i praktiken?
• Principen om universell utformning
• Befintliga brister i tillgängligheten
• Individuella stöd och lösningar för individens självständighet
• Förebygga och motverka diskriminering
Hur är det relevant i en kommun?
Ja – vad betyder kommunalt perspektiv i praktiken?
• Vad betyder det i Ljungby kommun?
• Hur jobbar ni idag? Vad fungerar bra?
• Vad fungerar mindre bra?
• Hur kan vi få det att bli bättre?
• 5 min + redovisning
Kartläggning funktionhindersfrågor - svar
Totalt har 17 kommuner svarat på kartläggningsfrågorna, 10 av Kalmar läns 12 kommuner och 7 av Kronobergs läns 8 kommuner.
• Kommuner i Kalmar län; Borgholm, Emmaboda, Högsby, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Vimmerby och Västerviks kommun
• Kommuner i Kronobergs län; Alvesta, Lessebo, Ljungby, Markaryd, Tingsryd, Växjö, Älmhults kommun
• Region Kronoberg, Landstinget i Kalmar län, Funktionsrätt Kalmar län.
Vad frågade vi om;
• Beskriv ert arbete inom funktionshinderspolitiken. Har ni strategier/planer för arbetet inom funktionshinderspolitiken?
• Vad ser ni som de största utmaningarna gällande genomförandet av funktionshinderspolitiken?
• Hur är frågorna strukturerade och placerade inom er organisation?
• Finns det ett funktionshinder-/tillgänglighetsråd eller liknande?
• Vilket stöd för att genomföra funktionshinderspolitik ser ni behövs?
• Har ni goda exempel på ett bra arbete som ni vill dela med er av? Vilka är dessa exempel?
Utmaningar
➢ Ekonomi, t. ex statens omprövningar av assistansersättningarna
➢ De största utmaningarna som lyfts kan sammanfattas brista på kompetens,
resurser och vilja. ”Att göra funktionshinderpolitiken till en naturlig del av och i den ordinarie verksamheten. ” Gäller även dolda funktionsnedsättningar.
➢ Styrning och ledning.
➢ Det behövs mer samordning och samarbete.
➢ ”Förändrade attityder. Vi har kommit en bra bit på väg vad gäller fysisk tillgänglighet, men det tar tid att ändra attityder.”
➢ ”Stuprören är en stor utmaning.”
➢ ”Stort och brett område – svårt att uppfylla alla förväntningar.”
Organisation
➢ Varierar väldigt mycket mellan kommunerna
➢ Kontaktpersoner varierar
➢ Placerade under kommunstyrelsen, socialnämnd eller samhällsbyggnadsnämnd
➢ Några - alla berörda verksamheter förväntas vara delaktiga i arbetet med funktionshinders/tillgänglighetsfrågor.
➢ I vissa svar hänvisas till var funktionshinder/tillgänglighetsrådet är placerat.
➢ Region Kronoberg (Utvecklingsfråga) och Landstinget i Kalmar län har valt olika sätt att organisera arbetet.
➢ 15 kommuner svarar att de har ett råd för funktionshinders/tillgänglighetsfrågor.
Stöd för genomförande av funktionshinderspolitiken
➢ Utökade resurser
➢ Kompetenshöjande aktiviteter
➢ Ökad förståelse för funktionsnedsättningar, Funktionshinders- och tillgänglighetsfrågor
➢ Samt nätverkande
➢ Nationell sammanställning – förslag på åtgärder
Goda exempel
• Nyckelordet för framgång inom det här området är ”Samverkan”.
• Bra att varje år budgetera och därmed reservera öronmärkta medel för
åtgärder inom området. Slipper man diskussioner om att det behövs pengar för att kunna genomföra mål och ambitioner.
• Ett exempel är t ex de föreläsningar som anordnats av Rådet för
funktionshinderfrågor och intresseorganisationerna till både elever och allmänhet.
• Kultur- och fritid har även ett bra samarbete med Kronobergs Parasport, avseende nya idrottsanläggningar som tillkommer i kommunen.
Tillgängligheten sätts alltid i första fokus.
• Elevassistenter får egen kompetensutveckling vid
kompetensutvecklingsdagarna.
Strategiskt samtal – 27 november i Kosta
• Fokus funktionshinder och tillgänglighet
• 90 deltagare - härliga människor och med stor variation= stor kunskap samlad
• Tillsammans Kalmar och Kronobergs län
• Politiker, tjänstepersoner och civilsamhället
• Båda landshövdingarna och GD Myndigheten för delaktighet
• Workshop
Några punkter från Workshop
• Behov av samverkan
• Samverkan kommun – landsting/region
• Fritid – barnperspektiv
• Vägar till beslut när det blir region?
• Fungerande närtrafik – och kollektivtrafik
• Se och värdesätt ideella föreningar – jämlik part
• Ritningsgranskningsgruppen
Några punkter från Workshop
• Ungdomar (och vuxna) med dolda funktionsnedsättningar
• Arbetande råd – beslutsråd (?)
• Kamp mot okunskap
• Bryta ensamheten
• Bostad, utbildningar, arbete
• Påverka attityder - fokusera mer på likheter än skillnader
• Organisation – KS – viktigt att politikerna driver
Hur går vi vidare;
Kommunerna har kommit olika långt – olika behov
1) Grundläggande mål – strategi/handlingsplan + råd
”Styrning och ledning” – erbjuda kommunerna;
- Utveckling av strategier/planer
- Utbildningar – tillsammans med Regionen - Samråd och delaktighet
- Barnrätt, jämställdhet
Hur går vi vidare;
Erbjuda i nästa steg – efter ”steg 1”
2) Fokusområden – utifrån vad kommunerna prioriterar som behov – i planer och strategier;
- Arbetsgivarrollen - Digitalisering
- Fysisk tillgänglighet och universell utformning - Kultur och fritid - Upphandling
- Utbildning - Villkorning av bidrag
3) Uppföljning, mätbarhet, indikatorer
Tillgänglighetsråd
• Vad tycker ni är tillgänglighetsrådets viktigaste uppgift?’
• Hur kan ni bidra till att öka tillgängligheten och livskvaliteten för medborgare med en funktionsnedsättning i Ljungby
kommun.
• Vad vill ni skicka med till presidieutbildningen?
• Två och två – sedan redovisa
• Hur arbetar ni för att förverkliga att ni blir ert bästa jag -
tillsammans? (Nästa steg?)
Att ständigt bära med…
Tillgänglighet är en del i kärnuppdraget!
TUSEN TACK för att jag fått träffa er!
Hoppas vi snart ses och hörs igen!
(Hör gärna av er).
Asa.felix.everbrand@lansstyrelsen.se
010-2238479
Ökade kunskaper
• http://www.mfd.se/stod-och- verktyg/digitala-
verktyg/webbutbildningar/manskliga- rattigheter-och-fordjupning-om-fns- konvention-om-rattigheter-for-
personer-med-funktionsnedsattning/
Funktionshinderenheten,2018-03-21, Mimmi Hogland Blomkvist, Ltkalmar.se