Budgetunderlag
för perioden 2006–2008
Krisberedskapsmyndigheten Box 599
101 31 Stockholm Tel 08-593 710 00 Fax 08-593 710 01 kbm@krisberedskaps myndigheten.se www.krisberedskaps myndigheten.se
3 Inledning
4 Krisberedskap (anslag 7:5)
4 Verksamhetsområde Det civila försvaret 6 Verksamhetsområde Svåra påfrestningar
14 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer (anslag 6:9)
15 RAKEL (anslag 7:6)
17 Krisberedskapsmyndighetens förvaltning (anslag 6:3)
18 Förslag till verksamhetens finansiering
Innehåll
k r i s h a n t e r i n g s s y s t e m e t fortsätter att utvecklas men fortfarande återstår mycket innan man kan konstatera att vi har en tillräcklig krisberedskap. Händelserna kring årsskiftet 2004-2005 visar med stor tydlighet att så är fallet.
Krisberedskapsmyndigheten (KBM) kommer under de kommande åren att fortsätta att utveckla arbetet med den svenska krisberedskapen. Det handlar om att tydliggöra ansvar och förbättra de ansvariga aktörernas förmåga att leda och samverka under kriser, förbättra insatsförmågan hos de operativa aktörerna samt att arbeta vidare med att föreslå åtgärder för hur man kan minska sårbarheten i den samhällsviktiga infrastrukturen.
För att kunna leda och samverka på ett bra sätt under kriser krävs omfattande förberedelser. Det handlar om att skapa tekniska förutsättningar för att kunna hantera en kris, men framför allt handlar det om att utbilda och öva den personal som skall agera. KBM kommer under perio- den att fortsätta att verka för att krishanteringssystemets aktörer skall bedriva utbildning och övning. KBM kommer även att fortsätta arbetet med att utveckla de tekniska förutsättningarna för att leda och samverka under kriser.
Att förbättra de operativa aktörernas insatsförmåga handlar både om att säkerställa förstärkningsresurser och att tillföra specialiserad utrustning som gör att insats- enheterna kan verka under extrema förhållanden, t.ex.
skall de kunna verka i kontaminerad miljö.
Stormen som drabbade södra Sverige tidigt under 2005 visar på behovet att vidta åtgärder för att minska sårbar- heten i den samhällsviktiga infrastrukturen. Omfattningen av de åtgärder som behöver vidtas inom detta område är
mycket omfattande och kan bara lösas om staten tar ett samlat grepp över de olika åtgärder som krävs. KBM kan i detta sammanhang bidra med både kunskap och resurser men resursbehoven är så omfattande att KBM:s resurser endast kan bidra marginellt.
KBM redovisar i detta budgetunderlag även hur myn- digheten avser att utveckla sin egen roll vid kriser. Erfaren- heterna från de tidigare nämnda kriserna ligger till grund för det utvecklingsarbete som nu påbörjas vid myndig- heten. I korthet handlar det om att utvidga omvärlds- bevakningen och avsevärt förbättra den genom satsningar på teknik och personella resurser. På detta sätt kommer KBM att bättre kunna stödja krishanteringssystemets aktö- rer, inte minst Regeringskansliet, vid kriser.
Fram till idag har utvecklingen av krishanteringssystemet haft en nationell profil. Mot bakgrund av att många kriser är gränsöverskridande, av vårt medlemskap i EU och av möjligheten att kunna få hjälp från andra aktörer under kriser avser KBM att utveckla den internationella dimen- sionen av krishanteringssystemet. KBM överväger i det sammanhanget också nyttan av att stationera personal utomlands.
KBM disponerar medel inom fyra anslag – Krisberedskap (benämnt 7:5 år 2005), Stöd till frivilliga försvarsorganisa- tioner inom totalförsvaret (benämnt 6:9 år 2005), Gemen- sam radiokommunikation för skydd och säkerhet (benämnt 7:6 år 2005) och Krisberedskapsmyndigheten (KBM:s för- valtningsanslag, benämnt 6:3 år 2005). Följande avsnitt är indelat efter denna anslagsstruktur och följs av en samman- ställning med förslag till verksamhetens finansiering.
Inledning
a n s l a g e t 7 : 5 k r i s b e r e d s k a pskall dels finansiera KBM:s egna beredskapsåtgärder och dels finansiera de bidrag som KBM lämnar till andra organisationer för att genomföra åtgärder inom verksamhetsområdena Det civila försvaret och Svåra påfrestningar.
Huvuddelen av planerad verksamhet har en koppling mot båda dessa verksamhetsområden. Åtgärder som vidtas med främsta syfte att förbättra möjligheterna att hantera en svår påfrestning leder normalt även till att möjlighe- terna att hantera höjd beredskap (civilt försvar) också förbättras. De åtgärder som anses ha en dubbel nytta, dvs. nytta både för det civila försvaret och för fredstida krishantering, redovisas inom verksamhetsområde Svåra påfrestningar.
Planerad verksamhet som finansieras med anslag 7:5 Krisberedskap redovisas per verksamhetsområde nedan.
Inom verksamhetsområde Det civila försvaret redovisas KBM:s egen verksamhet inom samverkansområde Områdes- vis samordning, samverkan och information samt de bidrag som KBM lämnar till andra organisationer för att förstärka förmågan inom ramen för det civila försvaret.
Bidragen redovisas under rubriken ”Övrig verksamhet inom ansvarsområdet” och är indelade per samverkan- sområde. Inom verksamhetsområde Svåra påfrestningar redovisas KBM:s egen verksamhet inom samverkans- områdena Teknisk infrastruktur och Områdesvis samord- ning, samverkan och information samt de bidrag som KBM lämnar till andra organisationer för att förbättra förmågan att hantera svåra påfrestningar. Bidragen redovisas, i lik- het med bidragen kopplat till verksamhetsområde Det civila försvaret, under rubriken ”Övrig verksamhet inom ansvarsområdet” och är indelade per samverkansområde.
verksamhetsområde
DET CIVILA FÖRSVARET
Målet för verksamheten inom det civila försvaret och för utformningen av resurserna är att:
• värna civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig för- sörjning, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga att vid ett väpnat angrepp och krig i vår omvärld,
• bidra till fred och säkerhet i omvärlden och
• stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar i fred.
Inom verksamhetsområdet skall KBM dels genomföra egna beredskapsåtgärder inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information och dels finansiera övriga organisationers beredskapsåtgärder inom respektive samverkansområde.
kbm:s åtgärder inom samverkansområde
Områdesvis samordning, samverkan och information
Målet är att samhällets grundläggande behov av verksam- hetsledning, samordning, samverkan och information säkerställs för krishantering vid allvarliga kriser i fred eller vid ett väpnat angrepp.
KBM skall inom verksamhetsområde Det civila försvaret fortsätta att lämna uppdrag till de frivilliga försvarsorganisa- tionerna. I samarbete med frivilliga försvarsorganisationer skall seminarier, utbildningar och övningar genomföras för att utveckla medlemmarnas förmåga. Enligt KBM:s regle-
Krisberedskap (anslag 7:5)
Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat
2004 2005 2006 2007 2008
KBM:s verksamhet inom
samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Civilt försvar
Krishantering 64 988 42 560 40 400 41 350 41 350
- varav frivilliga försvarsorganisationer 60 056 37 720 36 050 37 000 37 000
- varav civilplikt 3 851 4 240 4 000 4 000 4 000
- varav totalförsvarinformation 1 081 600 350 350 350
Summa 64 988 42 560 40 400 41 350 41 350
ringsbrev för 2005 skall myndigheten medverka till att de frivilliga försvarsorganisationerna ges möjlighet att stödja utvecklingen av frivillig försvarsverksamhet i Ryssland och Ukraina och i huvudsak avsluta stödverksamheten i Estland, Lettland, Litauen och Polen under 2005. KBM föreslår att den ekonomiska nivån om 1,5 mnkr prolongeras i syfte att ge fortsatt stöd till verksamheten i Ryssland och att ytter- ligare utveckla verksamheten i Ukraina.
KBM avser att under våren 2005 följa upp och värdera effekterna av det utbildningsstöd som lämnats till Baltic Defence College under läsåren 03/04 och 04/05. Först där- efter kommer en inriktning för eventuellt fortsatt stöd att kunna formuleras.
KBM skall även administrera civilpliktsrådet. Kostnads- beräkningen i detta budgetunderlag baseras på nuvarande omfattning. Utöver kostnaderna för rådet betalar KBM även kostnader för PLIS till Pliktverket och för auditörer.
Området totalförsvarsinformation består idag i huvud- sak av bidrag till ungdomsprojektet ”Lumpen” och till hemsidan www.totalforsvaret.se. KBM:s åtagande inom dessa verksamheter bedöms minskas under de kommande åren till förmån för myndighetsgemensam krisberedskaps- information som redovisas under verksamhetsområde Svåra påfrestningar.
övrig verksamhet inom ansvarsområdet
Bidrag till myndigheter, kommuner och andra organisationer
Utöver egen verksamhet inom samverkansområde Områdes- vis samordning, samverkan och information skall KBM finansiera beredskapsåtgärder vid övriga samverkansan- svariga myndigheter och hos kommunerna. Nedan redo- visas en kortfattad sammanställning av planerad verksam- het inom respektive samverkansområde och myndighet.
En utförligare beskrivning av planerad verksamhet vid dessa myndigheter redovisas i ”Samhällets krisberedskap – planerad verksamhet 2006”.
KBM har i detta budgetunderlag i huvudsak prolongerat 2006 års medelsnivå per samverkansområde för åren 2007-2008.
Samverkansområde Teknisk infrastruktur
Affärsverket Svenska kraftnät erhåller bidrag för förmåns- medel till civilpliktiga.
Samverkansområde Transporter
Banverket skall underhålla och avveckla fastigheter och anläggningar för det civila försvarets behov. Underhållet rör sig främst om sådana anläggningar och sådan materiel som tidigare köpts in för beredskapsändamål, som är av stort värde och som inte bedöms kunna återanskaffas i ett 10-årsperspektiv, exempelvis reservbromateriel.
Luftfartsstyrelsen skall avveckla sådana anläggningar och sådant materiel som inte behövs för den fredstida förmågan, t.ex. flygdrivmedelscisterner. Luftfartsstyrelsen skall även avveckla äldre CBRN-utrustning och äldre beredskapsmateriel som inte längre behövs.
Vägverket skall drifta och underhålla befintligt bered- skapsmateriel/bromateriel. Vägverket skall även utbilda och öva sin reservbrogrupp och sin färjebesättning så att kompetensen vidmakthålls.
Samverkansområde Områdesvis
samordning, samverkan och information
Kommunerna tilldelas medel för uppgifter avseende det civila försvaret, bl.a. förvaring av materiel i enlighet med avtalet mellan staten och Sveriges Kommuner och Lands-
Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat
2004 2005 2006 2007 2008
Verksamhetsområde Civilt försvar
Bidrag till samverkansområden 353 723 357 850 75 540 75 540 75 540
- varav Teknisk infrastruktur 17 894 32 500 12 000
- varav Transporter 61 736 18 315 6 540
- varav Spridning av farliga ämnen 16 288 7 350 0
- varav Ekonomisk säkerhet 0 0 0
- varav Områdesvis samordning,
samverkan och information 181 829 185 000 18 000
- varav Kommunerna 181 829 185 000 18 000
- varav Skydd, undsättning och vård 75 977 114 685 39 000
Summa 353 723 357 850 75 540 75 540 75 540
ting. Avtalet mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting reglerar att bidraget skall uppgå till 250 mnkr på årsbasis varav 18 mnkr avser uppgifter kopplat mot civilt försvar.
Samverkansområde
Skydd, undsättning och vård
Socialstyrelsen skall avveckla sådana beredskapslager som inte är anpassade för dagens hotbild och som påverkas av inriktningen i försvarsbesluten.
Statens räddningsverk skall utbilda och öva kommunalt anställda brandmän i min- och ammunitionsröjning i syfte att förstärka kommunens räddningstjänst under höjd beredskap. Räddningsverket lämnar även bidrag för att kunna vidmakthålla skyddsrumsbeståndet i enlighet med gällande inriktning.
verksamhetsområde
SVÅRA PÅFRESTNINGAR
Målet för verksamhetsområde Svåra påfrestningar är att minska riskerna för och konsekvenserna av svåra påfrest- ningar på samhället i fred. Om en sådan svår påfrestning inträffar skall människors liv, personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på egendom eller miljö hindras eller begränsas.
Inom verksamhetsområdet skall KBM dels genomföra egna beredskapsåtgärder inom samverkansområdena Teknisk infrastruktur och Områdesvis samordning, samverkan och information och dels finansiera övriga organisationers beredskapsåtgärder inom respektive samverkansområde.
kbm:s åtgärder inom samverkansområde
Teknisk infrastruktur
Målet är att den tekniska infrastrukturen i samhället är så utformad att riskerna för störningar minimeras samt att samhällets grundläggande behov kan tillgodoses vid svåra påfrestningar på samhället i fred.
Inom samverkansområdet bedriver KBM verksamhet inom områdena informationssäkerhet och kommunal- teknisk försörjning.
Informationssäkerhet
Målet med verksamheten är att stärka samhällets infor- mationssäkerhet. Inom området skall KBM genomföra omvärldsbevakning och analyser som leder till åtgärder som stärker samhällets informationssäkerhet. Berörda aktörer skall ha den kompetens som deras roller kräver avseende informationssäkerhet och KBM skall aktivt verka för samverkan mellan olika aktörer i syfte att förbättra samhällets förmåga inom området.
Planeringen i detta budgetunderlag utgår från KBM:s nuvarande ansvar och uppgifter. Eventuella beslut utifrån Utredningens om informationssäkerheten i samhället (Fö 2002:6) slutrapport i maj 2005 kan komma att innebära för- ändringar beträffande uppgifter och ansvar inom området.
KBM skall under budgetunderlagsperioden fördjupa samarbetet med andra aktörer i syfte att tillsammans med dem verka för att informationshanteringen i samhället skall bli säkrare. Myndigheten har det sammanhållande myndighetsansvaret för samhällets informationssäkerhet och skall bl.a. inhämta underlag om samt analysera omvärldsutvecklingen inom området, årligen lämna en samlad bedömning till regeringen och utgöra ett stöd till Regeringskansliet vid en kris med IT-inslag.
Inom IT-säkerhetsområdet skall det förebyggande arbe- tet koncentreras på analyser av säkerheten, utbildning och information. KBM skall erbjuda stöd till andra genom att ge ut råd och rekommendationer, definiera grundläggande säkerhetskrav samt formulera krav inför och under höjd beredskap. Metoder för självcertifiering skall vidareutvecklas.
Ett viktigt inslag i kunskapsuppbyggnaden på medel- lång sikt är att samla olika grupper av aktörer till spel- och övningsverksamhet. En scenarioövning byggd på moduler skall utvecklas för att kunna anpassas och riktas till olika målgrupper.
Inom informationssäkerhetsområdet kommer KBM:s roll att tydliggöras och de internationella kontakterna utveck- las. En harmonisering mellan KBM:s rekommendationer och befintliga standarder kommer att slutföras.
Omvärldsanalysarbetet kommer att resultera i ett antal produkter, bland annat lägesbedömningar och nyhetsbrev, för att stödja samhället i stort. Arbetet med att utveckla kunskapen om hur det internetrelaterade hotet ser ut
Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat
2004 2005 2006 2007 2008
KBM:s verksamhet inom
Samverkansområde Teknisk infrastruktur Svåra påfrestningar
Informationssäkerhet 6 846 7 200 7 095 7 345 7 595
Kommunalteknisk försörjning 26 256 28 500 28 500 28 500 28 500
Summa 33 102 35 700 35 595 35 845 36 095
kommer att utvecklas i samverkan med intressenter som deltar i kartläggningen.
Kommunalteknisk försörjning
Målet med verksamheten är att öka robustheten i den kommunaltekniska försörjningen. Genom detta för- stärks kommunernas beredskap vad avser vattenförsörj- ning, värmeförsörjning och kraftförsörjning.
KBM skall hantera inkomna ansökningar och lämna bidrag till kommunerna för att finansiera åtgärder inom områdena prioriterade fastigheter, fjärrvärme och vatten- försörjning. Åtgärderna omfattar framför allt reservkrafts- anläggningar. KBM avser att i huvudsak prioritera vatten- försörjningen. Bidrag kan beviljas med upp till 50 procent av investeringskostnaden.
Behovet av anslag för att finansiera denna verksamhet är beroende av de ansökningar som kommunerna lämnar, både vad avser antalet ansökningar och typ av åtgärder.
Kommunernas intresse och förståelse för behovet av att höja den egna beredskapen har inneburit en ökning av antalet ansökningar. Detta skall ställas mot de slutsatser som KBM redovisade i rapporten ”Nya villkor för samhäl- lets krisberedskap”. I rapporten konstaterade KBM att det på sikt inte är kostnadseffektivt att använda medel från krisberedskapsanslaget (7:5) i större omfattning för att minska sårbarheten i samhället. En högre säkerhet inom den kommunaltekniska försörjningen bör i första hand vara ett ansvar för kommunerna själva.
kbm:s åtgärder inom samverkansområde
Områdesvis samordning, samverkan och information
Målet är att samhällets grundläggande behov av verksam- hetsledning, samordning, samverkan och information säkerställs för krishantering vid svåra påfrestningar på samhället i fred.
Inom samverkansområdet bedriver KBM verksamhet inom områdena Ny kunskap, Samordning och samverkan och Krishantering.
Ny kunskap
Målet med verksamheten ny kunskap är att bygga upp ny kunskap i syfte att stärka samhällets krisberedskap.
Inom området skall KBM genomföra analyser och beställa forskning och studier vars resultat skall utgöra ett ända- målsenligt underlag för åtgärder för att stärka samhällets krisberedskap. KBM skall också utveckla metoder och metodik som skall ligga till grund för krishanteringssyste- mets aktörers arbete med att förbättra krisberedskapen.
Forskning
De uppbyggda strukturerna för forskningssamordning skall utvecklas. KBM skall lämna stöd i arbetet med att utveckla en god beställar- och mottagarkompetens för forskning bland de samverkansansvariga myndigheterna.
KBM skall bidra till att forskningens internationella dimensioner och relationen till näringslivet kring kun- skapsuppbyggnad om samhällets krisberedskap förstärks.
KBM skall även förbättra kunskapen om motsvarande forskning i andra länder samt om för området relevant forskning finansierad av andra forskningsbeställare inom landet och av t.ex. EU-kommissionen samt Department of Homeland Security (DHS) i USA.
En god tillgång på forskare inom krisberedskapsområdet är en förutsättning för fortsatt förnyelse av samhällets krishanteringsförmåga och för att upprätthålla en erkänd position internationellt inom området. KBM skall därför arbeta för att säkra återväxten av kompetensbärare inom kunskapsområden av intresse för samhällets krisbered- skap. Detta arbete påbörjas genom att KBM under 2005 kommer att utlysa särskilda forskningsmedel till nydis- puterade forskare (s.k. Postdoc-bidrag).
Forskningsmedlen föreslås ökas med 5 mnkr/år fr.o.m.
2007. Ökningen skall bl.a. finansiera ökade satsningar på tematiska forskningsinsatser inom specifika områden, studier samt åtgärder för att öka spridningen av resultaten av genomförd forskning och studier.
I den rapport som VINNOVA redovisade till regeringen den 31 januari i år angående nationell strategi för säker- hetsforskning – kunskap för säkerhets skull – föreslås att KBM tilldelas nya uppgifter. I de fall regeringen väljer att följa utredningens förslag kommer detta att innebära behov av ökade medel både avseende sakanslag och KBM:s förvaltningsanslag.
Omvärldsanalys
KBM:s arbete med att beskriva utvecklingen i omvärlden och sätta dessa förändringar i ett hot-, risk- och sårbar- hetsperspektiv, relaterat till risk- och krishantering, kom- mer att utvecklas. Detta arbete kommer att ske i form av egen analys samt i allt större omfattning genom externt utlagda studie- och utredningsuppdrag.
En huvuduppgift inom omvärldsanalysarbetet är att, samordnat med andra verksamheter inom KBM, och i samordning med de samverkansansvariga myndigheterna och näringslivet, genomföra ett arbete för att identifiera kritiska beroenden i samhället som vid en störning kan generera allvarliga konsekvenser för viktiga samhällsfunk- tioner. Arbetet kommer att leda till en ökad kunskap om var de största sårbarheterna finns och öka krishanterings- systemets förmåga att identifiera och prioritera hur de samlade resurserna på ett optimalt sätt skall fördelas.
En konsekvens av arbetet kommer att vara att samverkan mellan de offentliga organen och näringslivets aktörer
kommer att utvecklas och skapa förutsättningar för en gemensam kunskapsbas. KBM kommer att samordna det arbete som bedrivs i övrigt inom myndigheten så att även detta kan ligga till grund för arbetet med att identifiera kritiska beroendeförhållanden. Områden som berörs är t.ex. forskning, studier och fördjupade genomgångar.
Inom ramen för planeringsprocessen vidtas ett antal åtgärder som genererar ny kunskap. Det kan t.ex. handla om den årliga uppföljningen av vidtagna åtgärder, fördjupade genomgångar eller annan typ av utredningsverksamhet.
KBM skall enligt sin instruktion bedriva omvärldsbevak- ning och omvärldsanalys. Mot bakgrund av katastroferna kring årsskiftet 2004/2005 överväger myndigheten att utveckla omvärldsbevakningsfunktionen. Inriktningen är att bygga upp en kapacitet för att kunna varna aktörerna i krishanteringssystemet i ett tidigt skede av krisen. Detta kräver satsningar avseende såväl personalstyrka och kom- petens som på investeringar i tekniska stödsystem. KBM avser att genomföra planering och vidta vissa åtgärder under 2005 med denna inriktning.
Metodutveckling
I en omvärld där hoten mot samhället är både svåra att definiera och förutse uppstår behov av kunskap inom området krisberedskap. Det handlar naturligtvis om kunskap för att bedöma hot, mäta sårbarheter i vårt allt mer kom- plexa samhälle och bedöma samhällets förmåga att han- tera kriser när de uppstår, men det handlar också om kun- skap för att utveckla metoder både för att systematisera krisberedskapsarbetet och för att förbättra t.ex. förmågan att leda och samverka i kris. Den nya kunskap som skapas genom KBM:s arbete med omvärldsanalys, metodutveckling, studier och forskning är viktig för utvecklingen av den sven- ska krisberedskapen. KBM:s metodutvecklingsarbete syftar till att stärka myndigheternas, kommunernas, landstingens m.fl. arbete med att förebygga, hantera och utvärdera kriser.
KBM skall fortsätta arbetet med att utveckla metodik för risk- och sårbarhetsanalyser. Detta arbete skall samordnas med projektet kritiska beroendeförhållanden. Metodik och former för ett nordiskt samarbete inom risk- och sårbar- hetsanalysområdet skall också utvecklas. Arbetet med metodik för krishantering och kriskommunikation skall inriktas mot att utveckla formerna för internationell sam- verkan inom EU och offentliga aktörers samverkan med näringslivet. Även arbetet med metodik för rapportering och uppföljning av det förebyggande krisberedskapsarbetet på lokal och regional nivå skall utvecklas. Vidare skall metodik för rapportering och informationsspridning under kriser och metodik för uppföljning och erfarenhetsåter- föring efter inträffade händelser utvecklas.
Med anledning av nya krisberedskapsuppgifter för kommuner och landsting från 2006 skall KBM göra särskilda satsningar för att utveckla risk- och sårbarhetsanalysarbetet på lokal och regional nivå. Även samarbetsformerna med näringslivet skall vidareutvecklas.
Samordning och samverkan
Målet med verksamheten samordning och samverkan är att tillsammans med andra aktörer i krishanteringssyste- met minska samhällets sårbarhet och förbättra förmågan att hantera kriser. Inom området skall KBM fortsätta att utveckla planeringsprocessen så att relevanta åtgärder vidtas. KBM skall även initiera samverkan mellan olika aktörer, t.ex. mellan offentlig sektor och näringsliv samt mellan expertorgan inom CBRN-området, som leder till att samhällets sårbarhet minskas och förmågan att hantera kriser förbättras.
Planeringssystemet
Planeringsprocessen skall fortsatt utvecklas under perioden så att krisberedskapen stärks på ett resurseffektivt sätt. Det skall finnas en tydlig spårbarhet mellan förslagen i plane- ringsunderlag och planeringsinriktning samt den kunskap som framkommer i den årliga uppföljningen, de fördjupade genomgångarna och i resultatet från risk- och sårbarhets- analyserna. Inriktningen är även att styra verksamheten med mer långsiktiga mål för att på så sätt skapa förutsätt- ningar för åtgärdsstategier som sträcker sig över flera år.
KBM skall stärka och utveckla sambandet mellan egen analys och de förslag till resursfördelning som myndigheten lämnar till regeringen.
Version två av det webb-baserade planeringsverktyget införs under 2006. De samverkansansvariga myndigheternas arbete inom ramen för krishanteringssystemets planerings- process kommer därmed att effektiviseras och förenklas.
KBM kommer även att genomföra användarutbildning för berörda myndigheter.
Länsstyrelserna kommer under 2006 att medverka i krishanteringssystemets planeringsprocess på samma vill- kor som de centrala statliga myndigheter som är utpekade i förordning (2002:472) om åtgärder för fredstida krishan- tering och höjd beredskap.
Internationell samverkan
KBM skall utveckla och fördjupa det bilaterala samarbetet med Danmark, Norge och Finland ytterligare. Vidare skall kontakterna med Ryssland, Tyskland, Estland och Lettland utvecklas. Kontakter med Kanada, Nederländerna, Schweiz, Österrike, USA, Litauen, Slovenien och Storbritannien skall vidmakthållas på en mer generell nivå. KBM skall fortsätta arbetet med att stödja Regeringskansliet i EU-arbetet gäl- lande samhällets sårbarhet, säkerhet och beredskap. Vidare skall KBM vara delaktig i relevant Nato/PFF-samarbete.
Under 2005 kommer KBM att utreda möjligheterna att stationera personal vid den svenska EU-representationen i syfte att följa utvecklingen inom EU på krisberedskapsom- rådet för att på ett bättre sätt säkerställa koordineringen mellan EU-nivån och det nationella krisberedskapsarbetet.
Detta skulle innebära att Sveriges förutsättningar att kunna påverka utvecklingen inom detta område i EU förbättras.
CBRN
KBM skall verka för ökad samverkan och samordning mellan samverkansområdena då det gäller beredskapen mot kemiska, biologiska, radioaktiva och nukleära hot.
KBM skall fortsätta att samordna och utveckla CBRN- beredskapen inom krishanteringssystemet. Ett internatio- nellt nätverk och ett EU-nätverk inom CBRN-området skall byggas upp. KBM skall också svara för CBRN-rådets verk- samhet och utveckling. Utvecklingsuppdrag kommer bl.a.
att läggas ut på Totalförsvarets skyddscentrum och på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Näringslivssamverkan
KBM skall fortsätta att utveckla arbetet kring samverkan mellan den offentliga sektorn och näringslivet. KBM:s inriktning är att under 2006 ha etablerat näringslivssam- verkan inom ramen för samverkansområdesstrukturen.
KBM skall även fortsätta att ansvara för driften och utveck- lingen av näringslivsrådets verksamhet.
Krishantering
Målet med verksamheten krishantering är att utveckla krisberedskapsarbetet och stärka krishanteringsförmågan inom krishanteringssystemet på lokal, regional och natio- nell nivå. KBM skall stödja berörda aktörer på lokal, regio- nal och central nivå så att kunskapen och kompetensen inom området krisberedskap är tillräcklig i förhållande till aktörernas roller och så att de har tekniska förutsättningar för att kunna leda och samverka i kris. KBM skall också ha en god förmåga att kunna stödja ansvariga offentliga aktörer vid en kris.
KBM:s egen beredskap
KBM skall enligt sin instruktion kunna bistå Regerings- kansliet med främst områdesvisa lägesbeskrivningar.
Under jordbävningskatastrofen i Asien och under stormen i södra Sverige bemannade KBM den lägescentral som myndigheten byggt upp för att kunna lösa ovan angiven uppgift. KBM kommer utifrån vunna erfarenheter att utveckla lägescentralen metodmässigt, tekniskt och struk- turellt. En annan viktig fråga att utveckla är informations- flödena mellan KBM och Regeringskansliet samt mellan KBM och övriga aktörer inom krishanteringssystemet. KBM har i regleringsbrevet för budgetåret 2005 fått i uppdrag att, i samarbete med övriga aktörer i krishanteringssyste- met, utarbeta former för rapportering m.m. Ytterligare en fråga som behöver uppmärksammas i samband med detta arbete är hur informationen mellan det svenska krishan- teringssystemet och EU skall utvecklas. KBM är en lämplig nationell kontaktpunkt i informationssystemet ARGUS som utvecklas inom EU. Sammanfattningsvis kan KBM konsta- tera att den struktur som byggs upp inom ramen för detta uppdrag kan utgöra grunden för det förslag som utvecklats under avsnittet omvärldsanalys (se sid 7).
En annan uppgift som KBM har inom detta område är att myndigheten skall kunna lämna stöd till offentliga organ i krissituationer. Detta har hittills genomförts i liten skala och behöver utvecklas. Övningar för KBM:s personal skall genomföras och ett observatörskoncept för erfaren- hetsåterföring skall utvecklas.
Kunskapsuppbyggnad
Resultatet av överenskommelsen mellan staten och Svenska kommunförbundet (numera Sveriges Kommuner och Landsting) om kommunernas nya uppgifter i krishante- ringssystemet skall genomföras under åren 2006-2009.
Under budgetunderlagsperioden skall stöd lämnas till kommuner och landsting med anledning av nya kris- beredskapsuppgifter enligt lagen om extraordinära hän- delser. Syftet är att utveckla kommunernas arbete som geografiskt områdesansvarig på lokal nivå och landsting- ens roll i krishanteringssystemet. Kunskapsuppbyggnad för att utveckla förmågan att genomföra risk- och sårbarhets- analyser, planera inför extraordinära händelser, genom- föra övningar och rapportera krisberedskapsåtgärder till länsstyrelserna skall prioriteras.
KBM skall lämna stöd till länsstyrelserna för att utveckla arbetet som geografiskt områdesansvariga myndigheter på regional nivå. Länsstyrelsernas arbete med planerings- underlag, risk- och sårbarhetsanalyser, stöd till kommu- nerna och övningsverksamhet prioriteras.
KBM skall även genomföra generella utbildningar inom olika sakområden för kommuner, landsting, länsstyrelser, centrala myndigheter, trossamfund, frivilliga försvarsorga- nisationer och vissa representanter för näringslivet med verksamhet inom samhällsviktiga funktioner.
År 2006 och 2008 skall KBM lämna övningsstöd till de aktörer som deltar i kärnkraftsövningarna. KBM:s del av övningarna syftar till att öva det geografiska områdesan- svaret på regional nivå och samverkan mellan centrala myndigheter ingående i kärnkraftsberedskapen. KBM skall vara beredda att vid behov stödja Regeringskansliets del- tagande i övningsverksamheten.
År 2007 skall KBM genomföra arrangemanget ”Mötes- plats Krisberedskap 2007” för att sprida kunskap om aktu- ella krisberedskapsfrågor. Syftet är att nå den exekutiva nivån och tjänstemän vid myndigheter, kommuner, lands- ting och näringsliv. KBM skall även genomföra samverkans- övningen SamÖ-07 (preliminärt Stockholmsområdet samt mottagande av internationellt stöd). Syftet är att utveckla samhällets förmåga att leda, samordna och informera vid svåra påfrestningar på samhället i fred.
En viktig del av krishanteringen utgörs av en funge- rande informationshantering och kriskommunikation.
Informationsfrågorna består dels av information inom och mellan myndigheter och andra aktörer som deltar i kris- hanteringen och del av information utåt till allmänheten och medier. Brister i informationshantering kan bl.a.
rubba förtroendet för samhällets förmåga att hantera kri- ser. Kriskommunaktionsplaner och personal utbildad i kriskommunikation är en förutsättning för möjligheterna att hantera informationsfrågorna vid en kris. KBM skall därför genomföra utbildningar och övningar med fokus på kriskommunikation.
KBM skall utveckla kommunikationen om krisbered- skapsfrågor med fler målgrupper än dem som har konkreta roller i samhällets krishanteringssystem. Det kan till exem- pel handla om att ta fram stödmaterial till lärare eller till kommunala företrädare (till exempel inom räddnings- tjänsten) som besöker skolor. Detta arbete kommer att samordnas med andra aktörer inom politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar.
I samarbete med trossamfunden skall seminarier, utbildningar och övningar genomföras för att utveckla samfundens förmåga.
KBM skall fortsätta arbetet med telesäkerhetsanalyser på regional nivå så att samtliga regioner ges en möjlighet att hantera de brister som identifieras. KBM skall också utveckla ett stöd på central nivå till aktörerna i krishante- ringssystemet.
Området totalförsvarsinformation består idag till huvudsak av bidrag till ungdomsprojektet ”Lumpen” och till hemsidan www.totalforsvaret.se. KBM:s åtagande inom dessa verksamheter bedöms minskas under de kommande åren till förmån för myndighetsgemensam krisberedskaps- information.
Tekniskt stöd
KBM vill ta ett tydligare ansvar som en sammanhållande resurs inom den tekniska uppbyggnaden av krishante- ringssystemet. Bl.a. efterfrågar Försvarsmakten, industrin och många myndigheter en högre grad av tydlighet och samordning för civila tillämpningar av den gemensamma teknikutveckling som sker inom Försvarsmakten i det nät- verksbaserade försvaret. För att KBM skall kunna vara denna samverkanspartner måste de tekniska resurserna inom KBM förstärkas. Under 2006 och 2007 kommer KBM att bygga upp den kompetens som erfordras. KBM bedö-
mer att detta medför ett nyrekryteringsbehov av kvalifice- rade resurser med mycket god allmän teknisk kompetens med inriktning mot systemarkitektur och utveckling, data- och telekommunikation samt att kompetensen samtidigt bör vara av mer generell karaktär.
En viktig uppgift för KBM är även att följa pågående teknikutveckling samt hot som kontinuerligt riktas mot myndigheternas telekommunikationer. KBM skall med- verka vid kravformulering och utveckling av signalskydds- materiel och kryptografiska lösningar för totalförsvarets och krishanteringssystemets behov. KBM:s arbete skall bedrivas så att beslutsfattare och aktörer vid en händelse skall ha förmåga att kommunicera säkert via tal och elek- tronisk kommunikation, även då de för tillfället befinner sig på annat ställe än ordinarie arbetsplats. Försvarsmak- ten utvecklar en kryptoplattform för mobil kommunikation som kan nyttjas i dessa situationer och som beräknas tas i bruk i full omfattning inom tre till fyra år. KBM deltar i kravformulering och provverksamhet.
Formerna för finansiering av denna typ av utrustning bör ses över. Detta eftersom denna typ av utrustning i första hand skall användas vid ordinarie verksamhet och därmed utgöra ett grundskydd.
KBM skall fortsätta arbetet med att bygga upp en tek- nisk infrastruktur i syfte att säkerställa en godtagbar kris- hanteringsförmåga där alla berörda aktörer har tillgång till ett fullgott tekniskt ledningsstöd, dvs. möjlighet att kunna kommunicera med omvärlden. Integration mellan de olika kommunikationssystem som finns och som har varierande täckning, kostnadsbild och säkerhet kommer troligen att bli nödvändig för att ge aktörerna en bra kommunika- tionsmöjlighet och kunna överföra data med en tillräcklig kapacitet. KBM avser att verka för denna möjlighet genom utredningar, kompetenshöjande åtgärder, prov och försök samt i viss mån utveckling.
Den nationella portalen för krisinformation och det skyddade webbaserade informationssystemet skall testas, införas och vidareutvecklas under åren 2006-2008. Under 2006 kommer utbildningar och övningar att genomföras
Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat
2004 2005 2006 2007 2008
KBM:s verksamhet inom samverkansområde Områdesvis samordning, samverkan och information Svåra påfrestningar
Ny kunskap 61 326 80 815 77 574 78 776 77 810
Samordning och samverkan 7 203 11 696 9 776 11 801 11 206
Krishantering 87 888 108 492 101 419 112 274 105 094
- varav tekniskt stöd 61 368 75 838 69 217 78 857 75 357
- varav kunskapsuppbyggnad 26 520 32 654 32 202 33 417 29 737
Summa 156 417 201 003 188 769 202 851 194 110
för att utveckla förmågan att använda tekniskt stöd för krishantering.
KBM skall fortsätta att stödja kommunerna i arbetet med att öka deras tekniska ledningsförmåga. KBM skall bl.a. lämna bidrag för att finansiera delar av kostnaderna för olika typer av förstärkningsåtgärder som reservkraft till kommunhus (motsvarande), utbyggnad av telefonväxlar och redundans vad avser tele- och datakommunikation.
Med anledning av det geografiska områdesansvaret i fred på lokal nivå bedöms en fortsatt satsning på kommuner- nas ledningsförmåga som nödvändig. Även landstingens ledningsförmåga i den tvärsektoriella rollen, och mot bak- grund av sjukvårdens avgörande roll vid krishantering, bör bli föremål för en sådan satsning. För utförligare beskriv- ning om detta se KBM:s årsredovisning för 2004. KBM har i tidigare budgetunderlag föreslagit att anslaget skulle ökas från 25 mnkr/år till 30 mnkr fr.o.m. 2005 för att svara upp mot dels ett uppdämt behov och dels ett ökat intresse av stöd från kommunerna. Med anledning av det rådande konjunkturläget bedömer dock KBM att denna ökning är aktuell först fr.o.m. 2007.
KBM har planerat för att vidmakthålla de regionala led- ningsplatserna. I de fall regeringen väljer att avveckla eller ominrikta vissa eller samtliga ledningsplatser vid läns- styrelserna kommer detta att medföra, jämförelsevis, stora kostnader då detta genomförs. Åtgärderna kommer dock på längre sikt att medföra lägre kostnader för vidmakt- hållande.
övrig verksamhet inom ansvarsområdet
Bidrag till myndigheter, kommuner och andra organisationer
Utöver egen verksamhet inom samverkansområdena Teknisk infrastruktur och Områdesvis samordning, sam- verkan och information skall KBM finansiera beredskaps- åtgärder vid övriga samverkansansvariga
myndigheter och vid kommunerna. Nedan redovisas en kortfattad sammanställning av planerad verksamhet inom respektive samverkansområde och myndighet. En utför- ligare beskrivning redovisas i ”Samhällets krisberedskap – planerad verksamhet 2006”.
KBM har i detta budgetunderlag i huvudsak prolongerat 2006 års medelsnivå per samverkansområde för åren 2007-2008.
Samverkansområde Teknisk infrastruktur
Svenska kraftnät skall investera i ett gemensamt kommu- nikationssystem för elsamverkan. Detta system måste dock vara kompatibelt med RAKEL.
Elsäkerhetsverket skall genomföra en riskinventering i distributionsnäten.
Livsmedelsverket skall utreda och följa upp åtgärder som genomförs för dricksvattenförsörjningen, utbilda och
öva vattenkatastrofgruppen och genomföra samverkans- forum för näringslivet.
Post- och telestyrelsen skall fortsätta sitt arbete med nätåtgärder för att förbättra redundansen i befintliga nät, minska beroendet av centrala system i näten, förbättra reservelförsörjningen, fortsätta arbetet med skyddade noder och ansvara för IT-incidenthantering.
Statens energimyndighet skall utföra ett antal utred- ningar och omvärldsanalyser inom elförsörjningen och utveckla privat-offentlig samverkan ytterligare.
Försvarets radioanstalt skall bygga upp teknikkompe- tens inom informationssäkerhetsområdet.
Försvarets materielverk skall upprätta ett certifierings- system inom IT-området och se till att det används samt sprida teknisk kunskap och information om metoder och procedurer för tillämpning av certifieringssystem för att öka tilliten till de produkter och system som används.
Styrelsen för psykologiskt försvar skall utföra risk- och sårbarhetsstudier samt kartlägga massmedieföretagens beredskap. Med anledningen av digitaliseringen av tele- vision i Sverige behöver vissa åtgärder vidtas för att säker- ställa robustheten i produktion och distribution. Sveriges television skall därför i samverkan med Styrelsen för psykologiskt försvar fortsätta med investeringar i detta syfte under år 2006.
Samverkansområde Transporter
Banverket skall bl.a. genomföra flera investeringar för att säkerställa funktionen både inom Banverkets egna tele- näts reservplats för driftledning samt för att säkerställa funktionen i reservkraften genom ombyggnation och kom- plettering av redan befintliga system.
Luftfartsstyrelsen skall förstärka sin förmåga att kunna leda flygtrafiken vid en svår påfrestning på samhället i fredstid genom att investera i redundansåtgärder för kom- munikationssystem för flygtrafikledningssystemet enroute samt att underhålla de två mobila flygledartorn som finns.
Luftfartsstyrelsen skall under 2006 färdigställa en andra enhet av det Svenska nationella ambulansflyget (SNAM).
Sjöfartsverket skall investera i reservkraft till VTS-centra- lerna.
Vägverket skall satsa resurser på dubbla matningar för el, tele och data vid tre väghållningsregioner. Vägverket skall även utbilda och öva krisledningsorganisationen på central och regional nivå.
Samverkansområde
Spridning av farliga ämnen
Kustbevakningen skall utreda och öva förmågan att kunna indikera och detektera kemiska och radioaktiva ämnen för att förbättra den operativa förmågan.
Livsmedelsverket skall utveckla samarbetet med näringslivet för att öka kunskapen om säkerhetsfrågor i
livsmedelsdistributionen, lämna stöd till kommunerna för att utveckla nödvändig robusthet och förmåga att hantera störningar som kan inträffa i vatten- och livsmedelsför- sörjningen. Livsmedelsverket skall även tillsammans med Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt starta upp ett projekt för att förebygga och bekämpa omfattande utbrott av epizootier och zoonoser.
Rikspolisstyrelsen skall utbilda och öva både på grund- nivå, t.ex. ”first-responder”-utbildning, och på specialist- nivå, t.ex. utbildning av nationella insatsstyrkan, piket- styrkorna, bombtekniker och säkerhetspolisen. Rikspolis- styrelsen skall även utbilda den nationella förstärknings- resursen i CBRN och köpa in viss kompletterande utrustning.
Smittskyddsinstitutet skall fortsätta forskningen inom Kunskapscentrum för Mikrobiologisk beredskap. Smitt- skyddsinstitutets lednings- och handlingsberedskap skall upprätthålla en beredskap och uthållighet för diagnostik dygnet runt. Avdelningen för Epidemiologi skall göra en ökad satsning för att förbättra förmågan att tidigt upp- täcka och förutsäga spridning av nya smittor i samhället.
Socialstyrelsen skall prioritera insatser för att förbättra expertberedskapen och återväxten inom avgörande kun- skapsområden och genomföra gemensamma utbildnings- och övningsinsatser för operativt ansvariga och expert- beredskapens aktörer. Socialstyrelsen skall även genomföra åtgärder omfattande bland annat investeringar i medi- cinsk utrustning, utbildningar inom CBRN-området, utveckling och vidmakthållande av den kunskapsbas som byggs upp på kunskapscentrumen för N, B och C.
Statens jordbruksverk skall fortsätta att bedriva åtgärder utifrån vad som framkom i STUDS-projektet. Statens jord- bruksverk skall även fortsätta arbeta med ett stödsystem för epizootier och zoonoser, etablera en operativ lednings- central, starta ett projekt för omvärldsbevakning och sam- ordning mellan svenska myndigheter för internationella B-händelser samt satsa på en nationell beredskapsgrupp för epizootier.
Statens kärnkraftsinspektion skall genomföra åtgärder för att motstå störningar i datastystem och för att förhin- dra informationsangrepp samt utbilda i ledning och sam- band av egen personal.
Statens räddningsverk skall inköpa kemmateriel samt utbilda förstärkningspersonal för kommunal räddnings- tjänst. Räddningsverket skall även utveckla, fördjupa och sprida kunskapen om beredskapen mot CBRN-händelser.
Statens strålskyddsinstitut skall investera i utrustning för indikering, analys och prognoser och genomföra utbildningsinsatser i fråga om gränskontroll samt utbild- ning av kommunal personal i strålskydd och strålnings- mätning.
Statens veterinärmedicinska anstalt skall forska och öva kring bioterrorism och avsiktlig spridning av mikroorganis- mer i livsmedel och vatten samt förstärka kompetensen inom epidemiologi.
Tullverket skall investera i stationära och mobila system för detektion av kemiska och radioaktiva ämnen vid de viktigaste gränsövergångarna.
Samverkansområde Ekonomisk säkerhet
Finansinspektionen skall genomföra flera seminarier, scenarioövningar och samverkansmöten tillsammans med näringsliv och andra myndigheter. Finansinspektionen skall även genomföra krisledningsövningar, risk- och sår- barhetsanalyser samt uppdateringar av befintliga bered- skapsplaner.
Försäkringskassan skall anskaffa mobila och fasta reservkraftanläggningar till både regionala beredskaps- kontor och produktionsanläggningen i Sundsvall samt utbilda och öva krisledningsfunktionen.
Riksgäldskontoret skall betala supportavgifter och den hyra som går att härröra till den alternativa drifthall med högre driftsäkerhet som myndigheten har.
Skatteverket skall genomföra verksamhet som ökar för- mågan att hantera omfattande avbrott i ordinarie el- och teleförbindelser samt att hantera störningar i betalnings- väsendet. Skatteverket skall även genomföra krislednings- övningar, omvärldsbevakning och utbildning.
Statens energimyndighet skall öva myndighetens kris- organisation tillsammans med branschorganisationer, andra myndigheter och länsstyrelser. Energimyndigheten skall även genomföra verksamhet som säkerställer kompe- tensen inom poolorganisationen, som är myndighetens och oljebranschens organisation av depåchefer för svåra påfrestningar, höjd beredskap och krig.
Tullverket skall studera samverkansområdets beroenden och sårbarheter såväl nationellt som internationellt.
Samverkansområde Områdesvis
samordning, samverkan och information
Ekonomistyrningsverket skall genomföra redundansåtgär- der för koncerninformationssystemet Hermes för att till- godose samhällets grundläggande behov av verksamhets- ledning och information.
Kommunerna tilldelas medel för att bl.a. upprätthålla det geografiska områdesansvaret och genomföra risk- och sårbarhetsanalyser. Avtalet mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting reglerar att bidraget skall uppgå till 250 mnkr på årsbasis varav 18 mnkr avser uppgifter kopplat mot civilt försvar. Landstingen tilldelas medel för motsvarande uppgifter.
Lantmäteriet skall genomföra utvecklings- och övningsprojekt för att öka tillgängligheten och bredda den möjliga användningen av den geografiska informationen samt investera i reservkraft.
Statistiska centralbyrån skall genomföra åtgärder för redundans i datasystem samt utbildning och övning i kris- hantering.
Länsstyrelserna tilldelas medel för att utveckla en funk- tion med vakthavande beslutfattare, utveckla samverkans- former, bedriva utbildnings- och övningsverksamhet, lämna stöd till kommunerna i deras roll i krishanterings- systemet, risk- och sårbarhetsanalysarbete samt vidta förberedelser för samverkan över länsgränserna i en kris- situation. Dessutom får länsstyrelserna bidrag för vissa tekniska åtgärder såsom omsättning av datorer m.m. på ledningsplatsen.
Samverkansområde
Skydd, undsättning och vård
Luftfartsstyrelsen skall prioritera arbetet med att kunna genomföra flygräddningar vid en svår påfrestning, bland annat med tillskapandet av flyttbar utrustning som kan användas vid alternativa lokaliseringar av flyglednings- centralen under svår påfrestning.
Kustbevakningen skall öva sin ledningsgrupp att i sam- arbete med andra myndigheter på ett effektivt sätt kunna verka vid en svår påfrestning. Kustbevakningen skall även genomföra utredningar som syftar dels till att kartlägga myndighetens sårbarhet med avseende på el-, tele- och IT-system dels till att ge förslag på hur man kommer till rätta med de problem som identifieras.
Rikspolisstyrelsen skall bl.a. genomföra grundutbild- ning, repetitionsutbildning, stabsutbildning samt ledar- skapsutbildning för den särskilda beredskapspolisen.
Rikspolisstyrelsen skall även delta i övningar för att öva den interna krisledningsorganisationen. Dessutom skall investeringar göras i en skyddad rikskommunikations- central som skall användas vid svåra påfrestningar i fredstid.
Sjöfartsverket skall utveckla och fördjupa redan befint- lig sjöräddningsutbildning så att OSC (On Sea Coordinator) ökar sin förmåga att agera under en kris. Sjöfartsverket skall även utöka sitt deltagande i internationella sam- verkansövningar med inriktning på sjöräddning.
Socialstyrelsen skall prioritera arbetet med att genom reservanordningar förbättra el-, värme- och vattenförsörj- ningen vid akutsjukhusen samt på kommunernas särskilda boende för äldre. Socialstyrelsen skall även genomföra fortsatt implementering och metodutveckling av risk- och sårbarhetsanalyser hos landstingen. Socialstyrelsen skall dessutom prioritera den verksamhet som bedrivs av kun- skapscentrum katastrofmedicin och kunskapscentrum katastrofpsykologi.
Statens räddningsverk skall genomföra ett antal utred- ningar och utbildningar för att kunna möjliggöra en utveckling av personella förstärkningsresurser för kommu- nal räddningstjänst. Räddningsverket skall även vidmakt- hålla och underhålla det manöversystem för styrning av utomhusvarning som håller på att införas.
Statens strålskyddsinstitut skall under 2006 genomföra systematiska övningar tillsammans med antingen enskilda aktörer eller grupper av aktörer. Strålskyddsinstitutet skall även slutföra sina investeringar i mobil gammaspektro- metri och skall dessutom investera i robusta handinstru- ment för sökning efter strålkällor samt i alfa- och beta- känsliga instrument för kontaminationskontroll samt för ytterligare system för indikering från helikopter.
Tullverket skall fortsätta den anslutning till Förvarets telenät (FTN) som pågått successivt under ett antal år.
Anslutningen skall även fortsättningsvis ske med en anslutning per år. Tullverket skall även genomföra sin årliga krisledningsövning då den interna förmågan till omedelbar hantering av en kris övas.
Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat
2004 2005 2006 2007 2008
Verksamhetsområde Svåra påfrestningar
Bidrag till samverkansområden 682 285 740 696 1 085 796 1 085 796 1 085 796
– varav Teknisk infrastruktur 164 298 206 899 213 700
– varav Transporter 54 268 70 820 65 775
- varav Spridning av farliga ämnen 102 893 132 001 181 568
- varav Ekonomisk säkerhet 11 832 25 765 27 110
– varav Områdesvis samordning,
samverkan och information 5 605 62 773 292 453
– varav Skydd, undsättning och vård 343 389 242 438 305 190
Summa 682 285 740 696 1 085 796 1 085 796 1 085 796
k b m o c h f ö r s v a r s m a k t e nskall fördela organisa- tionsstöd till de frivilliga försvarsorganisationerna. Organi- sationsstödet skall användas för ledning och administra- tion, försvarsupplysning, rekrytering, ungdomsverksamhet och funktionärsutbildning.
Fördelningen av organisationsstödet sker enligt en mall som tagits fram i samarbete med Försvarsmakten och som grundar sig på antalet medlemmar och ett antal andra faktorer som förändras över tiden. Organisationsstödet utbetalas till respektive organisation av den myndighet som lämnar den övervägande delen av organisationens
uppdrag. Det är därför svårt att göra någon mer exakt bedömning av hur mycket av anslaget som kommer att fördelas av respektive myndighet. KBM bedömer att myn- dighetens del av det totala anslaget kommer att ligga mellan 21 och 25 mnkr/år under budgetunderlagsperioden.
I det underlag som KBM utarbetat inför Krisberedskaps- propositionen 2005 förslår myndigheten omfattande för- ändringar av stödet till de frivilliga försvarsorganisationerna.
Myndigheten bedömer dock att eventuella konsekvenser av detta förslag får genomslag tidigast 2007.
Stöd till frivilliga försvarsorganisationer (anslag 6:9)
Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat
2004 2005 2006 2007 2008
Anslag 6:9 6:9 anslagspost 2
Stöd till frivilliga försvarsorganisationer 25 309 20 094 25 000 25 000 25 000
Summa 25 309 20 094 25 000 25 000 25 000
k b m a n s v a r a r f ö r anskaffning, utbyggnad, anslut- ning samt drift och förvaltning av det gemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet (RAKEL). KBM skall organisera verksamheten så att systemet byggs ut i enlighet med utbyggnadsplanen och att anslut- ningen av användare blir hög. Vid utgången av 2008 skall
de tänkta användarna ha anslutit sig till systemet i hela landet med undantag av Norrbotten och Gotland. Hela systemet skall vara utbyggt och klart 2009 med undantag av fjällvärlden.
Den länsvisa utbyggnadsplanen ser ut som följer:
RAKEL
(anslag 7:6)
Etapp Län Utbyggnadstid
1 Skåne, Blekinge, Kalmar 2005
2 Kronoberg, Stockholm, Uppsala, Södermanland,
Gävleborg, Västmanland 2005–2006
3 Halland, Västra Götaland 2005–2006
4 Östergötland, Jönköping, Västernorrland 2006–2007
5 Örebro, Värmland, Dalarna 2007
6 Jämtland och Västerbotten (exkl. fjällvärlden) 2007–2008
7 Norbotten (exkl. fjällvärlden) och Gotland 2008–2009
Inför varje etapp skall regionala RAKEL-kontor (etappkontor) inrättas. Ambitionen är att detta skall ske senast ett år innan systemet tas i drift i berörda etapper.
KBM skall årligen följa upp utbyggnaden, se till att tids- planer och kostnadsramar hålls liksom göra effektivitets- och kvalitetssäkringar. Dessutom skall en prognos för utbyggnad i fjällvärlden utarbetas.
KBM skall under den successiva utbyggnaden analysera och inventera behovet av förvaltningen och drift av systemet med utgångspunkt från upprättat leverantörsavtal. KBM kom- mer att undersöka behovet av en utvidgad användarkrets.
KBM kommer att försöka skapa ett positivt resultat under åren 2006 och 2007 då stora delar av kostnaderna finansieras med anslag. Detta positiva resultat skall sedan kunna användas för att täcka ett negativt resultat under 2008 och 2009. Syftet med detta är att minska skillna- derna i pris mellan de tidiga och de sena etapperna.
KBM har i investeringskalkylerna räknat med undantag från lånefinansiering enligt 5 § kapitalförsörjningsförord- ningen (1996:1188) för investeringar i infrastruktur för etapperna ett t.o.m. tre. Dessa investeringar skall istället finansieras med anslag (anslag 37:6 och 7:6).
KBM har i kostnadskalkylerna räknat med att avskriv- ningskostnaderna på dessa anslagsfinansierade anlägg- ningstillgångarna inte skall ingå i kostnaden för
abonnemangen i enlighet med KBM:s regleringsbrev för 2005.
KBM har i tidigare beräkningar endast räknat med investeringar i infrastruktur för utomhustäckning. Utöver detta kommer användarorganisationerna att vilja ha ytter- ligare tjänster såsom anslutningar till kommunikations- centraler och täckning i t.ex. tunnlar eller inomhus.
Omfattning av dessa investeringar och ägarförhållandet för dem är fortfarande oklart men KBM bedömer för närvarande att myndigheten bör vara ägare även av denna utrustning och att de användare som efterfrågar dessa tjänster skall få betala för dem. De främsta anledningarna till att KBM skall ansvara för även denna utrustning är att säkerställa funktionaliteten i systemet och för att underlätta avrop från det ramavtal som Försvarets materielverk tecknat. För när- varande är det bara KBM som får avropa från ramavtalet vilket om KBM inte äger denna utrustning kan leda till att användarorganisationerna kan komma att behöva göra egna upphandlingar och då riskera att få andra leverantö- rers utrustning.
Behovet av dessa tillvalstjänster är svårt att bedöma men KBM föreslår att låneramen höjs för att på ett flexibelt sätt kunna hantera denna typ av tillkommande önskemål från användarorganisationerna. Låneramen kan komma att behöva höjas redan för 2005.
Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat
2004 2005 2006 2007 2008
RAKEL
Investeringar infrastruktur 0 308 100 488 500 688 000 532 400
– varav anslag 0 258 100 337 400 49 000
– varav lån 0 50 000 151 100 639 000 532 400
Avskrivningar tilläggstjänster
och infrastruktur etapp 4–7 0 400 3 500 27 400 56 200
Ränta på lån 0 300 2 600 11 800 23 500
Drift och förvaltning 5 244 8 309 21 974 53 400 64 200
Fördelade personalkostnader (från 6:3) 7 480 17 872 20 426 22 979 22 979
Summa kostnader 12 724 26 881 48 500 115 579 166 879
Avgiftsfinansiering 12 724 26 881 48 500 36 062 0
Avgiftsintäkter 0 700 23 103 115 760 155 800
Resultat 0 700 23 103 36 243 -11 079
Anlagsfinansierade anläggningstillgångar 0 258 100 337 400 49 000 0
Summa anslagsbehov anslag 37:6 12 724 284 981 385 900 85 062 0
k b m : s f ö r v a lt n i n g s k o s t n a d e r finansieras med ett särskilt anslag. Anslaget skall finansiera myndighetens fasta personalkostnader, lokalkostnader, räntor och amor- teringar, informationsverksamhet (exklusive totalförsvars- information och informationsverksamhet direkt knuten till olika verksamheter som finansieras under övriga anslag) och övriga förvaltningskostnader.
Med fasta personalkostnader avses främst lönekostna- der (inklusive sociala avgifter m.m.) men även kostnader för PA-system, läkemedelsersättningar, terminalglasögon etc. Planeringen för 2006-2008 är baserad på 197 års- arbetskrafter. Viss osäkerhet råder dock främst kopplat till de personella behoven för hanteringen av RAKEL.
I lokalkostnader ingår hyror, vatten, el, städning och bevakning av myndighetens lokaler i Stockholm och Sollefteå.
Räntor och amorteringar avser finansiering av nuva- rande och planerade investeringar i anläggningstillgångar
för förvaltningsändamål enligt investeringar i anlägg- ningstillgångar under rubriken Förslag till verksamhetens finansiering (se sid 19).
Myndighetens övergripande informationsverksamhet som finansieras med förvaltningsanslaget består av intern och extern information. Verksamheten inbegriper bl.a.
intranät, extern webbplats, nyhetsbrev och magasin.
I posten övrigt ingår ledning och administration av myndigheten såsom planeringsinternat, kompetens- utveckling, förbrukningsmateriel etc.
Del av KBM:s totala förvaltningskostnader fördelas genom interndebitering och bekostas av RAKEL-verksam- heten som skall ha full kostnadstäckning (se sid 16).
KBM bedömer att myndighetens förvaltningsanslag täcker de utvecklingsbehov under 2006 som ryms inom nuvarande uppgifter. I de fall ytterligare uppgifter tillkom- mer eller vid en förändrad tolkning som redovisades ovan kommer ytterligare medel att behöva tillföras anslaget.
Krisberedskapsmyndighetens förvaltning (anslag 6:3)
Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat
2004 2005 2006 2007 2008
Anslag 6:3
6:3 Krisberedskapsmyndigheten 134 319 143 781 142 671 142 671 142 671
– varav fast personalkostnader 86 986 98 122 100 084 100 734 100 834
– varav lokalkostnader (hyror,
bevakning, städ, el etc. 23 628 24 980 24 980 24 980 24 980
- varav räntor och amorteringar 7 164 7 589 8 560 8 536 8 488
- varav informationsverksamhet 2 405 3 755 3 270 3 620 3 520
– varav övrigt 21 616 27 207 26 203 27 780 27 828
– fördelade kostnader RAKEL -7 480 -17 872 -20 426 -22 979 -22 979
Summa 134 319 143 781 142 671 142 671 142 671
Avgiftsbelagd verksamhet
Enligt KBM:s instruktion får myndigheten åta sig att mot avgift utveckla och förvalta tekniskt stöd åt andra myndig- heter samt åt kommuner och landsting. Avgifternas storlek bestäms av myndigheten. KBM har under 2004 låtit Statens strålskyddsinstitut placera delar av sitt serversystem i KBM:s serverrum i Sollefteå. Kostnaderna för detta, främst avseende datakommunikation, har fakturerats Strålskydds- institutet. I början av 2005 har KBM dessutom utvecklat och förvaltat Rådet för stöd och samverkans (RSOS) e-post- system och publika webbplats.
Under 2005 kommer KBM att ytterligare undersöka möjligheterna att förvalta tekniska system åt andra myn- digheter, kommuner och landsting. Siffrorna är en upp- skattning av den omfattning som kan bli aktuell under de kommande åren. Fr.o.m. 2004 ansvarar KBM även för anskaffning, utbyggnad, anslutning samt drift och under- håll av radiokommunikationssystemet RAKEL. Systemet skall på sikt bli helt avgiftsfinansierat men kommer fram t.o.m. 2007 att delvis anslagsfinansieras. I takt med att avgiftsfinansieringen ökar kommer KBM:s disponibla medel inom anslag 7:6 att minskas.
Anslagssparande
KBM redovisar ett stort anslagssparande för 2004. Anslags- sparandet beror främst på regeringens beslut om utgifts- begränsningar kopplat till anslag 6:3 Krisberedskaps- myndigheten och 6:5 Civilt försvar (för 2005 benämnt 7:5 Krisberedskap) samt på att upphandlingen av RAKEL över- klagats och att utbyggnaden av systemet därför försenats.
I regleringsbrevet för 2005 har anslagssparanden för 6:3 Krisberedskapsmyndigheten och 6:5 Civilt försvar omdisponerats till regeringens disposition. KBM har i prognoserna i detta budgetunderlag utgått från att KBM
ej kommer att disponera detta anslagssparande.
KBM har dock behov av att disponera det anslagsspa- rande som uppstått med anledning av förseningarna i utbyggnaden av RAKEL på anslag 37:6 Gemensam radio- kommunikation för skydd och säkerhet. Anslagssparandet är nödvändigt för att inte minska den statliga anslagssub- ventionering som nuvarande kostandskalkyler bygger på.
Om KBM ej får använda det anslagssparande som uppstått kommer detta att drabba användarorganisationerna genom fördyringar av abonnemangskostnaderna vilket kan leda till minskat intresse för att ansluta sig till systemet.
Förslag till verksamhetens finansiering
Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat
2004 2005 2006 2007 2008
Anslag
6:3 Krisberedskapsmyndigheten 134 319 143 781 142 671 142 671 142 671
6:9 anslagspost 2
Stöd till frivilliga försvarsorganisationer 25 309 20 094 25 000 25 000 25 000
7:5 anslagspost Civilt försvar 418 711 400 410 115 940 116 890 116 890
7:5 anslagspost Svåra påfrestningar 871 804 977 399 1 310 160 1 324 492 1 316 000
7:6 anslagspost 1 Driftskostnader 0 0 48 500 36 062 0
7:6 anslagspost 2 Investeringar i infrastruktur 0 104 100 337 400 49 000 0
37:6 anslagspost 1 Driftskostnader RAKEL 12 724 26 881 0 0 0
37:6 anslagspost 2 Investeringar RAKEL 0 154 000 0 0 0
Avgiftsinkomster som disponeras:
Drift och förvaltning av andras system 382 2 500 2 500 3 000 3 000
Avgiftsinkomster som disponeras: RAKEL 0 700 23 103 115 760 155 800
Totalt 1 463 250 1 829 865 2 005 274 1 812 875 1 759 361
Översikt över verksamhetens finansiering (tkr)
Investeringar i anläggningstillgångar
Nedan redovisas KBM:s planerade lånefinansierade respektive anslagsfinansierade investeringar i anlägg- ningstillgångar.
KBM:s lånefinansierade anläggningstillgångar består främst av investeringar för förvaltningsändamål för vilka räntor och amorteringar belastar KBM:s förvaltningsanslag.
Därutöver ingår sådana investeringar som är direkt för- anledda av KBM:s verksamhet inom samverkansområdena men där undantag från lånefinansiering enligt 10 § kapi- talförsörjningsförordningen (1996:1188) ej är tillämpligt.
Utöver ovan redovisade lån i Riksgäldskontoret har KBM övertagit ett antal finansiella leasingavtal från ÖCB vilka skall beaktas vid beräkning av föreslagen låneram.
Fr.o.m. etapp 4 skall investeringar i infrastrukturen för RAKEL lånefinansieras. Dessa investeringar bedöms för 2006 uppgå till 71 100 tkr och redovisas även i tabellen nedan. Kostnader för räntor och avskrivningar för dessa finansieras med avgiftsintäkter från RAKEL-användarna.
KBM har i tidigare beräkningar endast räknat med investe- ringar i infrastruktur för utomhustäckning. Utöver detta
kommer användarorganisationerna att vilja ha ytterligare tjänster såsom anslutningar till kommunikationscentraler och täckning i t.ex. tunnlar eller inomhus. Omfattning av dessa investeringar och ägarförhållandet för dem är fort- farande oklart men KBM bedömer för närvarande att myn- digheten bör vara ägare även av denna utrustning och att de användare som efterfrågar dessa tjänster skall få betala för dem. De främsta anledningarna till att KBM skall ansvara för även denna utrustning är att säkerställa funk- tionaliteten i systemet och för att underlätta avrop från det ramavtal som Försvarets materielverk tecknat. För när- varande är det bara KBM som får avropa från ramavtalet vilket om KBM inte äger denna utrustning kan leda till att användarorganisationerna kan komma att behöva göra egna upphandlingar och då riskera att få andra leverantö- rers utrustning.
Behovet av dessa tillvalstjänster är svårt att bedöma men KBM föreslår att låneramen höjs för att på ett flexibelt sätt kunna hantera denna typ av tillkommande önskemål från användarorganisationerna. Låneramen kan komma att behöva höjas redan för 2005.
År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 Prognos/utfall Förslag Beräknat Beräknat
IB lån i Riksgäldskontoret 28 869 82 251 229 708 353 290
Beräknad nyupplåning 61 000 159 100 647 000 540 400
– varav investering i immateriella anläggningstillgångar 2 500 2 000 1 600 1 500
Beräknad amortering 7 618 11 643 35 518 64 293
UB lån i Riksgäldskontoret 82 251 229 708 353 290 935 997
Beslutat / föreslagen låneram 60 000 250 000 400 000 1 000 000
Beräknad ränteutgift 1 159 3 514 12 712 24 384
Ränteantaganden för nyupplåning (%) 2,5 2,5 2,5 2,5
Finansiering av räntor och amorteringar
Utgiftsområde 6, anslag 6:3 7 589 8 560 8 536 8 488
Utgiftsområde 6, anslag 6:5 488 497 494 489
Avgiftsintäkter RAKEL 700 6 100 39 200 79 700
Utöver ovan redovisade anslagsfinansierade anläggnings- tillgångar lämnar KBM bidrag till kommunerna för investe- ringar i kommunala ledningsplatser och inom kommunal- teknisk försörjning. KBM lämnar även bidrag till övriga
samverkansansvariga myndigheters investeringar inom respektive samverkansområde. En sammanställning av dessa investeringar återfinns i ”Samhällets krisberedskap – planerad verksamhet 2006”.
Investeringsplan för KBM:s anslagsfinansierade anläggningstillgångar 2006-2008 (tkr)
Total Anskaffat Prognos Beräknat Beräknat Beräknat
kostnad t.o.m. 2004 2005 2006 2007 2008
Investeringar objektvis
Signalskyddsutrustning 27 046 9 546 4 400 3 700 5 700 3 700
RAKEL, infrastruktur, anslag 644 500 0 258 100 337 400 49 000 0
RAKEL, infrastruktur, lån 1 142 500 0 0 71 100 589 000 482 400
RAKEL, tilläggstjänster 230 000 0 50 000 80 000 50 000 50 000
Summa investeringar 2 044 046 9 546 312 500 492 200 693 700 536 100
Finansieringsform
Lån 1 372 500 0 50 000 151 100 639 000 532 400
Försäljningsinkomster
Anslag 671 546 9 546 262 500 341 100 54 700 3 700
Egna medel Övrigt
Summa finansiering 2 044 046 9 546 312 500 492 200 693 700 536 100
Räntekontokredit
Föreslagen kredit på KBM:s räntekonto i Riksgäldskontoret är framräknad enligt en schablon motsvarande 10 procent av föreslaget anslagsbehov. För anslagen 7:5 och 6:9 används icke räntebelagt flöde (SCR) varför räntekontokre- dit ej behövs för dessa anslag. Investeringar i infrastruktur för RAKEL kommer också att finansieras med anslag via SCR t.o.m. 2007 och därefter med lån i Riksgäldskontoret. Sker det en förändring av detta behöver räntekontokrediten höjas med motsvarande 10 procent av aktuellt anslag.
Driftskostnader för RAKEL kommer att finansieras med avgifter och till del även med anslag under 2006 och 2007.
Avgiftsintäkter och kostnader för drift och förvaltning kommer att hanteras via räntekontot varför KBM föreslår en räntekontokredit för drift och förvaltningskostnader även efter det att verksamheten är helt avgiftsfinansierad.
Förslag till kredit på räntekontot (tkr)
Anslag 2006 2007 2008
6:3 14 300 14 300 14 300
6:9 SCR SCR SCR
7:5 SCR SCR SCR
7:6 Drift 3 000 3 000 0
7:6 Invester.
i infrastruktur SCR SCR SCR
Avgiftsbelagd verksamhet
RAKEL 0 12 000 17 000
Totalt 17 300 29 300 31 300
Anslagskredit på ramanslag
Föreslagen anslagskredit på KBM:s ramanslag är framräk- nat enligt en schablon motsvarande 3 procent av föresla- get anslagsbehov.
Förslag till anslagskredit på ramanslag (tkr)
Anslag 2006 2007 2008
6:3 4 300 4 300 4 300
6:9 Obetecknat Obetecknat Obetecknat
7:5 43 000 43 000 43 000
7:6 6 570 1 050 0
Totalt 53 870 48 350 47 300
