Innehållsansvarig: Håkan Söderbergh, Överläkare, Anestesi- operation- intensivvård läkare (hakso2); Anna Dahl, Anestesisjuksköt, Operation NÄL (marda55); Thomas Berglund, Överläkare, Ortopedklinik läkare (thobe3)
Giltig från: 2020-11-17 Godkänt av: Gunilla Bodén Olsson, Verksamhetschef, Område II gemensamt (gunbo1) Giltig till: 2022-11-16
Höftfraktur – osteosyntes med kollumspik/kollumskruv (LIH/Olmed)
Revidering i denna version
Revidering under rubrik: Anestesiförslag, Premedicinering, Anestesi Bakgrund
Vid osteosyntes av lårbenshalsfraktur görs en reponering till ett bra läge och låses sedan med två spikar eller skruvar.
Syfte
Att skapa ett dokumentstöd för omhändertagande av patient med höftfraktur som ska opereras med kollumspik/kollumskruv.
Vilka berörs
All personal, Operation NU-sjukvården.
Anestesiförslag Premedicinering:
T Paracetamol enl.rutin för premedicinering
T Oxycontin ca 0,1 - 0,2 mg/kg, max 20 mg, dos anpassas till ålder och tidigare opioidkonsumtion
T Etoricoxib se rutin: Etoricoxib – grundrutin för premedicinering och perioperativt bruk
Anestesi:
-Spinal (Marcain spinal/tung). Sedering vb: Dexdor (enligt PM) alternativt Propofol-inf 10mg/ml, TIVA ca 2-4 mg/kg/h alt TCI ca 1-1,5 µg/ml
-Generell anestesi: Sevo+Ultiva + n femoralis blockad.
Postoperativt:
T Paracetamol 1g x 4, from 6 timmar efter premedicinering T Oxycontin ca 0,1 mg/kg (5 – 10 mg) 12 timmar efter första dos Inj Oxynorm vb.
Utrustning
Standard. Basmonitorering, patientvärmare, temperaturmätare, vätskevärmare.
Blodgruppering/bastest Ja/ja
Ingreppet i sig orsakar sällan stor blödning men det förekommer att det är svårt att reponera och då kan operationsmetoden konverteras till höftplastik. Frakturen kan också ha orsakat ett lågt blodvärde.
Praktiska råd
Använd gärna Mobilizer vid överflytt till operationsbord.
Antibiotikaprofylax enligt ordination.
Operationsbord/läge
Sträckbord/ ryggläge (se beskrivning sist i dokumentet)
Före anestesistart
Har patienten värk, stelhet och/eller domningar i kroppen - nacke, axlar, armar, höfter, knän? Något med hudkostymen som ska beaktas? Är patienten knäopererad? Tidigare höftopererad? Annat? Planera i teamet i fall särskilda åtgärder ska vidtas för att undvika smärta och skador. Dokumentera i operationssköterskejournalen.
Håravkortning Över operationsområdet. KAD
Ja, oftast.
Risker
Risk för att patienten vid ankomst till operationsavdelningen har ett lägre Hb än det senast analyserade! Kontrollera ett nytt här.
Risk för att glida av operationsbordet!
Var minst fyra personer vid uppläggningen. Tänk på att uppläggningen inte är klar förrän operatören har reponerat benet. Stå hos patienten och var
uppmärksam på lägesförändringar. Använd stöd och remmar se positioneringsanvisning i slutet av dokumentet.
Efter reponering görs avstämning med all personal på salen att uppläggningen är korrekt och säker.
Risk för hypotermi! Förebygg genom att använda patientvärmare även under förberedelsetiden då den är lång samt vätskevärmare. Se rutin Hypotermi- peroperativ
Risk för skador orsakad av positioneringen!
Ha en kunskap om riskerna och hur skador undviks. Gör kontinuerliga lägeskontroller och åtgärda sådant som kan innebära en risk. Dokumentera kontroller och åtgärder!
Ju längre tid som patienten är positionerad på operationsbordet desto större risk.
Hypotermi är en riskfaktor! Äldre personer, överviktiga, magra, diabetiker, kärlsjuka och rökare löper en ökad risk.
Avslutning/Postoperativt
Inspektera huden; särskilt områden som har varit utsatta för tryck och där ben sticker ut/ligger ytligt. Vid tecken på skada – dokumentera i operationssköterskejournalen och rapportera omgående till samtliga som har varit delaktiga i operationen, sektionsledare samt till UVA-personalen.
Lassekuddar.
Källa och lästips
Adedeji, R., Oragui, E., Wasim, K., & Maruthainar, N. (2010). The importance of correct patient positioning in theatre and implications of mal-positioning. Open learning Zone, 20(4), 143-147.
American Academy of Orthopaedic Surgeons. American Association of Orthopaedic Surgeons. (2013). Preventing Positioning Injuries: An Anesthesiologist´s Perspectives.
Hämtad 2015-01-21 från http://www.aaos.org/news/aaosnow/jan13/managing7.asp
Bonnaig, N., Dailey, S., & Archdeacon, M. (2014). Proper Patient Positioning and Complication Prevention in Orthopaedic Surgery. The Journal of Bone & Joint Surgery, Jul 02;96(13), 1135-1140.
Bouyer-Ferullo, S. (2013). Preventing Perioperative Peripheral Nerve Injuries. AORN Journal, 97(1), 110-124.
Knight, David JW., & Mahajan, Ravi P. (2004). Patient positioning in anaesthesia.
Continuing Education in Anaesthesia, Critical Care & Pain, 4(5), 160-163.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. § 2a och § 2e. Stockholm:
Socialdepartementet.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. 3 kap. § 1 och 6 kap. § 1, § 2 och § 4. Stockholm:
Socialdepartementet.
Positionering i Uddevalla - se bilder som hänger på sträckbordet!
Positionering på sträckbord – NÄL
Kort grönt lakan för att kunna flytta patienten och ovanpå ett långt, grönt lakan som kan dras och fästas som stöd runt patientens överkropp. Dock ingen
ersättning för den breda blå remmen som SKA användas för att säkra patientens läge med.
Flytta över patienten till operationsbordet.
Förbered sträckkonstruktionen.
Benet som ska opereras: Ett lager elastiskt tubförband som täcker över tårna och går upp till knävecket. Vik ner förbandet mot pjäxan under operationen. Vik upp igen efter operationen - fungerar då som skydd i Lassekudden. Välj
vakuumstrumpa och pjäxa – finns i två storlekar. Knäpp pjäxan – börja med remmen på mitten. Använd handpumpen för att åstadkomma vakuum.
Fäst pjäxan i sträckkonstruktionen.
Ta bort trekantsbiten och därefter benplattan under skadade benet. Hantera benet varsamt!
Fäst pinnen mellan benen. Dra patienten nedåt mot pinnen. En person håller och följer med det skadade benet. Pinnen fungerar som stopp för att patienten inte ska glida. Tryck mot perineum kan orsaka hudskador och nervskador!
Förebygg genom att kontrollera så att patienten inte ligger onödigt hårt emot samt ta bort pinnen så fort det är möjligt!
Lägg t ex ett täcke över underlivet så att patienten inte upplever sig blottad.
Den skadade höften ska ut mot operationsbordets kant.
Sätt ett litet stöd i överarmshöjd på skadade sidan. Ska förhindra att patienten glider av operationsbordet.
Benet som inte ska opereras: Placeras i boots och höjs upp/vinklas ut. Hantera benet varsamt! Minimera sträckning och vridning av höftleden! Risk för
kompartmentsyndrom i underbenet pga. förändring i perfusionstryck. Höjden på benstödet har betydelse. Ställ in så lågt som möjligt. Ju längre tid i benstöd desto större risk! Efter tre timmar i benstöd läggs benet i planläge i 30 minuter.
Förvarna operatören 30 minuter innan. Vid fortsatt operation läggs benet i planläge varannan timme. Se rutin Positionering i benstöd.
Rapportera till UVA i fall risken för kompartmentsyndrom bedöms ökad och i fall särskilda kontroller ska vidtas.
Benplattan tas bort.
Armarna på bröstet, alternativt armen på motsatt sida av skadade benet ut på ett armstöd. Fäst det långa gröna lakanet + den breda blå remmen runt överkroppen.
Tips! Lägg ett täcke under remmen för att skydda från skav från biplansTV:n.
Skydda insidan av armbågslederna från tryck. Polstra vid behov.
Kontrollera att textilier och underlag inte orsakar skador pga. sömmar och veck.
Placera EKG-elektroder, kablar/sladdar/slangar och övrig utrustning så att de inte orsakar skador. Byt ibland placering av pulsoximeterproben.
Skydda särskilt utsatta ställen - där ben och brosk ligger ytligt; öron, skallben, skulderblad, armbågar, sakrum och hälar. Förebygg tryckskador!
Huvud och nacke i ett neutralt läge på en huvudkudde.
Kontrollera att ögonlocken är slutna vid narkos/sedering.
”Slajda ner” operationsbordet maximalt mot fotändan.
Underbensamputerad patient på sträckbord - tibiasträck
