Samverkansgrupp Barn & Unga
Mötesanteckningar 201211
titta även nedanför bilden efter eventuella kompletterande anteckningar
Regionalt utvecklingsuppdrag barn och ungas hälsa och sjukvård
- Omställningsområde barn och unga
Uppdraget HS 2017-00220(kontinuerligt)
Syfte
Att uppnå en god, sammanhållen hälso- och sjukvård för barn och unga i regionen som ser till alla barns bästa möjliga hälsa och utveckling och som genomsyras av FNs barnkonvention.
Övergripande projektmål
• Att 2017- 2018 kartlägga vilka behov barn och unga (0 t.o.m 17 år) med närstående har i hälso- och sjukvården samt i kommunal vård och omsorg.
• Att 2019-2021 ta fram, pröva och utvärdera lösningar samt föra fram förslag till beslut på systemnivå som krävs för att förbättra hälso- och sjukvården mot en
vård enligt ovanstående målbild och omställningens principer.
• Att följa och barnsäkra omställningen av hälso- och sjukvården.
Aktuellt inom Barnuppdraget
• 34 pågående piloter för att utvärdera, jämföra och bereda arbetssätt inför möjligt genomförande.
• Uppdrag att utreda den Specialiserade Barnmedicinska Öppenvården 2020
• Uppdrag att samutreda med KPH- Sammanhållen vårdprocess för barn och unga med utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser 2020-2021
• Samverkan med Nationella och
Regionala Kunskapsorganisationen
7 utvecklingsområden men 3 i fokus
• Digitalisering
• Koordination och samordning
• Kontinuerliga vårdflöden
• Nära vård
• Rätt insats
• Rätt nivå
• Rätt tid
1. Rätt kompetens i rätt tid tillgänglig för konsultation
2. Datafångst och helhetssyn är en
förutsättning för verksamhetsutveckling 3. Koordination och samordning av
vården
4. Kontinuerliga vårflöden 5. Samverkans- och
konsultationsmodeller för lärande och utveckling
6. Stöd och tidiga insatser när det behövs 7. Delaktighet från barn och unga med
närstående
B a r n r ä t t U t v ä r d e r i n g
Koordination och Samordning
Greger, pappa till två flickor med reumatism och atypisk autism.
Atypisk autism
Habilitering läkare
psykolog
arbetsterapeut specialpedagog dietist
kurator
sjuksköterska
JIA
DSBUS (Drottning Silvias Barn- och UngdomsSjukhus)
läkare psykolog
sjuksköterska 1 sjuksköterska 2 fysioterapeut 1 fysioterapeut 2 arbetsterapeut psykolog
kurator ögonläkare ögonsköterska
Skola rektor
specialpedagog skolsköterska klasslärare
extraresurs i klassrum
”lärarlag – lärarteam”
skolskjuts
Skola
specialpedagog skolsköterska klasslärare
extraresurs i klassrum
”lärarlag – lärarteam”
skolbespisning Tandvård
Tandläkare Tandhygienist Tandsköterska Tandvård / JIA
käkröntgen
skoinlägg - avgjutningJIA
Vårdcentral barnläkare Provtagning Psykolog Dietist
BUPkurator psykolog NP-team kurator psykolog läkare dietist
LSS / kommun LSS-handläggare LSS-samordnare stödfamilj
korttids taxi
avlösare i hemmet Försäkringskassa
nVårdbidrag VABVAB över 13 år
Kontaktdagar Förvaltningsrätten
Piloter inom Koordination och Samordning
• Koordination av den neuropsykiatriska utredningsprocessen, på barn inom Specialistcentrum Barn och Unga Angereds Närsjukhus: Koordinatorerna här är medicinska sekreterare och arbetar för att korta ledtider samt möjligheten att effektivisera antalet utredningar.
• Koordination av neurologi för barn med epilepsi, Drottning Silvias Barn och Ungdomssjukhus: Koordinatorn här är administratör som skall arbeta för att hitta lösningar inte bara för att för att koordinera vårdkontakter men även för att hitta de för barnet lämpligaste tidpunkterna för olika behandlingar, undersökningar och besök. Det underlättar inte bara för familjerna utan det skulle även optimera besöket och spara insatser från sjukvården.
• Koordinator inom Neurologi NÄL: En barnsjuksköterska kommer arbeta för att hitta lösningar inte bara för att för att koordinera
vårdkontakter, utan samla ihop dialog och besök med alla de olika kontakter inom vård och kommunal verksamhet som barn och föräldrar har. Det finns också klara samordningsvinster vad gäller en samlad bedömning för det enskilda barnet.
• Koordination inom Neurologi SÄS: En fysioterapeut kommer vara koordinator för barn och föräldrar då det råder en brist på neurologkompetens inom förvaltningen. Värdet av att samordna resurser mellan olika instanser är ovärderlig för att kunna möta
patienternas behov, och samordningen blir då en nyckelfaktor för tillgänglighet och ”rätt” insats. Detta kommer underlätta både för att klara neurologkompetensen, samt för att kunna erbjuda barn och föräldrar samordnad vård i rätt tid.
• Koordination Skaraborg: Nära stöd och vård för barn och unga påbörjades december 2017 som ett delprojekt inom Nära vård norra Skaraborg, ett projekt med kommunerna Mariestad, Töreboda, Gullspång och Västra Götalandsregionen. Projektets mål är att utveckla en arbetsmodell för barn och unga som har behov av insatser från flera olika håll samt skapa förutsättningar för att modellen ska fungera.
Målgruppen är barn och unga 0-18 år som är i behov av samordnade insatser.
• Utreda Koordination SKAS: Inom BUM finns ett okänt antal barn med komplexa vårdbehov och många vårdkontakter. Idag koordinerar ofta familjen sitt barns vård, risken är stor att några blir sjukskrivna eller riskerar utmattning. Syftet är att ta reda på vilka dessa barn är, sökmönster, behov hos barn och familj, ta reda på hur barnen och familjerna upplever vården och deras tankar på hur vi kan göra bättre.
Alternativ Koordination
• Innefattar alternativ till fysisk koordination – dvs utan personell resurs eller extra kostnad och ta fram verktyg med hjälp av forskning, teori, intervjuer av föräldrar och barn med hjälp av tjänstedesign.
• Här har vi startat ett forskningssamarbete med Chalmers utifrån teori om samordning och koordination, vi har kopplat till oss koncernkontorets
tjänstedesigners för att designa alternativa former, och vi håller på att
rekrytera föräldrar och barn som kan ingå i denna referensgrupp. Vi knyter även ett av de tidigare fysiska koordinatorsprojekten inom centrum för
sällsynta diagnoser (CSD) för att specifikt belysa övergången från barn till vuxen vård, samt möjliggöra digitala verktyg för vårdplan och kontaktkarta.
Syftet med denna pilot är att finna andra generaliserbara möjligheter för
koordination som kan underlätta vägarna i vården för både barn, unga och
vuxna
Omställning Nära Vård, Vård som ges
ofta skall finnas nära
Piloter inom Nära Vård
• Tidig upptäckt, tidiga insatser i Marks kommun: Målet är att utveckla, förankra och pröva en modell för arbets- och
samarbetsformer mellan aktörer inom vården och kommunen för upptäckt, utredning och samordning av insatser för små barn med breda utvecklingsmässiga svårigheter. Detta för att de ska få en så gynnsam utveckling som möjligt med ökad fysisk,
psykisk och social hälsa som följd. Genom att förändra arbetssätt/processer för målgruppen mot en mer nära och sammanhållen vård och omsorg, kan hälsa främjas för barnet med familj.
• Tidiga insatser för barn och familjer i Härryda Kommun: Det övergripande syftet är att testa att sätta in samlade, effektiva insatser så tidigt som möjligt under skolgången för att främja deltagande barns utveckling och hälsa, förebygga skolproblem och därmed ett potentiellt framtida utanförskap och skolmisslyckanden. Tidig samverkan kring att identifiera barn som är i behov av stöd och genom anpassade insatser i ett tidigt skede bidrar till att de får en god skolgång och förebygga eventuella problem som skulle kunna uppstå. Genom tvärprofessionell samverkan i ett tidigt skede hoppas samarbetsparterna att insatserna blir mer effektiva. Insatserna som kommer att göras i samband med projektet kan variera beroende på olika behov som finns hos barnet eller i familjen.
• Rätt och tidiga insatser för små barn Nordost Angered: Syftet är att skapa goda skydds- och kontaktnät och
behovsanpassade insatser för barn och föräldrar när tidiga svårigheter hos barn 0-3 år med påtagliga regleringssvårigheter (sömn, mat och skrikighet) samt andra tidiga utvecklingsrelaterade svårigheter t ex autism, utvecklingsförsening eller andra symtom hos identifierade. Regleringssvårigheter kan tyda på risk för fortsatta utvecklingsrelaterade svårigheter och annan oro kring barnet där familjen har behov av särskilt stöd. Piloten ska utveckla och erbjuda möjligheter till tidiga samordnade
individuellt anpassade insatser för barn och familjen i ett särskilt utsatt område genom att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och familjecentrerat. Detta genom att säkerställa att det finns kunskap och strukturer för arr utan fördröjning göra bedömningar, ge insatser och samverka effektivt kring barnet och familjen.
• Närsjukvårdsteam på barncancercentrum: I denna pilot prövas ett närsjukvårdsteam för barn med cancer i Göteborg och möjligheten till vård i hemmet. Syftet med att pröva närsjukvårdsteam för vissa vårdinsatser till barn med cancer är att minska antalet vårdbesök på sjukhus och erbjuda en vårdform som skapar mer värde för patienten.
Piloter nära vård
• Närsjukvårdsteam inom BUP: I denna pilot prövas ett närsjukvårdsteam som arbetar utifrån en
mellanvårdsform inom barn- och ungdomspsykiatrin där andra vårdkontakter inte har lyckats i Skövde.
Mellanvården innebär stor flexibilitet i hur barn och ungdomar med komplex psykiatrisk problematik får hjälp.
Beroende på barnet och familjens behov anpassas vårdformen, det kan t.ex. innebära vård i hemmet, skolan eller lekplats. Patienterna är de som remitterats från öppenvården när inga andra vårdformer fungerat. I
samband med denna vårdform har slutenvårdsplatserna minskats och vi tittar på utvärdering för att se om piloten är generaliserbar.
• Barn med Funktionella Mag-tarmsmärtor på BUM: Pilotens syfte är att genom metodutveckling förebygga utveckling av smärtrelaterad psykisk ohälsa, samt minska risk för återkommande och långvarig
smärtproblematik, hos barn och unga som söker till BUM för funktionella mag-tarmsmärtor (FMTS). Genom att göra vårdprocessen mer systematisk, tydlig och genom ökad professionell samverkan, är syftet att i högre utsträckning kunna erbjuda behovsanpassade insatser till barn med FMTS i ett tidigare skede av
vårdprocessen.
• Digital specialist BVC för kompetenssäkring i VGR: Specialist BVC finns inte i alla delar av VGR och kompetenstillgången framförallt utanför Göteborg är ojämn. Målsättning är en likvärdig tillgänglighet till barnkompetens av hög kvalitet. Detta genom att tillskapa en konsultativ och lärande funktion vårdnivåer emellan, primärvård/barnhälsovård och barn- och ungdomsmedicin. En modell för digital konsultation från Dalarna testas i delar av regionen.
• Eventuellt SMS – livräddning: SMS – livräddning finns för vuxna, denna pilot arbetar med hur metoden kan
vidareutvecklas för små barn.
Digitaliseringen, vi ställer om vården för
att möta patienten i det digitala rummet
Piloter inom Digitaliseringen
• Neonatal föräldrastödsplattform: Tanken bygger på stöd och behandlingsplattformen där information finns tillgängligt för föräldrar och personal under vårdtiden på neonatal samt vid hemgång med uppdaterad och kvalitetssäkrad information. Målet är bland annat att underlätta anknytningen mellan barn och föräldrar, öka kunskapen hos föräldrarna att läsa av barnets signaler samt skapa en trygghet under och efter vårdtiden.
• Diabetes Stöd och behandlingsplattform NÄL: En digital plattform liksom föräldrastöd för neonatal men fokus på föräldrastöd inom diabetes.
• Kom igång Online: Syftet är att öka kunskap och ge föräldrar som väntar på
neuropsykiatrisk utredning redskap att kommunicera med och därmed stödja sitt barns
utveckling medan de väntar på utredning och/eller annan insats. Planen är att inom
piloten starta en webbutbildning och som sedan kan bli en generaliserbar lösning som
kan skalas upp och användas av alla föräldrar i VGR. Denna pilot är precis i uppstart.
Digitala piloter som vi följer
• FRISQ vårdplan VGR, stort projekt för vårdplanering inom KOL vuxna, framtagande av vårdplan som delas med patient, som kan få stor bäring på barnpopulationen också. Vi har en pilot inom koordination som vill testa.
• Föräldrastöd plattform SkaS, fokus på föräldrastöd till alla föräldrar och barn digitalt, behöver hjälp och stöd med digital plattform av VGR-IT.
• Distanskonsultation inom tandvården, för att stärka kompetens i hela VGR.
• Egenmonitorering VGR, fokus på DSBUS att hitta digitala vårdformer i hemmet.
• IBD Home DSBUS, provtagning i hemmet
• Spirometri DSBUS, lungundersökning i hemmet
• Fetma - Egenmonitorering + AI + beslutsstöd DSBUS, vikt och blodtryck i hemmet.
• Diagnostik och beslutsstöd ROP DSBUS + VGR, gemensamt beslutsstöd ögondiagnostik.
• 1177 videobesök VGR, man vill testa videotriagering så att barn inte behöver åka till akuten.
Sjuksköterskorna kan växla till videobesök för bedömning på alla åldrar. Ta del av utvärdering och se om detta kan breddas.
• PicPec IT stöd i slutenvård, fråga alla barn om återkoppling till vårdpersonalen via digitalt stöd.
Feedbackverktyg för barn med kroniska sjukdomar. Kan detta generaliserbart och möjligt att
implementera hos fler.
Uppdrag 2020
•Stänga pilotportföljen
•Följa de 34 piloterna
•Utvärdera alla piloter
•Ta ställning till möjliga att breddas via Samordningsråd
•Ta ställning till möjliga piloter att lyfta till
politiska beslut
Lyckade exempel från Barnuppdraget
• Neonatalt föräldrastöd, stödjer barn och föräldrar. Kan möjligt spara 1/2 Vårddygn. Beslut att pröva i hela VGR.
• Tidiga insatser, Tidigt Stöd, samverkansmodell Mark,
kortade ledtider från 2,3 år till 8 månader.
• 3 piloter till går nu in i
slututvärdering
Slutligen
• Fler barn än vi trodde är sjuka (har behov av HoS)
• VGR har ett komplett system och många
lösningar
• Ett barnuppdrag är en framgångsfaktor och en nationell förebild
• Hålla i helheten, hålla ut i
arbetet med lösningar.
SIP och Överenskommelsen
• Reviderad SIP-riktlinje är antagen
• Information för chefer genomförda
• SIP i Skaraborg
• Överenskommelsen ”Samverkan för barns och ungas hälsa”
beräknas antas och gälla from 1 jan 2021
SIP - Överenskommelsen
• Implementeringsarbetet gällande överenskommelsen
"Samverkan för barns och ungas hälsa" går hand i hand med implementeringen av ny SIP-riktlinje
• Emmelie Alvarsson - anställd med ansvar för att arbeta med implementeringen
• Gemensamt material
• Partssamverkan har ett ansvar att ha en plan framåt
Huvudsakliga förändringar i SIP
• SIP-möte ska erbjudas och SIP ska upprättas vid utskrivning från slutenvård om det finns insatser från de båda huvudmännen och den enskilde samtycker. Finns redan en SIP ska den följas upp.
• Skolan (samtliga förskole- och skolformer, elevhälsan), socialtjänst och hälso- och sjukvård är jämbördiga parter när det gäller att upptäcka behov av SIP och arbeta enligt SIP-processen
• Möjligheten att likställa SIP med andra planer tas bort
• Skrivning om hur den andra huvudmannen kallas om den enskilde inte är känd i verksamheten
• SIP-processen ska genomföras i gällande IT-system
Strategisk plan Vårdsamverkan Skaraborg
• Dokument Strategiskt arbete under 2021 för Vs Skaraborg
• Färdplan Nära Vård
• Vår handlingsplan
• ”Workshop” om detta nästkommande möte?
”Styrgrupp Vårdsamverkan samt samverkansgrupperna inom
vårdsamverkan får i uppdrag att identifiera prioriterade områden som är kopplade till Nära vård för det fortsatta strategiska
arbetet både på kort och lång sikt.”
Enkät - Frågor att fokusera kring när Samverkansgruppen träffas
Enkät - Förslag på gäst till våra möten
o Brukarföreningar - berättelser/erfarenheter från brukare
o Genomgång av hälso- och sjukvårdens uppdrag för barn och unga + koppling till verksamheter/funktioner som ska verkställa uppdraget
o Representanter från andra delar av landet som kan delge goda exempel på samverkan
o Skolverket + Socialstyrelsen för att prata om samverkan Diskuterar vi relevanta frågor?
o 12 svar - medelvärde 7,6
• Mötesdatum Samverkansgrupp 2021
12 februari 6 maj
24 september 25 november
• Partssamverkanskonferens 2021
8 april
Brukarmedverkan
• Stärkt brukarmedverkan utifrån Handlingsplan psykisk hälsa
• Brukardelaktighet i vårdsamverkan – barn & unga
• Unga Skaraborgsutvecklare – Susanne Sandgren, Processledare Social hållbarhet/ Folkhälsa -
Skaraborgs kommunalförbund
Delregional dialog
Regional framtidskonferens
Delat beslutsfattande
Kontaktlistor på delregionala föreningar
Handbok i brukarinflytande
SAMBU – samverkan barn och unga
Samordnare
• Behöver inte vara samordnare som följer familjen över längre tid
• Olika organisation i olika kommuner
Länk
• Samband med SIP
• Redan befintliga kontakter
Tydliggöra rollen för familjen
• God kunskap om vad som finns för stöd
Kunskap om andra
verksamheter
Team
• Utmaning: användande
I ordinarie verksamhet
• TSI – digitalt system
Uppföljning
• Team återrapporterar till Partsamverkan
Styrning och ledning,
Partsamverkan
Spridning - Skaraborg
• Via SAMBU
• Material på Vårdsamverkan Skaraborgs sida
Information
• Från rutin till praktiskt arbete
• Våga prova sig fram i det lokala arbetet
Implementering i Partsamverkan
• Handlingsplan 2021-2023
Samverkansgrupp
Barn och unga
Enkel väg in
• Funktionsbrevlåda
• Kontaktlistor
Kontaktvägar
• Från organisation till familjeperspektiv
Hemsidor
• Gemensamma aktiviteter, ex rehab – elevhälsa
Lära känna
varandra
Barnrättsperspektiv
• Fortsatt arbete
• Årshjul, ta hjälp av varandra MTG
Ungdomsdialog
• Involvera barn, enskilda samtal, barnets möte
Team och SIP
• Enkel väg in till stöd för barn, inom elevhälsans uppdrag bl.a
Tillgänglighet
Från rutin till praktiskt arbete…
Handläggargrupper (jmf Trepart) Konkret arbete – kopplat till
Partsamssamverkan (styrning och ledning) Sammanställa och dela aktiviteter, ex
Vårdsamverkans hemsida.
Samverkan barn och unga (delregional nivå)
Partssamvsverkan Barn och unga (lokal chefsnivå)
SAMBU-team (lokal personalnivå)
