• No results found

Intervjuundersökning om nöjdhet med städning av skoltoaletter

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Intervjuundersökning om nöjdhet med städning av skoltoaletter"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Handläggare

Ann-Mari Pettersson

Intervjuundersökning om nöjdhet med städning av skoltoaletter

Sammanfattning

Målet för folkhälsonämnden en god och jämlik hälsa för medborgarna i Karlskoga och Degerfors kommuner. Inom målet ryms att medborgarna/

brukarna ska vara nöjda med städningen av skoltoaletter och erbjudas en ren, snygg och trygg miljö.

En intervjuundersökning har genomförts bland elever på alla skolor i Karlskoga och Degerfors kommuner, där verksamhetschef kost under lunchen valt ut ett antal elever som ska få svara på ett antal frågor vad man tycker om städningen av skoltoaletter och bemötandet av

städpersonalen.

Intervjuerna besvarades under lunchtid av totalt 362 elever i alla årskurser. I årskurs 5 och 8 intervjuades 72 elever.

Verksamhetschef Kost har valt ut en jämn fördelning mellan flickor och pojkar som deltagit i undersökningen, vilket innebär att resultaten kan anses vara jämställda. Urvalet har också varit en jämn fördelning av åldrar.

Resultaten från undersökningen visar att 75% av eleverna är mycket nöjda eller ganska nöjda med städningen av skoltoaletter. För årskurs 5 och 8 är andelen 62% som är mycket nöjda eller ganska nöjda med städning av skoltoaletter. Därmed är målnivån för styrmåttet uppfyllt.

Fortsatt dialog med elever är viktig för utvecklingsarbetet och för att eleverna ska vara nöjda med städningen av skoltoaletter.

Fördjupad analys tillsammans med elever om variationen i resultat vid enkät och intervjuer behövs.

Beslutsunderlag

Folkhälsoförvaltningens tjänsteskrivelse den 4 september 2015.

(2)

Bakgrund

Målet för folkhälsonämnden en god och jämlik hälsa för medborgarna i Karlskoga och Degerfors kommuner. Inom målet ryms att medborgarna/

brukarna ska vara nöjda med städningen och lokaler och skoltoaletter.

Bra inomhusmiljö är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för positiv hälsoutveckling. Brukarundersökningar genomförs årligen inom folkhälsonämndens verksamheter.

Undersökningarna ger viktig information om hur brukarna upplever verksamheterna ur flera perspektiv. Resultaten används för

verksamhetsutveckling och i folkhälsonämndens och kommunens uppföljning av mål- och budget.

Kommunens generella frågor angående bemötande, tillgänglighet och verksamheten i sin helhet har tidigare konstrueras enligt NKI-modellen.

Modellen består av tre delfrågor, vilka sammanräknas till ett indexerat värde, som anger NKI-värdet (Nöjd-Kund-Index). Från och med 2014 redovisas resultaten i andel mycket nöjda eller ganska nöjda brukare, istället för NKI-värde.

Folkhälsonämndens mål två innebär att medborgarna/brukarna ska vara nöjda med Folkhälsonämndens verksamheters kvalitet och service. För att mäta det används bland annat styrmåttet hur nöjda elever är med städningen av skoltoaletter.

Tabellen nedan visar styrmåttet samt tidigare utfall och målnivåer.

Andel nöjda elever med städning (åk 5 och 8) av skoltoaletter i Karlskoga/Degerfors. (andel mycket nöjda/ganska nöjda)

Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målnivå 2015

Målnivå 2016

Målnivå 2017

KGA 58 NKI 60 NKI 29 351 40 45

Under januari och februari genomfördes en brukarundersökning bland elever i skolår 5 och 8 på skolorna i Karlskoga kommun. För att

minimera antalet enkäter till skolans elever genomfördes undersökningen i samverkan med barn- och utbildningsförvaltningens årliga elevenkät.

Enkäten besvarades anonymt under skoltid av totalt 386 elever.

Svarsfrekvensen var 97 procent. Av de svarande är 54 procent flickor och 46 procent pojkar. Det är elever på Aggerudsskolan, Bregårdsskolan 4-6, Bråtenskolan, Karlsbergsskolan, Sandviksskolan och

Stråningstorpsskolan, Skrantaskolan, Bregårdsskolan 7-9 och Österledsskolan som har deltagit i undersökningen.

Resultaten visade att 32 procent av eleverna var mycket nöjda eller ganska nöjda med städning av skoltoaletter enligt kvalitetsåtagandet. Det innebar att målnivån för styrmåttet delvis var uppfyllt. Jämfört med

1 Målnivå utifrån utfall 2014.

(3)

föregående års mätning är det ökning av utfallet med tre procentenheter.

Resultaten är fortsatt relativt låga när det gäller elevernas nöjdhet med städning av skoltoaletter.

Andel elever (åk 5 och 8) som är nöjda med städningen av skoltoaleter i Karlskoga/Degerfors. (andel mycket nöjda/ganska nöjda)

Utfall 2012 Utfall 2013 Utfall 2014 Målnivå 2015 Utfall 2015 Jan-feb

Utfall intervju- undersökning

2015

KGA 58 NKI 60 NKI 29 352 32 62

Beskrivning av ärendet

Utfallet från senaste mätningen i januari och februari 2015 visade på en marginellt bättre acceptans av städningen av skoltoaletter mot tidigare mätningar. Städverksamheten tillsammans med kostverksamheten beslutade att göra en fördjupad undersökning med intervjuer med elever om vad de tycker om städningen av skoltoaletter.

En intervjuundersökning har genomförts bland elever på alla skolor i Karlskoga och Degerfors kommuner. Verksamhetschef kost under lunchen valt ut ett antal elever som svarar på ett antal frågor vad man tycker om städningen av skoltoaletter och bemötandet av städpersonalen.

Intervjuerna besvarades under lunchtid av totalt 362 elever i alla årskurser. I årskurs 5 och 8 intervjuades 72 elever.

Verksamhetschef Kost har valt ut en jämn fördelning mellan flickor och pojkar som deltagit i undersökningen, vilket innebär att resultaten kan anses vara jämställda. Urvalet har också varit en jämn fördelning av åldrar.

Resultaten från intervjundersökningen visar att 62 procent av eleverna är mycket nöjda eller ganska nöjda med städningen av skoltoaletter.

Därmed är målnivån för styrmåttet uppfylld.

Fortsatt dialog med elever är viktig för utvecklingsarbetet och för att eleverna ska vara nöjda med städningen av skoltoaletter.

Brukarundersökningens tillförlitlighet

Undersökningens svarsfrekvens är inom ramen för vad som anses vara ett tillförlitligt resultat. Det har varit en jämn fördelning mellan flickor och pojkar som deltagit, vilket innebär att resultaten kan anses vara

jämställda. Urvalet har också varit att få en någorlunda jämn fördelning av åldrar som svarat på undersökningen.

2 Målnivå utifrån utfall 2014.

(4)

Intervjuerna har genomförts i samtliga skolor i båda kommunerna vilket ger en spridning av resultatet.

Analys

För att brukarna ska vara nöjda med städningen av skoltoaletter och för att målnivåerna för styrmåttet ska uppnås är utvecklingsarbete viktigt.

Städråden och elevråden syftar till tydlig kommunikation mellan elever och städverksamheten vilket är viktigt för att nå målet.

Personalen som arbetar i städverksamheten och möter eleverna dagligen samt vid städråd och elevråd, upplever inte att enkätresultaten från brukarundersökningar stämmer med deras egen uppfattning från den dagliga verksamheten. Deras upplevelse är att eleverna är mer nöjda med städningen av skoltoaletter än vad resultaten visar.

Resultaten från intervjuundersökningen visar ett klart bättre resultat.

Eleverna påpekar att det inte är städningen de är missnöjda med. Det handlar i de flesta fall om den totala upplevelsen av skoltoaletter. Då är det flera faktorer som kan påverka så som standarden på toaletterna, slitage, elever som själva smutsar ner med papper på golvet etc. Det ökade antalet elever på skolorna gör att fler nyttjar toaletterna vilket innebär att frekvensen av antal städtillfällen kanske inte räcker till.

Frekvensen av antal köpta städtillfällen från kunden kan variera mellan skolorna. Några skolor har valt att utöka städningen av skoltoaletter med flera tillfällen.

Städverksamheten har även deltagit på elevråd för fördjupad analys och dialog med eleverna. Fortsatt analysarbete behöver fördjupas i samråd med elever om vad skillnaden i resultat från enkät och intervjuer beror på.

Fortsatt samverkan mellan städverksamheten och skolan, elevråd, skolsköterskor och elever behövs och kan förhoppningsvis leda till ett bestående resultat av senaste brukarundersökningen.

Konsekvensbeskrivning

Ren skolmiljö syftar till att främjar barns bästa i främsta rummet. Det är viktigt att resultaten lyfts på städråd och elevråd och att brukarna ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och förbättringsförslag inom området.

Ur ett barnperspektiv är det viktigt att barn och unga får uttrycka sin mening i frågor som berör dem. Brukarundersökningar via enkäter och/eller dialog är ett sätt att möjliggöra detta.

(5)

Folkhälsoförvaltningens förslag till beslut

Folkhälsonämnden godkänner redovisningen av brukarundersökningen om städning av skoltoaletter.

Ann-Mari Pettersson Verksamhetschef Städ

Expedieras till

Barn- och utbildningsförvaltningen

References

Related documents

Hjälpfröknar och rebeller (1991, passim) baseras på hennes egna erfarenheter och på intervjuer med förskolelärare och andra inom förskola och fritidshem. 30-31)

Tydliga exempel på att pojkarna tar och får mer uppmärksamhet än flickorna går att se i de inledande beskrivningarna av mitt resultat (Wedin, 2009, s. 195) konstaterar vidare

Denna studie gör inte anspråk på att förklara varför pojkar presterar så mycket sämre än flickor i just bildämnet, men strävar efter att undersöka hur dessa skillnader

Då karaktärerna är platta och handlingen är mer faktabetonad än handlingsbetonad så förekommer det inte mycket genusrelaterade frågeställningar i handlingen. Boken är inte

När det kommer till likvärdigheten i skolans studie- och yrkesvägledning kan elevernas behov förstås se olika ut, men om det är en grupp som känner behov av att träffa studie-

Pojkarna i denna situation fick mycket uppmärksamhet från pedagogen för sitt utseende vilket Odenbring (2010), Hellman (2010) och Månsson (2000) belyser att pedagogerna ofta ger

Fler samband finns det mellan litteraturen som lärarna minns från sin utbildning och de klassiska verk som eleverna har tagit del av under skoltid Elever anser att

De övriga tio karaktärerna beskrivs antingen med attribut från både den manliga och den kvinnliga delen av schemat eller så har vi inte kunnat utläsa några genusstereotypa