HANDLINGSPLAN
FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE
BEHANDLING 2021/2022
SKÅRE FÖRSKOLA OCH SKÅRE HERRGÅRDS FÖRSKOLA
UPPDATERAD 2021-11-15
Typ av styrdokument
Giltigt från och med 2021-10-01
Giltig till och med 2022-10-01
Dokumentägare Malin Geary
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INLEDNING ... FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
1.1 FÖR VILKA GÄLLER HANDLINGSPLANEN OCH HUR LÄNGE. .. FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE DEFINIERAT.
1.2 PLANENS UPPLÄGG ... 5
1.3 DELAKTIGHET ... 5
1.4 FÖRANKRING AV HANDLINGSPLAN ... 5
1.5 PLANENS GILTIGHET ... 5
1.6 DELAKTIGHET ... 5
1.7 FÖRANKRING AV PLANEN ... 5
2 UTVÄRDERING ... 6
2.1 UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN ... 6
2.2 RESULTAT AV UTVÄRDERING SAMT ANALYS ... 6
2.3 ANSVARIG FÖR UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN ... 6
3 FRÄMJANDE INSATSER ... 6
3.1 EN TRYGG FÖRSKOLA FÖR ALLA MÅL OCH INSATS ... 6
3.2 EN JÄMSTÄLLD FÖRSKOLA ... 6
3.3 ETNISK TILLHÖRIGHET, RELIGION OCH ANNAN TROSUPPFATTNING ... 7
3.4 EN TILLGÄNGLING FÖRSKOLA ... 7
3.5 ANSVARIG ... 7
4 KARTLÄGGNING OCH ANALYS ... 7
4.1 KARTLÄGGNINGSMETODER ... 7
4.2 OMRÅDEN SOM BERÖRS AV KARTLÄGGNINGEN ... 7
4.3 ANALYS ... 7
5 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER... 8
5.1 ENHETERNAS MÅL ... 8
6 RUTINER FÖR UTREDNING OCH DOKUMENTATION ... 9
6.1 POLICY ... 9
6.2 ANSVAR FÖR ANMÄLNINGSPLIKT ... 9
6.3 PERSONAL SOM BARN OCH FÖRÄLDRAR KAN VÄNDA SIG TILL ... 9
6.4 RUTIN FÖR BARN UPPLEVER SIG ILLA BEHANDLAD ... 10
6.5 RUTIN FÖR UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING ... 10 7 DEFINTIONER ... 10 BILAGA . ... 11
PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING
Den här planen är framtagen i enlighet med 6 kap. 8 § skollagen (årlig plan) samt 3 kap. 20 § diskrimineringslagen (dokumentation).
1 INLEDNING
1.1 FÖR VILKA GÄLLER DENNA HANDLINGSPLAN
Denna handlingsplan gäller för Skåre Herrgård, Skåre förskola och Skåres Öppna förskola 1.2 ANSVARIG FÖR PLANEN
Rektor Malin Geary ansvarar för handlingsplanen 1.3 PLANENS GILTIGHET
2021-10-01/ 2022-10-01 1.4 DELAKTIGHET
Personalen har varit delaktiga genom att
• Aktivt dokumentera, utvärdera och analysera de aktiva åtgärderna
• Ansvarar för att handlingsplanen hålls levande genom att reflektera kring den på PUT, ALM och APT.
Barnen är delaktiga genom att:
• Trygghtesvandringar
• Att i utbildningen samtala och levnadsgöra dessa frågor Vårdnadshavare är delaktiga genom att:
• På introduktion känna sig trygga och välkomna
• Vid den dagliga kontakten
• På våra ”samtal med vårdnadshavare” och våra utvecklingssamtal
1.5 FÖRANKRING AV PLANEN
Handlingsplanen har lyfts i förskolans utvecklingsgrupp, frågorna som ligger i vårt dagliga SKA arbete har skruvats på för att få rätt effekt. Handlingsplanen presenteras på ett APT efter att utvecklingsgruppen har fått reflektera runt den. Det är allas ansvar att läsa handlingsplanen.
2 UTVÄRDERING
2.1 UTVÄRDERING AV FJOLÅRETS PLAN
Handlingsplanen ska vara ett levande dokument under hela året men kommer att utvärderas på kompetensutvecklingsdagen i september och delutvärderas i maj. Pedagoger ansvarar för uppföljning, utvärdering och analys för att kunna arbeta förbyggande och främjande
2.2 RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN SAMT ANALYS AV FJOLÅRETS PLAN De resultat, utvärdering och analys som avdelningen kommer fram till kommer att finnas i avdelningens OneNote
2.3 ANSVARIG FÖR UTVÄRDERING AV ÅRETS PLAN
Den som är ansvarig för att utvärdera årets handlingsplan är rektor för förskolan.
3 FRÄMJANDE INSATSER
3.1 EN TRYGG FÖRSKOLA FÖR ALLA. MÅL/INSATS
Så här arbetar vi för att skapa trygghet, motverka kränkningar och likabehandling kring ålder
• På vår förskola arbetar för att normer och värden är en del av verksamheten. Vi vill att alla ska känna sig trygga hos oss. Alla som är i vår förskola oavsett om man är liten eller stor eller vilket uppdrag man har ska man få känna sig trygg, sedd, hörd och respekterad.
• Alla vuxna som finns i vår förskola är förebilder och vi ska alla ha ett positivt förhållningssätt gentemot varandra, barn och vårdnadshavare.
• Vi är varandras arbetsmiljö och vi ska verka för arbetsglädje.
• VI är alla på förskolan. Alla barn är allas ansvar och vi hjälper varandra mellan avdelningarna. Vi har gemensamma aktiviteter som stärker Vi-känslan.
• Vi vägleder i stället för att tillrättavisa
• Vi uppmuntrar lek och samspel mellan alla åldrar och anpassar våra lärmiljöer för att skapa nyfikenhet och utmaningar hos alla barn.
3.2 En jämställd förskola /mål/Insatser
Så här arbetar vi för att främja Kön, könsidentitet, könsuttryck och sexuell läggning
• Vi utformar våra lärmiljöer utifrån ett genusperspektiv, använder könsneutrala namn på våra rum.
• Påminner varandra om vi bryter om våra gemensamma förhållningsregler angående pojkar och flickor. Vi undviker att uppmärksamma barn utifrån utseende, kläder och yttre attribut som ex gullig, tuff mm
• Vi tänker på att inte ringa samma vårdnadshavare när barnen ex är sjuk
• Läser böcker som bryter traditionella könsmönster
• Uppmärksammar Pride och alla rätt att älska vem man vill
3.3 Etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning
Så här arbetar vi för att främja rättighet till sin religion eller trosuppfattning
• Vi pratar och synliggör andra kulturer genom bilder, böcker och digitala verktyg
• Vi får barn att känna sig stolta över sitt ursprung och uppmärksammar vilka olika språk som finns på vår avdelning hos både barn och vuxna.
• Vi ser vårdnadshavare som en tillgång till att skaffa oss mer kunskap och barnets etniska ursprung och tillhörighet.
• Vi har ett interkulturellt förhållningssätt 3.4 En tillgänglig förskola
Så här arbetar vi för att främja arbete kring funktionsnedsättning?
• Anpassar vår verksamhet efter alla barns förutsättningar oavsett funktionsnedsättning
• Under förutsättning att vårdnadshavare medger är personalen öppen mor övriga barngruppen om de funktionshinder som finns på förskolan.
• Vi förstärker och lägger fokus på barnens positiva och starka sidor.
• Vi använder bildstöd till alla barn i förskolan
• Vi behov tar vi hjälp av vårt centrala stödteam, där finns specialpedagoger, språkpedagoger, kuratorer och psykologer.
• Vi utbildar alla pedagoger inom NPF (neuropsykiska funktionsvarianter)
• Vi utbildar alla pedagoger inom SKUA (språk och kunskapsutvecklande arbetssätt)
3.5 Ansvarig
Samtliga pedagoger är ansvariga. Rektor är ytterst ansvarig
Planen följs upp på alla avdelningarnas PUT-tid samt en delavstämning i januari och maj.
4 KARTLÄGGNING OCH ANALYS 4.1 KARTLÄGGNINGSMETODER
• Rektor och biträdande skolledare har kartlagt genom att ta del avdelningarna aktiva åtgärder, utvärdering och analys.
• Rektor analyserar tillbuden och eventuella kränkningsärenden på förskolan
• Pedagogerna har samtal och utvecklingssamtal med vårdnadshavare kring varje barn där ev oro tas upp.
• Pedagogerna använder sig av trygghetsvandringar
4.2 OMRÅDEN SOM BERÖRS AV KARTLÄGGNINGEN
Kartläggningen berör alla diskrimineringsgrunderna samt kränkande behandling 4.3 ANALYS
Finns att läsa i vardera förskolas planeringsunderlag, i månadsreflektionsunderlagen
5 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER
På förskolorna finns gemensamma åtgärder som är framtagna utfrån de utvärderingar som gjort av läsåret 20/21 och kartläggning inför läsåret 21/22.
5.1 ENHETERNAS MÅL
Kartläggningen berör kränkande behandling samt alla diskrimineringsgrunderna
Alla avdelningar svarar på de frågor vi har i våra månadsreflektioner, vi har efter läsåret 202/21 sett att vi behöver förbättra vår utvärdering och analys. För att nå målet bättre inför nästa läsår har vi förbättrat våra frågeställningar i våra aktiva åtgärder för att lättare läsa av kartläggningen inför 21/22.
Motivera åtgärd
Att ha en systematik i att dokumentera sitt likabehandlingsarbete ökar likvärdigheten och gör att vi får en samsyn i vårt förhållningssätt. Alla har ett ansvar att läsa handlingsplanen och arbeta efter de mål vi satt upp. Vi ska hålla diskussionen levande i alla våra forum och alltid har Vi-känslan i fokus. Är alla barn allas ökar tryggheten för både barn, vårdnadshavare och kollegor.
Mål
• Få vårt aktiva arbete med likabehandling levande genom att den dokumenteras i våra månadsreflektioner
• Få en samsyn och ett gemensamt förhållningssätt på hela förskolan
• Att vi har en gemensam Handlingsplan för båda förskolorna ökar Vi-känslan mellan enheterna.
Isats
Mål 1: augusti-oktober
Pågående likabehandlingsarbete Inkludering/ Delaktighet:
Inkludering talar för idén att skolan ska utformas utifrån elevers olika förutsättningar, där eleverna kan vara delaktiga i sin utbildning och få ett utbyte både kunskapsmässigt och socialt i ett
gemensamt sammanhang. Samtida forskning har visat att skolans förmåga att skapa inkluderande lärmiljöer, att anpassa undervisningen utifrån varje elev samt att öka elevers delaktighet är viktiga framgångsfaktorer för en likvärdig utbildning.
Alla barn har samma rätt till en lärmiljö där de kan vara delaktiga. Det betyder att alla barn ska ha möjligheter till lärande och utveckling, genom undervisning, relationer och samspel med kamrater.
1.Vad är viktig för er avdelning att lägga extra fokus på i årets likabehandlingsarbete utifrån diskrimineringsgrunderna och beskriv gärna varför?
2.Beskriv hur ni arbetar för att skapa inkludering och delaktighet på er avdelning?
3.Har våra barn varit med och skapat trivselreglerna och är våra trivselregler levande i verksamheten?
Mål 2:
November-januari
Barns Integritet/ Lekmönster och trygghet:
Här använder ni er av den kartläggning som ni arbetat med under oktober månad. Vad har ni sett och vilka slutsatser och analyser har ni gjort för att svara på frågorna framåt.
1.På vilket sätt värnar vi om barns integritet och hur kan vi se det i verksamheten?
2. Var leker barnen inomhus/ utomhus, finns det lekmönster utifrån de sju diskrimineringsgrunderna som behöver brytas?
3. Finns det ställen inomhus/utomhus där barnen inte känner sig trygga?
4. Finns det platser inomhus/ utomhus som vuxna inte har uppsikt över?
Mål 3:
Februari-april
Pågående likabehandlingsarbete Språkbruk/ Tillgänglighet:
För att kunna delta i sociokommunikativt samspel krävs att barn förstår språk, koder och regler för samspelet. Uttalade och outtalade regler upprätthåller gemenskap mellan dem som delar dem, men marginaliserar och utesluter dem som inte har kunskap om reglerna eller inte förstår dem.
1.Finns det en jargong mellan barn, vårdnadshavare eller anställda som är nedsättande eller respektlös?
2.Är miljön tillgänglig för alla barn, även de med funktionshinder?
3.Arbetar vi med att förstå meningen i sammanhanget, att man får information om vilka andra som är där, vad det är vi ska göra, vad som skall uppnås och hur länge vi ska hålla på?
ANSVARIG
All personal på respektive avdelning samt rektor UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING
Planen följs upp regelbundet men en utvärdering och analys görs efter varje mål 1, mål 2 och mål 3 6 RUTINER FÖR UTREDNING OCH DOKUMENTATION
6.1 POLICY
Förskolan har en nolltolerans för kränkning och trakasserier. Alla signaler som inkommer utreds enligt rutin. Alla på förskolan ska känna sig trygga. Rutin för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Pedagogerna på förskolan håller god uppsikt över där barnen är, är lyhörda och närvarande i barnens lek och språk/kommunikation. Vi har ett öppet och gott samarbete med våra vårdnadshavare för att tidigt uppmärksamma. Vi uppmuntrar våra vårdnadshavare att förmedla om barnet säger något om förskolan som inte känns bra.
6.2 ANSVAR FÖR ANMÄLNINGSPLIKT Gäller samtliga personal inom förskolan.
6.3 PERSONAL SOM BARN OCH VÅRDNADSHAVARE KAN VÄNDA SIG TILL Om du som vårdnadshavare upplever att ett barn kränkt eller trasserat ditt barn ska du första hand ta kontakt med personal på förskolan som tar signaler på allvar och utreder vad som hänt. Om du upplever att ditt barn blivit kränkt eller trakasserat eller diskriminerad av personal vänder du dig direkt till rektor
6.4 RUTIN FÖR OM BARN/ELEV UPPLEVER SIG ILLA BEHANDLAD AV ANDRA BARN/ELEVER
Kränkningar, trasserier barn-barn
Pedagogen ingriper omgående och samtalar med berörda barn i syfte att förhindra fortsatta
trakasserier eller kränkningar genom att uppmärksamma på händelsen, att tydligt visa att kränkande beteende inte är acceptabelt utan att skuldbelägga. Viktigt att anpassa efter barnet mognad, det är skillnad på ett barn som är 5 år och 1 år.
Den som ser har skyldighet att anmäla
1. All personal har anmälningsplikt till rektor. Använd blanketten Anmälan till rektor angående signal om diskriminering, trakasserier och eller kränkande behandling.
Blanketten finns på solsidan under riktlinjer, blanketter och rutiner Anmälan kränkande behandling gemensam-BUF.docx (sharepoint.com)
2. Rektor har anmälningsskyldighet och anmäler signal till huvudman.
3. Utredning görs över händelsen, dokumentera noga. Använd särskild blankett 4. Ansvarig personal informerar vårdnadshavare om vad som skett
5. En handlingsplan för åtgärder upprättas 6. Tid för uppföljning planeras in
7. Rektor följer kontinuerligt upp och utvärderar de åtgärder som vidtagits tillsammans med personalen. Om kränkningar inte upphört måste andra eller kompletterande åtgärder vidtas till situationen är varaktigt löst.
Viktigt! Det är av största vikt att pågående utredningen eller åtgärder inte diskuteras med barn eller vårdnadshavare som inte är berörda av kränkningarna-De inblandade ska inte ställas till svars eller pekas ut inför kompisar eller andra vårdnadshavare
6.5 RUTIN FÖR UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING
Rektor följer kontinuerligt upp och utvärderar de åtgärder som vidtagits tillsammans med
personalen. Om kränkningarna inte upphört måste andra eller kompletterande åtgärders vidtas till situationen är varaktigt löst. När vidtagna åtgärder vidtagits och situationen är varaktigt löst avslutas ärendet. All dokumentation i samband med anmälan till rektor angående diskrimering, trakasserier och kränkande behandling diarieförs av rektor.
7 DEFINITIONER
• Diskriminering: innebär att ett barn missgynnas direkt eller indirekt av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande, identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Endast vuxna kan diskriminera
• Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att de ska röra sig om diskriminering ska missgynnande ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
• Indirekt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att det tillämpas en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn utifrån diskrimineringsgrunderna. Man kan i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika.
• Bristande tillgänglighet innebär att ett barn med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att det barnet ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning.
• Likabehandling innebär att alla barn bemöts utifrån sina unika behov och har samma rättigheter och möjligheter till utveckling. Det innebär inte att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering
• Trakasserier innebär ett handlade som kränker någons värdighet och som har samband med de sju diskrimineringsgrunderna
• Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av
diskrimineringsgrunderna
• Kränkande behandling innebär ett uppträdande som, utan att ha samband med någon diskrimeringsgrund, kränker ett barns värdighet. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala, texter och bilder, lappar och fotografier
8 Bilagor
• Rädda barnen material Stopp min kropp Stopp! Min kropp! - Rädda Barnen (raddabarnen.se)
