VKV
V Vå åld i n ld i nä ära relationer ra relationer
Vå V årdsamverkan Fyrbodal 4/12 rdsamverkan Fyrbodal 4/12- -2012 2012
ToveToveCorneliussen, utbildningsledare, VCorneliussen, utbildningsledare, Väästra stra GöGötalandsregionens kompetenscentrum om talandsregionens kompetenscentrum om v
vååld i nld i näära relationer, VKVra relationer, VKV
VKV
Vad är VKV?
Ett kompetenscentrum som samlar, skapar och sprider kunskap.
Vi är till för hälso- och sjukvården inom
Västra Götalandsregionen.
VKV
Utbildningar, information
Utbildningar, seminarier, medverkan i högskoleutbildningar
Portal med hjälpguide, filmer, kalendarium etc
www.valdinararelationer.se
VKV
Forskning, utveckling
Initiera, bedriva och förmedla forskning
Riktlinjer kring handläggning vid sexuella övergrepp
VKV
Varför ska vi göra något?
• Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem.
Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten 2009. s.347
• Hälso- och sjukvården är ofta den första instans som våldsutsatta personer söker sig till.
Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK). Våldsutsatta kvinnors hälsa och livssituation. (2006)
• Våldet är ofta en bakomliggande orsak till andra ospecifika symptom.
Krantz, Gunilla, Östergren, P.O.The association between violence victimisation and common symptoms in Swedish women. Journal of epidemiology and community health. - 0143-005X. ; 54(2000):11, s. 815-821
• Barn som lever med våld far illa och löper ökad risk för framtida ohälsa.
Socialstyrelsen. Nationella folkhälsorapporten 2009. s. 255
VKV
Hä H älso lso - - och sjukv och sjukvå ården rden
Mål enl. HSL 1982:736: ”En god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen.”
• Upptäcka/identifiera
• Behandla/stödja/motivera
• Dokumentera skador/spårsäkra/rättsintyg
• Vägleda/hänvisa till andra hjälpinstanser
• Samverka
VKV
Frihet från våld - en mänsklig rättighet!
”Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt
frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet.”
FN 1993, Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor
VKV
”Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill”.
Per Isdal, Meningen med vold, 2001
Vad är våld?
VKV
Utdrag ur: Dubbelt utsatt
VKV
Fysiskt våld
Sexuellt våld Psykiskt våld
Vad är våld?
VKV
Prevalens i Norden
25 2000
LHBT (Sv) 2005
51 20-55 2407
Norge 2004
50 18-70 3552
Danmark 2003
16 (kv) 13 (m) 65-80
9845 Sverige 2000
46 18-64 6926
Sverige 2001
40 18-74 4955
Finland 1997
Prevalens u.
livstid % Ålder
Antal Land/år
Källa: NCK 2011 VKV
Det anmälda våldet ser olika ut
Män
• Utsätts av andra män.
• Utsätts utomhus.
• Utsätts av någon okänd
• Våldet är en engångsföreteelse.
• Ofta två anmälningar per brott.
Kvinnor
• Utsätts av män.
• Utsätts inomhus.
• Utsätts av någon man känner
• Våldet är ofta upprepat.
• Stort mörkertal.
Källa: BRÅ
VKV
Vå V åld mot m ld mot mä än i heterosexuella n i heterosexuella fö f örh rhå ållanden llanden
• Män mest utsatta för psykiskt och även fysiskt våld, vilket oftast är förhållandevis mindre allvarligt (Katz, Kuffel et al. 2002; Cercone, Beach et al. 2005).
• Män blir sällan utsatta för sexuella våldshandlingar
(Rennison and Planty 2003; Rhodes, Houry et al. 2009; Tanha, Beck et al. 2010; Black 2011)
VKV
Vå V åld mot m ld mot m än i heterosexuella ä n i heterosexuella fö f örh rhå ållanden, forts llanden, forts
x Män blir utsatta i situationer av ”våldsamt motstånd”, följt av ”situationsbetingat våld” och även av
”ömsesidigt våld och kontroll”. Däremot blir
heterosexuella män sällan utsatta i situationer av s.k.
”intim terrorism”(Johnson 2006).
VKV
Vå V åld mot m ld mot mä än i heterosexuella n i heterosexuella f
fö örh rhå ållanden, forts llanden, forts
x Det finns ett samband mellan mäns våldsutsatthet och det att de utsätter sin partner för våld (Anderson 2002; Coker, Davis et al. 2002; Katz, Kuffel et al. 2002; Cercone, Beach et al. 2005; Houry, Rhodes et al. 2008; McKinney, Caetano et al. 2009; Rhodes, Houry et al. 2009; Straus, Cerulli et al. 2009).
Man kan därför anta att en del av den våldsutsatthet som män uppger är således självförsvarsvåld eller en reaktion mot det våld som de utsätter sin partner för.
VKV
Vå V åld mot m ld mot m än i heterosexuella ä n i heterosexuella f
fö örh rhå ållanden, forts llanden, forts
x Män rapporterar sällan att de känner rädsla inför det psykologiska och/eller fysiska våld som de utsätts för
(Cercone, Beach et al. 2005; Houry, Rhodes et al. 2008)och att de reagerar på sin partners våldsanvändning genom att skratta eller banalisera det (Hickman, Jaycox et al. 2004;
Romito and Grassi 2007).
x Få män söker hjälp för sin våldsutsatthet då de känner skuld, skam och stigmatisering och förnekar det våld som de har varit med om (Tsui, Cheung et al.
2010).
VKV
Dö D ödligt v dligt vå åld ld
• 16-17 kvinnor dödas varje år i nära relation
• 44-78% har sökt akutsjukvård efter misshandel
• ca 190 fall av försök till mord eller dråp av kvinna polisanmäls årligen
Källa: NCK 2011 VKV
Fysiska skador
• Blåmärken
• Rivmärken
• Sår
• Frakturer
• Tandskador
• Hjärnskakning
• Inre skador
• Förlust av hår
Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en delav anamnesen, NCK 2011
VKV
Hälsokonsekvenser
• Kroniska smärtor
• Mag-tarmproblem
• Ångest
• Depression
• PTSD
• Sömnsvårigheter
Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2011
VKV
Tecken på våldsutsatthet
• blåmärken, frakturer, stickmärken, brännskador, bortslitet hår
• multipla skador av olika datum
• skadan stämmer ej med patientens förklaring
• upprepade akuta sjukvårdsbesök med oklar skadebild
• kronisk smärta utan tydlig orsak
VKV
Tecken på våldsutsatthet, forts
• mag-tarmproblem
• psykiska/psykosomatiska problem
• svårighet att genomgå gynekologisk undersökning
• patienten söker upprepade gånger för diffusa symtom
• överbeskyddande, kontrollerande partner
VKV
Särskild utsatthet
• Kvinnor med utländsk bakgrund
• Personer i HBT-förhållanden
• Personer med funktionsnedsättning
• Kvinnor som lever i missbruk
• Kvinnor i prostitution/ trafficking
• Äldre personer
• Ungdomar (15-24 år)
Källa: NCK:s kunskapsbank 2011
VKV
Polisingripande
VKV
Myter om samk
Myter om samkö önat v nat v åld å ld
• Tjejer slår inte andra tjejer
• Myten om den lesbiska utopin
• ”Cat Fight”
• Att spela det kvinnliga offret
• Boxningsringmyten
Källa: Våld i samkönade relationer/NCK 2009
VKV
Vem utsätter? Vem blir utsatt?
Förekommer i alla:
• Samhällsklasser
• Kulturer
• Åldrar
Våra föreställningar om vem som är förövare och vem som är utsatt kan bidra till att vi inte upptäcker människor som utsätts för våld.
VKV
Jag var så kär……….
Källa: P1 - ”Han var för bra för att vara sann”
VKV
Våldets normaliseringsprocess
• Våldet uppfattas successivt som ett normalt inslag i vardagen.
• Gränserna för vad som kan accepteras förskjuts; våldet förminskas och värdet av positiva handlingar förstoras.
• Kvinnan omtolkar perioderna utan våld som positiva just för att de saknar våld.
VKV
Våldets normaliseringsprocess
• Kontroll och isolering
• Växling mellan värme och våld
• Bortförklaring av våldet
• Anpassning
• Internalisering
• Motstånd
Lundgren, E. (2004) Våldets normaliseringsprocess samt Holmberg, E & Enander, V (2004) Varför går hon?
VKV
Första slaget……
Källa: P1 Dokumentär- ”Han var för bra för att vara sann”
VKV
Våldscykeln
Vålds- händelse
Skuld, skam
Försoning
Smekmånad Upptrappning
Alternativ till våld - behandling
Alternativ till våld - behandling Källa:
VKV
Varför går hon inte?
• Rädsla för värre misshandel, t o m för att bli dödad
• Konsekvenserna för barnen, deras ”rätt” till en pappa
• Rädsla för ensamhet
• Ekonomiska svårigheter
• Skam och skuld
• Psykologiskt nedbruten
• Hoppet om en förändring
VKV
Det traumatiska bandet
• Kärlek
• Rädsla
• Hat
• Medlidande
• Skuld
• Hopp
Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004
VKV
Varför går hon?
• Att nå botten, ge upp
• När det gäller livet
• När det gäller någon annan
Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004
VKV
Uppbrottsprocessen
Tre aktiva processer:
• Att bryta upp
• Att bli fri
• Att förstå
Källa: Varför går hon, Holmberg & Enander, 2004
VKV
Jag - ett misslyckande….
VKV
Hur skall jag fråga?
• Öppna frågor
• Fråga grundligt
• Tillåtande attityd
• Visa empati
• Definiera vad som menas med våld
• Berätta om konsekvenserna för hälsan
Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2010
VKV
Att v
Att vå åga fr ga frå åga ga
• Visar att vården har en beredskap för problematiken
• Patienten uppmärksammas på vad det betyder för hennes hälsa och livskvalitet
• Patienten väljer om hon (han) vill berätta nu eller senare
VKV
Våga fråga …….men hur?
www.valdinararelationer.se/fragaomvald
VKV
Fö F örslag p rslag på å rutinfrå rutinfr ågor gor
• Det är vanligt att kvinnor har erfarenhet av att bli utsatta för våld och hot och det ger effekter på hälsan så därför brukar jag fråga alla mina patienter. Är det okej?
• Har du blivit slagen, hotad eller utsatt för något som skulle kunna skada dig någon gång?
Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2010
VKV
Fö F örslag p rslag på å rutinfrå rutinfr ågor, forts gor, forts
• Har någon tvingat dig att göra saker som du inte vill genom att slå dig eller hota eller kränka dig?
• Känner du dig kontrollerad eller förnedrad av din partner?
• Har någon tvingat dig till sexuella handlingar mot din vilja?
• Är du rädd för någon i din omgivning?
Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen, NCK 2010
VKV
Tä T änk p nk på å att… att …. .
• samtala med patienten i enrum
• alltid använda auktoriserad tolk
• gör en riskbedömning
• undvik egna värderingar
• ta dig tid att lyssna
VKV
Män i kris
• Störst risk för dödligt våld vid separation
• Uppmärksamma männen som söker för krissamtal
• Erbjud samtalskontakt
Källa: Solveig B Vatnar
VKV
Behandling av m
Behandling av mä ännen nnen
• Alla verksamheter har som mål att mannen skall inse sitt ansvar för våldet.
• Vanlig behandlingsmetod att analysera våldshändelser i detalj så att mannen tvingas se sin egen del i våldet.
Källa: Behandling av män som utövar våld i nära relationer – en utvärdering, SoS 2010
VKV
Behandling av m
Behandling av mä ännen nnen
Förbättringar hos män i behandling:
- våldet minskade
- den psykiska hälsan förbättrades - alkohol- och narkotikabruket minskade
Källa: Behandling av män som utövar våld i nära relationer – en utvärdering, SoS 2010
VKV
Dokumentation Dokumentation
• Dokumentera tecken på psykiskt och fysiskt våld även om inte kvinnan vill polisanmäla
• Dokumentera gärna med fotografier
• Journalanteckningar kan användas vid en ev. rättegång
VKV
”Den arge”-www.cinebox.se
VKV
Att v
Att vä äxa upp med v xa upp med vå åld ld
• Ca 200.000 barn i Sverige växer upp med våld
• Barnen påverkas negativt
• Risk att även barnen misshandlas (30-60%)
Källa: Rädda Barnen, NCK m fl.
VKV
Att v
Att vä äxa upp med v xa upp med vå åld ld
• Barnen upplever vanmakt och maktlöshet
• Barnen utsätts för psykisk misshandel
• Tabuiserande trauma
• Ansvar för mamma
• Rädsla för att bli övergiven
Källa: Arnell & Ekbom (1999), Leira (1990) m fl
VKV
Hur f
Hur fö örh rhå åller sig barnen till v ller sig barnen till vå åld i ld i hemmet?
hemmet?
• Begränsa skadorna
• Några ingriper - andra distanserar sig
• Lojalitet mot föräldrar
• Rädsla
Källa: Anne Sohlberg, 2007 samt Metell, 2001
VKV
Symtom Symtom
• PTSD
• Ont i magen
• Mardrömmar
• Ätstörningar
• Koncentrationsstörningar
Källa: Att fråga om våldsutsatthet som en del av anamnesen (2010) NCK
VKV
Vå V åldets konsekvenser ldets konsekvenser
• Anknytning påverkas
• Ökad kortisolproduktion
• Ökad risk för astma/allergier
• Söker vård oftare
• Skolresultat påverkas
• Risk för framtida ohälsa
Källa: Genväg till forskning: Barn som upplever våld - konsekvenser för välmående och hälsa, VKV 2012
VKV
ACE- ACE - studien studien
Dos-responssamband mellan utsatthet i
barndomen (fysiskt/pykiskt/sexuellt våld/försummelse etc) samt
ohälsa/riskbeteende i vuxenlivet (missbruk,
rökning, fetma, STD, cancer, självmord)
Källa: Felitti, V, m fl, 1998
VKV
BUP- BUP -screening screening
Var femte mamma till barn i BUP-vård hade utsatts för våld!
Källa: Läkartidningen nov 2009
VKV
Socialtj
Socialtj änst och h ä nst och h älso ä lso- - och och sjukv
sjukvå ård rd… ….. ..
…..har arbetssätt som försvårar upptäckt av våld i familjen, t ex genom att alltid samtala med familjen tillsammans.
Källa: Stöd till barn som upplevt våld mot mamma, Broberg. A, m.fl.
2010
VKV
Anmä Anm älningsplikt lningsplikt
• Vid misstanke om att barn far illa eller är utsatta för brott skall anmälan genast göras till socialtjänsten (14:1 SOL).
VKV
Anmä Anm älningspliktens efterlevnad lningspliktens efterlevnad
• 137 barn på Astrid Lindgrens barnsjukhus; 95 barn utsatta för fysisk misshandel och 42 utsatta för sexuella övergrepp
• Fysisk misshandel: 51 % anmäldes till soc och 22 % till polisen
• Sexuella övergrepp: 62 % anmäldes till soc och 50 % till polisen
Källa: ”Child abuse clinical investigation management and nursing approach”. Björn Tingberg, 2010
VKV
Varfö Varf ör anm r anmä äler vi inte? ler vi inte?
• Vår egen ångest - vill inte se
• Skjuter upp problemet till nästa person
• Rädsla för att slå sönder familjen
• Dålig återkoppling
• Misstro till socialtjänstens arbete
• Dålig kunskap
Källa: Björn Tingberg, Miogruppen, 2008
VKV
Dubbelt utsatt
VKV
Våld mot äldre
”Våld mot äldre är en enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförts inom ett förhållande där det finns en förväntan på förtroende och som förorsakar skada eller smärta hos en äldre person.”
Källa: Torontodeklarationen
VKV
Exempel på våld mot äldre
• Misshandel
• Kränkningar
• Vanvård
• Försummelse
• Övergrepp
• Missförhållanden
• Inadekvat vård
VKV
Prevalens
• 6 % utsatta senaste månaden
• Var 5:e utsatt för ekonomiskt våld
• 15-50 % av närstående/vårdare utövat våld mot dementa
• 16 % av äldre i svensk studie uppgav våldsutsatthet
Källor; Cooper m fl 2008, Eriksson, 2001
VKV
Vem är förövare?
• Hälften var barn
• Var femte var make/maka
• Mestadels en man var förövare
• Ökad ålder ökar risk för utsatthet
Källor; National Research Council, 2003
VKV
Vilka mönster ser man?
• Manliga förövare grövre fysiskt våld
• Ekonomiskt våld - 75 % män (förövare)
• Kvinnor mer utsatta för upprepade hot o trakasserier
• Manlig personal står för drygt 3/5 av försummelse
Källa: Eriksson, 2001
VKV
Stora mörkertal
• Få fall rapporteras inom vården
• Kunskap låg bland personalen
Källa: NCK 2010:14
VKV
Riskfaktorer hos den äldre
• Stort vårdbehov
• Fysiskt beroende
• Problematiska beteendeförändringar
• Kognitiv funktionsnedsättning
• Mentala symtom (förvirrning, depression)
VKV
Riskfaktorer hos familjemedlem
• Psykisk ohälsa
• Alkoholism
• Börda/utmattning
• Svagt socialt nätverk
Källa: NCK 2010:4
VKV
Tecken på våld/försummelse
• Blåmärken av olika ålder
• Uttorkning
• Liggsår
• Skalpskador
• Brännmärken
• Medföljande som för den äldres talan
VKV
Exempel på åtgärder
• Information och utbildning
• Screeningfrågor där äldre söker vård
• Preventiva hembesök
• Teamarbete
VKV
Tänk på att…..
• Komplexa våldssituationer kan ha pågått under lång tid
• En av fyra sårbara äldre är i riskzonen för våld - få upptäcks!
• Samverka med andra
• Blunda ej för problemen!
VKV
Framg
Framgå ångsfaktorer ngsfaktorer
• Skaffa kunskap kring våldet.
• Diskutera värderingar inom arbetsgruppen.
• Ha utarbetade rutiner på arbetsplatsen.
• Skaffa goda kanaler för samverkan.
• Ta fram bra hänvisningslistor.
• Våga agera!
VKV