Kvalitetsredovisning för. Munkedals rektorsområde

(1)

Kvalitetsredovisning för Munkedals rektorsområde

2009

(2)

Innehållsförteckning

2. Grundfakta och förutsättningar på enheten såsom; 3

2.1 Styrning och ledning 3

2.2 Personaltäthet, gruppers storlek och sammansättning,

personalenskompetens, lokaler och miljö 3

3. Underlag och rutiner för framtagandet av kvalitetsredovisningen 4 4. Åtgärder och mål enligt föregående års kvalitetsredovisning 4

5. Helhetssyn på utveckling och lärande 4

5.1.1 Mål:Alla barn och elever ges möjlighet att utveckla sitt språk och sin förmåga att kommunicera. 4

5.1.2 Insatser/åtgärder för att nå målen 4

5.1.3 Resultat, analys och bedömning av måluppfyllelse 5

5.1.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 5

5.2.1 Mål:Arbeta på ett inkluderande sätt för alla barn och elever. 5

5.2.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse. 5

6. Inflytande, delaktighet och ansvar 6

6.1.1 Mål: Alla elever skall i elevenkät ange att de trivs i skolan och

att de känner sig trygga i skolan. 6

6.2.1 Mål:Alla elever skall efter förmåga vara delaktiga i planeringen av det egna arbetet och formuleringen av IUP och i verksamhetens

övergripande arbete. 6

7. Särskilt stöd/stimulans 7

7.1.1 Mål:Alla elever skall få det stöd och stimulans som de är i behov

av. 7

8. Resultat/Analys/bedömning 8

8.1.1 Nationella prov år 5. 8

8.1.2 Nationella prov år 9. 8

8.1.3 Betyg vt år 8. 8

8.1.4 Betyg vt år 9. 9

8.1.5 Samlad analys av kunskapsnivån 9

8.1.6 Simkunnighet år 5. 9

8.1.7 Enkätresultat (redovisa i tabellform) 9 9. Uppföljning/utvärdering av likabehandlingsplanen 10 10. Analys, bedömning och åtgärder för utveckling av verksamheten

som helhet 10

11. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen 11

(3)

1. Kvalitetsredovisning för enhet/tidsperiod.

Kvalitetsredovisning för Munkedalsskolan 2009.

2. Grundfakta och förutsättningar på enheten såsom;

2.1 Styrning och ledning

Under tiden 20090101-20090630 bestod Munkedals rektorsområde av förskoleklass, fritidshem, årskurs1-5 och musikskolan under ledning av 1,0 rektor. Under tiden 20090701-20091231 bestod rektorsområdet av förskoleklass, fritidshem, årskurs 1-5, musikskolan, Resursteamet och del av familjecentralen. Familjecentralen drivs i samverkan med Individ- och familjeomsorgen och Primärvården. Området leddes av 1,0 rektor 2.2 Personaltäthet, gruppers storlek och sammansättning,

personalens kompetens, lokaler och miljö

Under våren hade rektorsområdet 2 förskoleklasser och 8

grundskoleklasser. Musikskolans 4,0 lärare arbetade med elever i hela kommunen.

Under hösten hade rektorsområdet 2 förskoleklasser och 9 grundskolegrupper.

Personalen har hög kompetens och lång erfarenhet. De arbetar mycket medvetet för att eleverna skall vara trygga och nå målen i våra

styrdokument.

Enheten har 4,0 fritidspedagoger, 1,0 skolassistent, 1,0 vaktmästare, 1,92 lokalvårdare och 2,7 elevassistenter.

Två av lärarna är specialpedagoger och en är speciallärare. Det är svårt att få utbildad modersmålslärare. Skolan är byggd på 1950-talet. Sedan förskoleklass och fritidshem och särskola flyttat in i skolans lokaler är vi trångbodda. Skolans bibliotek ligger i huvudbyggnadens källare. Vissa lokaler för musikskolans undervisning är olämpliga ur

hörselsynpunkt.

2009 Lärartäthet/

100 elever Vt-09 7,57 Ht-09 7,57 Totalt antal elever Vt-09 189 Ht-09 189

Genomsnitt antal barn/klass

Vt-09 20,22/klass 30,33/årsk Ht-09 27/klass 31,5/årskurs Andel behöriga

lärare i % Vt-09 100%

Ht-09 100%

(4)

3. Underlag och rutiner för framtagandet av kvalitetsredovisningen

Underlag till denna kvalitetsredovisning är hämtat från utvärderingar och reflektioner i arbetslagen, på verksamhetsmöten och pedagogiska samtal som förts i olika sammanhang, enkäter och faktauppgifter som rör

enheten.

4. Åtgärder och mål enligt föregående års kvalitetsredovisning

Munkedalsskolans elever kommer från mycket skiftande hemmiljöer. I en av årskurserna har gruppindelningen förändrats. Detta beror på att det finns elever, som är i behov av särskilt stöd. Resurserna används flexibelt för att även ge andra elever stöd. Svårigheten att få utbildad

modersmålslärare kvarstår. Lägre personaltäthet gör att möjligheten att ge fler av eleverna tillräckligt stöd minskat.

Med anledning av det krävs att personalen får kompetensutveckling och att personalresurser tillförs efter behov.

Personalen har fått handledning, råd och stöd från Resursteamets

personal. Skolans skickliga och erfarna personal har behov av detta stöd och annan kompetensutveckling för att klara de krav som ställs på dem.

All personal har fått utbildning i att arbeta med elever, som har dolda funktionshinder. En personalgrupp har utbildats i SKOLKOMET – ett förhållningssätt som stärker det positiva hos enskild elev och hela elevgruppen.

Eleverna har blivit mer delaktiga i skolarbetet genom lokal pedagogisk planering och bedömningsuppgifter.

5. Helhetssyn på utveckling och lärande

5.1.1 Mål:

Alla barn och elever ges möjlighet att utveckla sitt språk och sin förmåga att kommunicera.

5.1.2 Insatser/åtgärder för att nå målen

Resursteamets talpedagog ger stöd åt elever, personal och föräldrar. Hon genomför också ITPA och LOGOS-test. Resultatet visar vilket stödbehov eleven har.Talpedagogen genomför också fonologiskt test på alla barn i förskoleklass. Lärarna i årskurs 1 får ett underlag för hur läsinlärningen skall paneras för enskilda elever. För att utveckla språket och förbereda läsinlärningen arbetar vi med Bornholmsmodellen i förskoleklassen.

För de elever, som inte börjat läsa i slutet av årskurs 1 ges stöd hos

specialläraren med Reading Recovery. Årskurs 2-5 arbetar med läsgrupper och övar muntlig framställning på olika sätt, bland annat på klassråd och på livskunskapslektioner. Arbete med bedömningsuppgifter har påbörjats hösten 2009.

(5)

5.1.3 Resultat, analys och bedömning av måluppfyllelse

Klasslärare i årskurs 1 märker en markant förbättring då förskoleklassen arbetat med Bornholmsmodellen. Bedömningsuppgifter upplevs positivt bland elever, personal och föräldrar.

5.1.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse

Talpedagogen skulle behöva utökad tjänst från 0,75 till 1,0 för att kunna ge mer stöd till elever, föräldrar och personal. Då specialläraren slutar skall kvarvarande specialpedagog överta arbetet med Reading Recovery.

Alla klasser skall genomföra LUS – fastställa elevens läsnivå. Alla klasser skall låna böcker på kommunbiblioteket. Vi har behov av en pedagogiskt utbildad modersmålslärare. En utökad utbildning i svenska som

andraspråk är önskvärd. Vi kan utveckla arbetet med svenska som andraspråk inom klassens ram. Kan ske genom handledning av skolans utbildade lärare i SVA. Kommunen har sökt medel för läs- och

skrivutveckling från Skolverket under 2010.

5.2.1 Mål:

Arbeta på ett inkluderande sätt för alla barn och elever.

Vi anpassar material och stoffmängd efter varje elevs behov för att eleven skall kunna följa sin klass i möjligaste mån. Särskoleelever ingår i

grundskoleklasserna 3 och 4. Särskolan och grundskolan har samarbete bland annat i bild, idrott, slöjd, temadagar, elevråd och vängrupp.

5.2.3 Resultat, analys och bedömning av måluppfyllelse Eleverna har lärt mycket av varandra och om varandra genom inkludering. Varje elev kan utvecklas maximalt då vi har en flexibel undervisningsmiljö anpassad för eleverna.

5.2.4 Åtgärder för ökad måluppfyllelse.

Kompetensutveckling av personal för ökad kunskap om funktionshinder och vilka hjälpmedel eleven kan vara i behov av. Hjälp planeras bland annat från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Vi behöver utveckla samverkan ytterligare mellan fritidshem, grundskola och särskola via förslag från arbetsgrupp inför läsåret 2010-2011.

(6)

6. Inflytande, delaktighet och ansvar

6.1.1 Mål:

Alla elever skall i elevenkät ange att de trivs i skolan och och att de känner sig trygga i skolan.

Alla klasser har klassråd. Ärenden från klassråden förs till elevrådet, som träffas en gång i månaden under rektors ledning. Alla klasser har

Livskunskap på schemat som skolans val. En arbetsgrupp,

Livsviktigtgruppen, leder vängruppsarbetet på skolan. Livsviktigtgruppen arrangerar också en må-bra-vecka varje år. Fler gemensamma aktiviteter som Lilla Vasaloppet och fadderverksamhet genomförs också hos oss.

Rastvärdar har gul väst för att synas bättre på skolgården. Personal har utbildats i SKOLKOMET – en kommunikationsmetod och förhållningssätt som stärker det positiva.

Vuxenplanerade rastaktiviteter har minskat då personal tvingats följa enskilda elever. Alla klasser arbetar inte metodiskt med Livskunskap . Antalet vuxna i verksamheten minskar på grund av minskat elevunderlag vilket ger sämre möjligheter till extra positiva aktiviteter. Antal

ansvarsuppgifter ökar för kvarvarande personal. Lokal pedagogisk

planering och bedömningsuppgifter med gensvar har gett positivt resultat både för elever och personal. Elevernas delaktighet har ökat då de vet vilka kunskapsmålen är, hur de kommer att öva och vet hur bedömningen kommer att göras. Med detta arbetssätt ökar också elevernas trivsel.

Eleverna har på elevrådet framfört att de känner sig tryggare när

rastvärdarna syns bättre då de har de gula västarna på sig. SKOLKOMET har gett mycket positivt resultat för de flesta elever som omfattats av arbetssättet. Antalet barn på fritidshemmet är för stort för att denna pedagogiska verksamhet skall kunna ge det resultat som önskas.

Vi skall planera gemensamma aktiviteter för läsåret 2010-2011 och fördela ansvaret mellan personalen. Arbetet med Livskunskap skall

planeras tydligare. Personalens kompetenser skall användas på bästa sätt genom att ansvara för specifika delar. Ett exempel är skolans

genuspedagoger. Fler klasser skall använda portfolio som underlag för elevledda utvecklingssamtal. SKOLKOMET skall användas av fler lärare.

Personalförstärkning på fritidshemmet.

6.2.1 Mål:

Alla elever skall efter förmåga vara delaktiga i planeringen av det egna arbetet och formuleringen av Individuella utvecklingsplanen och i

verksamhetens övergripande arbetet.

(7)

I några klasser håller eleverna i sin utvecklingssamtal och utgår från sin portfolio. Eleven kan själv välja svårighetsgrad på uppgifter i olika ämnen.

Även redovisningsformen kan eleven påverka. På klassråd och elevråd ger eleverna förslag och är med och fattar vissa beslut.

Elever som fått ansvar för att hålla i sina utvecklingssamtal har fått större delaktighet, är stolta och blir på så sätt mer positiva till skolarbetet.

Eleverna skall informeras om kursplanernas mål för att bättre kunna påverka sitt eget arbete för att nå målen.

Utbilda personalen så att alla elever efter förmåga kan hålla i sina

utvecklingssamtal utifrån egna portfolion. Informera eleverna om målen i kursplanerna. Utarbeta fler bedömningsuppgifter och lära av varandra mellan kommunens skolor i utarbetandet av bedömningsuppgifter.

7. Särskilt stöd/stimulans

7.1.1 Mål:

Att varje barn/elever får det stöd och/eller stimulans som behövs.

Personalen kartlägger elever i behov av särskilt stöd. Åtgärdsprogram skrivs vid behov. Elever kan få stöd av speciallärare och specialpedagoger på skolan. Vid behov fås stöd från skolpsykolog, talpedagog, kurator och skolsköterska. Personalen erbjuds handledning av skolpsykologen.

Elevassistenterna har fått utbildning från Specialpedagogiska

skolmyndigheten. Elever uppmuntras att hjälpa varandra. Pedagogerna planerar för att undervisningen skall vara lockande, rolig och ge ett gott resultat. En förskollärare, en fritidspedagog och grundskolans personal har utbildats i aktionsforskning. Nyckelpersoner har utbildats i dolda

lärandehinder.

Personalen har stor kompetens att identifiera elever i behov av särskilt stöd. Vi har inte tillräckligt med personal för att kunna ge det individuella elevstöd som behövs. Vi behöver mer kunskap i hur vi skall arbeta med starkt impulsstyrda och utåtagerande elever. Här är stödet från

kommunens Resursteam viktigt.

Fortsatt utbildning om dolda lärandehinder/funktionshinder. Öka

samverkan i personalgruppen för att underlätta för varandra. Utveckla elevhälsoarbetet internt och inom Västbus.

(8)

8. Resultat/Analys/bedömning

8.1.1 Nationella prov år 5.

Analys: 10 elever av 34 har inte nått målen i nationella proven.

Nationella proven i år 5 på Munkedalsskolan visar att vi skall öka andelen godkända nästa läsår. Observera att procentsatserna är felskrivna i

bokslutet för 2009. Behöriga lärare i engelska behöver utökas. Lärare behöver stöd i att arbeta med läsning, vilket är grunden för att nå målen i fler ämnen. Projektpengar har sökts från Skolverket 2010.

8.1.2 Nationella prov år 9.

Analys: Har ej årskurs 9 på Munkedalsskolan.

8.1.3 Betyg vt år 8.

Analys: Har ej årskurs 9 på Munkedalsskolan.

År 5 andel

godkända i

svenska 85%

engelska 79%

matematik 88%

samtliga 71%

År 9 andel godkända i

svenska % engelska % matematik % samtliga %

(9)

8.1.4 Betyg vt år 9.

Analys: Har ej årskurs 9 på Munkedalsskolan 8.1.5 Samlad analys av kunskapsnivån

8.1.6 Simkunnighet år 5.

Antal simkunniga elever i %: 82

Analys: Läromedelsanslaget ger inte de möjligheter vi skulle ehöva för att kunna ge simundervisning i den omfattning som behövs.

Simundervisningen samordnas med Bruksskolan vid behov.

8.1.7 Enkätresultat (redovisa i tabellform)

Kartläggning av elever i behov av särskilt stöd. Förskoleklass, årskurs 1-5 och särskolan årskurs 1-10. Uppgifter saknas från grundskoleklasser på Kungsmarksskolan och Sörbygden.

Antal elever i årskursen

Antal

åtgärdsprogram

Antal %

Elever som får särskilt stöd idag Antal %

Ytterligare behov av stöd

Antal %

Elever i behov av stöd men saknar nu antal % Förskoleklass 84 6 7 10 12 0 0 4 5 Årskurs 1 79 13 16 12 15 4 5 3 4 Årskurs 2 84 16 19 16 19 4 5 12 14 Årskurs 3 89 19 21 16 18 11 12 4 4 Årskurs 4 84 25 30 25 30 5 6 12 14 Årskurs 5 92 22 24 20 22 3 3 6 7 Särskola

årskurs 1-10

16 6 37 16 100 1 6 0 0 summa 528 107 20 115 22 28 5 41 8 Analys/kommentar

Elever i behov av särskilt stöd ökar i kommunen. Elever i årskurs 5 under läsåret 2009-2010 har stora stödbehov.

Föräldraenkät: Instämmer helt /

instämmer till stor del Mitt barn trivs i skolan 100%

Mitt barn känner trygghet i skolan 100%

(10)

Mitt barn har arbetsro på lektionerna 53%

Mina synpunkter tas tillvara av personalen i skolan 81%

Alla på skolan arbetar aktivt för att hindra

mobbning och kränkande behandling 81%

Elevenkät: Instämmer helt /

instämmer till stor del Jag trivs i skolan 96%

Jag känner mig trygg i skolan 92%

Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 92%

Jag får vara med och prata om vad vi skall

arbeta med på lektionerna 92%

Lärarna och andra vuxna lyssnar på mig

och hjälper mig om någon är dum 96%

Resultatet visar att eleverna trivs i skolan. Vi behöver förbättra arbetsron på lektionerna, arbeta ännu mer med livskunskap och göra eleverna mer delaktiga i planering.

9. Uppföljning/utvärdering av likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen reviderades i maj 2009. Elever, personal och föräldrar var delaktiga.

10. Analys, bedömning och åtgärder för utveckling av verksamheten som helhet

Munkedalsskolans elever kommer från mycket skiftande miljöer. Några elever har en instabil hemsituation vilket påverkar eleverna negativt.

Några elever är starkt impulsstyrda och utåtagerande. De är i behov av vuxenstöd hela dagen. Nyanlända familjer med annat modersmål än svenska ökar.

Fler elever skall nå målen. För att lyckas med detta behöver vi:

- utveckla elevhälsoarbetet, ex dolda lärandehinder och Livskunskapen

- utveckla samverkansformer för att kunna arbeta mer flexibelt och öka elevernas motivation

- anställa pedagogiskt utbildad personal för modersmål, engelska och specialpedagogiskt arbete

- personalförstärkning på fritidshemmet

- samordna undervisningen i svenska som andraspråk på skolan - ytterligare resurser för att kunna erbjuda simundervisning till

elever som ej når målet för årskurs 5

- nätverk för olika ämnen för att få en ”röd tråd” i undervisningen från förskola till och med årskurs 9

- utveckla lokal pedagogisk planering och bedömningsuppgifter med gensvar

(11)

- fler datorer för att kunna arbeta effektivt med datorer i undervisningen och systemet Fronter som skall införas - implementera den kartläggning personal fått utbildning i

11. Beslut och ansvarig för kvalitetsredovisningen

Munkedal 2010-03-12

Gerd Berg

(12)

Förklaringar

Mål: De verksamhetsprioriterade målen från Läroplan/Skolplan. Målen kan vara fokusområde utsedda av BUN eller verksamhetsmål.

Insatser/åtgärder för att nå målen: Redogörelse för hur arbetet har skett för att nå målen. Vilka metoder har används? Vad har gjorts? Hur har det gjorts?

Resultat, analys och bedömning av måluppfyllelse: Vilka resultat har uppnåtts? Resultaten beskrivs och värderas. En bedömning görs av i vilken mån resultaten och målen har uppfyllts. För att bedömning skall framstå som rimlig bör kopplingen till de resultat den bygger framgå tydligt.

Åtgärder för ökad måluppfyllelse: Vilka åtgärder kan anses nödvändiga med anledning av måluppfyllelse/bristande måluppfyllelse? Hur skall vi praktiskt gå till väga för att genomföra åtgärderna? Åtgärderna bör formuleras tydligt! När skall det ske? Vem är ansvarig?

Det är av stor vikt att de ansvariga särskilt uppmärksammar och analyserar situationen för barn- och elevgrupper som

skolan/verksamheten gör särskilda insatser för.

Tidplan

När Vems ansvar Anvisningar lämnas till rektorerna Nov/Dec Utvecklingsledare Samtliga enheter påbörjar arbetet. Nov/Dec Rektor

Inlämnas till rektor. 1 februari Personal/Arbetslag Förvaltningskontor sammanställer och

analyserar sin förvaltnings

kvalitetsredovisningar samt redovisar resultatet för nämnden.

1 Mars-

april Förvaltningschef

Kommunens kvalitetsredovisning

2006 1 Maj BUN

Prioriterade områden 2009

Läsinlärning, läsförståelse och läsutveckling Betyg och bedömning

Kvalitetshöjande insatser för förskola/fritidshem