Tillväxt- och regionplaneförvaltningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1(8)

(1)

Handläggare:

Mlchael Erman

Tillväxt- och

regionplanenämnden

Regional klimatfärdplan 2050 för Stocldiolms län - in- riktningsbeslut för fortsatt arbete

Arendebeskrivnmg

Efter aktualitetsprövningen av RUFS 2010 gav landstingsfullmäktige i uppdrag till Tillväxt- och regionplaneförvaltningen (TRF) att ta fram en Reg- ional Mimatfärdplan 2050 för Stockholms län eftersom regionens aktörer hade efterfrågat förstärkta insatser när det gäller Idimatarbetet i länet.

Klimatfärdplanen är nära kopplad till den kommande regionala utvecklingsplan, RUFS 2050, och fårdplanen planeras att antas av landstingsfull- mäktige i samband med fullmäktiges beslut om RUFS 2050 våren 2018. De huvudsakliga delarna av Idimatfårdplanenskall integreras i RUFS 2050.

För att skapa en ram för Idimatfärdplanens innehåll och mål behövs ett inriktningsbeslut i Tillväxt- och regionplanenämnden. Inriktningsbeslutet sätter ramen för projektarbetet, med målet att arbeta fram en fårdplan med bred legitimitet i länet och som bärs av många aktörers vilja att delta i om- ställningsarbetet mot en region utan nettoutsläpp år 2050.

Bakgrund och ärendets hanteruig

Förvaltningens tjänsteutlåtande bygger på det arbete och de regionala av- stämningar som hittills har ägt rum inom ramen för Idimatfärdplansarbetet mellan 2014-2016. Nämnden har tidigare informerats om arbetet.

Beslutsunderlaget utgörs av detta tjänsteutlåtande.

Förslag till beslut

Tillväxt- och regionplanenämnden föreslås besluta

att godkänna förslag till upplägg och inriktning av en regional Idimatfärd- plan 2050.

(2)

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

2(8)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

2016-11-18 2016-0082

Förvaltningens förslag och motivering

Sammanfattning

Arbetet med den regionala Mimatfärdplanen, som leds av Tillväxt- och reg- ionplaneförvaltningen (TRF), är ett uppdrag från landstingsfullmäktige.

Framtagande och genomförande är i hög grad beroende av att regionens aktörer är involverade och engagerade. Färdplanen stakar ut vägen för hur länets direkta växthusgasutsläpp ska komma ned till en "netto noll nivå" år 2050. Centrala delar i den kommande färdplanen är bland annat sek- torsmål och utsläppsbanor, samt förslag till en Mimatsmart markanvänd- ning.. Länets indirekta växthusgasutsläpp tas upp och problematiseras, men kommer inte att omfattas av mål och åtgärder i färdplanen. I arbetet ingår inte Mimatanpassning.

Arbetet med att ta fram färdplanen stäms löpande av med TRF:s ledningsgrupp och länets Miljö- och samhällsbyggnadsråd, som samordnas av läns- styrelsen.

Bakgrund

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen har på uppdrag av landstingsfull- mäktige år 2014 initierat arbetet med att ta fram en Regional klimatfärd- plan 2050 för Stockholms län. Planen ska omfatta hela länets territorium och avser direkta utsläpp, men tar även upp resonemang om regionens globala energi- och klimatfotavtryck. Klimatfärdplanen ska bidra med väl av- vägda inspel till det pågående arbetet med en ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050.

Klimatfårdplanen ska bygga på befintliga styrdokument som RUFS 2010, länets energi- och klimatstrategi från 2013, kommunernas energi- och Idi- matstyrdokument (t.ex. Stocldiolms stads Idimatstrategi 2040) samt EU:s och Sveriges Mimatmål och -politik.

Sveriges, inklusive Stocldiolmsregionens, andel av de globala växthusgasut- släppen är liten (Sverige = 0,16 %). Men båda är globala föredömen när det gäller att sänka sina utsläpp och ändå ha befolknings- och ekonomisk till- växt. Ett nytt globalt Idimatavtal har ratificerats (november 2016) med må- let att begränsa den globala uppvärmningen till 2, helst 1,5 grader. Detta kräver snabba och genomgripande beslut och insatser av alla. Även för Stockholms län medför det ett behov av att på ett resurseffektivt och ge- nomförandeinriktat sätt satsa pä en snabb omställning bort från sitt fossil- beroende de närmaste 15 åren, och samtidigt ta hänsyn till andra sam-

hällsmål.

(3)

Målsättningen medfärdplanen

Klimatfärdplansarbetet ska hög relevans för Stockholms läns aktörer då som en viktig process som koordinerar energi- och Mimatinsatser med bebyggelse-, infrastruktur- och den samlade samhällsutvecldingen.

Klimatfärdplanen ska visa hur regionens Himatmål enligt RUFS 2050 ska nås och hur Stockholmsregionen kan vara utan nettoutsläpp av växthusga- ser år 2050 (alternativt 2045 om det statliga målåret kommer att ligga där).

Innehåll och inriktning

För att få till stånd en snabb, men även koordinerad omställning, där synergier tas tillvara och målkonflikter hanteras transparent, behövs ett sam- lande vägledande dokument. Den regionala Idimatfårdplanen ska fylla detta behov. För att nå dit är den regionala förankringen och den regionala legitimitet central. Därför ska Himatfärdplanen arbetas fram och förankras i nära samspel med länets olika aktörer. Den ska dessutom bygga vidare på befintliga statliga, regionala och kommunala beslut, dokument och policies.

För att fylla en lotsande funktion bör färdplanen vara:

• Det vägledande dokumentet för länets samlade energi- och Idimat- omställning.

• Ett väl förankrat beslutsunderlag för de kommunala, statliga och privata aktörernas arbete med energi- och Idimatåtgärder.

• En långsiktig handlingsplan, kopplad till genomförandet av RUFS

2050 för länets olika sektorer (energi, bebyggelse, industri, transport, jord- och skogsbruk) och olika regiondelar.

Som en handlingsplan för länets samlade energi- och klimatarbete bör

färdplanen innefatta följande:

• En beskrivning av en kostnadseffektiv total utsläppsbana för de direkta växthusgasutsläppen i Stockholms län fram till 2050.

• En redovisning av de olika sektorernas (energi, bebyggelse, industri, transport, jord- och skogsbruk) egna utsläppsmål för 2020, 2030 och 2050, dvs. sektoriella utsläppsbanor.

• Förslag till lämpliga styrmedels- och åtgärdsförslag, fördelat på re- dovisade sektorer, inklusive tydlighet kring rådighet och ansvar för genomförandet, men även institutionella och finansiella möjligheter och hinder.

• Förslag till resurseffektiva och Idimatsmarta rumsliga strukturer och

viktiga förhållningssätt i länet när det gäller åtgärder i bebyggelse,

tekniska försörjningssystem och infrastruktur.

(4)

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

4(8)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

2016-11-18 2016-0082

• Förslag till andra, kompletterande insatser av mjuk karaktär såsom kapacitets- och kunskapsuppbyggnad hos länets aktörer, kommuni- kationsinsatser och samverkansformer.

• Särredovisning av och resonemang kring länets globala energi- och klimatavtryck (dvs. länets indirekta utsläpp).

• Förslag till ett system för regelbundna kontrollstationer, inklusive utvärdering av arbetet, t.ex. i form av ett "regionalt Idimatbokslut", samt uppföljning av länets energi- och utsläppsdata, både för regionalt och internationellt bruk (förslag: FN:s Greenhouse Gas Pro- tocol).

Arbetet föreslås hålla sig till en aggregerad nivå med styrmedelspaket som innefattar de stora nödvändiga vägvalen och insatserna. Samordning av åtgärder, möjliga synergier samt större målkonflikter ska tas upp.

Styrning av arbetet

Klimatfärdplanen ska antas av fullmäktige när färdplanen är Idar år 2018.

Landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen ska informeras om arbetet

med färdplanen vid lämpliga tillfällen.

TRN ska ge vägledning under färdplanens framtagande utifrån landstingets förutsättningar och behov, men främst utifrån ett regionalt samverkans- och genomförandeperspektiv. TRN kommer även att fatta beslut om att skicka ut förslag till färdplan på remiss under 2017 och även ta beslut om färdplanen 2018, innan den går vidare för beslut i landstingsfullmäktige.

Styrning och förankring av färdplanens framtagande sker genom:

• TRF:s ledningsgrupp som operativ styrgrupp avseende projektled- ning, bemanning och resurser på förvaltningen samt återkoppling och samordning inom Stockholms läns landsting (via RUFS 2050 interna beredningsgrupp)

• Miljö- och samhällsbyggnadsrådet (direktörer från länsstyrelsen, KSL, SLL-TRF, Trafikverket Region Stockholm, Stockholms stad och fyra andra kommuner i länet) som en extern regional styrgrupp.

Rådet gör avvägningar längs vägen, säkerställer att arbetet är i

linje med regionala/kommunala mål, behov och förutsättningar, bidrar även med medskick för ett senare genomförande av pla-

nen.

(5)

Definition och avgränsningar

Klimatfärdplanen behöver avgränsningar. Den ska följa ett antal system- gränser när mål, utsläppsbanor och åtgärdsförslag tas fram:

• Administrativ avgränsning är Stocldiolms läns territorium.

• Direkta växthusgasutsläpp från energi- och markanvändning, inUu- sive tillförd elenergi (slutanvändarperspektiv används).

• Tidsavgränsningen är år 2050 (sannolikt ändras målåret i linje med statliga förslag att Sverige ska vara klimatneutral 2045).

• Avgränsningen i sak handlar om sektorerna energiproduktion (inld.

avfall), byggd miljö och service (bebyggelsesektorn), industri, trans- parter inkl. arbetsmaskiner samtjord- och skogsbruk och ett resonemang kring Uimatsmart markanvändning.

De indirekta växthusgasutsläppen utanför länet behöver också beaktas.

Utvecklingen av dessa indirekta utsläpp bör dock särredovisas. En diskuss- ion hur länets globala energi- och Idimatfotavtryck (t.ex. förbrukning av byggmaterial, långväga resor, matförsörjning, konsumtion av tjänster och produkter som har tillverkats utanför länet, m.m.) kan minskas, är en viktig del av Idimatfärdplansarbetet utan att mål, vägval eller åtgärdsval kommer att föreslås för dessa delar. Frågor som rör kunskapshöjande insatser, aktivt medverkande i metodutveckling etc. kommer också att spela en viktig roll.

En viktig definition i sammanhanget är "en region utan nettoutsläpp av växthusgaser" i enlighet med fullmäktiges uppdrag från 2014. Definitionen syftar till summan av utsläppen av växthusgaser inom Stockholms län, uti- från att det handlar om länets direkta energianvändning och direkta ut- släpp (inklusive importerad el). Upptag från naturen liksom kompensat- ionsåtgärder inom och utanför regionen räknas som minusposter i beräk- ningarna. Det betyder att det kan finnas en viss mängd direkta utsläpp kvar år 2050.

Parallella processer och styrdokument

I arbetet med att ta fram färdplanen bör en rad andra viktiga parallella processer beaktas:

• Den statliga politiken där Energikommissionens och Mlljömålsbe- redningen arbete samt olika propositioner (energi, klimat, infrastruktur) är viktiga grundpelare.

• Energi- och klimatperspektiv kombinerat med andra utvecldings- och planeringspersp&ktiv i RUFS 2050-arbetet inldusive landsbygds- och skärgårdsstratregin.

• Länsstyrelsens uppdrag att genomföra den statliga klimatpolitiken med bl.a. genomförande av länets energi- och Idimatstrategi från 2013, landsbygdsprogram, länstransportplanen.

(6)

x Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 6 (8)

TJÄNSTEUTLÄTANDE

2016-11-18 2016-0082

• Kommunernas energi- och klimatarbete som ofta baseras på över- siktsplaner, energi- och Idimatstrategier, energiplaner

• Investeringsplaner inom energibranschen (fjärrvärmnäten, elnätets förnyelse, terminaler och distribution av bränslen, vindkraft).

• Transportsektorns olika omställningsinitiativ, men även processer

kring kollektivtrafikutvecldingen (Regionalt trafikförsörjningspro-

gram för Stockholms län) och trafikinfrastruktur (nationella och regionala transportrelaterade planer och program).

• Arlandakommunernas planerade "Idimatfärdplan" med Arlanda flygplats utveclding som central fråga.

• Landstingets eget miljö- och Idimatarbete inom ramen för gällande miljöprogram.

• Olika andra initiativ som syftar till en omställning av samhället, t.ex.

olika nationella myndigheters arbete (i synnerhet Boverket, Ener- gimyndigheten och Naturvårdsverket).

Arbetet måste samtidigt förhålla sig till många osäkerheter som t.ex. tek- nikutvedding, olje- och gaspriset, skatternas utveclding, finansmarknadens påverkan, besluten på EU-nivå, m.m.

Stockholms län är en perifert belägen region som är beroende av flyget och sjötransporter. Båda sektorers utsläppsminskningar regleras genom de in- ternationella luft- och sjöfartsorganisationerna framtida överenskommelser (International Civil Aviation Organization och International Maritime Or- ganisation). Viktigt i Idimatfärdplansarbetet blir att värna länets internat- ionella tillgänglighet och samtidigt minska Uimatpåverkan.

Projektarbetets upplägg

Klimatfärdplansarbetet är i allra högsta grad beroende av de offentliga regionala aktörernas medverkan. TRF:s egna resurser och medel bör anpassas utifrån de behov som uppstår. Extra externa medel kan underlätta och för- stärka projektets utförande, men projektet kan inte göras beroende av såd- ana. Kopplingen till RUFS 2050 ska säkerställas.

Förvaltningen kommer samverka med näringslivet och specifikt med energi- och byggsektorn under framtagandet av Mimatfärdplanen. Samar- betet bygger på frivilliga insatser från de nämnda grupperna. Resultaten ska tas fram genom resultatinriktade workshopar där de olika grupperna diskuterar och slår fast bästa möjliga utsläppsminskning för just deras sek- tor. Akademin är redan involverad i arbetet. Även civilsamhällets intresse- organisationer ska involveras, ocl<så det i workshopform.

I figuren nedan redovisas en grov tidplan med viktiga arbetsområden och de viktigaste politiska besluten åren 2016-18.

(7)

Ett utkast till regional klimatfärdplan 2050 planeras att skickas ut på remiss tillsammans med utställningsförslaget för RUFS 2050 efter sommaren 2017. Besluten om en slutgiltig färdplan tas i TRN och landstingsfullmäk- tige år 2018.1 beslutet ska en plan för uppföljning och genomförande ingå och efter Idimatfärdplanens godkännande vidtar nästa fas av processen, själva genomförandet.

Tic Vad ska göras?

Projektplan godkänd (styrgruppen)

TJUT Inriktningsförslag TRN beslut Inriktningsförslag

Ana lysa rbete

Involvering regionala aktörer

RUFSutställningsförslag RUFS 2050 - ny plan slutversion

Klimatfärdplan 2050 tas fram Remiss (begränsad)

Förslag till utvärdering&uppföljning Förberedelse av politiska beslut

RemissbeslutTRN

TRN beslut Klimatfärdplan (dok) LF beslut Klimatfärdplan (dok)

2016 kv. 3 kv. 4

x

>

2017

kv.l kv.2 kv.3 kv.4

x

2018 kv. l kv. 2

x

Arbetet med Landsbygds- och skärgårdsstrategi följer samma tidplan kopp- låd till framtagandet av RUFS 2050-0 som Idimatfärdplanen. Avstämning mellan dessa två uppdrag ska ske löpande.

Kommunikation omfärdplanen

Arbetets målgrupp omfattar både privata och offentliga aktörer inom Stocldiolmsregionen. Kommunikationen gentemot olika målgrupper under framtagandet av färdplanen innebär främst att skapa vetskap om, acceptans och förståelse för klimatfärdplanen och dess funktion..

Externa målgrupper:

• Länets 26 kommuner (både politik och tjänstepersoner), länsstyrel- sen, KSL, Trafikverket

• Beslutsfattare inom följande samhällssektorer: energi, transport, bebyggelse, jordbruk, industri samt konsumentrelaterat.

• Näringslivet och civilsamhälle

(8)

JIL Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 8 (8) TJÄNSTEUTLÅTANDE

2016-11-18 2016-0082

Interna målgrupper:

• Landstingets politiker

• Chefer och medarbetare inom berörda delar av landstinget, i synnerhet TRF, trafikförvaltningen och SLL Styrning och ekonomi samt SLL Hållbarhet inom landstingsstyrelsens förvaltning

Ekonomiska konsekvenser av beslutet

Framtagandet av Idimatfärdplanen medför inte i sig några beslut om lands- tingsfinansierade investeringar eller åtgärder; sådana beslut bereds och beslutas inom ramen för landstingets investeringsprocess respektive bud- getprocess. Klimatfärdsplanens förslag till vägval och åtgärder kan dock medföra konsekvenser för landstingets framtida arbete med kollektivtrafi- kens utveckling (Investeringar, drift, tjänster), fastighetsbeståndets utvecld-

ing (upprustning och nybygge, drift och förvaltning) och färdtjänster (for-

donsval och drift). Detta dels genom påverkan på landstingsfullmäktiges beslut avseende färdplanens genomförande, dels indirekt genom beslut som fattas av andra regionala aktörer och som påverkar landstingets verksam- het. En landstingsekonomisk, likväl som regionalekonomisk, konsekvens- bedömning kommer tas fram inom ramen för fårdplansarbetet.

Miljökonsekvenser av beslutet

Beslutet att godkänna inriktningen för klimatfårdplansarbetet har inte några direkta miljökonsekvenser.

Hanna Wiik

Förvaltningschef

Michael Erman regionplanerare