13.12. Bilaga 11. Norra Igelbäckens naturreservat i Järfälla kommun, Program

(1)

Norra Igelbäckens naturreservat i Järfälla kommun

Program för ett bostadsnära reservat i hjärtat av Järva

: EKOLOGI

(2)

: EKOLOGI GROPPEN

Beställning: Järfälla kommun Framställt av: Ekologigruppen A B www.ekologigruppen.se Telefon: 0 8 - 5 2 5 201 0 0

Slutversion inför samråd: 2 0 1 7 - 0 8 - 2 5 Uppdragsansvarig: E m m a Hammarström

Medverkande: A n n a Maria Larson, Ellinor Scharin, Eleonor Häger, Raul Vicente Kvalitetsgranskare.' P e r Collinder

Foton: O m inget annat a n g e s : Ekologigruppen A B Internt projektnummer: 7 1 3 7

Illustration p å framsidan: Ekologigruppen A B

(3)

Innehåll

1. Sammanfattning 5 2. Inledning 6

Förstudiens syfte 6 Arbetsgång och metod 6

3. Bakgrund 7 Syfte och mål med naturreservatet 7

Vad är naturreservat? 8 Varför bilda naturreservat? 8

Hur bildas ett naturreservat? 9 Naturreservatets betydelse för Järvakilen 10

Pusselbiten som saknas 12

4. Förutsättningar 14 En växande region 14

Ekosystemtjänster genom sammanhang 15 Ny tunnelbanesträckning Akalla-Barkarby 16

Platsens värden idag 18 Kulturhistoriska värden 18 Rekreationsvärden 23 Naturvärden 26 Delar av Igelbäcken kulverterad idag 30

Andra förutsättningar 30 Försvarets lämningar på f.d. Järva skjutfält 30

Förbifart Stockholm 31

5. Analys 32 Sammanfattning 32

Resultat av analys och workshop 34

Styrkor 34 Brister 34 Hot 34 Utvecklingsmöjligheter 35

Ställningstaganden 36 Storleken sätter ramar 37 6. Förslag till naturreservatsgränser 39

7. Program och målbild 41 Besöksmål lockar 42

Aktivitetsnoder 42 Målpunkter för naturupplevelser 43

Målpunkter för kulturupplevelser 43 Kanalisering genom funktionsindelning 44

Idéer för utveckling och skötsel inom funktionsområden 46

Stråk binder samman 47 Utveckling av vattenmiljöer 48

Igelbäcken 48 Våtmarken 49 Utveckling av åkerholmar 50

Åkerbruk för mångfald 51

Referenser 52

(4)

r

/

Inom p r o m e n a d - o c h c y k e l a v s t å n d g å r d e t att f r å n d e n b l i v a n d e B a r k a r b y s t a d e n n å f l e r a n a t u r r e s e r v a t J ä r v a k i l e n har ett av s i n a allra s m a l a s t e partier m e l l a n B a r k a r b y s t a d e n o c h H ä g e r s t a l u n d . För att s ä k r a B a r k a r b y - b o r n a s o c h ö v r i g a J ä r f ä l l a b o r s r e k r e a t i o n s - m ö j l i g h e t e r , I g e l b ä c k e n s u n i k a miljö o c h e n fortsatt s a m m a n h å l l e n g r ö n s t r u k t u r bildas ett nytt n a t u r r e s e r v a t här.

(5)

1. Sammanfattning

Norra Igelbäckens naturreservat 2 5 augusti 2 0 1 7

Järfälla växer

Som en följd av Stockholmsöverenskommelsen och utbyggnaden av tunnelbanan till Barkarby utökar Järfälla kommun sitt bostadsbygg- nadsåtagande i Barkarbystaden. Den nya, tätare bebyggelsestrukturen väntas rymma cirka 38 000 nyinflyttade. Det innebär att det är av största vikt att säkra gröna ytor med hög kvalitet för att ekosystem- tjänster såsom naturrekreation ska fungera även i framtiden.

Det nya naturreservatets gränser, funktioner och syften

Intill Barkarbystadens östra utbredning föreslås ett naturreservat. I ost- sydost utgörs gränsen av kommungränsen mot Stockholms stad och i norr utgörs gränsen av Västra Järvafaltets naturreservat. Den västra gränsen utgörs av Barkarbystaden med utbredning enligt struktur- planen i Program för Barkarbystaden, 2016-01-27.

Syftet med naturreservatet är att utveckla rekreationsmöjligheterna i området samtidigt som områdets biologiska mångfald bevaras och utvecklas. Syftet är också att säkra Igelbäckens behov av rent vatten och Barkarbystadens möjligheter till dagvattenhantering.

Norra Igelbäckens naturreservat utgör en viktig sista pusselbit i det som återstår för att säkra ett sammanhängande rekreationsområde längs hela Igelbäckens dalgång.

Barkarbyfältets historia

Barkarbyfältet har en rik och omväxlande historia. För tusen år sedan utgjorde Igelbäckens dalgång en av flera vattenleder som kopplade samman Östersjön med de inre delarna av landet.Här etablerades för- historiska byar och flera av dessa har kommit att bevaras ända till i dag.

Den militära övningsverksamheten som funnits i olika former under perioden 1905-1994 har lagt ytterligare ett historiskt lager på platsen med flygfältets breda rullbana som ett av de tydligaste spåren.

Bristande värden stärks

Det stora, öppna Barkarbyfältet är inte lika välbesökt som andra delar av Järvakilen. H ä r finns vissa naturvärden om än inte lika höga som i omgivande områden. Utvecklingspotentialen är stor med förutsätt- ningar för goda rekreationsmiljöer för framtida invånare. Med strategiska insatser och skötsel går det även att utveckla befindiga naturvärden och öka den biologisk mångfalden.

En gemensam målbild

Under två workshopar där tjänstemän från olika förvaltningar på Jär- fälla kommun deltagit framkom ett stort antal förslag och idéer kring naturreservatets innehåll och utformning. Med detta som utgångs- punkt har vidare arbete lett fram till ett program och en målbild för Norra Igelbäckens naturreservat.

Beslutsprocessen

Under våren 2017 kommer förslag till beslut om naturreservatet tas fram, innehållande bland annat syfte, skötselplan och föreskrifter.

Beslut kring bildandet av Norra Igelbäckens naturreservat förväntas tas i kommunfullmäktige i december 2017.

(6)

Norra Igelbäckens naturreservat

2 5 augusti 2 0 1 7

2. Inledning

T i d i g a r e f ö r s l a g till n a t u r r e s e r v a t

I början av 2 0 0 3 gav dåvarande S t a d s b y g g n a d s - nämnden uppdraget till Miljö- o c h s t a d b y g g n a d s k o n - toret att ta fram ett förslag för bildandet av Igelbäck- e n s naturreservat i Järfälla. Ett förslag togs fram o c h var ute på remiss under 2 0 0 4 . 1 arbetet m e d den nu aktuella förstudien har denna tidigare utredningen varit en utgångspunkt. Justeringar har s e d a n gjorts utifrån d e aktuella förutsättningar s o m beskrivs under rubriken Förutsättningar.

Förstudiens syfte

Denna förstudie beskriver bakgrund, förutsättningar och målbild för Järfälla kommuns nya naturreservat Norra Igelbäckens naturreservat. Då det redan finns två Igelbäckens naturreservat - dels i Solna, dels i Sundbyberg, samt ett Igelbäckens kul tur reservat i Stockholms stad föreslås "Norra" adderas till namnet för att undvika sammanblandning med övriga reservat kopplade till Igelbäcken.

Förstudien är tänkt att belysa de olika aspekter som måste tas hänsyn till i processen kring att bilda det nya naturreservatet. Studien samlar befindig kunskap om områdets olika kvaliteter och värden liksom hur byggandet av Barkarbystaden påverkar platsen.

Den förklarar och förtydligar intentionen med naturreservatet och hur befindiga värden kan bevaras på platsen, liksom hur nya värden kan skapas.

Förstudien är tänkt att vara ett levande dokument och kommer därför att uppdateras allt eftersom ny information tillkommer. Detta kan exempelvis vara antagna detaljplaner, beslut kring etableringar kopplade till tunnelbanans byggnation och liknande. En slutversion tas fram efter att beslut fattats kring bildandet av naturreservatet.

Arbetsgång och metod

Kommunstyrelsen beslutade 2015-12-14 att ge Tekniska nämnden i uppdrag att inleda bildningsprocessen av naturreservat vid Igelbäcken.

2016 inledde Ekologigruppen arbetet med att ta fram en förstudie - detta dokument — kring bildandet av Norra Igelbäckens naturreservat på uppdrag av Järfälla kommun. Under 2016 hölls även två workshopar med en arbetsgrupp med representanter från olika förvaltningar på Järfälla kommun.

Syftet och målet med workshop 1 var att presentera vad ett naturreser- vatsskydd innebär och att gemensamt studera vilka förutsättningar som finns i området, vilka utmaningarna blir och, inte minst, att få en samlad kunskapsbild kring den aktuella platsen. Målet var att kartlägga kända värden i området och den potential som finns här genom att bland annat tydliggöra kultur-, natur- och sociala värden.

Syftet och målet med workshop 2 var att hitta en gemensam målbild för naturreservatet och undersöka olika idéer för framtida målpunkter och aktiviteter. Genom den samlade kunskapen hos- och inputen från de olika förvaltningarna diskuterades olika möjliga funktioner för att finna en balans mellan olika intressen. Målet var att ta fram ett underlag som kunde ligga till grund för en gemensam målbild för naturreservatet.

Under 2017 kommer ett förslag till beslut tas fram som bland annat innehåller reservatsföreskrifter och skötselplan.

Beslut kring naturreservatets inrättande förväntas tas i Kommunfull- mäktige i december 2017.

(7)

3. Bakgrund

Syfte och mål med naturreservatet

Platsen för det blivande naturreservatet utgör en av Järvakilens allra smalaste partier i den gröna struktur utan större avbrott som sträcker sig från Södra Djurgården inne i centrala Stockholm, ut till Venngarn i Sigtuna kommun. Genom det nya naturreservatet säkras ett stort och sammanhängande rekreationsområde längs hela Igelbäckens dalgång med förlängning såväl söderut som norrut. Resultatet av bildandet av Norra Igelbäckens naturreservat bidrar även till att kommunens miljö- plans inriktnings- och effektmål kan uppfyllas.

Avgränsningen av naturreservatet liksom reservatsföreskrifterna ska utformas på ett sådant sätt att rekreationsmöjligheterna i området utvecklas samtidigt som områdets biologiska mångfald bevaras och utvecklas. Att också säkra Igelbäckens behov av rent vatten och Barkar- bystadens möjligheter till dagvattenhantering är uppdraget.

Syftet nås genom att:

• dela in reservatet i två funktionsområden med olika bestämmelser där område 1 är ett intensivt skött område där förutsättningar för bebyggelsenära rekreationsaktiviteter prioriteras och område 2 priori- terar naturnära upplevelser och förutsättningar för biologisk

mångfald

• verksamheter som kan verka störande för de som söker mer ostörda naturupplevelser kanaliseras till funktionsområde 1

• inte tillåta exploaterande verksamheter utom för friluftslivets behov på mark och vegetation

• möjliggöra fortsatt hävd av gräsmarkerna genom exempelvis och betesdrift och slätter

• reservatet fungerar som en länk för friluftsliv och biologisk mångfald mellan de tidigare skyddade områdena längs Igelbäcken

• utveckla våtmarksområden för att skapa miljöer med rik biologisk mångfald samtidigt som rent dagvatten från Barkarbystaden tas om hand och leds vidare till Igelbäcken

• reservatet förvaltas så att det är attraktivt och lätt tillgängligt för besökare och så att det finns möjlighet att bedriva olika typer av friluftslivsaktiviteter samt pedagogisk verksamhet i området. Detta görs genom anläggningar och information som inbjuder till och underlättar besök i området. Informationen och anläggningarna ska ha en kanaliserande effekt i syfte att erhålla en långsiktig samexistens mellan friluftsliv och biologisk mångfald. Anordningar för besökare såsom stigar och rastplatser ställs i ordning och hålls i gott skick

• områdets kulturella karaktärer från olika tidsperioder tas tillvara och utvecklas

• Igelbäckens kulvertering i reservatet tas bort.

Miljöplan för Järfälla k o m m u n 2 0 1 0 - 2 0 2 0

Kommunens miljöplan har ett målsystem som består av ett övergripande miljömål och inriktnings- mål för tre profilområden med underliggande effektmål s o m mäts o c h följs upp med gröna nyckeltal. Det inriktningsmål som främst berör naturreservatet är det tredje:

Det g o d a livet i Järfälla

"I Järfälla har alla människor god tillgång till attraktiva parker och naturområden med ett rikt växt- o c h djurliv o c h alla s k a kunna vistas i Järfälla utan att d r a b b a s av negativa miljörelaterade hälsoeffekter."

(8)

Natur reservat

Knappt 1 0 % av S t o c k h o l m s läns yta s k y d d a s s o m naturreservat.

Vad är naturreservat?

Naturreservat är det vanligaste sättet att skydda natur. Av Sveriges areal på 450 000 k m² är 85 000 hektar skyddad. Naturreservaten står för 85% av de skyddade områdena, alltså nära 70 000 hektar. I Sverige finns över 4000 naturreservat, varav tre i Järfälla kommun - Görvälns naturreservat, Västra Järvafältets naturreservat och Molnsättra naturreservat.

Varför bilda naturreservat?

Skydd och vård av värdefulla naturområden är en viktig del av den svenska modellen för att skapa en långsiktigt hållbar infrastruktur för djur, växter och människor.

I Miljöbalken anges följande skäl till att bilda naturreservat:

• Bevara biologisk mångfald

• Vårda och bevara värdefulla naturmiljöer

• Tillgodose behov av områden för friluftslivet

• Skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer

• Skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter.

Det finns olika syften för att skapa naturreservat, till exempel:

• Tillgodose behov av områden för friluftslivet

• Bevara biologisk mångfald

• Bevara värdefulla natur- och livsmiljöer

• Återskapa värdefulla livsmiljöer.

Det finns ofta flera syften för att bilda ett naturreservat, men bevarande och utveckling av biologisk mångfald samt vård och bevarande av vär- defulla naturmiljöer är de vanligaste. Naturreservat kan också bildas för att tillgodose friluftslivets behov av naturområden eller för att säkra viktiga gröna samband för rekreation och ekologiskt samspel.

Områden som skyddas till förmån för friluftslivet behöver med andra ord inte alltid ha höga biologiska skyddsvärden. När man planerar naturreservat prioriteras ofta områden med biologiska värden och värden för friluftslivet. Att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer och livsmiljöer är syften som kan användas till exempel för att bevara och utveckla områden som inom en snar framtid kommer att få höga naturvärden.

Naturreservat bidrar till att uppnå de miljömål som Riksdagen antagit. Det finns 16 mål. Några av dem är:

• Ett rikt växt- och djurliv

• Ett rikt odlingslandskap

• Levande sjöar och vattendrag

• Myllrande våtmarker

• God bebyggd miljö.

Målen syftar bland annat till att:

• Främja människors hälsa

• Värna den biologiska mångfalden och naturmiljön

• Ta tillvara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena

(9)

Bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga Trygga en god hushållning med naturresurserna.

Hur bildas ett naturreservat?

Initiativet till att bilda ett naturreservat kan komma från kommunen, länsstyrelsen, markägaren, ideella organisationer eller allmänheten.

Med hjälp av inventeringar identifieras områden med särskild betydelse för natur- och kulturarv. Valet av vilka områden som skyddas baseras på kommunala, länsvisa och nationella strategier, men även EU:s direkdv för urval av värdefulla naturområden.

Reservat kan bildas på mark som är såväl statligt som kommunalt eller privat ägd genom beslut av länsstyrelse eller kommun.

Efter en dialog om hur områdets naturvärden kan bevaras och utvecklas tas ett förslag till beslut om naturreservatsbildning fram.

Efter att förslaget varit på remiss är det dags för beslut.

Förslaget ska innehålla följande delar:

• Beskrivning av områdets naturförhållanden, olika naturtyper och särskiltskyddsvärda arter

• Naturreservatets syfte

• Skälen till att bilda reservat

• Förslag på föreskrifter

• Information om hur föreskrifterna begränsar markägarens rätt att förfoga över området

• Information om hur föreskrifterna begränsar allmänhetens rätt att utnyttja marken

• Förslag till skötselplan

• Kartor.

Aldrig långt till naturen - skydd av tätortsnära natur

R e d a n 2 0 0 3 p e k a d e s B a r k a r b y f ä l t e t ut s o m l ä m p l i g t n a t u r r e s e r v a t i d e t o m f a t t a n d e a r b e t e t m e d "Aldrig l å n g t till n a t u r e n " . M e d s t ö d i p r o g r a m m e t h a r f l e r a viktiga n y a n a t u r r s e r v a t inrättats i l ä n e t

B a k g r u n d till r a p p o r t e n : L ä n s s t y r e l s e n u t f ö r d e a r b e t e t p å u p p d r a g av r e g e r i n g e n o c h t i l l s a m - m a n s m e d a n d r a a k t ö r e r i l ä n e t tagit f r a m ett p r o g r a m för hur d e m e s t v ä r d e f u l l a n a t u r o m r å - d e n a för friluftsliv o c h n a t u r v å r d s k a k u n n a f å varaktigt s k y d d o c h f ö r v a l t n i n g . A r b e t e t har s k e t t i n ä r a s a m a r b e t e m e l l a n L ä n s s t y r e l s e n , S t o c k - h o l m s läns l a n d s t i n g o c h b e r ö r d a k o m m u n e r .

Skötselplan

Länsstyrelsen eller kommunen beslutar om hur naturreservaten ska skötas, och för varje naturreservat görs en egen skötselplan där det beskrivs hur och hur ofta området behöver skötas - slå gräs, byta staket, gallra träd eller andra åtgärder som gör att värdena stärks. I det här fallet är det kommunen som beslutar om naturreservatets skötsel eftersom det är ett kommunalt naturreservat som kommer att inrättas.

Föreskrifter - ett slags regler för reservatet

För varje reservat tas föreskrifter, ett slags regler, fram. Föreskrifterna kan till exempel reglera vilket typ av anläggningar som markägaren, i detta fall kommunen, får uppföra i reservatet och vad som får göras med Igelbäcken. Föreskrifter för allmänheten kan till exempel vara att man inte får medföra hund eller katt som inte är kopplad. Reservatet kan bildas efter förhandlingar med markägaren om eventuellt markköp (inlösen) eller intrångsersättning för de begränsningar som föreskrif- terna innebär.

(10)

O m sambanden byggs bort bryts kilen upp i separata delar, s o m i bilden nedan. Ett flertal värden går förlorade om den sammanhängande grönstrukturen bryts upp.

Naturreservatets betydelse för Järvakilen

Stockholmsregionen är en grön storstadsregion sett ur ett internationellt perspektiv. Bebyggelseutvecklingen har skett radiellt kring ett transportnät som utgörs av järnvägar och motorleder. Den stjärnfor- miga bebyggelsestrukturen ger förutsättningar för ett boende med god tillgång och nåbarhet till grönområden av hög kvalitet. Kilstrukturen innebär att en stor mängd människor får tillgång till stora grönom- råden och fungerar mycket mer effektivt än vad till exempel en struktur med ett grönt bälte runt staden skulle göra.

Järvakilen (karta på sida 12) är regionens mest centralt belägna gröna kil med en ovärderlig funktion som tätortsnära natur. Kilen innehåller många olika värden av hög kvalitet, som exempelvis Nationalstads- parken och flera stora naturreservat. H ä r finns välbesökta turistmål, strand- och vattenområden och stora kulturmiljövärden som är viktiga för regionens karaktär och attraktivitet.

Kilen innehåller ett antal svaga samband som redovisas i kartan på motstående sida. Svaga samband är extra påverkanskänsliga partier i grönkilen, ofta exempelvis avsmalningar mindre än 500 m i bredd.

Sambanden är avgörande för att de gröna kilarna ska fungera och upp- fattas som stora sammanhängande grönområden.

De svaga samband som är mest prioriterade i ett regionalt perspektiv finns sedan 2010 med i RUFS regionala plankarta som så kallade Klass 1-samband. Barkarbyfältet och en stor del av Igelbäckens dalgång omfattas av ett så sådant samband.

De svaga sambanden är strategiska partier som är viktiga att bevara och utveckla för att stärka kilarna. Byggs sambanden bort, bryts kilen upp i separata delar och kilens funktioner som sammanhängande områden går därmed förlorad.

Exempel på regionala mervärden av en sammanhängande regional grönstruktur är:

s t o r a o c h v a r i e r a d e f r i l u f t s o m r å d e n o c h a k t i v i t e t s p l a t s e r m e d till e x e m p e l b å d e v a n d r i n g s l e d e r o c h s k i d - o c h ridstigar s a m t t y s t n a d o c h o r ö r d h e t

n ä r h e t m e l l a n b o s t a d o c h s t ö r r e n a t u r o m r å d e n

m ö t e s p l a t s e r f ö r individer o c h g r u p p e r u t a n f ö r s t a d s m i l j ö n , m e l l a n o l i k a s t a d s d e l a r o c h för olika aktiviteter

m ö j l i g h e t till rik b i o l o g i s k m å n g f a l d

s a m m a n h ä n g a n d e k u l t u r l a n d s k a p o c h h i s t o r i s k a s p å r s o m k a n g e r e g i o n a l f ö r a n k r i n g

g o d t i l l g ä n g l i g h e t f ö r m å n g a m ä n n i s k o r till g r ö n s t r u k t u r e n g e n o m k o l l e k t i v - t r a f i k s y s t e m e t

ett s t a d s b y g g n a d s e l e m e n t s o m u n d e r l ä t t a r o r i e n t e r i n g e n i e n t ä t o c h v ä x a n d e s t o r s t a d o c h s o m bidrar till s t a d s b y g d e n s u r b a n a k v a l i t e t e r kvalitet o c h e k o s y s t e m t j ä n s t e r , d ä r särskilt luftrening, b ä t t r e k l i m a t o c h o m g i v n i n g a r m e d n a t u r k o n t a k t bidrar till b ä t t r e f o l k h ä l s a .

(11)

s

D e gröna s v a g a s a m b a n d e n är smala partier i de sammanhängande gröna kilarna. D e s s a partier är avgörande för att binda s a m m a n de gröna kilarna o c h värdekärnorna i syfte att säkra rekreationsstråk, s k a p a tillgång till större strövområden o c h upprätthålla ekologiska spridningssamband.

Järfälla\

Sjöar B e b y g g e l s e Ö p p e n mark S k o g Tyst o m r å d e vattendrag K o m m u n g r ä n s

R e g i o n a l s t r a n d p r o m e n a d R e g i o n a l v a n d r i n g s l e d Bryggor m e d kollektivtrafik G r ö n station

Grönt s v a g t s a m b a n d k l a s s 1 Grönt s v a g t s a m b a n d k l a s s 2 Grönt s v a g t s a m b a n d k l a s s 3 R e g i o n a l grönstruktur Källa: TMR. Stockholms läns landsting

Sollentuna

Skala 1:160

Kungsholmen ^N ^o^r^r^m^a^l^m *

0 1 2 3 4 5 Km

I I I I I I © Lantmäteriet

(12)

Flera kommuner samarbetar för art skydda Järvakilen o c h d e s s unika kvaliteter - Stockholm, S o l n a , S u n d b y b e r g , Sollentuna och Järfälla.

Kartan visar den inre delen av Järvakilen - från Järfälla/Sollentuna o c h in till Nationaistadsparken.

Pusselbiten som saknas

Kartan visar de reservat som ingår i det som brukar kallas för Järva- fältet, vilket vid sidan av Djurgården är Järvakilens mest uppskattade och mest intensivt besökta platser. Östra Järvafältets naturreservat och Molnsättra naturreservat inrättades redan under 1980-talet.

Den allra nordligaste delen av Igelbäckens dalgång, vid Säbysjön, har varit skyddad i Västra Järvafältets naturreservat ända sedan 1987. Ar 2004 och 2005 bildades Igelbäckens naturreservat i Solna och Sundby- berg, följt av Igelbäckens kulturreservat i Stockholm år 2006.

N u är det bara en liten pusselbit kvar för att säkra ett sammanhäng- ande rekreationsområde längs hela Igelbäckens dalgång - Norra Igel- bäckens naturreservat i Järfälla kommun.

Molnsättra naturreservat

Västra Järvafältets naturreservat

Säby- sjön

Östra Järvafältets naturreservat

Hansta naturreservat

Edsviken

Norra Igelbäckens föreslagna

naturreservat

&

Igelbäckens kulturreservat

Igelbäckens naturreservat

Nationai-

stadsparken

(13)

Gröna kajer

Begreppet kaj syftar oftast till kaj mot vatten, som i stränder, hamnar och liknande där vattnet ger möjlighet till utblickar och upplevelser från kajen. På motsvarande sätt kan en kaj mot det gröna utgöra m ö j - ligheter för upplevelsen av parker, grönområden och skog. Delega- tionen för Hållbara städer gav Järfälla kommun bidrag för att

undersöka detta gränssnitt mellan grönska och stad vidare, vilket resul- terat i handboken "kajer mot det gröna". I handboken studeras kajen mot Görvälns naturreservat som exempelplats, och ger tips på hur kajen kan utgöra ett attraktivt stråk och en framsida - i stället för en otrygg baksida. Ett stråk med programmerade upplevelser och noder ger möjligheter för människor att mötas. I handboken tas bland annat vatten, odling, idrott, torg och park upp som bra strukturer för att väva samman och skapa ett attraktivt stråk längs kajen.

På liknande sätt är mötet mellan Barkarbystaden och Igelbäckens norra naturreservat en grön kaj - särskilt det område som sträcker sig över det gamla flygfältet. H ä r ska kajen, enligt strukturplanen, ge plats åt gata och gång- och cykelväg. I mötet med naturreservatet ska även dagvatten renas och utjämnas innan det rör sig vidare ut i Igelbäcken (enligt dagvattenutredningen). I detta gränsland mellan stad och naturreservat finns plats för akdvitet som de dagliga promenaderna, utegym och lekplats. H ä r finns även möjlighet för sittplatser i solen och att gestalta dagvattenhanteringen så att den utgör en målpunkt för upple- velse av vatten, grönska, blomprakt och pedagogiskt visa hur regn- vatten kan tas om hand.

Kajen mellan stad och naturreservat kan även locka ut besökare till naturreservatet, det rekreationsområde som kommer ligga närmast för boende i staden. Kajen blir då en entré ut i reservatet, med sina hård- gjorda stråk och belysning. Rullbanan sträcker sig ut i reservatet som en förlängning av stråken i staden. Efter att dagvatten renats i kajen är det tänkt att släppas ut i Igelbäcken - vilket är intressant för besökare att följa vattnet ut i reservatet och vidare.

Den gröna kajen skapar ett attraktivt stråk av det som skulle kunna bli baksidan på Barkarbystaden. I och med nya med målpunkter och upplevelser i det nya naturreservatet blir det i stället en entré och utgör en framsida. Barkarbystaden vänder sig mot naturen.

Kajen mellan s t a d o c h naturreservat så s o m d e n illustrerats av Towatt arkitekter. Här finns d a g - vartendammar, stråk för cyklister och gående, sittplatser o c h broar. Kajen närmast staden är tydligt hårdgjord medan stranden mot naturen är mjuk och kantad av våtmarksväxter. Mötet mellan staden och naturreservatet är e n viktig plats att gestalta för att s k a p a ert attraktivt stråk s o m berikar såväl stad s o m natur.

(14)

2 5 augusti 2 0 1 7

4. Förutsättningar

En växande region

I nordvästra Stockholm pågår flera stadsutvecklingsprojekt. Barkarby- stadens utbyggnad och förtätningsarbete inom ramen för Järva 2030 är två exempel på detta. Den positiva befolkningsutvecklingen innebär ett ökat tryck på närliggande rekreationsområden och det är därför viktigt att kunna tillgodose invånarnas behov av tillgängliga grönområden och närnatur. Strukturen av gång- och cykelvägar mellan bostadsområden och befindiga rekreationsområden samt till nya områden såsom Norra Igelbäckens naturreservat behöver fungera väl - även över kommun- gränser. Samverkan mellan Järfälla kommun och Stockholm stad säker- ställer att goda förbindelser mellan Barkarbystaden och Åkalla skapas.

Genom nya attraktioner och målpunkter som tillgängliggörs genom trygga gång- och cykelvägar stärks rekreationsvärden för denna del av Järvakilen. Såväl Stockholm som Sollentuna kommer närmare då för- bättrade stråk för gångtrafikanter och cyklister skapas.

Karta från Program för Barkarbystaden - tillägg till den fördjupade översiktsplanen. Bilden illustrerar hur d e n nya s t a d e n s struktur förhåller sig till angränsande naturmark o c h bebyggd miljö.

(15)

Byggandet av Barkarbystaden

N o r t Ä

'

9 ö l b ä c k

f ^ | S ?

Med anledning av Stockholmsförhandlingen och den kommande utbyggnaden av tunnelbanans blå linje till Barkarby, behöver Järfälla kommun utöka sitt bostadsbyggande i Barkarbystaden.

Två viktiga faktorer har bidragit till en helt ny stadsstruktur i Barkar- bystadens centrala och östra delar - beslut kring tunnelbanan, vilket kräver betydligt fler bostäder jämfört med den fördjupade översikts- planen från 2006, och därmed förändrad exploatering inom hela plan- området med fokus på flerfamiljshus, samt att det som tidigare varit försvarets mark har införlivats som en ny del i strukturen.

Fram till 2030 ska det byggas 140 kvarter med 18 000 bostäder och 10 000 arbetsplatser i Barkarbystaden.

Ekosystemtjänster genom sammanhang

I och med Barkarbystadens läge intill Järvafåltet bidrar de samman- hängande grönområdena med en rad olika ekosystemtjänster. Förutom en rad reglerande ekosystemtjänster, som exempelvis rening av luft och vatten, bidrar Järvakilen med en rad olika kulturella ekosystemtjänster som ett rikt friluftsliv genom naturupplevelser, så väl som en identitet och känsla för platsen.

Att lyckas behålla en biologisk mångfald är avgörande för att ekosystem ska fungera och göra nytta som att rena vatten och luft, lagra kol och pollinera våra grödor, tillhandahålla rika naturupplevelser och förutsättningar för återhämtning, rörelse och hälsa. Utan många olika arter med skilda funktioner är risken stor att nyttjandet av naturre- surser, klimatförändringar och annan påverkan skadar ekosystemens förmåga att leverera dessa tjänster. Utan ekosystem har vi inga ekosys- temtjänster.

För att säkra d e ekosystemtjänster som vi är beroende av behöver vi värna om ekosystemen o c h d e gröna kopplingar som binder d e m samman, såsom Järvakilen.

Illustration: Anna P e r s s o n , Ekologigruppen

(16)

S k a l a ( A 3 ) : 1:13 0 0 0

o 110 220 330 440 550 Kartan visar förslag på den nya tunnelbanans sträckning, d e s s arbetstunnlar, liksom provisorium s o m byggvägar o c h etableringsområden. Planen är från

© Lantmäteriet, G e o d a t a s a m v e r k a n Samrådshandling för järnvägsplan o c h tillståndsansökan enligt miljöbalken,

© O p e n S t o c k h o l m 2 0 16 - 0 9 - 2 8 , Stockholms läns landsting.

Teckenförklaring

t Befintlig uppgång Avluftstorn (ca 4m) Brandgasschakt (ca 1m)

® Tryckutjämningsschakt (ca 1m) I Plattform

Ny uppgång

\ / / / / \ Etableringsområde Befintlig väg för byggtrafik Befintlig provisorisk byggväg Provisorisk väg

Ny tunnel

— i—H Befintlig järnväg

• - H — H Befintlig tunnelbana

Ny tunnelbanesträckning Akalla-Barkarby

Tunnelbanans förlängning från Åkalla mot Barkarby station kommer att få en station mitt i Barkarbystaden. Byggstart beräkas till 2018 och den planerade byggtiden är cirka 6 år, vilket innebär att byggnationen kan vara klar tidigast 2024. De nya stationerna kommer att heta Bar- karbystaden respektive Barkarby station och den totala sträckan som tunnelbanan förlängs är ungefär fyra kilometer.

Tunnelbanan kräver ett avluftningstorn som är tänkt att placeras i naturreservatet. Tornet uppges vara cirka 4 meter högt och med en dia- meter om cirka 5,6 meter.

Tunnelbanan löper i en tunnel under det område som är tänkt att bli Norra Igelbäckens naturreservat. FUT, Förvaltning för utbyggd tunnelbana, har planerat för etableringsområden på Barkarbyfältet som nyttjas under byggtiden.

Inga intrång uppges göras i skyddade naturområden såsom biotop- skyddsområden eller naturreservat. Däremot går etableringsområdet delvis in i det ekologiskt särskilt känsliga området vid Igelbäcken som är tänkt att bli naturreservat, se karta på sidan 26. Detta etablerings- område ska tätas för att undvika att eventuella föroreningar läcker ut i Igelbäcken. Utöver själva tunnelbanetunneln görs en arbetstunnel, A2,

(17)

och en provisorisk väg anläggs inom det blivande naturreservatet. Eta- bleringsområdet BE4 läggs på rullbanan men BE2 kommer utöver rullbanan även att ta gräsmark i anspråk.

Tunnelbygget genererar stora bergmassor som är tänka att hanteras lokalt, alltså användas i de pågående byggprojekten i närområdet för att minska transporter och därmed minska miljöpåverkan.

Planen visar schakt i jord där grundvatten- bortledning sker under byggtiden. D e n röda cirkeln längs österut visar platsen för avluftningstornet. Planen är från Miljöpröv- ning för tunnelbana från Åkalla till Barkarby, 2 0 1 6 - 1 2 - 0 5 , S t o c k h o l m s läns landsting.

Flygfoto där tunnelbanans sträckning markerats ut, sett från Åkalla mot Barkarbystaden. Både Barkarbystaden o c h Barkarby station får två tunnelbaneuppgångar. Bilden är från Samrådsma- terial för kompletterande samråd hösten 2 0 1 6 , Stockholms läns landsting.

BARKARBYSTADEN

• '

Barkarbystaden

% V \ "

V

T

Kyrkbyn

Åtgärdsvalstudie - vägnät Hjulsta/Barkarby

I en åtgärdsvalstudie från Trafikverket (2016) finns en idéskiss för en 500 meter lång landskapsbro på Akallalänken. Bron berör först och främst Igelbäckens kulturreservat sydost om det planerade naturreservatet för Norra Igelbäcken. Det planerade naturreservatet utgör inga hinder för en eventuell landskapsbro eftersom denna inte motverkar naturreservatets syfte.

(18)

2 5 augusti 2 0 1 7

Platsens värden idag

Kulturhistoriska värden

Kartan nedan från 1 9 1 7 visar d e n gamla häradsvä- gen s o m gick mellan Järfälla kyrka, upp till Sollentuna kyrka och s e n vidare mot Enköping. D e n är skriftligt belagd s e d a n medeltiden men har troligen anor ned i järnåldern. Häradsvägens sträckning, i södra delen av reservatet, är

d e n s a m m a idag s o m 1917. Ett härad var ett mindre landområde inom vilket huvudsyftet var att upprätthålla allmän ordning och säkerhet.

Häradena var indelade i socknar. Vid 1 8 0 0 - t a l e t s slut gjordes förenklingar så att härads- och s o c k e n - gränserna oftast sammanföll. Det fanns bestäm- melser kring d e allmänna vägarna. För häradsvä- garna gällde att d e skulle vara minst 3,6 meter breda. D e var av mindre betydelse än landsvägarna men viktigare än sockenvägama.

Landskapets historia

Det som främst karaktäriserar Järvafåltet och ger det dess höga upple- velsevärden är den öppna dalgången runt Igelbäcken som ramas in av (ädel)lövkantade bryn. Såväl i Västra Järvafältet som i angränsande reservat är det än idag möjligt att på landskapsnivå uppleva historiska strukturer och stråk, såsom den historiska markanvändningen, väg- nätet, bebyggelsen och den gamla vattenleden i Igelbäcken. Det är unikt att ett välbevarat odlingslandskap finns kvar så centralt i en storstadsregion.

De många fornlämningarna på Järvafältet avslöjar att området varit bebott av människor åtminstone sedan bronsålder (ca 1800 f Kr -500 f Kr). Under äldre järnålder, för cirka 2000 år sedan, förändrades sam- hället och vi kan ana att de byar som vi ser idag började etableras.

Under järnåldern fanns bosättningar bland annat vid Barkarby, Sten, Säby, Håga, Hästa och Ålsta.

Vid järnålderns slut på 1000-talet e Kr var vattennivån ungefär fem meter högre än idag. Igelbäcken var en av flera vattenleder som kopplade samman Östersjön med inre delarna av landet.

Bosättningsstrukturen och jordbrukskaraktären har troligen varit i stort sett oförändrad från senare delen av järnålder fram till 1800-talet då jordbruksreformer, effektivisering av jordbruket och industrialisering

(19)

Fornlämningar linjeobjekt, t.ex. stensträngar

Fornlämningar punktobjekt, t.ex. ensamliggande stensättningar Q Fornlämningsområde, t.ex. gravfält eller bytomt

Gräns för befintliga natur- och kulturreservat Föreslagen naturreservatsgräns

(20)

Den geometriska kartan från 1 6 8 7 visar tydligt hur Håga by med sina fyra gårdar som vände sig mot Igelbäcken i väster. Bytomten och impedimentet söder om bytomten s y n s tydligt p å både karta och flygfoto. På flygfotot s y n s avgränsningen mot Igelbäcken o c h med d e n inlagda avgränsningen av naturreservatet kan man lätt identifiera området betecknat B p å 1 6 8 7 års karta p å 2 0 1 6 års flygfoto. E n pedagogisk illustration av ett tusenårigt kulturlandskap.

innebar genomgripande förändringar av landskapet och samhällsstruk- turen. I början av 1900-talet flyttade Stockholms garnison sitt militära övningsfält från Gärdet och köpte istället gårdarna på Järvafältet för att anlägga ett stort övningsområde.

Håga gamla tomt

Håga gamla tomt är en förhistorisk bosättning och kan räknas till en av de mest intresseanta i området. Invid bytomten ligger ett gravfält, det är skadat av militära aktiviteter, men rester av gravanläggningarna kan ännu finnas kvar under markytan. Gravfältet är senast anlagt på 1000- talet, men förmodligen är det ännu äldre.

Håga nämns som bebyggelseplats, första gången år 1538, vilket tyder på att byn hade medeltida ursprung. Byn genomgick storskifte 1767.

På sockenkartan från tidigt 1800-tal finns endast en bebyggelseenhet kvar i den norra delen av bytomten. Under 1800-talet fick det småska- liga jordbrukslandskapet lämna plats för det mer storskaliga och mar- kerna där Håga by låg började brukas under Hägerstalund på

1820-talet. Kanske kan detta vara en förklaring till att den kvarvarande bebyggelsen "försvann". Några stenar på platsen kan möjligen utgöra rest av en husgrund.

(21)

Flygfältets historia

Barkarbyfältet började användas som flygfält redan omkring 1915.

Fram till Bromma flygfälts invigning 1936 användes det både för mili- tära och civila ändamål men då F8 etablerades 1938 blev det fortsätt- ningsvis ett militärt flygfält. Anläggningsarbetena för flygfältet

påbörjades under 1920-talet. De mer omfattande arbetena genomfördes dock mellan åren 1934-1938, inför etableringen av Svea flygflotdlj F8 Barkarby. I samband med anläggandet av flygfältet grävdes flera gravfält ut och togs bort.

Flygtraditionerna vid Barkarby är bland de äldsta i landet och flygfältet är härigenom en intressant del av flyghistorien. F 8 Barkarby lades ned 1974. Efter nedläggningen vidtog Krigsbasverksamhet på gamla F 8 s o m slutligen lades ner 1 9 9 4 . Här landar ett viggen-plan p å rullbanan s a m m a år. På 1960-talet installerades ett lufrvärnsrobotsystem, bilden till vänster p å det s o m idag kallas för robothöjden. Mellan åren 1974 och 2010 har Barkarby flygfält använts av Barkarby flygklubb.

Foton från hemsidan Kungl S v e a Flygfottilj F 8 Barkarby, http://www.sveaflygflottilj.se/.

Ett flertal äldre fornlämningar har skadats av byggnation och av mili- tära aktiviteter, men rester av exempelvis bebyggelselämningar kan finnas kvar under ytan. Även den övriga militära övningsverksamheten har satt sina tydliga spår i stora delar av Järvafältet och påverkade såväl skogsbruk som jordbruk. Syftet med övningarna var att öva stridsbe- redskap i ett autentiskt uppländskt jordbrukslandskap. Av denna anledning fortsatte jordbruken bedrivas i delar av området i form av arrenda torgård ar med åkerbruk och boskapsskötsel. Området har därför bitvis behållit karaktären av ett agrart präglat 1800-talslandskap.

De delar som användes som skjutfält kunde brukas, men med restrik- tioner.

Förutom byggnaderna utgörs de mest påtagliga spåren från den mili- tära eran av rullbanan samt de kringliggande taxibanorna. Rullbanan sätter en tydlig prägel på landskapet och dominerar idag över Igel- bäckens sträckning och riktning i landskapet. Försvarsmaktens långa närvaro i området är en viktig del av platsens kulturhistoria och kan bidra med att skapa förståelse för Sveriges roll och beredskap under ett konfliktfyllt 1900-tal.

1

... É |

r r — . . „ — ^•

Rullbanan har en imponerande bredd om 4 0 meter o c h nyttjas idag till en rad olika aktiviteter, såsom motorsport, rullskidåkning, inlines, modellflyg o c h hängflygning. Landningsbanan utgjordes i början av gräs. Rullbanan hårdgjordes under 1940-talet eller 1950-talet.

(22)

/

c

\ ; \

fO ^{v ;} a

•

Det framtida naturreservatet används g a n s k a s p a r s a m t idag, bland a n n a t på grund av att det så länge varit militärt område.

P å rullbanan pågår dock full aktivitet. Rullbanan o c h d e s s närmsta omgivning används exempelvis av skärmflygare o c h för modellflyg s o m kräver stor plats o c h öppna ytor.

S T O C K H

ii Föreslagen naturreservatsgräns

Gräns för befintliga natur- och kultureservat j Beteshagar

Gång- och cykelväg Upptrampad grässtig Ridstig

Järvaleden Informationstavla Staket

STOCKHOLMS KOMMUN

o

,- •

(23)

Rekreationsvärden

^Nô^r^râ^{' g}ê^l^b^ä^c^kêⁿ^s naturreservat 2 5 augusti 2 0 1 7

Det föreslagna naturreservatet är omgivet av en natur- och kulturmiljö med höga och varierade rekreationsvärden. Värdena ligger dels i grön- områdets inneboende kvaliteter såsom artrikedom, variation och välan- vända rörelsestråk för motion och friluftsliv, men också i grönområdets sammanhängande form och läge som en viktig del av Stockholms grönstruktur.

Järvakilens långsmala kilform gör grönområdet nåbart för många kringboende genom närheten till ett stort antal tunnelbane- och pen- deltågsstationer samt busshållplatser längs kilens sträckning från norr till söder. Hela Järvakilen fyller därför en viktig funktion som bostads- nära natur. Det är viktigt att aspekterna tillgång, nåbarhet och hög kvalitet samverkar, om någon av dessa aspekter saknas uppstår brister i upplevelsen och närboende tar sig inte ut lika ofta i naturen.

Den sammanhängande kilen gör det möjligt för besökare att röra sig genom ett grönt och varierat landskap av skog, sjöar, åkrar och betesmarker ända från Hagaparken i centrala Stockholm till Sigtuna i norr.

Järvakilens centrala del är ett av Stockholms läns mest tätortsnära grön- områden av större slag. Korta avstånd till bostadsområden och kollektivtrafik i kombination med sammanhängande stråk som Järvaleden och Järva kilstråk bidrar till kilens tillgänglighet och därmed även dess rekreativa värden.

I d e gamla flyghangarerna förvarar bland annat skärmflygklubben material.

Skicket p å byggnaderna är mycket varierande o c h de skulle behöva s e s över för att identifiera åtgärdsbehov.

(24)

Norra Igelbäckens naturreservat Den röda cirkeln visar omgivningarna kring det föreslagna naturreser-

2 5 augusti

2017

vätet. Här möts Västra Järvafältets naturreservat, Hansta naturreservat

och Igelbäckens kulturreservat. Reservatens rekreativa värden är huvudsakligen kopplade till friluftsliv, naturupplevelser och rörelse och det är flera föreningar som använder den här delen av Järvakilen frek- vent för exempelvis naturpedagogik, fågelskådning och skridskoåkning.

Upplevelsevärden i närområdet:

Skogskänsla

Utblickar och öppna landskap Artrikedom och naturpedagogik Kulturhistoria

Aktivitet och utmaning Vatten kontakt

Sociotopvärden i närområdet:

Cykling Djurhållning Evenemang Golf Grön oas Kulturmiljö Löpträning Naturlek Naturstudier Picknick

Svamp- och bärplockning Promenader

Ridning Rofylldhet

Möjlighet att sitta i solen Längdskidåkning Skogskänsla Social samvaro

Skridskoåkning på Säbysjöns naturis Utsikt och utblickar

Vandring

Området för det föreslagna naturreservatet utgörs av stora, öppna ytor.

Flygfältet omges av öppna gräsmarker med åkerholmar och övergår i beteshagar i norr. De flesta stora, öppna platser i Stockholmsområdet har idag bebyggts, vilket gör platsen attraktiv för aktiviteter som kräver stora öppna ytor. Platsen påminner med sin skala och karaktär om Gärdet eller Ladugårdsgärdet i Stockholms innerstad. Gärdet är en öppen, välbesökt gräsyta intill Östermalm, lika stor som Barkabyfaltet.

Platsen används flitigt för bland annat hundrastning, organiserad idrott, skolornas idrottsdagar och spontanidrott, drakflygning, ridning, längdskidåkning, konserter och evenemang.

På Barkarbyfältet är antalet målpunkter idag begränsade bortsett från på rullbanan. Det beror till stor del på att området har tillhört försvars- makten i nästan ett sekel. Området kan idag upplevas som otryggt och ödsligt i vissa delar och det staket som går tvärs över fältet begränsar tillgängligheten. I jämförelse med Gärdet i innerstaden är besökstrycket på Barkabyfaltet naturligtvis lågt till följd av läget, men det är något som kommer att förändras i och med utbyggnaden av Barkabystaden.

(25)

V i d Hägerstalund finns en informationstavla. Platsen fungerar idag ^N^o^r^r^a Igelbäckens naturreservat

som en entré dll Barkarbyfältet, men idag rör sig de flesta vandrare, fla- 2 5 a u g u s t l 2 0 1 7

nörer, hundägare, cyklister och motionärer vidare norrut längs Järva- leden. Barkabyfältet lockar andra målgrupper än vardagsmotionärerna, i och med att rullbanan lämpar sig väl för specialiserade aktivitetsutö- vare. Det 40 meter breda asfaltstråket är en målpunkt för människor som sysslar med skärm-, häng-, drönar- och modellflyg.

Upplevelsevärden inom gränserna för det föreslagna naturreservatet:

Utblickar och öppna landskap Kulturhistoria

Aktivitet och utmaning Vattenkontakt

f

Sä by- s j ö n

läckert

Sociotopvärden inom gränserna för det föreslagna naturreservatet:

Cykling Djurhållning Evenemang Kulturmiljö Löpträning Promenader

Möjlighet att sitta i solen Utsikt

Även motorsportutövare använder rullbanan, dock utan tillstånd. Det är också möjligt att den i viss mån används för rullskidor, skateboard och cykling.

Inom området finns ett nät av uppkörda traktorvägar som även används av fotgängare. Dessa upptrampade stråk, bland annat längs Igelbäcken, visar hur människor rör sig genom området. Igelbäckens rekreativa värden inom den föreslagna reservatgränsen är idag begrän- sade. Åfåran ligger djupt i landskapet, vilket ger en begränsad vattenkontakt som också hålls nere på grund av kulverteringen vid rullbanan.

Det finns heller inga tillgängliga gångstråk längs vattnet. Staket och beteshagar är ytterligare faktorer som begränsar tillgängligheten.

Området för det föreslagna naturreservatet är en ovärderlig pusselbit för att säkra ett sammanhängande rekreationsområde längs hela Igel- bäckens dalgång. Platsen rymmer många kvaliteter och funktioner idag som det finns behov av att bevara samtidigt som det finns en stor utvecklingspotential för att ge fler människor tillgång till olika typer av rekreation.

(26)

2 5 augusti 2 0 1 7

Naturvärden

Karta från C a l l u n a s naturvärdesinventering enligt S S 1 9 9 0 0 0 : 2 0 1 4 av området kring blivande Barkarby- staden från 2 0 1 5 . Här s y n s även S k o g s s t y r e l s e n s inventering från 2 0 0 2 s o m identifierar nyckelbiotoper o c h naturvärden.

Naturreservatet i landskapet

Norra Igelbäckens planerade naturreservat ligger i Järvakilen, en lång- sträckt grön kil som sträcker sig från Stockholms innerstad och Lidingö upp till Sigtuna längs Mälaren. Kilen har utpekade värden som spridningssamband för arter knutna till ädellövträd, gamla barr- skogar, betesmarker och vattenmiljöer (Ekologigruppen AB & Akt Landskap, 2009). Grönstrukturen i Järvakilen ger möjligheter för arter att röra sig i landskapet mellan de exploaterade områdena längs Mälar- banan och Ostkuscbanan vilket ger en biologisk mångfald av betydelse för hela Norra delen av Stockholm. Det blivande naturreservatet är en central del i denna struktur.

I de kultur- och naturreservat som gränsar det nya naturreservatet finns flera välhävdade betesmarker och ett hävdat odlingslandskap.

Ädellövskogsmiljöer finns främst i naturreservaten på norra Järvafältets men mindre ek- och askmiljöer finns också i Igelbäckens kulturreservat och vid Alsta hage.

Värdefulla barrskogsmiljöer finns främst på Hästa klack, väster om det blivande naturreservatet men även vid Hansta naturreservat på östra sidan.

i

Teckenförklaring

] Inventeringsområde

Byggområde eller byggnader (ungefärlig avgransning) Del av planområde dp Barkarbystaden 1 Förskola, grundskola

Upplag, byggområde !*j Skogsstyrelsen. 2002

Nyckelbiotop Y / / / \ Naturvärde

Naturvärdesinventering Calluna : Landskapsobjekt Naturvärdesobjekt Klass

3 1 Högsta

2 Högt 3 Påtagligt 4 Visst

K M a U U M * ]

E m D i r u « U M , G w E y * . tcuS«a. EaKnsUrGaogiapnict.

CSES.-Ail .•» DS. USDA USOS A EX G t V n m n g . Arro» t i KIN. ISP. » I U I S K . MW B » S S U w Cwnmunt,

K*rtpIOiaJrtton Jonar.na Lunobtfg

: C I 5 0*-10

^ C A U U N A

(27)

Hemområden groddjur Lekvatten groddjur

Groddjurssamband, ej fältinventerade

f S } J A Kartproduktion 0

Y / / / \

Barr- och blandskogar större än 3 ha med naturskogskvaliteter QC A U U N A L

Kommunala skogar höga naturvärden

• - — • Barrskogssamband, ej fältinventerade

150

— I —

3 0 0 Meter

Kana sateittbW

E s n . DigiialGiobe. GeoEye. Icubcfi. Earthslar GeogiapMics.

CNES'AWt>U5 D S . USOA U S G S . A E X . Getmapping.Aeroflrd K3N. IGP. »Yiiistopo. and Ihe GIS U»er Conimunily

Kartan visar C a l l u n a s analys av ekologiska l a n d s k a p s s a m b a n d i Järfälla kommun från 2 0 1 3 . Här s e r vi två olika naturtyper - ädellöv respektive barr- och blandskogar. Tjock, svart linje, rastrerad med prickar avgränsar områden med skyddsvärda äldre ädellövträd. G u l a linjer illustrerar ädellövsamband s o m ej fältinventerats. Tjock, grön linje s o m ramar in en rastrerad yta visar områden med naturskogskvaliteter s o m är större än tre hektar. Ljusgröna fält visar på kommunala skogar med höga naturvärden. D e blå områdena illustrerar hemområden för groddjur m e d a n de blå strecken illustrerar groddjurssamband som dock inte är fältinventerade.

(28)

Mål och inriktning för Igelbäcken (från Riktlinjer för dagvattenhantering, Järfälla kommun, 2004)

Igelbäcken och dess närområde ska bevaras och skötas så att ekologiska och hydrologiska värden bibehålls och i möjligaste mån stärks.

Åstråkets potentiella natur- och vistelsevär- den bör tas tillvara och utvecklas och dess funktion som spridningskorridor beaktas.

Vid nyexploatering inom tillrinningsområdet bör dagvatten hanteras så att det kan tillföras bäcken utan att vattenkvaliteten försämras.

Järfälla ska delta i det mellankommunala samarbetet kring vård och skydd av Igelbäck- en och dess närområde. Järfällas inriktning är att området ska vara naturreservat.

Strax norr om det planerade naturreservatet ligger Säbysjön som är en av stockholmstraktens förnämsta fågelsjöar. Den omfattas av ett utvidgat strandskydd med 300 meter. Stora ansträngningar har gjorts för att restaurera sjön och dess omgivningar med ett mycket lyckat resultat. Säbysjön är utpekad som ESKO-område (Ekologiskt särskilt känsligt område). Sjön har sitt utlopp i Igelbäcken Ett dämme har anlagts vid Säbysjöns utlopp för att reglera sjöns nivå, det utjämnar också Igelbäckens vattenföring och minskar risken för uttorkning ned- ströms.

Säbysjön med omgivningar är också ett viktigt område för fladdermöss och minst sex olika arter förekommer kring sjön. I södra delarna av Säbysjön noterades bland annat den hotade fransfladdermusen, som verkar trivas i betade miljöer med kort gräs. Landmiljöerna kring Igel- bäcken och Säbysjön med sina bryn och åkerholmar gynnar även rep- tiler och groddjur. En inventering genomförd i området visar på att nästan samtliga grod- och kräldjur som kan förväntas förekomma också finns i området. I studien hittades inte större vattensalamander, men ett fynd vid 30-meters kärret från 2015 visar på att arten före- kommer i nära anslutning till denna del av Igelbäcken. Större vattensalamander kräver att både land- och vattenmiljöerna är lämpliga.

Igelbäcken rinner genom det planerade reservatet och sträcker sig från Säbysjön i norr till Edsviken i Solna. Bäcken är ett av länets mest fisk- täta vattendrag och hyser den ddigare rödlistade fisken grönling, vars förekomst i Igelbäcken är den enda i Uppland. Andra påträffade fiskarter är öring, gädda, abborre, mört, surare och ruda. Bäcken har höga naturvärden kopplat till sig och är ett av de mest skyddsvärda vat- tendragen i Stockholmsområdet.

Norra Igelbäckens naturreservat

Naturreservatet präglas av den ddigare användningen som militär flyg- plats. På båda sidor om den asfalterade rullbanan breder vida gräs- marker ut sig. De sköts med långgrässkötsel förutom i den norra delen av det blivande reservatet som betas. Några mindre åkerholmar finns spritt i reservatet.

Genom reservatet rinner Igelbäcken som är kulverterad under landningsbanan, i norr och i söder rinner den i ett uträtat lopp. Längs bäcken växer en al- och salixridå.

Gräsmarker

Gräsmarkerna är botaniskt triviala och hyser få indikatorarter. Ingen plöjning eller gödsling sker dock längre och på lång sikt kan åter slåtter- och betesgynnade arter komma tillbaka. För fågellivet är de stora gräsmarkerna värdefulla. På flygfaltsområdet häckar ett flertal rödlistade arter som buskskvätta, gulsparv, sånglärka och ängspiplärka.

Ett flertal rödlistade fågelarter knutna till gräsmarker rastar också på fältet exempelvis fjällvråk, vinterhämpling, rödstrupig piplärka, stor- spov. Som en del i det stora Barkarbyfältet har gräsmarksområdena därför ett värde trots att få värdefulla strukturer hittats i området.

Fåglar som häckar och uppehåller sig i och kring Säbysjön bedöms nyttja den öppna marken för födosök och förflyttning i landskapet.

Åkerholmar och bryn

Åkerholmarna i området är av skiftande karaktär. I söder finns en blandskogsholme med uppvuxen gran tall och asp (område 13 i karta på sidan 26), intill denna finns en åkerholme med äldre askar. Håga

(29)

bytomt (område 12 i karta på sidan 26) är en gräsbevuxen kulle med unga triviala lövträd. H ä r växer backsmörblomma som är en indikatorart för artrika betesmarker men fältskiktet är i övrigt artfattigt. Hag- humla har noterats, en art som föreslagits som indikatorart för ängs och betesmarker. I norra delen av reservatet, väster om Igelbäcken, finns en åkerholme med ett fåtal unga björkar och aspar samt en större sälg.

Skogsmiljöer

Reservatet utgörs som tidigare nämnts av ett öppet landskap. Förutom de dungar som växer på åkerholmarna och längs Igelbäcken finns ett lite större skogsområde intill hangarerna vid rullbanans östra ände. Det domineras av ett relativt glest bestånd av asp med enstaka större ek och tall. Ytterligare ett mindre skogsområde finns längst i söder mellan Norrviksvägen och Akallalänken (område 33 i karta på sidan 26). Det är en uppvuxen blandskog som växer på det som en gång var Hästa bytomt. Några husgrunder bland slånsnår minner om denna tid.

Igelbäcken

Bäckens lopp genom det planerade reservatet är uträtad och delvis kulverterad under det före detta flygfältet. Igelbäcken är en så kallad vat- tenförekomst enligt EU:s vattendirektiv och omfattas därmed av miljökvalitetsnormer. Igelbäcken uppnår idag god ekologisk status och det är av största vikt att långsiktigt säkra en god vattenkvalitet i bäcken.

Järfälla kommun har pekat ut Igelbäcken som ekologiskt särskilt känsligt område (ESKO).

Vattenförvaltning

År 2000 antogs EU:s vattendirektiv. Det är ett ramdirektiv som syftar till att skapa en internationellt samordnad och hållbar vattenförvaltning av sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten.

Vattendirektivet införlivades i svensk lagstiftning år 2004, bland annat via vattenförvaltningsförordningen och miljöbalken. Sveriges vattenmyndigheter följer upp arbetet kring vattenfrågor och rapporterar vidare till EU om miljökvalitetsnormerna uppnås eller inte. Vattenförvaltningen bedrivs i cykler om 6 år.

På lokal nivå ansvarar kommunerna för att vidta de åtgärder som krävs enligt vattendistriktets åtgärdsprogram.

Vattendirektivet omfattar endast så kallade vattenförekomster. En vattenfö- rekomst definieras som en sjö större än 1 km2 eller ett vattendrag vars tillrinningsområde överstiger 10 km2.

Igelbäcken har nyligen klassats som en vattenförekomst från att tidigare ha varit en så kallad preliminär vattenförekomst

Djupanbäcken

Djupanbäcken är ett biflöde till Igelbäcken som har sin början vid sjön Djupan, öster om Norra Igelbäckens naturreservat. Här rinner bäcken söderut genom en fuktig lövskog för att sedan övergå till en kulvert under f.d. Barkarby flygfält. Söder om flygfältet rinner bäcken i dagen igen och sammanfaller i stort med kommungränsen mellan Järfälla och Stockholm. Bäcken mynnar ut i Igelbäcken vid Akallalänken. Stora delar av bäcken är påverkad genom rätning och resning. Vattenfö- ringen är låg och stora delar av bäcken är igenväxt.

(30)

Våtmark

Etc parti i den södra delen av naturreservatet ligger i en sänka och detta område svämmas under våren över och bildar flack våtmark. Som- martid är området däremot uttorkat.

Delar av Igelbäcken kulverterad idag

Igelbäcken löper i kulvert under delar av det före detta flygfältet, vilket fungerar som ett vandringshinder för många organismer och påverkar vattendragets funktion som spridningskorridor negativt.

Skulle kulverteringen av bäcken öppnas upp, förstärks Igelbäckens potential som spridningskorridor genom att djur; fiskar, mollusker groddjur och småkryp kan ta sig upp och ned längs bäcken. Igelbäcken blir då öppen längs nästan hela sin sträckning från Säbysjön, hela vägen ut i Edsviken. En öppning skulle också skapa nya värdefulla naturmiljöer.

Bilden överst visar hur insidan av en av de kulvertar s o m Igelbäcken löper genom under delar av det blivande naturreservatet. Bilden nedan är tagen norr om det f.d. flygfältet o c h visar den trädridå som kantar vattendraget. Foto: Järfälla kommun

Andra förutsättningar

Försvarets lämningar på f.d. Järva skjutfält

Barkarbyfältet har tidigare varit en militär övningsplats, f.d. Järva skjut- fält. Olika delar har varit målområden för olika verksamheter som exempelvis artilleri och granatkastare. Det finns fortfarande militära lämningar i området; bunkrar, skrothögar, skyttevärn, staket, byggnader, med mera. I vissa områden finns också förhöjd risk för före- komst av OXA (oexploderad ammunition).

Hela området är ytavsökt på uppdrag av försvarsmakten, och bedömt som säkert att vistas på för friluftsutövare. När anläggningsarbete ska utföras, som har en inverkan ner i markskiktet behöver dock kompletterande markdjupsökningar göras.

(31)

Ett omfattande system av dräneringsrör ligger också inom området kring rullbanan och taxibanorna. Dess skick och exakta dragningar är i dagsläget inte klarlagt. Detta är faktorer som kan påverka i kommande reservatet. Inom flygplatsområdet kan det även finnas miljöförore- ningar efter verksamheterna.

Förbifart Stockholm

Förbifart Stockholm är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt. För- bifarten binder samman de norra länsdelarna av Stockholm med de södra och avlastar innerstaden och Essingeleden, vilket kommer att minska trafiksystemets sårbarhet. Förbifart Stockholm har ingen direkt påverkan på Norra Igelbäckens naturreservat men ett etableringsom- råde planeras i direkt anslutning till den södra delen av reservatet.

Hansta naturreservat och Igelbäckens kulturreservat som ligger intill det planerade Norra Igelbäckens natureservat påverkas däremot av omfattande byggarbeten.

Kartan visar Förbifart Stockholms sträckning mellan Lovön o c h Sollentuna. De röda linjerna illustrerar sträckor där vägen ligger ovan mark. Svart, streckad linje visar d e sträckor där vägen löper i tunnel.

v

T R A F I K P L A T S Å K A L L A

•

/ / /

T R A F I K P L A T S H J U L S T A

j

•

m

(32)

2 5 augusti 2 0 1 7

5. Analys

Sammanfattning

Det före detta flygfältet har stor potential att bli en ovärderlig rekrea- tionsyta för boende i Barkarbystaden. Idag karaktäriseras platsen av stora, öppna landskapsrum, men har brister i rekreations- och natur- värden. Landskapets öppna karaktär är en tillgång och en alltmer ovanlig syn i Stockholmsområdet, vilket i sig är ett stort värde för upplevelsen.

Platsen intill Barkarbystaden har ett kollektivtrafiknära läge, vilket ger goda förutsättningar för besökare att ta sig hit. En möjlighet är att platsen blir en entré till hela Järvakilen men framförallt kommer naturreservatet att utgöra vardagsnatur för de boende i Barkarbystaden.

Genom att förstärka och skapa nya biotoper och förtydliga platsens historia kan värden för natur och rekreation öka. Idag finns ett antal besöksmål som utgörs av kulturhistoriska platser såväl som naturmil- jöer. Dessa är otydliga och ofta svåra att nå. Genom att tillgängliggöra dessa befindiga besöksmål och skapa nya aktivitets-noder går det att attrahera många olika besöksgrupper och användare.

(33)