Contortatallen i Sverige
• Regeringsuppdrag 2009 (Utländska trädarter)
Bland annat:
• Översyn av lagstiftningen
• Utvärdera gränsen för användning av contortatall
• Se över möjligheterna att utvidga
contortaområdet – törskateproblemen anges
• Föreslå författningsändringar
• Konsekvenser för kultur- & naturmiljövärden,
rennäring & skogens sociala värden beaktas
Contortatallen i Sverige
Contortatallens utbredning i Canada
Pinus contorta (Loud.) var. contorta
Pinus contorta (Loud.) var. latifolia
1963 års proveniensprover
Bildkälla:
Sveriges skogsvårdsförbunds tidskrift nr 6, 1989
Contortatallen i Sverige
Historiska begränsningsregler i skogsvårdslagen - urval
• Storskalig introduktion från 1968 – utan regler
• 1976 – mandat för SVS att begränsa andelen årshyggen
• 1980 – Sydgränsen + anmälningsplikt
• 1982 – Uttalande om högsta årsareal: 35000 ha
• 1987 - Tillfällig höglägesgräns i N Sverige
• 1991 – Totalförbud i området för Fjällnära skog
• 1993 – Nuvarande höglägesgräns införs, uttalande
om högsta årsareal: 14000 ha
Contortatallen i Sverige
Contortatallens utbredning i Sverige
Översiktlig bild av koncentrationer i olika delar av landet
Bildkälla:
Riksskogstaxeringen, 2003-2007
Skogsmarksareal* och areal contortadominerad skog
Område Ägargrupp
län 1000 ha 1000 ha %
Norrbotten Alla 3 601 100 2,8%
Västerbotten Alla 3 112 100 3,2%
Jämtland Alla 2 644 145 5,5%
Västernorrland Alla 1 716 85 5,0%
Gävleborg Alla 1 523 30 2,0%
Dalarna Alla 1 861 20 1,1%
Värmland Alla 1 320 19 1,4%
Örebro Alla 585 1 0,2%
N Norrland Alla 6 714 200 3,0%
S Norrland Alla 5 883 260 4,4%
Svealand Alla 5 177 40 0,8%
Hela landet Alla 22 725 500 2,2%
*) Exkl. nationalparker och naturreservat skyddade mot skogsbruk
**) Areal enligt Riksskogstaxeringen och Skogsstyrelsen (avrundad) Skogs‐
marks‐
areal*)
Areal contorta‐
skog**)
Andel contorta‐
skog
Contortatallen i Sverige
Contortaförbudsområdet i Norra Sverige
• Ovan gränsen för fjällnära skog (från 1991)
• I ”kärva lägen” (från 1987/1993)
Bildkälla:
Skogsstyrelsen 2009
Contortatallen i Sverige
Altitud-/latitudbegränsningsregeln 1993 Föreskrift i SKSFS 1993:2
Förbudsområdet nedom fjällnäragränsen omfattar:
- c:a 1,3 milj ha prod.skogsmark, varav - c:a 60 000 ha contortaskog
Contortatallen i Sverige
Contortaförbudsområdet i Norra Sverige
• I ”kärva lägen” (från 1987/1993) och
• Rennäringens året-runt-marker
Bildkälla:
Skogsstyrelsen 2009
Contortatallen i Sverige
Möjligheter
• Kan vara ett bra sätt att öka skogsproduktionen prop. 2007/08:108
• Hög produktion, 30 - 40 % högre än tall
• Hög överlevnad, + 5 -15 % bättre än tall
• = > Företagsekonomiskt lönsamt
• Lägre viltbegärlighet & högre vilttålighet än tall
• Hög motståndskraft mot törskatesvamp
Contortatallen i Sverige
Risker – olika faktorer som behandlas
Contortatallen Lagregler
Förslag - Urval
• Anmälningsplikten behålls
• Utökas Även naturvårds- och kulturmiljövårds- synpunkt (Nu: skogsvårdssynpunkt)
• Behålls Lag, tidigare i förordning
• Upphävs Gäller idag endast contortatall
• Utökas Alla Frä.Trsl. - inte bara contortatall
• Upphävs
• Upphävs
• Införs Delvis nygammal regel (Allm.råd)
• 9 § SvF: Formuleringen om användning ”endast i undantagsfall ” motsvarar inte regeringens uttalande
”med försiktighet och i begränsad omfattning”
15000 ha/år införs som allmänt råd
• Införs Nygammal regel Begränsningsmotiv i 7 § SvL
Totalförbudet i Fjällnära skog
Totalförbudet i S Sverige Totalförbudet < 1 km från
Nationalpark och naturreservat
Totalförbudet i ”kärva lägen”
Förbudet på marker med bättre ståndortsindex (> T24 / G24)
”Varningsflagg” på finjordsrika jordar & t ex i kärva lägen
Högsta årliga areal
Begränsning per brukningsenhet
Contortatallen i Sverige
Oklarheter & bedömningar Urval
• Inte samsyn mellan Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket
• Placeringen i lagstiftningen kan ha betydelse för rätten till ersättning om användning inte tillåts.
• Dagens förbudsregler i 7 § SvL (motiverade ”från skogsvårdssynpunkt”) medger inte rätt till ersättning
• Pågående markanvändning får inte försvåras
• Bör inte läggas i 7 § - hänsynen till rennäringen bör i den aktuella tillämpningen anses vara privaträttslig fråga – inte ett allmänt intresse
• Riskbedömningarna baseras på kort tids erfarenhet vetenskapliga modeller och bedömningar.
I kärva lägen får man räkna med högre risk för påfrestningar.
• Regelverket hanterar enskilda objekt. Intensivare skötsel i stor skala kan ge långsiktigt negativa konsekvenser för t ex lavbete.
Begreppet
invasiv
artRegler om hänsyn till naturvård, kulturmiljövård och rennäring 7 § Skogsodlingsmaterial
30 § Hänsyn Natur- o kulturmiljö 31 § Hänsyn Rennäringen
Kunskapsläget
Rennäringen
Contortatallen i Sverige
Skadeinventering i kärva lägen
• SLU 1987 - 91
• 110 slumpvis utvalda objekt
• Praktiskt anlagda contortabestånd
• Planterade 1974 - 1981
Bildkälla:
SLU, Institutionen för skogsskötsel 1992.
