Studiestöd 2002/03
Beviljning av studiestöd
Financial aid for students 2002/03
Approval of financial aid for students
Kerstin Sellén Johansson, CSN, tel. 060-14 63 88, kerstin.sellen-johansson@csn.se
Statistiken har producerats av CSN, som ansvarar för officiell statistik inom området.
Serie UF – Utbildning och forskning. Utkom den 1 december 2003.
Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken.
Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.
Studiestöd 2002/03
Beviljning av studiestöd Financial aid for students 2002/03 Approval of financial aid for students
I korta drag
Antalet studiestödstagare i högskoleutbildning ökar medan vuxenutbildningen minskar
Det totala antalet studiestödstagare var i stort sett oförändrat läsåret 2002/03 jämfört med läsåret innan. Inom de olika utbildningsformerna har det dock skett förändringar. Antalet studiestödstagare inom högskolesektorn har ökat med fem procent jämfört med det föregående läsåret och inom ungdomsutbildningen med tre procent. Inom vuxenutbildningen har däremot antalet stödtagare minskat med 15 procent.
Lånebenägenheten fortsätter att sjunka
Antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag uppgick till 77,5 procent under läsåret 2002/03. Motsvarande siffra läsåret 2001/02 var 78,6 procent och läsåret 2000/01 uppgick lånebenä- genheten till 82,5 procent. Den minskade lånebenägenheten kan vara en effekt av de regelförändringar, bland annat i form av skärpta återbetalningskrav, som genomfördes vid studiestödsreformen den 1 juli 2001.
Intresset måttligt för det nya rekryteringsbidraget Det nya rekryteringsbidraget som infördes den 1 januari 2003 har utbetalats till ca 10 100 studerande under vårterminen 2003. Av dessa hade 40 procent på- börjat sina studier med särskilt utbildningsbidrag under år 2002. Det relativt låga intresset för studiestödet kan till viss del förklaras med att många kommu- ner inte hann komma igång på allvar med rekryteringsarbetet inför
terminsstarten.
Storbritannien fortsätter att locka utlandsstuderande Antalet studerande som valt att studera i USA har minskat kraftigt.
Storbritannien är numera det enskilda land som tar emot flest svenska stude- rande med studiemedel för utlandsstudier.
Innehåll Sida
Statistiken med kommentarer 5
Översiktlig statistik 5
Det totala antalet studiestödstagare är oförändrat
Antalet studerande i vuxenutbildning minskar 5
Utbetalda belopp i studiestöd läsåret 2002/03 6
Studiemedel 7
Andelen låntagare minskar 7
Ökning av antalet studerande med studiemedel på deltid 7
De studerandes ålder 8
Studerande med studiemedel för utlandsstudier 8
Rekryteringsbidrag 8
Måttligt intresse för rekryteringsbidraget 9
Hög andel kvinnor på grundskolenivå har det lägre bidraget 9
Vuxenstudiestöden 9
Det sista läsåret med vuxenstudiestöden 9
Tabeller 11
Tabellförteckning 11
Teckenförklaring 14
Tabeller 15
Fakta om statistiken 89
Beskrivning av studiestödsformerna 89
Inledning 89
Studiehjälp 89
Studiemedel 89
Rekryteringsbidrag 90
Vuxenstudiestöd 90
Utländska medborgare 90
Utlandsstudier 90
Sjukförsäkring för studerande 90
Detta omfattar statistiken 90
Objekt och population 90
Statistiska mått 90
Redovisningsgrupper 93
Referenstider 93
Definitioner och förklaringar 93
Så görs statistiken 95
Statistikens tillförlitlighet 95
Osäkerhetskällor 95
Svarsbortfall 96
Bearbetning 96
Bra att veta 96
Jämförbarhet över tiden 96
Premiärmaterial 98
Annan statistik 98
In English 99
Summary 99
Increase in student aid recipients in higher education while
adult education is decreasing 99
The interest for student loans continues to decrease 99 The interest for adult educational recruitment grant is moderate 99 United Kingdom continues to attract students abroad 99 Description of different forms of financial aid for students 100
Introduction 100
Study allowance 100
Financial student aid 100
Adult education recruitment grant 101
Adult student aid 101
Foreign nationals 103
Studies abroad 103
Health insurance 103
List of tables 105
List of terms 110
Statistiken med kommentarer
Översiktlig statistik
Det totala antalet studiestödstagare är oförändrat
Det totala antalet studiestödstagare var i stort sett oförändrat läsåret 2002/03 jämfört med läsåret 2001/02. Inom de olika utbildningsområdena sker dock förändringar. Inom ungdomsutbildning och högskoleutbildning ökar studeran- deantalet medan det fortsätter att minska inom vuxenutbildningen. Antalet
gymnasiestuderande under 20 år ökade med tre procent och antalet studistödstagare inom högskoleutbildning ökade med fem procent. Antalet stödtagare inom
vuxenutbildningen minskade med ca 15 procent.
Antal med studiestöd inom olika utbildningsområden1 2002/03
Det ökade antalet studerande inom ungdomsutbildningen beror på att årskullarna 16 – 20 år har ökat. En förklaring till ökningen inom högskolan är att den omflyttning av utbildningskapacitet mellan utbildningar och högskolor som genomfördes inför och under år 2002 har givit resultat. Det har dessutom skett en utökning av antalet högskoleplatser under flera år.
Antalet studerande i vuxenutbildning minskar
Antalet vuxenstuderande med studiestöd på grundskole- och gymnasienivå har minskat stadigt under de senaste fyra läsåren och är nu lägre än det var 1996/97, läsåret innan Kunskapslyftet startade. Det finns flera orsaker till minskningen. En bidragande orsak är att reglerna för det särskilda utbildningsbidraget ändrades läsåret 1999/2000 så att man bara kunde få studiestödet i ett år i stället för två.
Läget på arbetsmarknaden har förbättrats under perioden vilket bidragit till att intresset för vuxenstudier avtagit. Kunskapslyftet innebar en unik möjlighet för vuxna som var intresserade av att komplettera sin utbildning på grundskole- och gymnasienivå att göra detta. Det behov av utbildning som fanns i dessa
befolkningsgrupper har nu förmodligen i stor utsträckning tillgodosetts.
Diagrammet nedan visar utvecklingen av antalet studiestödstagare inom vux- enutbildningen de senaste sex läsåren fördelad på olika skolformer.
1 Inom högskoleutbildning medräknas här även övriga eftergymnasiala utbildningar samt basåret vid högskola och universitet. I vuxenutbildning ingår studerande över 20 år som studerat på grund- och gymnasienivå med studiemedel, vuxenstudiestöd och rekryteringsbidrag. Antalet är bruttoantal vilket innebär att studerande som har läst med flera studiestöd eller inom flera utbildningsformer under läsåret har dubbelräknats.
0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000
2000/01 2001/02 2002/03
Ungdomsutb.
Högskoleutb.
Vuxenutb.
Antal vuxenstuderande med studiestöd 1996/97 – 2002/03
Antalet studerande med studiestöd minskar inom samtliga skolformer men mest inom den kommunala vuxenutbildningen. Det beror på att Kunskapslyftets utbildningsplatser ingår i skolformen kommunal vuxenutbildning i CSN:s studiestödsstatistik.
Utbetalda belopp i studiestöd läsåret 2002/03
Under läsåret 2002/03 betalade CSN ut totalt ca 24 mdkr i studiestöd vilket var en minskning med ca 1 mdkr jämfört med läsåret 2001/02. Av det utbetalda beloppet var ca 12,3 mdkr studiebidrag och 11,7 mdkr studielån. Studielånens andel av det totala beloppet har ökat. Under de två föregående läsåren uppgick lånen till 46 procent medan de under läsåret 2002/03 ökade till 49 procent av det totala
beloppet. Ökningen beror till största delen på att det särskilda utbildningsbidraget, som till sin helhet bestod av bidrag, upphörde 2002.
Bidrag och lån för samtliga studiestödsformer, mnkr, 2002/03
Studiehjälp utbetalades med ca 3 mdkr i bidrag, studiemedel (inkl. studiemedel för utlandsstuderande) utbetalades med ca 8 mdkr i studiebidrag och 11,7 mdkr i lån och i vuxenstudiestöden utbetalades 1 mdkr i studiebidrag och 51,6 mnkr i studielån. I rekryteringsbidrag slutligen, som bara funnits ett halvt läsår, utbe- talades 352,6 mnkr i studiebidrag.
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000
Mnkr
Studiehjälp Studiemedel Rekryteringsbidrag Vuxenstudiestöd
Bidrag Lån
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000
199 6/97
1997/98 1998
/99 1999/2000
2000/01 2001
/02 2002/03
Komvux Folkhögskola Gymnasieskola
Studiemedel
Andelen låntagare minskar
Under läsåret 2002/03 fick cirka 369 200 studerande studiemedel för studier i Sverige. Siffran anger antal studerande som fått studiemedel under hela eller någon del av läsåret. Av dessa hade ca 286 100 studielån medan 83 100 endast utnyttjade bidragsdelen. Knappt 14 700 personer hade dessutom merkostnadslån och 24 000 personer tilläggslån.
Jämfört med föregående läsår har det totala antalet studerande med studiemedel i Sverige ökat med knappt 4 procent. Ökningen återfinns helt på eftergymnasial nivå medan antalet studerande med studiemedel på grundskolenivå minskat något.
Cirka 38 900 studerande erhöll studiemedel med det högre bidraget. Merparten av dessa läste på grundskole- eller gymnasienivå. Det högre bidraget på efter- gymnasial nivå lämnas enbart för yrkesteknisk högskoleutbildning och special- pedagogutbildning. Cirka 1 400 studerande på eftergymnasial nivå fick det högre bidraget.
Antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag uppgick till 77,5 procent under läsåret 2002/03, motsvarande siffra föregående läsår var 78,6 procent. Den minskade lånebenägenheten kan vara en effekt av de regelförändringar, bland annat i form av skärpta återbetalningskrav, som genomfördes vid studiestödsreformen den 1 juli 2001.
Lånebenägenheten var betydligt högre bland studerande på eftergymnasial nivå än för studerande på grundskole- och gymnasienivå. Bland studerande med det högre bidraget är lånebenägenheten mindre. När lånedelen endast är 18 procent av totalbeloppet är det fler som inte ansöker om lån.
När det gäller studiestödstagare som sökt och beviljats tilläggslån så har andelen ökat jämfört med föregående läsår.
Antal studerande med studiemedel i Sverige fördelade efter utbildningsnivå och bidragsnivå, läsåret 2002/03
Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå
Generellt bidrag 8 647 59 472 278 035
Varav låntagare 4 470 41 059 228 269
Högre bidraget 9 854 32 494 1 399
Varav låntagare 3 763 20 548 759
Studiemedel utbetalades med ca 7,6 mdkr i form av bidrag och 10,2 mdkr i form av lån för studier i Sverige under läsåret 2002/03. Av utbetalda lån utgjordes ca 190 mnkr av merkostnadslån och 305 mnkr av tilläggslån.
Ökning av andelen studerande med studiemedel på deltid
Jämfört med föregående läsår så har andelen deltidsstuderande med studiemedel ökat något. Läsåret 2002/03 var det 9,8 procent av studiemedelstagarna som var deltidsstuderande. Motsvarande siffra föregående läsår var 9,3 procent.
Andelen deltidsstuderande skiljer sig mycket mellan olika utbildningsnivåer.
Ungefär 5 procent av de som fick studiemedel på eftergymnasial nivå var deltids- studerande medan motsvarande siffra på grundskole- och gymnasienivå var ca 20 procent.
Bland de som enbart utnyttjade bidragsdelen var andelen deltidsstuderande 19 procent. I denna grupp återfinns både de som medvetet avstått från att låna och de som ej varit berättigade att låna, t.ex. p.g.a. för hög inkomst eller ålder.
Andelen deltidsstuderande är högre för kvinnor. Av de kvinnor som fick studi- emedel under läsåret 2002/03 var det nästan 11 procent som studerade på deltid, motsvarande siffra för männen var cirka 8 procent.
De studerandes ålder
Nästan hälften av alla studerande med studiemedel befann sig i åldersintervallet 20-24 år, läsåret 2002/03. Studerande med studiemedel på grundskolenivå har den högsta andelen äldre studerande. Andelen som var 30 år eller äldre uppgick till 57 procent på grundskolenivå, motsvarande siffror på gymnasienivå och eftergymna- sial nivå var 32 respektive 23 procent. På grundskole- och gymnasienivå har an- delen studiemedelstagare 30 år eller äldre ökat jämfört med föregående läsår.
Studerande med studiemedel för utlandsstudier
Under läsåret 2002/03 fick ca 27 700 personer studiemedel för studier utomlands, vilket är en ökning med cirka 2 procent från föregående läsår. Av studiemedels- tagarna utomlands hade ca 24 400 studielån medan 3 300 endast utnyttjade bi- dragsdelen. Antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag är således hög bland de utlandsstuderande. Lånebenägenheten var 88 procent.
Utöver grundlån är det dessutom många utlandsstuderande som tar merkostnadslån för extra kostnader i samband med studierna, främst undervisningsavgifter,
försäkringar och resor. Läsåret 2002/03 fick ca 16 600 studerande merkostnadslån för studier utomlands, vilket är en minskning jämfört med föregående läsår.
Nästan samtliga studerande med studiemedel utomlands läser på eftergymnasial nivå. Cirka 22 300 studerande söker sig på egen hand till ett universitet eller en högskola utomlands, så kallade free-movers, varav cirka 6 900 läser språkkurser.
Därtill kommer 5 400 som reser ut inom ramen för ett utbytesprogram.
De flesta studerande med studiemedel utomlands befann sig i Europa, främst Storbritannien, Spanien och Frankrike. Jämfört med föregående läsår så minskade antalet stödtagare i Nordamerika medan antalet ökade i övriga världsdelar. Antalet stödtagare som valt att åka till USA har minskat kraftigt. Storbritannien är numera det enskilda land som tar emot flest studerande med studiemedel utomlands.
I jämförelse med studerande i Sverige så har de utlandsstuderande låg ålder.
Ungefär 93 procent av de utlandsstuderande med studiemedel på eftergymnasial nivå var under 30 år, medan motsvarande siffra för studerande i Sverige endast var 78 procent.
Rekryteringsbidrag
Ett nytt rekryteringsstöd för vuxna infördes den 1 januari 2003. Rekryterings- bidraget är i likhet med det särskilda utbildningsbidraget till sin helhet ett studie- bidrag men det vänder sig till en betydligt smalare målgrupp. Det innebär att för att kunna beviljas rekryteringsbidrag får den studerande inte ha studerat med
studiestöd under de senaste fem åren närmast före studierna med rekryteringsbi- drag. Ett undantag från denna regel gäller under år 2003 för de som påbörjade sina studier med särskilt utbildningsbidrag under år 2002.
Måttligt intresse för det nya rekryteringsbidraget
Under vårterminen 2003 har rekryteringsstödet betalats ut till ca 10 100 studerande.
Av dessa hade omkring 4 000 påbörjat sina studier med särskilt utbildningsbidrag under 2002. Anslagna medel skulle uppskattningsvis ha räckt till ca 14 800
studerande under första halvåret 2003. Det relativt låga antalet nya studerande som rekryterats till studier av rekryteringsstödet kan till viss del förklaras av att alla kommuner inte hann komma igång ordentligt med rekryteringsarbetet inför studiestarten. Av de drygt 10 900 personer som sökte rekryteringsbidrag fick 12 procent avslag på sin ansökan. Den vanligaste anledningen till avslag var att den sökande hade läst med något annat studiestöd under de senaste fem åren och därnäst att man inte tillhörde bidragets målgrupp. Dessa båda avslagsgrunder utgjorde 59 respektive 20 procent av det totala antalet avslag på ansökningar om rekryteringsbidrag.
Av de ca 10 100 studerande som fick rekryteringsbidrag under vårterminen 2003 tillhörde 81 procent kategorin arbetslösa, 16 procent riskerade bli arbetslösa och 3 procent fick bidraget på grund av funktionshinder. Majoriteten av de studerande, 70 procent, var kvinnor. Nära hälften av stödtagarna var i åldern 30 - 39 år och 35 procent var 40 år eller äldre. De flesta, 87 procent, studerade på heltid. Endast en procent utnyttjade möjligheten att studera med 20 procents studietakt. Av de som fick bidraget studerade 72 procent på gymnasienivå.
Hög andel kvinnor på grundskolenivå har det lägre bidraget
Rekryteringsbidraget har två bidragsnivåer. För att få det högre bidraget ska den studerande ha haft en inkomst på minst 160 190 kr under de tolv senaste måna- derna före studierna (beräknad med 2003 års prisbasbelopp). Under vårterminen fick 55 procent av alla studerande med rekryteringsbidrag det högre bidraget. Det finns dock stora skillnader mellan könen och mellan utbildningsnivåerna. Cirka 61 procent av männen hade det högre bidraget och 52 procent av kvinnorna. En jämförelse mellan de olika utbildningsnivåerna visar att bland dem som studerade på gymnasienivå var det 62 procent som fick det högre bidraget medan det bland de som studerade på grundskolenivå endast var 36 procent som hade rätt till det högre bidraget. Bland kvinnorna som studerade på grundskolenivå var det endast 33 procent som fick det högre bidraget. Enligt Skolverkets statistik över studerande vid komvux är övervägande delen av dem som studerar på grundläggande nivå födda utomlands. Resultatet speglar rådande inkomstfördelning som i stor utsträckning bestäms av utbildningsbakgrund, kön och födelseland.
Vuxenstudiestöden
Det sista läsåret med vuxenstudiestöden
Läsåret 2002/03 var det sista läsåret som de gamla vuxenstudiestöden kunde lämnas. Under läsåret 2002/03 fick totalt ca 22 100 personer vuxenstudiestöd under någon del av läsåret, då är de som har haft flera vuxenstudiestöd under läsåret, exempelvis UBS och SVUXA, endast räknade en gång. Av de studerande med vuxenstudiestöd var ca 16 300 kvinnor och ca 5 800 män. Cirka 13 procent hade studiestöd för studier på grundskolenivå, ca 84 procent för studier på gymnasienivå och ca 3 procent fick vuxenstudiestöd för eftergymnasiala studier. Av de
studerande med vuxenstudiestöd befann sig 46 procent i åldern 30-39 år och 7 procent var över 50 år.
I följande tabell redovisas hur antalet studiestödstagare fördelade sig över de olika vuxenstudiestödsformerna.
Antal studerande med vuxenstudiestöd läsåret 2002/03
Stödform Män % Kvinnor % Totalt
SVUX 526 23 1 792 77 2 318
SVUXA 527 27 1 401 73 1 928
UBS 4 666 26 13 012 74 17 678
Lärar-SVUX 11 6 165 94 176
NT-SVUX 142 37 244 63 386
Summa1) 5 872 26 16 614 74 22 486
1) När antalet studerande med olika studiestöd summeras blir de som har haft flera studiestöd under läsåret dubbelräknade. Nettoräknat antal med vuxenstudiestöd läsåret 2002/03 är 22 100.
Under läsåret 2002/03 var det endast särskilt utbildningsbidrag (UBS) av vux- enstudiestöden som kunde beviljas till nya sökande och då endast för studier under höstterminen 2002. UBS och NT-SVUX upphörde nämligen den 1 januari 2003.
SVUX, SVUXA och Lärar-SVUX upphörde den 1 juli 2003. Dessa stöd har under de två senaste läsåren endast kunnat beviljas, enligt särskilda övergångsregler, till studerande som påbörjade sina studier med något av dem före den 1 juli 2001.
Tabeller
Tabellförteckning
Översiktlig statistik
1.1 Totalt utbetalade belopp fördelade efter studiestödsform 1.2 Antal studerande i gymnasial utbildning som fått studiestöd 1.3 Antal registrerade studerande i högskoleutbildning och antal
studiemedelstagare, fördelade efter studieinriktning, kön, ålder och studiemedel, 2002/2003
Studiehjälp 2.1 Belopp per månad
2.2 Utbetalda belopp i studiehjälp fördelade efter bidragsform och kön 2.3 Antal studerande som fått studiehjälp fördelade efter bidragsform och kön 2.4 Antal studerande som fått studiehjälp fördelade efter skolform,
bidragsform och kön
2.5 Antal studerande som fått inackorderingstillägg fördelade efter avståndsklass, skolform och kön
2.6 Antal studerande som fått extra tillägg fördelade efter storleken på det ekonomiska underlaget, skolform och kön
2.7 Antal studerande som fått avslag fördelade efter bidragsform, skolform och kön
Studiemedel
3.1a Prisbasbelopp samt maximalt studiemedelsbelopp, generellt bidrag (34,5 %) 3.1b Prisbasbelopp samt maximalt studiemedelsbelopp, det högre bidraget (82 %) 3.2 Antal studerande som fått studiemedel samt utbetalda belopp fördelade
efter kön, bidragsnivå och typ av belopp
3.3a Antal studerande som fått studiemedel fördelade efter kön, typ av belopp, skolform och utbildningens nivå
3.3b Antal studerande som fått generellt bidrag fördelade efter kön, typ av belopp, skolform och utbildningens nivå
3.3c Antal studerande som fått det högre bidraget fördelade efter kön, typ av belopp, skolform och utbildningens nivå
3.4a Antal studerande som fått studiemedel samt studerande med enbart studiebidrag fördelade efter studietakt, kön och utbildningens nivå 3.4b Antal studerande som fått generellt bidrag samt studerande med enbart
studiebidrag fördelade efter studietakt, kön och utbildningens nivå 3.4c Antal studerande som fått det högre bidraget samt studerande med enbart
studiebidrag fördelade efter studietakt, kön och utbildningens nivå
3.5a Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel fördelade efter kön, utbildningens nivå och skolform
3.5b Andel studerande per åldersgrupp som fått generellt bidrag fördelade efter kön, utbildningens nivå och skolform
3.5c Andel studerande per åldersgrupp som fått det högre bidraget fördelade efter kön, utbildningens nivå och skolform
3.6a Antal studerande som fått reducerade studiemedel på grund av inkomst fördelade efter utbildningens nivå, studietakt och kön
3.6b Antal studerande med generellt bidrag som fått reducerade studiemedel fördelade efter utbildningens nivå studietakt och kön
3.6c Antal studerande med det högre bidraget som fått reducerade studiemedel fördelade efter utbildningens nivå, studietakt och kön
3.7 Antal avslag fördelade efter kön, utbildningens nivå, skolform och avslagsgrund
3.8a Antal studerande som har fått studiemedel för studier på grundskole- och gymnasienivå fördelade efter kön och län
3.8b Antal studerande som har fått generellt bidrag för studier på grundskole- och gymnasienivå fördelade efter kön och län
3.8c Antal studerande som fått det högre bidraget för studier på grundskole- och gymnasienivå fördelade efter kön och län
Rekryteringsbidrag
4.1 Prisbasbelopp samt maximalt belopp i rekryteringsbidrag för en studieperiod om 20 veckor med generellt bidrag
4.1b Prisbasbelopp samt maximalt belopp i rekryteringsbidrag för en studieperiod om 20 veckor med det högre bidrag
4.2a Antal studerande som fått rekryteringsbidrag samt utbetalda belopp fördelade efter målgrupp, kön och bidragsnivå, vårterminen 2003
4.2b Utbetalda belopp i rekryteringsbidrag fördelade efter kön och bidragsnivå, vårterminen 2003, mnkr
4.3 Antal studerande som fått rekryteringsbidrag fördelade efter bidragsnivå, kön, utbildningens nivå och skolform, vårterminen 2003
4.4 Antal studerande som har fått rekryteringsbidrag fördelade efter utbildningens nivå, skolform, kön och studietakt, vårterminen 2003 4.5a Antal studerande som fått rekryteringsbidrag fördelade efter ålder och kön,
vårterminen 2003
4.5b Andel studerande per åldersgrupp som fått rekryteringsbidrag fördelade efter utbildningens nivå, skolform och kön, vårterminen 2003, procent 4.6 Antal studerande som har fått reducerat rekryteringsbidrag på grund
av inkomst fördelade efter utbildningens nivå, kön och studietakt, vårterminen 2003
4.7 Antal personer som sökt rekryteringsbidrag och antal som fått avslag fördelade efter utbildningens nivå och kön, vårterminen 2003 4.8 Antal studerande som har fått rekryteringsbidrag fördelade efter
utbildningens nivå, kön, region och län1), vårterminen 2003
Särskilt vuxenstudiestöd
5.1 Högsta och lägsta belopp i särskilt vuxenstudiestöd 5.2 Utbetalt belopp i särskilt vuxenstudiestöd
5.3 Antal ansökningar om särskilt vuxenstudiestöd fördelade efter kön och utbildningens nivå
5.4 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd, inkl studerande på YTH, fördelade efter skolform och utbildningens nivå samt bidrag och lån
5.5 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd fördelade efter kön, bidrag och lån
5.6 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd fördelade efter kön, ålder och utbildningens nivå
5.7 Antal studerande som fått vuxenstudiebidrag fördelade efter kön och dag- penningbelopp
Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
6.1 Högsta och lägsta belopp i särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa 6.2 Utbetalt belopp i särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
6.3 Antal ansökningar om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa fördelade efter kön och utbildningens nivå
6.4 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa fördelade efter skolform och utbildningens nivå samt bidrag och lån
6.5 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa fördelade efter kön, bidrag och lån
6.6 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa fördelade efter kön, ålder och utbildningens nivå
6.7 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd fördelade efter kön och dagpenningbelopp
Särskilt utbildningsbidrag
7.1 Högsta och lägsta belopp i särskilt utbildningsbidrag 7.2 Utbetalt belopp i särskilt utbildningsbidrag
7.3 Antal ansökningar om särskilt utbildningsbidrag fördelade efter kön, utbildningens nivå samt arbetslösa respektive arbetstagare
7.4 Antal studerande som fått särskilt utbildningsbidrag, fördelade efter skolform och utbildningens nivå
7.5 Antal arbetslösa/arbetstagare som fått särskilt utbildningsbidrag fördelade efter kön och utbetalt bidrag
7.6 Antal studerande som fått särskilt utbildningsbidrag fördelade efter kön, tidigare utbildning
7.7 Antal arbetslösa/arbetstagare fördelade efter kön och ålder
7.8 Antal studerande som fått särskilt utbildningsbidrag fördelade efter kön, ålder och utbildningens nivå
7.9 Antal studerande som fått särskilt utbildningsbidrag fördelade kön och efter dagpenningbelopp
Lärar-SVUX
8.1 Högsta och lägsta belopp i Lärar-SVUX 8.2 Utbetalt belopp i Lärar-SVUX
8.3 Antal studerande som fått Lärar-SVUX, fördelade efter kön, bidrag och lån 8.4 Antal studerande som fått Lärar-SVUX, fördelade efter kön och ålder 8.5 Antal personer som fått vuxenstudiebidrag fördelade efter kön och dag-
penningbelopp
NT-SVUX
9.1 Högsta och lägsta belopp i NT-SVUX 9.2 Utbetalat belopp i NT-SVUX
9.3 Antal studerande som fått NT-SVUX fördelade efter kön, bidrag och lån
9.4 Antal studerande som fått NT-SVUX fördelade efter kön och ålder 9.5 Antal personer som fått vuxenstudiebidrag fördelade efter kön och
dagpenningbeloppsklasser
Utländska medborgare
10.1 Antal personer som beviljats principiell rätt till svenskt studiestöd fördelade efter ålder och kön
10.2 Antal personer som fått beslut om principiell rätt till svenskt studiestöd för nordiska medborgare fördelade efter kön, medborgarskapsland och beslut 10.3 Antal beslut om principiell rätt till svenskt studiestöd fördelade efter
hemvärldsdel
10.4 Antal beslut om principiell rätt till svenskt studiestöd enligt EG-rätten fördelade efter kön och beslutsgrund
Studerande utomlands
11.1 Antal studerande som fått studiemedel fördelade efter utbildningens nivå och världsdel/ land
11.2 Antal studerande som fått studiemedel fördelade efter kön, ålder och utbildningens nivå
11.3 Antal studerande på eftergymnasial nivå som fått studiemedel för studier utomlands fördelade på kön, världsdel, och typ av utlandsstudier
11.4 Antal studerande som fått studiemedel för studier utomlands fördelade efter kön, utbildningens nivå, bidrag, typ av lån och utbetalt belopp
Sjukförsäkring för studerande
12.1 Antal studerande med studiestöd som varit sjukanmälda och fått skuldreducering
Teckenförklaring Explanation of symbols
- Noll Zero
0
0,0 Mindre än 0,5
Mindre än 0,05 Less than 0.5
Less than 0.05 .. Uppgift inte tillgänglig eller för
osäker för att anges
Data not available
. Uppgift kan inte förekomma Not applicable
* Preliminär uppgift Provisional figure
Studiestödsform
Bidrag Studielån Totalt Bidrag Studielån Totalt Bidrag Studielån Totalt
Studiehjälp 2 341,9 - 2 341,9 2 604,6 - 2 604,6 2 672,7 - 2 672,7
Studiemedel2) 5 125,0 11 762,0 16 887,0 6 147,6 11 335,1 17 482,7 7 874,3 11 522,9 19 397,2 Vuxenstudiestöd3) 6 377,7 620,1 6 997,8 4 895,4 499,4 5 394,8 2 618,8 155,7 2 774,5
Övriga4) 31,3 - 31,3 31,0 - 31,0 31,0 - 31,0
Totalt 13 875,9 12 382,1 26 258,0 13 678,6 11 834,5 25 513,1 13 196,8 11 678,6 24 875,4
1) På grund av tidigarelagd publicering av undersökningen redovisas här samma uppgifter som i "Studiestöd 2001/02".
2) Den l juli 2001 höjdes bidragsnivån från 27,8 till 34,5 procent av totalbeloppet. Dessutom infördes ett nytt prioriterat studiemedel där bidragsdelen utgör 82 procent av bidragsbeloppet.
3) Särskilt vuxenstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, särskilt vuxenstudiestöd vid vissa lärarutbildningar, särskilt vuxenstudiestöd vid naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, särskilt utbildningsbidrag samt korttidsstudiestöd (t.o.m. 30 juni 2001).
4) Timersättning vid särvux (t.o.m. 30 juni 2001), vissa kurser i teckenspråk, bidrag till döva och hörselskadade elever vid riksgymnasiet i Örebro samt bidrag till rörelsehindrade elever i särskilt Rh-anpassad utbildning.
Total Expenditure on Student Aid by Type of Aid on Calendar Year, SEK Million
1 Översiktlig statistik
Tabell 1.1 Totalt bokförda utbetalda belopp i studiestöd fördelat efter studiestödsform per kalenderår1), mnkr
2001 2002
2000
Survey Statistics
Skolform Studiehjälp Studiemedel Rekryterings- bidrag2)
Vuxen- studiestöd3)
Totalt
Gymnasieskola m m4)
Studerande under 20 år 320 100 400 - - 320 500
Kvinnor 155 100 200 - - 155 300
Män 165 000 200 - - 165 200
Studerande 20 år och äldre - 8 600 - - 8 600
Kvinnor - 3 900 - - 3 900
Män - 4 700 - - 4 700
Folkhögskola
Studerande under 20 år 2 800 - - - 2 800
Kvinnor 1 800 - - - 1 800
Män 1 000 - - - 1 000
Studerande 20 år och äldre - 14 400 600 2 100 17 100
Kvinnor - 9 300 400 1 600 11 300
Män - 5 100 200 500 5 800
Kommunal och statlig vuxenutbildning
Studerande under 20 år 3 900 - - - 3 900
Kvinnor 2 200 - - - 2 200
Män 1 700 - - - 1 700
Studerande 20 år och äldre - 72 500 9 400 19 400 101 300
Kvinnor - 48 800 6 600 14 400 69 800
Män - 23 700 2 800 5 000 31 500
Samtliga skolformer
Studerande under 20 år 326 800 400 - - 327 200
Kvinnor 159 100 200 - - 159 300
Män 167 700 200 - - 167 900
Studerande 20 år och äldre - 95 500 10 000 21 500 127 000
Kvinnor - 62 000 7 000 16 000 85 000
Män - 33 500 3 000 5 500 42 000
Totalt 326 800 95 900 10 000 21 500 454 200
Tabell 1.2 Antal studerande i gymnasial utbildning som fått studiestöd fördelade efter skolform och studiestödsform, 2002/031) Number of Students in Upper Secondary Education Receiving Aid.
By Type of School, Sex and Age, 2002/03
1) Antal studerande i Sverige som fått studiestöd under någon del av året. Siffrorna är avrundade.
I gymnasial utbildning medräknas även vuxna studerande i grundskolestudier.
2) Avser första halvåret 2003, rekryteringsbidraget infördes den 1 januari 2003.
3) Särskilt vuxenstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och särskilt utbildningsbidrag.
Antalet är nettoräknat mellan vuxenstudiestöden, d.v.s. att en studerande som har haft två vuxen- studiestöd under läsåret förekommer endast en gång i det redovisade antalet.
4) Inkl. vissa gymnasieutbildningar med annan huvudman än kommun eller landsting samt basåret vid högskolor och universitet.
Studieinriktning Antal Kvinnor Fakultet/område
Yrkesutbildningsprogram
Antal % - 21 % 22 - 24 % 25 - 34 % 35 - % Bidrag
Antal
% av antal studenter
Lån Antal
% av antal studenter HELA RIKET (inkl. basår) 357 459 212 468 59 65 016 18 92 350 26 125 949 35 74 144 21 261 389 73 214 473 60 HELA RIKET (exkl. basår) 354 684 211 396 60 63 636 18 91 700 26 125 360 35 73 988 21 258 982 73 212 721 60 PROGRAM MOT YRKESEXAMEN 150 104 91 194 61 30 339 20 43 973 29 49 671 33 26 121 17 134 360 90 111 590 74
Humaniora och teologi 937 555 59 152 16 238 25 311 33 236 25 782 83 666 71
Teologie kandidatexamen 937 555 59 152 16 238 25 311 33 236 25 782 83 666 71
Juridik och samhällsvetenskap 15 303 11 253 74 2 686 18 3 936 26 6 123 40 2 558 17 14 159 93 12 462 81
Juris kandidatexamen 6 731 4 091 61 1 640 24 2 184 32 2 469 37 438 7 6 106 91 5 209 77
Psykologexamen 2 094 1 513 72 143 7 384 18 1 119 53 448 21 1 856 89 1 692 81
Socionomexamen 6 499 5 668 87 910 14 1 371 21 2 544 39 1 674 26 6 218 96 5 579 86
Undervisning 44 607 34 379 77 6 785 15 11 072 25 14 930 33 11 820 26 38 984 87 32 728 73
Barn- och ungdomspedagogisk examen 2 630 2 394 91 192 7 885 34 1 100 42 453 17 2 576 98 2 232 85
Bildlärarexamen 59 47 80 1 2 7 12 30 51 21 36 55 93 54 92
Folkhögskollärarexamen 170 99 58 0 0 2 1 40 24 128 75 66 39 53 31
Grundskollärarexamen 1-7 3 746 3 283 88 132 4 1 256 34 1 439 38 919 25 3 613 96 3 015 80
Grundskollärarexamen 4-9 5 543 3 951 71 155 3 1 546 28 2 450 44 1 392 25 4 976 90 4 406 79
Gymnasielärarexamen 4 197 2 596 62 97 2 903 22 1 824 43 1 373 33 3 262 78 2 798 67
Idrottslärarexamen 172 60 35 12 7 66 38 88 51 6 3 166 97 141 82
Lärarexamen 25 351 19 612 77 6 178 24 6 180 24 7 273 29 5 720 23 22 451 89 18 770 74
Musiklärarexamen 447 237 53 14 3 192 43 229 51 12 3 424 95 389 87
Slöjdlärarexamen 65 62 95 0 0 14 22 26 40 25 38 64 98 60 92
Specialpedagogexamen 1 637 1 512 92 0 0 0 0 212 13 1 425 87 788 48 318 19
Studie- och yrkesvägledarexamen 733 634 86 11 2 61 8 268 37 393 54 674 92 598 82
Naturvetenskap 1 654 1 368 83 429 26 548 33 456 28 221 13 1 555 94 1 260 76
Apotekarexamen 1 077 822 76 299 28 446 41 283 26 49 5 1 019 95 833 77
Receptarieexamen 583 552 95 134 23 102 17 175 30 172 30 542 93 433 74
Teknik 49 322 13 342 27 14 655 30 18 867 38 13 120 27 2 680 5 45 313 92 36 346 74
Arkitektexamen 1 205 687 57 184 15 334 28 591 49 96 8 1 067 89 952 79
Brandingenjörsexamen 179 37 21 47 26 62 35 66 37 4 2 170 95 142 79
Civilingenjörsexamen 28 591 7 754 27 9 383 33 11 734 41 6 774 24 700 2 26 336 92 21 033 74
Högskoleingenjörsexamen 18 255 4 730 26 4 935 27 6 502 36 5 212 29 1 606 9 16 818 92 13 482 74
Maskinteknikerexamen 1 0 0 0 0 0 0 1 100 0 0 0 0 0 0
Number of Students in Higher Education Distributed by Specialisation, Sex, Age and Student Aid
1.3 Antal registrerade studerande i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare, Utkom den 5 maj 2004 fördelade efter studieinriktning, kön, ålder och studiemedel, 2002/03
Ålder Studiemedel
1.3 forts...
Studieinriktning Antal Kvinnor
Fakultet/område Yrkesutbildningsprogram
Antal % - 21 % 22 - 24 % 25 - 34 % 35 - % Bidrag
Antal
% av antal studenter
Lån Antal
% av antal studenter Teknik, forts...
Sjöingenjörs- och maskinteknikerexamen 283 16 6 56 20 96 34 106 37 25 9 265 94 202 71
Sjöingenjörsexamen 15 0 0 0 0 2 13 10 67 3 20 0 0 0 0
Sjökaptens- och styrmansexamen 557 27 5 80 14 173 31 233 42 71 13 487 87 403 72
Sjökaptensexamen 1 0 0 0 0 0 0 0 0 1 100 0 0 0 0
Yrkesteknisk högskoleexamen 391 119 30 3 1 24 6 183 47 181 46 316 81 254 65
Lant- och skogsbruk 1 675 1 156 69 301 18 659 39 617 37 98 6 1 571 94 1 265 76
Agronomexamen 630 474 75 114 18 274 43 223 35 19 3 593 94 479 76
Djursjukvårdarexamen 50 49 98 6 12 11 22 30 60 3 6 49 98 42 84
Hippologexamen 75 70 93 26 35 39 52 10 13 0 0 71 95 61 81
Hortonomexamen 115 88 77 21 18 42 37 37 32 15 13 109 95 91 79
Jägmästarexamen 88 25 28 45 51 27 31 15 17 1 1 82 93 69 78
Landskapsarkitektexamen 375 305 81 70 19 127 34 158 42 20 5 352 94 304 81
Landskapsingenjörsexamen 111 64 58 10 9 26 23 55 50 20 18 105 95 82 74
Lantmästarexamen 167 35 21 5 3 91 54 62 37 9 5 155 93 90 54
Skogsmästarexamen 2 0 0 0 0 0 0 1 50 1 50 1 50 1 50
Trädgårdsingenjörsexamen 63 47 75 4 6 23 37 26 41 10 16 55 87 47 75
Medicin och odontologi 7 870 4 860 62 1 282 16 2 418 31 3 122 40 1 048 13 6 642 84 5 722 73
Läkarexamen 5 668 3 251 57 965 17 1 835 32 2 524 45 344 6 5 181 91 4 472 79
Optikerexamen 170 146 86 41 24 53 31 59 35 17 10 166 98 129 76
Psykoterapeutexamen 619 476 77 0 0 0 0 33 5 586 95 2 0 0 0
Tandläkarexamen 1 038 661 64 246 24 415 40 299 29 78 8 945 91 820 79
Veterinärexamen 389 335 86 36 9 119 31 210 54 24 6 361 93 312 80
Vård och omsorg 26 563 23 077 87 3 904 15 5 624 21 9 649 36 7 386 28 23 495 88 19 444 73
Arbetsterapeutexamen 1 535 1 427 93 290 19 416 27 443 29 386 25 1 496 97 1 252 82
Audionomexamen 148 134 91 22 15 46 31 50 34 30 20 141 95 123 83
Barnmorskeexamen 366 366 100 0 0 12 3 251 69 103 28 308 84 186 51
Biomedicinsk analytikerexamen 711 590 83 221 31 191 27 188 26 111 16 661 93 537 76
Dietistexamen 333 311 93 58 17 69 21 148 44 58 17 319 96 261 78
Logopedexamen 282 265 94 52 18 70 25 92 33 68 24 258 91 215 76
Ortopedingenjörsexamen 67 46 69 18 27 29 43 14 21 6 9 53 79 38 57
Röntgensjuksköterskeexamen 269 221 82 42 16 57 21 84 31 86 32 249 93 204 76
Sjukgymnastexamen 1 856 1 415 76 405 22 514 28 686 37 251 14 1 764 95 1 493 80
Sjukhusfysikerexamen 73 35 48 19 26 23 32 23 32 8 11 66 90 59 81
Sjuksköterskeexamen 15 660 13 558 87 2 490 16 3 646 23 5 735 37 3 789 24 14 715 94 12 421 79
Social omsorgsexamen 1 958 1 768 90 175 9 346 18 682 35 755 39 1 882 96 1 716 88
Specialistsjuksköterskeexamen 2 687 2 376 88 0 0 48 2 1 060 39 1 579 59 1 021 38 485 18
Tandhygienistexamen 496 474 96 99 20 104 21 147 30 146 29 443 89 357 72
Tandteknikerexamen 183 138 75 25 14 64 35 67 37 27 15 175 96 144 79
Ålder Studiemedel
1.3 forts...
Studieinriktning Antal Kvinnor
Fakultet/område Yrkesutbildningsprogram
Antal % - 21 % 22 - 24 % 25 - 34 % 35 - % Bidrag
Antal
% av antal studenter
Lån Antal
% av antal studenter
Konstnärligt område 2 539 1 430 56 249 10 716 28 1 451 57 123 5 2 193 86 1 980 78
Konstnärlig högskoleexamen dans 61 57 93 15 25 33 54 12 20 1 2 58 95 57 93
Konstn högskoleexamen konst och design 1 361 859 63 49 4 326 24 913 67 73 5 1 246 92 1 166 86
Konstn högskoleexamen musik 732 313 43 169 23 261 36 276 38 26 4 564 77 471 64
Konstn högskoleexamen scen och medier 314 160 51 8 3 74 24 223 71 9 3 279 89 256 82
Organistexamen 74 41 55 8 11 25 34 27 36 14 19 48 65 32 43
KURSER/ÖVRIGA PROGRAM 186 697 111 846 60 33 290 18 47 019 25 64 663 35 41 725 22 123 965 66 100 704 54
Humaniora och teologi 58 303 37 151 64 13 176 23 14 098 24 18 944 32 12 085 21 40 350 69 32 693 56
Juridik och samhällsvetenskap 112 312 66 000 59 19 871 18 30 501 27 39 354 35 22 586 20 79 026 70 64 750 58
Naturvetenskap 26 356 12 727 48 5 446 21 7 928 30 9 059 34 3 923 15 19 973 76 16 428 62
Teknik 19 074 7 275 38 2 815 15 5 838 31 7 398 39 3 023 16 13 685 72 11 495 60
Medicin och odontologi 3 845 2 837 74 783 20 883 23 1 052 27 1 127 29 2 320 60 1 776 46
Vård och omsorg 6 983 6 279 90 291 4 562 8 1 970 28 4 160 60 2 158 31 1 657 24
Konstnärligt område 4 985 2 852 57 825 17 1 282 26 1 855 37 1 023 21 3 557 71 3 000 60
Övrigt område 3 149 2 278 72 714 23 860 27 1 059 34 516 16 2 327 74 1 952 62
FORSKARE 17 883 8 356 47 7 0 708 4 11 026 62 6 142 34 657 4 427 2
Humanistisk - samhällsvetenskapligt 5 313 2 842 53 1 0 97 2 2 528 48 2 687 51 189 4 130 2
Medicinskt 4 182 2 638 63 1 0 159 4 2 322 56 1 700 41 137 3 63 2
Naturvetenskapligt 2 709 1 171 43 3 0 158 6 2 116 78 432 16 119 4 81 3
Tekniskt 4 943 1 336 27 2 0 264 5 3 595 73 1 082 22 180 4 124 3
SLU 768 384 50 0 0 30 4 484 63 254 33 32 4 29 4
BASÅR Tekniskt/Naturvetenskapligt 2 775 1 072 39 1 380 50 650 23 589 21 156 6 2 407 87 1 752 63 Antal registrerade i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare
Studerande som bedriver studier på mindre än halvfart finns ej med i redovisningen fr.o.m. läsåret 2002/03.
Teknik och naturvetenskap är fr.o.m. läsåret 1997/98 särredovisat på dels området teknik, dels området naturvetenskap.
Ålder Studiemedel
Tabellen publiceras vid en senare tidpunkt än övriga tabeller i det statistiska meddelandet ”Studiestöd 2002/03”, som utkom den 1 december 2003.
Detta med anledning av att tabellen bygger på uppgifter från SCB:s högskoleregister vilka inte är tillgängliga förrän årsskiftet efter det läsår som redovisningen gäller. Tabellen är ett resultat av en sambearbetning mellan SCB och CSN.
Samtliga övernivåer är nettoräknade. Om en person finns på ”Forskare” så finns den inte på grundutbildning. Om en person finns på
”Studier mot yrkesexamen” så finns den inte på ”Studier mot generell examen”. Däremot kan en person finnas på flera fakultetsrader och en annan på flera yrkesexamina.
Antalet studiemedelstagare i CSN:s register överstiger antalet studerande med studiemedel i SCB:s register. Enligt CSN:s register har 264 291 studerande i grundläggande högskoleutbildning inklusive basår samt forskarutbildning fått studiemedel. Skillnaden beror på flera faktorer.
- Studiemedelstagare som går om en kurs finns inte med i SCB:s register.
- Studiemedelstagare i sommarkurser hänförs huvudsakligen till en hösttermin i CSN:s register medan de är registrerade på vårterminen i SCB:s register.
- I CSN:s data kan en person vara medräknad under två av kategorierna basår, grundläggande högskoleutbildning och forskare.
Ålder är räknad utifrån ålder 2002 oavsett om registreringen gäller höstterminen 2002 eller vårterminen 2003.
Läsår
2000/01 2001/02 2002/03
Läsår Summa
Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män
2000/01 2 333,4 1 136,7 1 196,7 46,1 30,2 15,9 90,7 44,9 45,8 2 470,2
2001/02 2 498,6 1 214,4 1 284,1 50,8 33,0 17,8 85,0 41,8 43,2 2 634,3
2002/03 2 858,9 1 390,1 1 468,8 57,3 35,0 22,3 89,0 43,3 45,7 3 005,3
Läsår Extra tillägg
Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män
2000/01 310 725 151 642 159 083 3 788 2 482 1 306 14 348 7 089 7 259
2001/02 317 848 154 654 163 194 4 160 2 686 1 474 13 172 6 442 6 730
2002/03 326 769 159 073 167 696 4 673 2 851 1 822 12 421 6 001 6 420
Studiebidrag Inackorderingstillägg Amount per Month, SEK
Study Allowance
Tabell 2.3 Antal studerande som fått studiehjälp fördelade efter bidragsform och kön Number of Students Receiving Study Allowance by Type of Grant and Sex
285 – 855 285 – 855 Studiebidrag
9500)
2 Studiehjälp
Tabell 2.1 Belopp per månad, kr
1) Fr.o.m. 1 januari 2001, 950 kr.
Inackorderings- tillägg 1 190 – 2 350 1 190 – 2 350 9501)
Extra tillägg
9500) 1 190 – 2 350 285 – 855
Studiebidrag Inackorderingstillägg
Tabell 2.2 Utbetalda belopp i studiehjälp fördelade efter bidragsform och kön, mnkr Total Disbursed Amount by Type of Aid and Sex, SEK Million
Extra tillägg
