Beviljning av studiestöd
Financial aid for students 2001/2002
Approval of financial aid for students
Kerstin Sellén Johansson, CSN, tel. 060-14 63 88, kerstin.sellen-johansson@csn.se
Statistiken har producerats av CSN, som ansvarar för officiell statistik inom området.
ISSN 1404-5893 Serie UF – Utbildning och forskning. Utkom den 23 juni 2003.
Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken.
Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.
Studiestöd 2001/2002
Beviljning av studiestöd Financial aid for students 2001/2002 Approval of financial aid for students
I korta drag
Antalet studiestödstagare inom vuxenutbildningen minskar medan högskolan ökar
Det totala antalet studiestödstagare har minskat med ca en procent sedan läsåret 2000/01. Den största minskningen står studerande vid Komvux för som har minskat med 16 procent från ca 152 200 personer läsåret 2000/01 till ca 127 100 läsåret 2001/02. Inom högskolesektorn har antalet studiestödstagare ökat med ca 10 000 jämfört med det föregående läsåret. Även inom gymnasieskolan ökar studerandeantalet. Det var ca 7 600 fler som fick studiehjälp inom denna skolform läsåret 2001/02 än 2000/01.
Färre söker studielån
Antalet studerande som fick lånedelen i studiemedel i förhållande till antalet studerande som fick studiebidrag uppgick till 78,6 procent under läsåret 2001/02, motsvarande siffra föregående läsår var 82,5 procent. Den minskade lånebenägenheten beror bland annat på skärpta återbetalningskrav och ändrade åldersregler för studielån. Introduktionen av det högre bidraget i studiemedel har också bidragit till nedgången i lånebenägenhet. När lånedelen endast är 18 procent av totalbeloppet är det fler som inte ansöker om studielån.
De flesta utlandsstuderande reste till Storbritannien De flesta studerande med studiemedel utomlands studerade inom Europa, främst Storbritannien, Spanien och Frankrike. Storbritannien och USA är de enskilda länder som tar emot flest utlandsstuderande. Jämfört med föregående läsår ökade antalet studerande i Oceanien medan det minskade i Nordamerika. De flesta utlandsstuderande i Oceanien studerar i Australien medan merparten av de som studerar i Nordamerika återfinns i USA.
Innehåll Sida
Statistiken med kommentarer 5
Översiktlig statistik 5
Antalet studiestödstagare har minskat 5
Utbetalda belopp i studiestöd läsåret 2001/02 6
Studiemedel 7
Andelen låntagare minskar 7
Cirka nio procent studerade på deltid med studiemedel 7 Hälften av alla studerande med studiemedel var i åldern 20-24 år 8
Studerande med studiemedel för utlandsstudier 8
Vuxenstudiestöden 8
Vuxenstudiestöden ersätts av studiemedel och rekryteringsbidrag 9 Antalet studerande med särskilt utbildningsbidrag minskar 10
Tabeller 11
Tabellförteckning 11
Teckenförklaring 14
Tabeller 15
Fakta om statistiken 79
Beskrivning av studiestödsformerna 79
Inledning 79
Studiehjälp 79
Studiemedel 79
Vuxenstudiestöd 80
Utländska medborgare 82
Utlandsstudier 82
Sjukförsäkring för studerande 82
Detta omfattar statistiken 82
Objekt och population 82
Statistiska mått 82
Redovisningsgrupper 82
Referenstider 82
Definitioner och förklaringar 83
Så görs statistiken 84
Statistikens tillförlitlighet 85
Osäkerhetskällor 85
Svarsbortfall 86
Bearbetning 86
Bra att veta 86
Jämförbarhet över tiden 86
Premiärmaterial 87
Annan statistik 87
In English 88
Summary 88
Decrease in student aid recipients in adult education
while higher education is increasing 88
Deminishing interest for student loan 88
Most of the students abroad studied in the United Kingdom 88 Description of different forms of financial aid for students 89
Introduction 89
Upper secondary student aid 89
Study assistance 89
Adult student aid 90
Foreign nationals 91
Studies abroad 92
Health insurance 92
List of tables 93
List of terms 97
Statistiken med kommentarer
Översiktlig statistik
Antalet studiestödstagare har minskat
Det totala antalet studiestödstagare har minskat med ca en procent sedan läsåret 2000/01. Den största minskningen står studerande vid Komvux för som har minskat med 16 procent från ca 152 200 personer läsåret 2000/01 till ca 127 100 läsåret 2001/02, även inom folkhögskolan har antalet minskat något. Antalet studiestödstagare utomlands är i stort sett oförändrat. Inom övriga skolformer har antalet studiestödstagare ökat jämfört med 2000/01. Den största ökningen har skett inom högskolan som ökat med ca 10 000 studiestödstagare. Ett flertal faktorer påverkar antalet studiestödstagare inom högskolan. Den främsta anledningen till ökningen är att det skett en utökning av antalet högskoleplatser samt en omflyttning av utbildningskapacitet mellan utbildningar och högskolor.
Även inom gymnasieskolan ökar studerandeantalet. Det var ca 7 600 studerande fler som fick studiehjälp inom denna skolform läsåret 2001/02 än 2000/01. Det är antalet ungdomar under 20 år som ökat och ökningen beror främst på demografiska förändringar.
Antal studerande med studiestöd i olika skolformer1, 2001/02
Som en följd av regelförändringar, i samband med studiestödsreformen hösten 2001, minskar andelen studerande med vuxenstudiestöd inom folkhögskola och kommunal och statlig vuxenutbildning medan andelen som har studiemedel ökar. Under läsåret 2001/02 har vuxenstudiestöden SVUX, SVUXA och Lärar- SVUX endast kunnat beviljas till studerande som omfattas av särskilda
övergångsregler i samband med att studiestöden ersätts av det nya studiemedlet.
Det särskilda utbildningsbidraget har dock inte berörts av dessa övergångsregler.
1 Inom högskola medräknas här även övriga eftergymnasiala utbildningar. Eftergymnasiala utbildningar vid folkhögskola räknas dock till skolformen folkhögskola. I Komvux ingår även studerande vid Nationellt Centrum för flexibelt lärande, f.d. Statens Skola för Vuxna.
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000
Gymnasieskola Folkhögskola Komvux Högskola Utland
Studiehjälp Studiemedel Vuxenstudiestöd
Antal vuxenstuderande med studiestöd för studier på grundskole- och gymnasienivå, läsåren 1996/97 - 2001/02
Antalet vuxenstuderande med studiestöd på grundskole- och gymnasienivå ökade inom alla skolformer läsåret 1997/98 i samband med att Kunskapslyftet startade. Kulmen nåddes läsåret 1998/99 därefter har antalet stödtagare minskat.
Det finns flera orsaker till minskningen. En bidragande orsak är att reglerna ändrades för det särskilda utbildningsbidraget läsåret 1999/2000. Det förbättrade läget på arbetsmarknaden har också bidragit till att intresset för vuxenstudier avtagit samt att Kunskapslyftets målgrupp har minskat i takt med att de som rekryterades till utbildning har genomfört sina vuxenstudier. Att förändringarna har varit störst inom Komvux beror på att Kunskapslyftets utbildningar räknas till skolformen Komvux i CSN:s statistik.
Utbetalda belopp i studiestöd läsåret 2001/02
Under läsåret 2001/02 betalade CSN ut totalt ca 25 mdkr i studiehjälp, studiemedel och vuxenstudiestöd varav 13,5 mdkr var studiebidrag och 11,5 mdkr var studielån.
Bidrag och lån för samtliga studiestödsformer, mnkr, 2001/02
I studiehjälputbetalades 2,6 mdkr i bidrag, i studiemedel (inkl. studiemedel för utlandsstuderande) utbetalades 7,8 mdkr i studiebidrag och 11,5 mdkr i
studielån och i vuxenstudiestöden utbetalades 2,6 mdkr i studiebidrag och 0,2 mdkr i studielån.
2 Avser studiestöden studiemedel, SVUX, SVUXA och UBS, varav antalet stödtagare med de tre vuxenstudiestöden är nettoräknade, dvs en studerande som har haft både UBS och SVUXA under läsåret förekommer endast en gång i redovisningen.
0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000
Mnkr
Studiehjälp Studiemedel Vuxenstudiestöd
Bidrag Lån
0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000
1996/97 1997
/98 199
8/99 1999/2000
200 0/01
2001/02
Komvux Folkhögskola Gymnasieskola
Studiemedel
Andelen låntagare minskar
Under läsåret 2001/02 fick cirka 355 900 studerande studiemedel för studier i Sverige. Siffran anger antal studerande som fått studiemedel under hela eller någon del av läsåret. Av dessa hade ca 279 900 studielån medan 76 000 endast utnyttjade bidragsdelen. Knappt 14 900 personer hade dessutom merkostnadslån och 18 000 personer erhöll det tilläggslån som introducerades i samband med studiestödsreformen den 1 juli 2001.
Vid studiestödsreformen infördes även studiemedel med en högre bidragsdel för vissa prioriterade studerandegrupper. Cirka 37 800 studerande erhöll
studiemedel med det högre bidraget. Merparten av dessa läste på grundskole- eller gymnasienivå. Det högre bidraget på eftergymnasial nivå lämnas enbart för yrkesteknisk högskoleutbildning och specialpedagogutbildning. Cirka 800 studerande på eftergymnasial nivå fick det högre bidraget.
Antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag uppgick till 78,6 procent under läsåret 2001/02, motsvarande siffra föregående läsår var 82,5 procent.
Den minskade lånebenägenheten kan förklaras av de regelförändringar, bland annat i form av skärpta återbetalningskrav, som genomfördes vid
studiestödsreformen den 1 juli 2001. Introduktionen av det högre bidraget bidrog till nedgången i lånebenägenhet. När lånedelen endast är 18 procent av totalbeloppet är det fler som inte ansöker om lån.
Lånebenägenheten var betydligt högre bland studerande på eftergymnasial nivå än för studerande på grundskole- och gymnasienivå.
Antal studerande med studiemedel i Sverige fördelade efter utbildningsnivå och bidragsnivå, läsåret 2001/02
Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå
Generellt bidrag 10 891 61 458 262 267
varav låntagare 6 135 43 851 216 929
Högre bidraget 9 929 31 932 836
varav låntagare 4 702 21 746 478
Studiemedel utbetalades med ca 7,2 mdkr i form av bidrag och 9,7 mdkr i form av lån för studier i Sverige under läsåret 2001/02. Av utbetalda lån utgjordes ca 196 mnkr av merkostnadslån och 220 mnkr av tilläggslån.
Cirka 9 procent studerade på deltid med studiemedel Cirka 9 procent av de som fick studiemedel under läsåret 2001/02 var deltidsstuderande. Bland de som enbart utnyttjade bidragsdelen var andelen deltidsstuderande drygt 18 procent. I denna grupp återfinns både de som medvetet avstått från att låna och de som ej varit berättigade att låna, t.ex. p.g.a.
för hög inkomst eller ålder.
Andelen deltidsstuderande skiljer sig mycket mellan olika utbildningsnivåer.
Knappt fem procent av de som fick studiemedel på eftergymnasial nivå var deltidsstuderande medan motsvarande siffra på grundskole- och gymnasienivå var drygt 20 procent.
Andelen deltidsstuderande var något högre för kvinnor. Av de kvinnor som fick studiemedel under läsåret 2001/02 var det drygt 10 procent som studerade på deltid, motsvarande siffra för männen var 8 procent.
Hälften av alla studerande med studiemedel var i åldern 20-24 år Hälften av alla studerande med studiemedel befann sig i åldersintervallet 20-24 år, läsåret 2001/02. Detta gäller även specifikt för studerande med studiemedel på eftergymnasial nivå, medan siffran var drygt 70 procent för studerande med generellt bidrag på gymnasienivå. Det högre bidraget kan beviljas först från och med det år den studerande fyller 25 år.
Studerande med studiemedel på grundskolenivå har den högsta andelen äldre studerande. Andelen som var 30 år eller äldre uppgick till 52 procent på
grundskolenivå, motsvarande siffror för gymnasienivå och eftergymnasial nivå var 29 respektive 22 procent. Andelen kvinnor som var 30 år eller äldre uppgick till 30 procent, motsvarande andel hos männen var 18 procent.
Studerande med studiemedel för utlandsstudier
Under läsåret 2001/02 fick ca 27 000 personer studiemedel för studier utomlands. Av dessa hade ca 23 800 studielån medan 3 200 endast utnyttjade bidragsdelen. Antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag är således hög hos de utlandsstuderande.
Lånebenägenheten var 88 procent.
Utöver grundlån är det dessutom många utlandsstuderande som tar merkostnadslån för extra kostnader i samband med studierna, främst
undervisningsavgifter, försäkringar och resor. Läsåret 2001/02 fick ca 18 100 studerande merkostnadslån för studier utomlands.
Nästan samtliga studerande med studiemedel utomlands läser på eftergymnasial nivå. Cirka 22 400 studerande söker sig på egen hand till ett universitet eller en högskola utomlands, så kallade free-movers, varav cirka 7 400 läser
språkkurser. Därtill kommer 4 600 som reser ut inom ramen för ett utbytesprogram.
De flesta studerande med studiemedel utomlands befann sig i Europa, främst Storbritannien, Spanien och Frankrike. Storbritannien och USA är de enskilda länder som tar emot flest utlandsstuderande. Jämfört med föregående läsår så ökade antalet i Oceanien medan det minskade i Nordamerika. De flesta utlandsstuderande i Oceanien återfinns i Australien medan merparten i Nordamerika återfinns i USA.
I jämförelse med studerande i Sverige så har de utlandsstuderande låg ålder.
Cirka 93,5 procent av de utlandsstuderande med studiemedel på eftergymnasial nivå var under 30 år, medan motsvarande siffra i Sverige endast var 78 procent.
Vuxenstudiestöden
Vuxenstudiestöden består av Särskilt vuxenstudiestöd (SVUX), Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA), Särskilt utbildningsbidrag (UBS), Särskilt vuxenstudiestöd för vissa lärarutbildningar (Lärar-SVUX) och Särskilt vuxenstudiestöd för vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar (NT- SVUX). Tidigare ingick även Korttidsstudiestöd och inackorderingstillägg samt Timersättning för studerande vid SÄRVUX. Från och med läsåret 2001/02 administreras dessa studiestöd av löntagarorganisationerna Landsorganisationen (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) samt Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus). För en närmare beskrivning av de studiestöd som administreras av CSN hänvisas till avsnittet Fakta om statistiken;
Beskrivning av studiestödsformerna.
Vuxenstudiestöden ersätts av studiemedel och rekryteringsbidrag Under läsåret 2001/02 var det bara särskilt utbildningsbidrag (UBS) av
vuxenstudiestöden som kunde beviljas till nya sökande. De övriga vuxenstöden kunde endast beviljas till studerande som hade påbörjat sina studier med något av dem före den 1 juli 2001, (för NT-SVUX före den 1 januari 1999). Läsåret 2003/04 kommer vuxenstudiestöden att upphöra. De ersätts då helt av det högre bidraget i studiemedel samt rekryteringsbidraget som infördes den 1 januari 2003.
Under läsåret 2001/02 fick totalt ca 53 200 personer vuxenstudiestöd under någon del av läsåret. Av dem var ca 39 000 kvinnor och ca 14 200 män. Cirka 12 procent hade studiestöd för studier på grundskolenivå, ca 83 procent för studier på gymnasienivå och ca 4 procent fick vuxenstudiestöd för
eftergymnasiala studier. De allra flesta, 89 procent, studerade på heltid. Andelen deltidsstuderande var högre bland kvinnorna, 13 procent, jämfört mot 8 procent bland männen.
Antal studerande med vuxenstudiestöd fördelade efter kön och ålder läsåret 2001/02
Andelen studerande med vuxenstudiestöd var störst i åldersgrupperna 30-34 och 35-39 år, där andelen studerande uppgick till 23 procent i vardera
åldersgruppen. Cirka 8 procent av de som fick vuxenstudiestöd, 4 356 personer, var 50 år eller äldre. Andelen män var högst i åldersgrupperna 20-24 och 25-29 år, 33 respektive 32 procent. I övriga åldersgrupper utgjorde männen ca en fjärdedel av stödtagarna.
I nedanstående tabell redovisas hur antalet studiestödstagare fördelade sig över de olika vuxenstudiestödsformerna.
Antal studerande med vuxenstudiestöd läsåret 2001/02
Stödform Män % Kvinnor % Totalt
SVUX 2 139 23 7 163 77 9 302
SVUXA 3 079 26 8 758 74 11 837
UBS 9 309 27 24 690 73 33 999
Lärar-SVUX 39 6 670 94 709
NT-SVUX 616 43 806 57 1 422
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000
20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-65 Ålder
Kvinnor Män
Kvinnorna är i majoritet bland de studerande med vuxenstudiestöd. De utgör omkring tre fjärdedelar av de som fått SVUX, SVUXA och UBS. När det gäller Lärar-SVUX, som beviljas för studier till specialpedagogexamen eller för specialpedagogisk påbyggnadsutbildning på eftergymnasial nivå, är andelen kvinnor ännu större, 94 procent. Könsfördelningen har varit relativt konstant under de senaste fem läsåren inom dessa studiestöd. När det gäller NT-SVUX, som beviljas för vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar på
eftergymnasial nivå, har andelen kvinnor ökat under femårsperioden och läsåret 2001/02 var det för första gången fler kvinnorna än män som fick NT-SVUX.
Det kan vara ett tecken på att kvinnorna tenderar att läsa längre NT-utbildningar än männen eftersom det inte skett någon nyantagning till dessa utbildningar sedan höstterminen 1998.
Antalet studerande med särskilt utbildningsbidrag minskar
Det särskilda utbildningsbidraget introducerades läsåret 1997/98 i samband med Kunskapslyftet och det upphörde den 1 januari 2003. Under läsåret 2001/02 var det ca 34 000 studerande som fick särskilt utbildningsbidrag (UBS) för studier på grundskole- och gymnasienivå inom folkhögskola och komvux. Det var en minskning med ca 15 000 personer jämfört med läsåret innan. Av de som fick UBS 2001/02 var 81 procent arbetslösa vid studiernas början. Bland dem uppgick andelen kvinnor till 70 procent. Bland de som var arbetstagare vid studiernas början var andelen kvinnor 83 procent. Cirka 63 procent av de studerande med UBS var i åldern 25-39 år och nio procent var 50 år eller äldre.
Antal studerande med UBS läsåren 1997/98 – 2001/02
Antalet studerande med UBS följer samma utvecklingstrend som antalet vuxenstuderande på grundskole- och gymnasienivå. Minskningen var störst mellan läsåren 1998/99 och 1999/2000 på grund av en regeländring som innebar att UBS endast kunde beviljas i 360 dagar i stället för i 600 dagar som tidigare varit fallet för arbetslösa studerande med UBS. Minskningen därefter beror till största delen på ett minskat intresse för vuxenstudier bl.a. som en följd av att läget på arbetsmarknaden förbättrats.
0 20000 40000 60000 80000 100000 120000
1997/98 1998/99 1999/2000 2000/01 2001/02
Kvinnor Män
Tabeller
Tabellförteckning
Översiktlig statistik
1.1 Totalt utbetalade belopp fördelade efter studiestödsform 1.2 Antal studerande i gymnasial utbildning som fått studiestöd 1.3 Högskolestuderande fördelade efter studieinriktning, kön, ålder
och studiemedel Studiehjälp 2.1 Belopp per månad
2.2 Utbetalda belopp fördelade efter kön och bidragsform 2.3 Antal studerande fördelade efter kön och bidragsform 2.4 Antal studerande fördelade efter skolform och bidragsform 2.5 Antal studerande som fått inackorderingstillägg fördelade efter
skolform och avståndsklass
2.6 Antal studerande som fått extra tillägg
2.7 Antal studerande som fått avslag på ansökan om inackorderingstillägg och extra tillägg
Studiemedel
3.1a Prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring och maximalt studiemedelsbelopp, generellt bidrag (34,5%)
3.1b Maximalt studiemedelsbelopp, det högre bidraget (82%)
3.2 Antal studerande som fått studiemedel samt utbetalda belopp fördelade efter kön, bidragsnivå och typ av belopp
3.3a Antal studerande som fått studiemedel fördelade efter kön, typ av belopp, skolform och utbildningens nivå
3.3b Antal studerande som fått generellt bidrag fördelade efter kön, typ av belopp, skolform och utbildningens nivå
3.3c Antal studerande som fått det högre bidraget fördelade efter kön, typ av belopp, skolform och utbildningens nivå
3.4a Antal studerande som fått studiemedel samt studerande med enbart studiebidrag fördelade efter studietakt, kön och utbildningens nivå 3.4b Antal studerande som fått generellt bidrag samt studerande med enbart
studiebidrag fördelade efter studietakt, kön och utbildningens nivå 3.4c Antal studerande som fått det högre bidraget samt studerande med enbart bidrag fördelade efter studietakt, kön och utbildningens nivå 3.5a Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel fördelade efter
kön, utbildningens nivå och skolform
3.5b Andel studerande per åldersgrupp som fått generellt bidrag fördelade efter kön, utbildningens nivå och skolform
3.5c Andel studerande per åldersgrupp som fått det högre bidraget fördelade efter kön, utbildningens nivå och skolform
3.6a Antal studerande som fått reducerade studiemedel på grund av inkomst fördelade efter utbildningens nivå, studietakt och kön
3.6b Antal studerande med generellt bidrag som fått reducerade studiemedel fördelade efter utbildningens nivå studietakt och kön
3.6c Antal studerande med det högre bidraget som fått reducerade studiemedel fördelade efter utbildningens nivå, studietakt och kön 3.7 Antal avslag fördelade efter kön, utbildningens nivå och skolform 3.8a Antal studerande som har fått studiemedel för studier på grundskole-
och gymnasienivå fördelade efter kön och län
3.8b Antal studerande som har fått generellt bidrag för studier på grundskole- och gymnasienivå fördelade efter kön och län
3.8c Antal studerande som fått det högre bidraget för studier på grundskole- och gymnasienivå fördelade efter kön och län
Särskilt vuxenstudiestöd
4.1 Högsta och lägsta belopp i särskilt vuxenstudiestöd 4.2 Utbetalt belopp i särskilt vuxenstudiestöd
4.3 Antal ansökningar om särskilt vuxenstudiestöd fördelade efter kön och utbildningens nivå
4.4 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd, inkl studerande på YTH, fördelade efter skolform och utbildningens nivå samt bidrag och lån
4.5 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd fördelade efter kön, bidrag och lån
4.6 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd fördelade efter kön, ålder och utbildningens nivå
4.7 Antal studerande som fått vuxenstudiebidrag fördelade efter kön och dagpenningbelopp
Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
5.1 Högsta och lägsta belopp i särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa 5.2 Utbetalt belopp i särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
5.3 Antal ansökningar om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa fördelade efter kön och utbildningens nivå
5.4 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa för- delade efter skolform och utbildningens nivå samt bidrag och lån 5.5 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa för-
delade efter kön, bidrag och lån
5.6 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa för- delade efter kön, ålder och utbildningens nivå
5.7 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd fördelade efter kön och dagpenningbelopp
Särskilt utbildningsbidrag
6.1 Högsta och lägsta belopp i särskilt utbildningsbidrag
6.2 Utbetalt belopp i särskilt utbildningsbidrag
6.3 Antal ansökningar om särskilt utbildningsbidrag fördelade efter kön, utbildningens nivå samt arbetslösa respektive arbetstagare
6.4 Antal studerande som fått särskilt utbildningsbidrag, fördelade efter skolform och utbildningens nivå
6.5 Antal arbetslösa/arbetstagare som fått särskilt utbildningsbidrag för- delade efter kön och utbetalt bidrag
6.6 Antal studerande som fått särskilt utbildningsbidrag fördelade efter kön, tidigare utbildning
6.7 Antal arbetslösa/arbetstagare fördelade efter kön och ålder
6.8 Antal studerande som fått särskilt utbildningsbidrag fördelade efter kön, ålder och utbildningens nivå
6.9 Antal studerande som fått särskilt utbildningsbidrag fördelade kön och efter dagpenningbelopp
Lärar-SVUX
7.1 Högsta och lägsta belopp i Lärar-SVUX 7.2 Utbetalt belopp i Lärar-SVUX
7.3 Antal studerande som fått Lärar-SVUX, fördelade efter kön, bidrag och lån
7.4 Antal studerande som fått Lärar-SVUX, fördelade efter kön och ålder 7.5 Antal personer som fått vuxenstudiebidrag fördelade efter kön och dag-
penningbelopp NT-SVUX
8.1 Högsta och lägsta belopp i NT-SVUX 8.2 Utbetalat belopp i NT-SVUX
8.3 Antal studerande som fått NT-SVUX fördelade efter kön, bidrag och lån
8.4 Antal studerande som fått NT-SVUX fördelade efter kön och ålder 8.5 Antal personer som fått vuxenstudiebidrag fördelade efter kön och
dagpenningbeloppsklasser Utländska medborgare
9.1 Antal personer som beviljats principiell rätt till svenskt studiestöd fördelade efter ålder och kön
9.2 Beslut om principiell rätt till svenskt studiestöd för nordiska med- borgare fördelade efter medborgarskap och beslut
9.3 Antal beslut om principiell rätt till svenskt studiestöd fördelade efter hemvärldsdel
Studerande utomlands
10.1 Antal studerande som fått studiemedel fördelade efter utbildningens nivå och världsdel/ land
10.2 Antal studerande som fått studiemedel fördelade efter kön, ålder och utbildningens nivå
10.3 Antal studerande på eftergymnasial nivå som fått studiemedel för studier utomlands fördelade på kön, världsdel, och typ av utlandsstudier 10.4 Antal studerande som fått studiemedel för studier utomlands fördelade
efter kön, utbildningens nivå, bidrag, typ av lån och utbetalt belopp Sjukförsäkring för studerande
11.1 Antal studerande med studiestöd som varit sjukanmälda och fått skuldreducering
Teckenförklaring
Explanation of symbols
- Noll Zero
0 0,0
Mindre än 0,5 Mindre än 0,05
Less than 0.5 Less than 0.05 .. Uppgift inte tillgänglig eller för
osäker för att anges Data not available . Uppgift kan inte förekomma Not applicable
* Preliminär uppgift Provisional figure
Survey statistics
Studiestödsform
Bidrag Studielån Totalt Bidrag Studielån Totalt Bidrag Studielån Totalt
Studiehjälp 2 341,9 - 2 341,9 2 604,6 - 2 604,6 2 672,7 - 2 672,7
Studiemedel1) 5 125,0 11 762,0 16 887,0 6 147,6 11 335,1 17 482,7 7 874,3 11 522,9 19 397,2 Vuxenstudiestöd2) 6 377,7 620,1 6 997,8 4 895,4 499,4 5 394,8 2 618,8 155,7 2 774,5
Övriga 3) 31,3 - 31,3 31,0 - 31,0 31,0 - 31,0
Totalt 13 875,9 12 382,1 26 258,0 13 678,6 11 834,5 25 513,1 13 196,8 11 678,6 24 875,4
1) Den l juli 2001 höjdes bidragsnivån från 27,8 till 34,5 procent av totalbeloppet. Dessutom infördes ett nytt prioriterat studiemedel där bidragsdelen utgör 82 procent av bidragsbeloppet.
2) Särskilt vuxenstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, särskilt vuxenstudiestöd vid vissa lärarutbildningar, särskilt vuxenstudiestöd vid naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, särskilt utbildningsbidrag samt korttidsstudiestöd (t.o.m. 30 juni 2001).
3) Timersättning vid särvux (t.o.m. 30 juni 2001), vissa kurser i teckenspråk, bidrag till döva och hörselskadade elever vid riksgymnasiet i Örebro samt bidrag till rörelsehindrade elever i särskilt Rh-anpassad utbildning.
Total expenditure on student aid distributed by type of aid on calendar year, SEK million
1 Översiktlig statistik
1.1 Totalt bokförda utbetalda belopp i studiestöd fördelat efter studiestödsform per kalenderår, mnkr
2001 2002
2000
Skolform Studiehjälp Studiemedel Vuxen- studiestöd2)
Totalt
Gymnasieskola m m3)
Studerande under 20 år 309 900 500 - 310 400
Kvinnor 150 000 200 - 150 200
Män 159 900 300 - 160 200
Studerande 20 år och äldre - 8 800 100 8 900
Kvinnor - 4 200 50 4 250
Män - 4 600 50 4 650
Folkhögskola
Studerande under 20 år 2 800 - - 2 800
Kvinnor 1 800 - - 1 800
Män 1 000 - - 1 000
Studerande 20 år och äldre - 13 800 4 200 18 000
Kvinnor - 8 700 3 100 11 800
Män - 5 100 1 100 6 200
Kommunal och statlig vuxenutbildning
Studerande under 20 år 5 100 - - 5 100
Kvinnor 2 800 - - 2 800
Män 2 300 - - 2 300
Studerande 20 år och äldre - 75 500 46 500 122 000
Kvinnor - 49 400 34 300 83 700
Män - 26 100 12 200 38 300
Samtliga skolformer
Studerande under 20 år 317 800 500 - 318 300
Kvinnor 154 600 200 - 154 800
Män 163 200 300 - 163 500
Studerande 20 år och äldre - 98 100 50 800 148 900
Kvinnor - 62 300 37 450 99 750
Män - 35 800 13 350 49 150
Totalt 317 800 98 600 50 800 467 200
1.2 Antal studerande i gymnasial utbildning som fått studiestöd fördelade efter skolform och studiestödsform, 2001/021)
Number of students in upper secondary school recieving aid, 2001/02
1) Antal studerande i Sverige som fått studiestöd under någon del av året. Siffrorna är avrundade.
I gymnasial utbildning medräknas även vuxna studerande i grundskolestudier.
2) Särskilt vuxenstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och särskilt utbildningsbidrag.
Antalet är nettoräknat mellan vuxenstudiestöden, d.v.s. att en studerande som har haft två vuxen- studiestöd under läsåret förekommer endast en gång i det redovisade antalet.
3) Inkl. vissa gymnasieutbildningar med annan huvudman än kommun eller landsting samt basåret vid högskolor och universitet.
Studieinriktning Antal Kvinnor Fakultet/område
Yrkesutbildningsprogram3)
Antal % - 21 % 22 - 24 % 25 - 34 % 35 - % Bidrag Antal
% av antal studenter
Lån Antal
% av antal studenter HELA RIKET (inkl. basår) 375 959 224 311 60 68 132 18 91 357 24 129 747 35 86 723 23 247 330 66 203 861 54 HELA RIKET (exkl. basår) 373 361 223 301 60 66 870 18 90 781 24 129 145 35 86 565 23 245 054 66 202 158 54 PROGRAM MOT YRKESEXAMEN 142 647 84 687 59 30 876 22 41 917 29 47 003 33 22 851 16 127 911 90 106 582 75
Humaniora och teologi 994 593 60 175 18 241 24 331 33 247 25 828 83 747 75
Teologie kandidatexamen 994 593 60 175 18 241 24 331 33 247 25 828 83 747 75
Juridik och samhällsvetenskap 14 201 10 329 73 2 411 17 3 727 26 5 770 41 2 293 16 13 090 92 11 507 81
Juris kandidatexamen 6 608 4 002 61 1 553 24 2 232 34 2 371 36 452 7 5 954 90 5 059 77
Psykologexamen 1 923 1 387 72 99 5 360 19 1 060 55 404 21 1 691 88 1 535 80
Socionomexamen 5 684 4 952 87 760 13 1 138 20 2 347 41 1 439 25 5 457 96 4 924 87
Undervisning 39 994 30 993 77 6 281 16 10 250 26 13 579 34 9 884 25 35 456 89 29 991 75
Barn- och ungdomspedagogisk examen 4 672 4 184 90 705 15 1 542 33 1 661 36 764 16 4 575 98 3 882 83
Bildlärarexamen 115 90 78 5 4 23 20 57 50 30 26 111 97 106 92
Folkhögskollärarexamen 164 101 62 0 0 1 1 41 25 122 74 61 37 49 30
Grundskollärarexamen 1-7 5 549 4 852 87 535 10 1 766 32 1 983 36 1 265 23 5 364 97 4 411 79
Grundskollärarexamen 4-9 7 992 5 699 71 571 7 2 183 27 3 363 42 1 875 23 6 990 87 6 102 76
Gymnasielärarexamen 5 226 3 346 64 334 6 1 236 24 2 145 41 1 511 29 4 358 83 3 736 71
Idrottslärarexamen 243 89 37 37 15 87 36 108 44 11 5 233 96 207 85
Lärarexamen 13 056 10 174 78 4 069 31 3 053 23 3 509 27 2 425 19 12 053 92 10 190 78
Musiklärarexamen 666 342 51 44 7 336 50 272 41 14 2 624 94 571 86
Slöjdlärarexamen 146 110 75 2 1 40 27 57 39 47 32 142 97 128 88
Specialpedagogexamen 1 699 1 575 93 0 0 0 0 191 11 1 508 89 504 30 223 13
Studie- och yrkesvägledarexamen 668 582 87 5 1 53 8 259 39 351 53 632 95 558 84
Naturvetenskap4) 1 474 1 207 82 439 30 474 32 404 27 157 11 1 404 95 1 143 78
Apotekarexamen 976 736 75 325 33 379 39 239 24 33 3 926 95 754 77
Receptarieexamen 505 476 94 117 23 99 20 165 33 124 25 485 96 396 78
Teknik4) 50 999 13 895 27 16 152 32 18 775 37 13 266 26 2 806 6 46 122 90 36 985 73
Arkitektexamen 1 113 602 54 183 16 311 28 539 48 80 7 984 88 870 78
Brandingenjörsexamen 170 36 21 55 32 55 32 55 32 5 3 165 97 139 82
Civilingenjörsexamen 28 152 7 801 28 9 825 35 11 357 40 6 346 23 624 2 25 643 91 20 344 72
1.3 Antal registrerade studerande i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare, fördelade efter studieinriktning, kön ålder och studiemedel, 2001/021)
Ålder2) Studiemedel
Number of students in higher education distributed by specialisation, sex, age and student aid
1.3 forts....
Studieinriktning Antal Kvinnor
Fakultet/område
Yrkesutbildningsprogram3)
Antal % - 21 % 22 - 24 % 25 - 34 % 35 - % Bidrag Antal
% av antal studenter
Lån Antal
% av antal studenter Teknik4), forts....
Högskoleingenjörsexamen 20 265 5 332 26 5 964 29 6 810 34 5 722 28 1 769 9 18 414 91 14 876 73
Sjöingenjörs- och maskinteknikerexamen 320 19 6 61 19 100 31 121 38 38 12 292 91 234 73
Sjöingenjörsexamen 12 0 0 0 0 1 8 6 50 5 42 0 0 0 0
Sjökaptens- och styrmansexamen 614 39 6 98 16 171 28 261 43 84 14 531 86 446 73
Sjökaptensexamen 1 0 0 0 0 0 0 0 0 1 100 0 0 0 0
Styrmansexamen 1 0 0 0 0 0 0 0 0 1 100 0 0 0 0
Yrkesteknisk högskoleexamen 469 97 21 1 0 13 3 249 53 206 44 205 44 169 36
Lant- och skogsbruk 1 619 1 127 70 294 18 591 37 632 39 102 6 1 503 93 1 228 76
Agronomexamen 679 506 75 153 23 266 39 244 36 16 2 634 93 500 74
Djursjukvårdarexamen 46 45 98 10 22 6 13 25 54 5 11 45 98 40 87
Hippologexamen 71 68 96 15 21 41 58 15 21 0 0 67 94 62 87
Hortonomexamen 131 99 76 30 23 40 31 43 33 18 14 124 95 105 80
Jägmästarexamen 5 0 0 0 0 0 0 5 100 0 0 1 20 1 20
Landskapsarkitektexamen 352 274 78 70 20 118 34 142 40 22 6 327 93 289 82
Landskapsingenjörsexamen 94 53 56 9 10 16 17 48 51 21 22 84 89 66 70
Lantmästarexamen 187 44 24 4 2 90 48 81 43 12 6 176 94 125 67
Trädgårdsingenjörsexamen 56 40 71 3 5 16 29 29 52 8 14 47 84 42 75
Medicin och odontologi 7 252 4 384 60 1 252 17 2 291 32 2 878 40 831 11 6 249 86 5 335 74
Läkarexamen 5 336 3 022 57 932 17 1 768 33 2 311 43 325 6 4 867 91 4 136 78
Optikerexamen 135 113 84 32 24 32 24 50 37 21 16 130 96 111 82
Psykoterapeutexamen 405 307 76 0 0 0 0 19 5 386 95 3 1 2 0
Tandläkarexamen 1 010 626 62 253 25 385 38 297 29 75 7 909 90 802 79
Veterinärexamen 375 321 86 38 10 109 29 203 54 25 7 349 93 293 78
Vård och omsorg 24 167 21 125 87 3 728 15 5 074 21 8 894 37 6 471 27 21 622 89 18 125 75
Arbetsterapeutexamen 1 524 1 425 94 291 19 397 26 470 31 366 24 1 480 97 1 246 82
Audionomexamen 156 143 92 19 12 47 30 47 30 43 28 148 95 136 87
Barnmorskeexamen 292 292 100 0 0 14 5 203 70 75 26 237 81 162 55
Biomedicinsk analytikerexamen 693 562 81 208 30 213 31 179 26 93 13 635 92 522 75
Dietistexamen 324 301 93 56 17 90 28 130 40 48 15 311 96 257 79
Logopedexamen 298 279 94 40 13 73 24 115 39 70 23 267 90 217 73
Ortopedingenjörsexamen 66 42 64 20 30 20 30 23 35 3 5 54 82 41 62
Röntgensjuksköterskeexamen 72 60 83 16 22 14 19 27 38 15 21 71 99 66 92
Sjukgymnastexamen 1 784 1 397 78 381 21 534 30 638 36 231 13 1 685 94 1 414 79
Sjukhusfysikerexamen 39 19 49 9 23 10 26 16 41 4 10 38 97 32 82
Ålder2) Studiemedel
1.3 forts...
Studieinriktning Antal Kvinnor
Fakultet/område
Yrkesutbildningsprogram3)
Antal % - 21 % 22 - 24 % 25 - 34 % 35 - % Bidrag Antal
% av antal studenter
Lån Antal
% av antal studenter Vård och omsorg, forts…
Sjuksköterskeexamen 14 210 12 370 87 2 362 17 3 131 22 5 350 38 3 367 24 13 353 94 11 344 80
Social omsorgsexamen 2 097 1 907 91 210 10 374 18 722 34 791 38 2 027 97 1 851 88
Specialistsjuksköterskeexamen 2 121 1 885 89 0 0 42 2 813 38 1 266 60 847 40 456 21
Tandhygienistexamen 367 353 96 85 23 79 22 115 31 88 24 346 94 286 78
Tandteknikerexamen 169 127 75 39 23 50 30 58 34 22 13 161 95 126 75
Konstnärligt område 2 318 1 286 55 250 11 616 27 1 342 58 110 5 1 976 85 1 807 78
Konstn högskoleexamen dans 60 59 98 11 18 35 58 14 23 0 0 56 93 56 93
Konstn högskoleexamen konst och design 1 182 729 62 52 4 243 21 806 68 81 7 1 074 91 1 011 86
Konstn högskoleexamen musik 670 288 43 157 23 258 39 241 36 14 2 492 73 426 64
Konstn högskoleexamen scen och medier 328 170 52 13 4 65 20 244 74 6 2 296 90 273 83
Organistexamen 79 40 51 17 22 15 19 38 48 9 11 59 75 41 52
KURSER/ÖVRIGA PROGRAM 209 578 128 978 62 35 988 17 48 200 23 70 405 34 54 985 26 116 310 55 94 997 45
Humaniora och teologi 65 432 42 092 64 15 192 23 16 522 25 20 534 31 13 184 20 41 723 64 34 381 53
Juridik och samhällsvetenskap 120 734 72 723 60 21 407 18 31 160 26 40 650 34 27 517 23 74 974 62 61 877 51
Naturvetenskap 33 055 16 365 50 6 824 21 9 262 28 11 141 34 5 828 18 21 526 65 17 788 54
Teknik 21 145 8 482 40 2 869 14 5 983 28 7 978 38 4 315 20 11 694 55 9 851 47
Medicin och odontologi 5 162 4 054 79 655 13 990 19 1 536 30 1 981 38 2 088 40 1 611 31
Vård och omsorg 10 398 9 505 91 356 3 722 7 2 851 27 6 469 62 2 069 20 1 534 15
Konstnärligt område 6 568 4 066 62 901 14 1 281 20 2 252 34 2 134 32 3 268 50 2 787 42
Övrigt område 3 449 2 592 75 848 25 835 24 1 054 31 712 21 2 230 65 1 878 54
FORSKARE 21 136 9 636 46 6 0 664 3 11 737 56 8 729 41 833 4 579 3
Humanistisk - samhällsvetenskapligt 6 458 3 351 52 3 0 76 1 2 769 43 3 610 56 353 5 274 4
Medicinskt 5 574 3 272 59 1 0 146 3 2 493 45 2 934 53 175 3 87 2
Naturvetenskapligt 2 851 1 202 42 1 0 163 6 2 182 77 505 18 115 4 77 3
Tekniskt 5 418 1 400 26 1 0 247 5 3 819 70 1 351 25 171 3 125 2
SLU 885 436 49 0 0 32 4 506 57 347 39 19 2 16 2
BASÅR 2 598 1 010 39 1 262 49 576 22 602 23 158 6 2 276 88 1 703 66
1) Tabellen är resultatet av en sambearbetning mellan SCB och CSN.
Enligt CSN:s register har 250 369 studerande i grundläggande högskoleutbildning/basår och 402 forskarstuderande erhållit studiemedel.
Skillnaden i antal mellan SCB:s och CSN:s register beror på flera faktorer.
- Studiemedelstagare som går om en kurs finns inte med i SCB:s register.
- Studiemedelstagare i sommarkurser hänförs normalt till en hösttermin i CSN:s register medan de i SCB:s register är registrerade på vårterminen.
- I SCB:s register finns ett antal utländska studerande i utbytesstudier i Sverige.
Antalet studiemedelstagare i CSN:s register överstiger därmed antalet som påträffas i SCB:s register.
2) Ålder är räknad utifrån ålder 2001 oavsett om registreringen gäller höstterminen 2001 eller vårterminen 2002.
3) Samtliga övernivåer är nettoräknade. Om en person finns på "Forskare" så finns den inte på grundutbildning. Om en person finns på "Studier mot
yrkesexamen" så finns den inte på "Studier mot generell examen". Däremot kan en person finnas på flera fakultetsrader och en annan på flera yrkesexamina.
4) Teknik och naturvetenskap är fr.o.m. läsåret 1997/98 särredovisat på dels området teknik, dels området naturvetenskap.
Ålder2) Studiemedel
Läsår
1999/2000 2000/01 2001/02
Läsår Summa
Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män
1999/2000 2 091,2 1 019,6 1 071,6 43,7 28,7 15,0 104,5 51,7 52,8 2 239,4
2000/01 2 333,4 1 136,7 1 196,7 46,1 30,2 15,9 90,7 44,9 45,8 2 470,2
2001/02 2 498,6 1 214,4 1 284,1 50,8 33,0 17,8 85,0 41,8 43,2 2 634,3
Läsår Extra tillägg
Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män
1999/2000 311 369 151 962 159 407 3 606 2 357 1 249 16 661 8 209 8 452
2000/01 310 725 151 642 159 083 3 788 2 482 1 306 14 348 7 089 7 259
2001/02 317 848 154 654 163 194 4 160 2 686 1 474 13 172 6 442 6 730
Studiebidrag Inackorderingstillägg Amount per month, SEK
Upper secondary student aid
2.3 Antal studerande som fått studiehjälp fördelade efter kön och bidragsform Number of students receiving upper secondary student aid distributed
285 – 855 285 – 855 Studiebidrag
8501)
2 Studiehjälp
2.1 Belopp per månad, kr
1) Fr.o.m. 1 januari 2000, 850 kr 2) Fr.o.m. 1 januari 2001, 950 kr
Inackorderings- tillägg 1 190 – 2 350 1 190 – 2 350 1 190 – 2 350 9502)
9500)
Extra tillägg
285 – 855
Studiebidrag Inackorderingstillägg
2.2 Utbetalda belopp i studiehjälp fördelade efter kön och bidragsform, mnkr Total disbursed amount distributed by sex and type of aid, SEK million
Extra tillägg
Bidragsform
Nationella och special- utformade
program
Individuella program
Studiebidrag 263 773 26 629 19 552 2 782 5 112 317 848
- varav kvinnor 128 371 11 436 10 211 1 794 2 842 154 654
- varav män 135 402 15 193 9 341 988 2 270 163 194
Inackorderingstillägg 221 34 2 294 1 602 9 4 160
- varav kvinnor 130 18 1 451 1 082 5 2 686
- varav män 91 16 843 520 4 1 474
Extra tillägg 8 244 4 223 367 152 186 13 172
- varav kvinnor 4 141 1 910 196 83 112 6 442
- varav män 4 103 2 313 171 69 74 6 730
Avståndsklass, km Kommunal
gymnasie- skola
Andra gymnasie- skolor1)
Folkhög- skola
Kommunal och statlig vuxen- utbildning
Totalt 3)
0 001 - 0 044 85 224 191 6 506
0 045 - 0 084 13 460 202 - 675
0 085 - 0 124 12 319 157 - 488
0 125 - 0 174 9 201 143 - 353
0 175 - 0 224 4 133 119 - 256
0 225 - 0 599 33 467 524 1 1 025
0 600 - 0 899 5 135 120 - 260
0 900 - 1 299 2 39 56 - 97
1 300 - - 28 27 - 55
Särskilda skäl 92 288 63 2 445
Totalt 255 2 294 1 602 9 4 2172)
2.4 Antal studerande som fått studiehjälp fördelade efter kön, skolform och bidragsform, 2001/02
Kommunal gymnasieskola
Andra gymnasie- skolor1)
Folkhög- skola
Kommunal och statlig vuxenutbild ning
Totalt Number of students receiving upper secondary student aid distributed by sex,
type of school and type of aid, 2001/02
2.5 Antal studerande som fått inackorderingstillägg fördelade efter skolform och avståndsklass, 2001/02
1) Fristående gymnasieskolor, riksinternatskolor, internationella skolor, kompletterande utbildning, skolor med statlig huvudman.
Number of students receiving boarding supplement distributed by type of school and distance from home
1) Fristående gymnasieskolor, riksinternatskolor, internationella skolor, kompletterande utbildning, skolor med statlig huvudman.
2) 57 elever i grundskolan är beviljade inackorderingstillägg. Ingår i totalbeloppet med redovisas ej per avståndsklasser.
3) Uppgift om avståndsklasser fördelade på kön är ej tillgänglig.
