"Sörgård" är den yngsta gården i Råsele. Enligt traditionen har man tidigare endast kommit så
långt som till Nils Andersson och hans hustru Ella,
när man talar om föregångarna till människorna i Råsele.
Nils och Ella Andersson anlade 1674 Gafsele, Genom det s.k. "Lappmarksplakatet" hade Lappmarken år 1673 öppnats för fast kolonisation. Som stimulans var nybyggaren befriad från skatt i 15 år och från utskrivning till militärtjänst. Det senare var en lockande förmån i en orolig och krigisk tid.
Finland var vid denna tid sedan urminnes tid en del av Sverige. På den tiden var vatten en förenande länk mellan länderna. Myndigheternas hårda regemente med dryga skatter och ständigt nya utskrivningar av soldater till de pågående krigen skapade ett starkt missnöje bland den finska allmogen. Bland annat ledde det till att bönderna samlade sig till ett formligt uppror, det s.k. klubbekriget, vilket slogs ner med stor grymhet. Hos många finnar vaknade tanken att dra västerut över havet för att söka sig en bättre framtid i Sverige.
Vid Helsingfors Universitet har på senare tid bedrivits forskning om dessa utvandrade finnars vidare öden. Så har professor Saloheimo särskilt undersökt vad som hände med savolaksfinnar
na .
Saloheimos uppgifter gör det möjligt att foga ytterligare några generationer till råselebornas släktregister.
I släktsammanställningen "Anor från Savolaks till Sörgård" har Lennart Rådström gjort ett släktforskningsmässigt jättearbete. Fynden redovisade han för bl.a. min mor i ett brev från år 2002. Följande kommentarer är hämtade ur detta brev:
- 1. Heikki (sv. "Henrik") Tenhunen (född omkring 1545). Ändelsen "-unen" sägs vara utmärkande för namnskicket i Savolaks. Släktnamnet återfinns fortfarande i finska
telefonkataloger. Hans son:
- 2. Påvel Hindersson (Henriksson) kom till Sverige omkring 1598 och kom tydligen till
"finnbyn" Grundtjärn i Anundsjö 1635. Byn ligger vid sjön Storsjön på gränsen mellan Anundsjö och Liden. Hans hustru hette Ella, ett namn som vid den tiden i Anundsjöområdet användes uteslutande av finnarna. Det anses vara en utveckling av namnet Helena (Elena, Lena) och finns fortfarande i den finska almanackan den 10 februari. Sonen:
- 3. Påvel Påvelsson, far till:
- 4. Hindrik Påhlsson. Hindriks hustru är okänd till namnet. Tillsammans hade de dottern Ella, som blir intressant i nästa generation.
Hindrik
dog och hans änka gifte om sig med Pål Andersson
, också han av finnsläkt. I det nya äktenskapet föddes sonen Mats Pålsson
, som kom att anlägga byn Hälla, den andra byn i Åsele lappmark. Han var dövstum, men omtalas som en "god och frommer man" med många barn och anhöriga. En sonson hette Eric Pålsson
och det var han som kom att bli den förste lagfarne inbyggaren i Råsele, på "Gammelgårn" ( Arvid Jonsson
s).
- 5. Ella Henriksdotter (16??-1711) var gift med Nils Andersson (16??-1706) från finnbyn Grundtjärn i Anundsjö. De kom till Gafsele 1674 med halvvuxna barn och en ko, och anlade där det första nybygget i Åsele lappmark. Gafsele var junseleböndernas fiskevatten och
kolonisationen skedde inte helt utan konflikter.
Rut Gavelin
från Lövliden, Vilhelmina, skriver 1966 om
Ellaatt hon talade svenska, eftersom hon tydligen haft tjänst i Sidensjö innan hon gifte sig, samt att hon var trollkunnig och övade trollkonster i sitt hus. Detta, att traditionen omtalar
Ellasom trollkunnig, ger en intressant antydan om rådande föreställningar om livet i dåtidens skogsbygder. För många svenskar var det inte särskilt attraktivt att bosätta sig i skogen och i lapparnas marker, eftersom man bland annat hyste viss respekt för lapparnas föregivna
kunnighet i trolldom. Finnarna däremot var vana vid ett liv i de djupa skogarna och ansågs lika framgångsrika som lapparna, när det gällde att påverka tillvaron genom trollkonster. Av
Ellaoch
Nils Andersson
s barn är det två, som är av intresse för fortsättningen, nämligen de två döttrarna:
- 6. Karin Nilsdotter och Gertrud Nilsdotter. Båda bildade familj i Gafsele.
- Karin gift med Anders Jonsson (????-1731) från byn Eden i Junsele socken.
- Gertrud (1665?-1722) gift med Ingel Persson (1675?-1723) från Sil i Fjällsjö socken.
I sin rapport från "En resa till Åsele 1715" skriver Georg Wallin, teologie lektor i Härnösand, bl.a. att man på julafton passerade Gafsele. I byn bodde 3-4 grannar, bland dem en, som var
"Finnländsman". I kyrkböckerna är också Gertrud
s man
Ingel Persson
antecknad som länsman. Resenären nämner även att det skulle finnas en annan länsman för lapparna. Vid kyrkovisitationen 1715 i Åsele fann lektor Wallin med beklagande att endast tre personer i den samlade menigheten av svenskar, finnar och lappar någorlunda läskunniga.
Dock nämner han en ung man, som gått igenom lappskolan i Lycksele och som "var hel färdig i bägge språken (svenska och lappska) och var väl grundad efter sitt pund". Hans namn var Nils Ingelsson
, en uppenbarligen studiebegåvad son till Gertrud
och Ingel Persson i Gafsele. Denne
Nilsfinns senare omnämnd som student i Uppsala, där han tog sig tillnamnet Gavelin
. Det var tydligen sed att personer, som kom ut i världen vid den tiden tog sig ett nytt tillnamn efter sin hemort. Nils dog ung men alla syskonen
Ingelsson
tog sig sedan tillnamnet Gavelin
. Detta är alltså ursprunget till det släktnamn, som senare fått så stor spridning.
- 7. Jon Andersson, son till Karin Nilsdotter; Per Ingelsson-Gavelin, son till Gertrud
Nilsdotter
- Jon Andersson (????-1768), gift med Elisabet Matsdotter. Hon var dotter till förste
nybyggaren i Hälla 1683, Mat
s Pålsson
. Hennes bror hette
Pål, vilken blev far till förste nybyggaren i Råsele 1741, Eric Pålsson
. Hennes syster Gertrud
var gift med Sven Jacobsson
, på ett ställe som omtalas som Mesele nybygge. Sven efterträdde sin far lappen Jacob Persson
på Råsele lappskatteland vilken hade sitt viste vid Melelet. När Eric Pålsson
började i Råsele 1741 hade han någon tid bott på sin fasters boplats Mesele (på älvens högra strand några hundra meter uppströms från järnvägsbron) innan han började bygga i Råsele.
- Per Ingelsson-Gavelin (1700-1772), gift med prästdottern Magdalena Sjöberg (1709-1799) från Åsele. De hade tolv barn, av vilka
Erikblev länsman;
Magdalena
prästfru i Gällivare;
Ingel
handelsman i Härnösand;
Margeta
gift med länsman Edini Söråsele;
Daniel
gästgivare i Gafsele;
Petter
pastor i Volgsjö (Vilhelmina);
Catharina
löjtnantsfru i Härnösand;
Nilskyrkvärd i Söråsele;
Brita
gift med riksdagsmannen och kyrkvärden Olof Mickelsson Almroth
i Almsele. Det var tydligen en aktiv och utåtriktad familj - och endast tredje generationen på det första nybygget i vildmarken i Åsele lappmark!
- 8. Karin Jonsdotter (1714-1783), dotter till Jon Andersson; Daniel Persson-Gavelin (1741-1801), son till
Per Ingelsson-Gavelin .
- Karin Jonsdotter, gift med Mickel Olofsson, häradsdomare, Almsele. Tio barn av vilka Olofblev lappmarkens första riksdagsman och tog sig tillnamnet
Almroth
; Kerstin
gift med kyrkvärden i Söråsele;
Gertrud gift i Torvsjö.
- Daniel Persson-Gavelin, gästgivare, gift med Kerstin Persdotter (1744-1825) från
Kubbe i Anundsjö. Ker
stins familj var slöjdintresserad, det omnämns särskilt att även männen vävde, något som tydligen var väldigt ovanligt. Tio barn varav
Magdalena blev mor till Per Svensson
bonde i Råsele ("Väst i Byn");
Cajsa
blev svärmor till Christoffer Ersson i Råsele;
Perbonde och gästgivare i Råsele;
Ericmorfar till
Marcus Ersson d.y.
i Råsele och bl.a. anfader till Anna-Lisa Grundström , konstnär i Åsele;
Christina svärmor till Daniel Ersson i Råsele;
Greta gift med
Erik Christoffersson i Råsele;
Nilsanfader till bl.a.
Karl Gavelin
, konditor i Vilhelmina (nuvarande Stenmans).
- 9. Gertrud Mickelsdotter-Almroth (1757-1846) dotter till Karin Jonsdotter; Per Danielsson-Gavelin
(1770-1828) son till Daniel Persson-Gavelin .
- Gertrud Mickelsdotter-Almroth gift i Torvsjö med Johan Andersson (1749-1841) från Själevad. Nio barn varav
Mikael
(1784-1881) gifte sig med
Erik Christoffesson s änka
Greta
i Råsele 1828; tre söner bosatte sig i Bäsksele och Laxbäcken;
Ivarblev måg åt
Per Danielsson-Gavelin och sedermera känd som
"Gammel-Ivar"
i Råsele.
- Per Danielsson-Gavelin gift andra gången med Christina Nilsdotter (1776-1840). Fyra
barn av vilka Katari
na(Stina Kajsa) gift med Per Svensson
, Råsele;
Ingeborg Magdalena (Inga Maglena) gift med Ivar Johansson
i Råsele;
Anna Greta gift med Olof Jonsson i Malgovik;
Nilsbonde i Lövliden, Vilhelmina.
År 1812 bytte Per Danelsson-Gavelin sitt hemman i Gafsele mot Nils Gabrielssons
"Gammelgårn" i Råsele och blev därmed bonde och senare även gästgivare ("Pelle
Gästgivare") i Råsele. Samma år blev Vilhelmina egen församling efter att tidigare ingått i Åsele församling. Vintern det året var tydligen mycket sträng. År 1812 fick
Napoleon
med sin armé göra återtåget genom kylan och snön från Moskva. Den våren kunde man köra med häst på isen i älven ännu den 31 maj. Sommaren kom plötsligt och med stark värme den 15 juni och all snö tinade bort på åtta dagar, berättas det. Älven steg kraftigt och en isdamm bildades i det trånga passet vid Storforsen nedanför Almsele. När isdammen slutligen släppte spolades stora delar av slåtterängarna i Almsele bort av vattenmassorna. År 1812 blev således ett speciellt år för både Napoleon, almselebönderna, vilhelminaborna - och för
Per Danielsson-Gavelin .
Omkring år 1820 satt det "Gavelinare" på alla fyra gårdarna i Råsele. "Väst i Byn" och på
"Gammelgårn" satt döttrarna till Per Danielsson-Gavelin, på "Framgårn" en systerdotter och
"Yst i Backen" en systerson till Per.
År 1832 i juli månad färdades en professor Zetterstedt längs älven på sin vetenskapliga resa till Åsele lappmark. Han antecknar: "I Råsele bo fyra bönder, alla förmögna". De bönderna var Per Svensson
, "Väst i Byn";
Ivar Johansson i "Gammelgårn";
Daniel Ersson i "Framgårn", och Marcus Ersson
"Yst i Backen". På endast 90 år hade Eric Pålsson
s nybygge "Gammelgårn" från 1741 utvecklats till en hel by med fyra "förmögna" bönder. Denna utveckling hade dessutom skett före träpatronernas tid, innan skogen fått något värde som råvara för skogsindustrin.
Släktledet från Savolaks, som delade sig i två grenar vid generation 6 genom Ella Henriksdotters två döttrar Karin och Gertrud, kom att förenas igen i Råsele genom äktenskapet i 10, generationen mellan:
- 10. Ivar Johansson "Gammel-Ivar" (1802-1893) son till Gertrud Mickelsdotter, och Ing a Magdalena Gavelin
(1807-1892) dotter till Per Danielsson-Gavelin .
- Ivar Johansson, allmänt känd som "Gammel-Ivar i Råsele". Kom från Torvsjö till Råsele när makarna gifte sig 1830. Var tydligen något av en teknisk begåvning. Beskrives ha varit "i besittning av synnerligen god beräkning och organisationsförmåga, mångkunnig och framsynt.
Dessa egenskaper besitta också största flertalet av hans efterkommande" (!) - allt enligt J.P.Johansson
, ett av
Ivars barnbarn, som skrivit ner en del minne från sin uppväxt i Råsele. Ivar anlitades bl.a. som
"inschenör" (ingenjör) när det gällde att avväga hur vattnet skulle ledas ut över de
översilningsängar, som utgjorde en så väsentlig del i myrslåttern. Han blev 91 år gammal.
- Inga Magdalena var fem år när familjen flyttade från Gafsele till "Gammelgårn" i Råsele 1812. I äktenskapet med Ivar födde hon fjorton barn på nitton år! Tio av barnen uppnådde vuxen ålder. Själv levde hon tills hon var 85 år.
Av barnen blev Stina Greta kvar i Råsele "Väst i Byn" och gift med Marcus Ersson d.y.; Ande rsoch
Amatius
fick var sin gård i Bränna;
Gertrud och Inga
gifta till egna gårdar i Dalasjö;
Mikael
bonde i Dalasjö;
Ivarbonde i Granliden;
Annagift med bonden Mårten Persson i Bränna.
Gammel-Ivar
s ättlingar kallades med ett gemensamt namn för
"ivarniter"
. Familjen var uppenbarligen aktiv, utåtriktad och framgångsrik, eftersom alla barnen kunde sätta sig på egna gårdar.
Vid elfte generationen delar sig den rakt nedstigande släkttråden på nytt i två grenar i och med att två syskon ur Gammel-Ivars familj var för sig men parallellt för anorna vidare, nämligen:
- 11. Mikael Ivarsson (1835-1917), son till Inga och Ivar Johansson, och Stina Greta Ivarsdotter
(1832-1911) dotter till Ingaoch
Ivar Johansson .
- Mikael Ivarsson övertar den nyuppförda gården "Väst i Berget". Gift med Greta Stina Salomonsdotter
från Volgsele (1832-1919) - moster till den musikaliska
"Lapp-Lisa"
och enligt Mikael
"visserligen fattig, men så ofattigt vacker" att han bara måste ha henne till hustru. Av barnen övertog
Ivaroch Johan
var sin halva av hemmanet;
Selma
for till Amerika;
Daniel Petter
blev snickare och kronotorpare i Meselefors.
- Stina Greta Ivarsdotter (1832-1911) växte upp hos sin barnlösa moster och övertog med tiden gården "Väst i Byn". Gifte sig 1854 med Marcus Ersson d.y. (1832-1899) från Rönnäs. Han var en
gavelinare
och ättling efter den legendariske nybyggaren
"Finn Pål"
i Åsele. Tio barn av vilka endast fyra uppnådde vuxen ålder:
Erik Petter
(1856-1937), tog sig namnet Rådström
, bonde i "Sörgård", yngsta gården i byn;
Jonas August
(1862-????), bonde på gårdsskiftet;
Ivar Oskar
(1869-1936) ungkarl;
Kristina
(1876-????) gift med bonden Erik Jonsson
i Almsele.
- 12. Johan Mikaelsson, son till Mikael Ivarsson, och Erik Petter Marcusson-Rådström, son till
Stina Greta Ivarsdotter .
- Johan Mikaelsson (1863-1941) gift med Kristina (eller Stina Brita) Persdotter
(1858-1949) från Varpsjö. Övertog halva hemmanet "Väst i Berget". Tio barn.
- Erik Petter Marcusson-Rådström (1856-1937) gift med Kristina Rådwitz (1862-1923),
dotter till "Kloc
kar Rådwitz"
på "Framgårn".
Vid laga skifte i Råsele 1890 fick Erik Petter genom lottning fäbodstället Sörgård, där makarna byggde upp sin gård. Tolv barn, varav:
- 13. Albin Rådström (1891-1970) gifte sig med Ida Margareta Johansson (1900-1990)
dotter till Joha
n Mikaelsson
, "Väst i Berget". Detta äktenskap innebar att anorna från generation 1 från Savolaks i Finland år 1545 efter nära 400 år åter förenades i generation 13 i dubbel uppsättning i Sörgård i Råsele.
Barn:
Lennart Rådström (1927-),
Nils Rådström (1931-);
Beda Rådström (1899-1976), gift med Artur Eliasson
(1890-1975). Barn:
Svea Eliasson
(1927-2006), sedermera återtagit namnet Rådström
, gift med
Birger Eliasson (1921-1966). Barn:
Marie Rådström (1951-),
Sven Rådström (1953-),
Stefan Rådström (1962-) gift med Helena C. Rådström
(född Tham Cheng Yee i Malaysia 1971).
Källa: Brev från Lennart Rådström till Svea Rådström i juni 2002.
Bilden som nedanstående länk leder till är ett försök att i grafisk form summera familjeträdet (genererad med Family Tree Builder):
Ättlingar till Heikki Tenhunen
