Verksamhetsrapport 2016

(1)

2016-06-07

Verksamhetsrapport 2016

Ekenhillsvägens förskola

(2)

Innehållsförteckning

Sammanfattning ... 3

Inledning ... 4

Enhetens egna nyckeltal ... 5

Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor. Målgruppen utökas med flickor och pojkar inom förskolan. (KFN, BUN, TSN, KS) ... 6

Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor. Målgruppen utökas med flickor och pojkar inom förskolan. ... 6

Flickors och pojkars lärprocesser är både stimulerade och utmanade. Barnens förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. Ingångsvärdet/nuläget utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete har utvecklats från HT 2015 till VT 2016 ... 9

Flickors och pojkars lärprocesser är både stimulerade och utmanade. Barnens förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. Ingångsvärdet/nuläget utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete har utvecklats från HT 2015 till VT 2016 ... 9

Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga på förskolan.Enhetens resultat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna2015 är bibehållet VT 2016. ... 12

Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga på förskolan. Enhetens resultat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 är bibehållet vt 2016. ... 12

Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 till VT 2016 ... 16

Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 till vt 2016. ... 16

Hållbar utveckling ... 19

Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i förskola ... 19

Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i grundskola ... 24

Genomföra verksamheter för kultur och fritid ... 24

(3)

Sammanfattning Anvisning

Sammanfattningen ska beskriva hur enheten ska uppfylla nämndens åtaganden , samt enhetens utmaningar och prioriteringar för 2015/2016 . Sammanfattningen ska kunna läsas fristående från huvudtexten och vara kort.

Måluppfyllelsen på förskolan är hög då vi uppnått samtliga mål till stor del eller helt.

Under läsåret har vi haft stort fokus på trygghet och bemötande vilket resulterade i att två avdelningar av fyra fick ett resultat på 4.0 i bemötande på en 4 - gradig skala där 4 är högst i brukarenkäten. Dock var det endast 16 svarande av 78 möjliga på förskolan vilket gör att resultatet inte blir helt tillförlitligt.

Vi arbetar medvetet och kontinuerligt med att alla ska känna sig respektfullt bemötta och känna stor trygghet på vår förskola. Som ett led i vårt likabehandlingsarbete var en representant från förskolan under höstterminen på en föreläsning och workshop om HBTQ. Utifrån den fortsatte vi sedan arbetet på förskolan för att öka kunskapen och medvetenheten hos alla pedagoger kring likabehandling, för att på så sätt skapa ett respektfullt bemötande och en trygghet för barn, vårdnadshavare och personal.

Vi har genomfört två gemensamma arbetsplatsträffar för alla pedagoger i vårt förskoleområde. Den ena träffen innehöll en föreläsning för att inspirera och öka kompetensen hos pedagogerna. Den andra träffen var en friskvårdskväll med fokus på hälsa. Genom medveten kompetensutveckling för

pedagogerna ökar det möjligeten till ett högre lärande för varje enskilt barn.

(4)

Inledning Anvisning

Kort beskrivning av verksamheten, Vilket är vårt uppdrag? Vem är vi till för .

Det här steget i enhetens verksamhetsplanering behöver inte göras om varje år, om inte förutsättningarna och uppdraget ändrats.

Enhetens uppdrag och vem den ska skapa värde för kan ofta formuleras i en verksamhetsidé, som kortfattat klargör ambition och ”vad enheten är till för”.

Vi arbetar hela tiden medvetet och kontinuerligt med att alla ska känna sig respektfullt bemötta och känna stor trygghet på vår förskola. Som ett led i detta arbeta använder vi vår likabehandlingsplan systematiskt i vår pedagogiska verksamhet och i våra arbetslagsreflektioner. Under dagen delar vi alltid upp barngruppen i mindre grupper för att på så sätt öka det enskilda barnets trygghet samt ge möjligheten till ett ökat lärande. En representant på förskolan var under höstterminen på en föreläsning och workshop om HBTQ. Utifrån den fortsatte vi sedan arbetet på förskolan genom att bland annat titta på en film kopplad till HBTQ och diskussioner kring detta. Detta gav flera tankar och funderingar kring enskilda pedagogers förhållningssätt och fördommar.

Under läsåret har förskolan arbetat med kommunens lässatsning, vilket bidragit till att varje enskilt barn ökat sitt intresse, nyfikenhet och kunskap till böcker, läsning, ord, ordförståelse och skrift.

Samtliga barn på förskolan deltar idag i det barndelaktiga utvecklingssamtalet. De äldre barnen är med i både förberedandet och i genomförandet av samtalet och berättar under samtalet själva om sitt

lärande utifrån olika dokumentationer. Detta tillsammans med att vi i det dagliga samtalet med

vårdnadshavare påvisar barnets lärande och utveckling, har lett till en ökad kunskap och förståelse hos både barn och vårdnadshavare kring barnets förändrade kunnande.

Under läsåret införde vi mötesvecka på förskolan vilket innebär att ungefär var fjärde vecka är det olika möten och reflektioner för alla pedagoger. Det har lett till att det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats. Vi genomför också lärmiljödagar en gång per termin för alla arbetslag då vi tillsammans med vår pedagogikutvecklare reflekterar över barnens lärmiljö och genomför förändringar utifrån behov för ett ökat lärande hos varje enskilt barn.

(5)

Enhetens egna nyckeltal Anvisning

Här ska enhetens egna nyckeltal skrivas in.

De nyckeltal som markeras som Styrkortsnyckeltal kommer att skrivas in och visas i enhetens styrkort.

Nyckeltal Målvärde Mätmetod Ansvarig NyckeltaL till

STYRKORT

(6)

Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor. Målgruppen utökas med flickor och pojkar inom förskolan.

(KFN, BUN, TSN, KS)

Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor. Målgruppen utökas med flickor och pojkar inom förskolan.

Beskrivning Beskrivning:

Enligt Lpfö 98/10 hänger språk och lärande oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling.

Litteracitet ska prägla förskolans verksamhet och miljö. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Förskolan ska också medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla svenska språket och sitt modersmål.

Läroplansuppdraget ska skapa en lust och förståelse för språket och dess betydelse kopplat till pojkar och flickors egna erfarenheter. Förskolans insatser när det gäller barns språkförståelse och språkliga medvetenhet har en avgörande betydelse för barnens förutsättningar att så småningom lära sig läsa och skriva.

Nuläge:

Som en del av Eskilstuna kommuns lässatsning har projektet Berätta-Leka-Läsa genomförts på flera av kommunens förskolor under vt-14 samt under vt-15. Arbetet med lässatsningen fortsätter till att

omfatta alla flickor och pojkar i kommunens förskolor. Tillgängligheten till böcker på olika språk och variationen i utbudet av böcker varierar i kommunens förskolor. Vidare sker planering för och

organisation av läsning, uppföljning av läsning, boksamtal, reflektion och arbete med estetiska uttrycksformer i olika grad.

Konkretisering:

Vidare innebörd av begreppet litteracitet ger utrymme åt språk och kommunikation och inkluderar, förutom läs- och skrivaktiviteter, också berättande, symboler och bilder. Alla flickor och pojkar har en ökad förståelse, intresse och nyfikenhet för språket.

Detta för att långsiktigt arbeta för att öka elevers lust att läsa och på så vis ge barnen goda läsvanor i tidig ålder. Barnens möjligheter till kommunikation på många olika sätt utökas.

Stödjande insatser:

TRAS Litteratur Språkdomäner PU

Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers förståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor

Enligt Lpfö 98/10 hänger språk och lärande oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling.

Litteracitet ska prägla förskolans verksamhet och miljö. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Förskolan ska också medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla svenska språket och sitt modersmål.

Läroplansuppdraget ska skapa en lust och förståelse för språket och dess betydelse kopplat till pojkar

(7)

och flickors egna erfarenheter. Förskolans insatser när det gäller barns språkförståelse och språkliga medvetenhet har en avgörande betydelse för barnens förutsättningar att så småningom lära sig läsa och skriva.

Nuläge:

Som en del av Eskilstuna kommuns lässatsning har projektet Berätta-Leka-Läsa genomförts på flera av kommunens förskolor under vt-14 samt under vt-15. Arbetet med lässatsningen fortsätter till att

omfatta alla flickor och pojkar i kommunens förskolor. Tillgängligheten till böcker på olika språk och variationen i utbudet av böcker varierar i kommunens förskolor. Vidare sker planering för och

organisation av läsning, uppföljning av läsning, boksamtal, reflektion och arbete med estetiska uttrycksformer i olika grad.

Konkretisering:

Vidare innebörd av begreppet litteracitet ger utrymme åt språk och kommunikation och inkluderar, förutom läs- och skrivaktiviteter, också berättande, symboler och bilder. Alla flickor och pojkar har en ökad förståelse, intresse och nyfikenhet för språket.

Detta för att långsiktigt arbeta för att öka elevers lust att läsa och på så vis ge barnen goda läsvanor i tidig ålder. Barnens möjligheter till kommunikation på många olika sätt utökas.

TRAS Litteratur Språkdomäner PU

Avstämning:

Vid medarbetarsamtal I utvecklingsgruppen Vid arbetslagsreflektion

Verksamhetsbesök av förskolechef Senaste kommentar

Resultat:

Målet är uppnått till stor del på samtliga fyra avdelningar.

I vår lärmiljö har vi skapat olika läsmiljöer som lett till att barnens intresse för böcker och läsning ökat.

Analys:

Utifrån barnets intresse, nyfikenhet, ålder och behov har vi på förskolan skapat olika läsmiljöer på samtliga avdelningar. Högläsning sker dagligen på alla avdelningar, både planerat och spontant och utifrån bokens innehåll och bilder diskuterar och samtalar vi med barnen om det vi läst för att de ska få en förståelse för bokens handling och öka deras kunskap. Varje avdelning har arbetat med

lässatsningen utifrån barnets ålder och intresse. På småbarnsavdelningarna har det arbetats mycket med sagor på olika sätt. Samma saga har lästs för barnet flera gånger och till sagan har olika rekvisita använts såsom bilder och figurer. Barnet har även erbjudits olika aktiviteter kopplade till sagan såsom flano, dramatisering och olika skapande. Detta har lett till ett ökat ordförråd, en ökad ordförståelse och ett ökat intresse för böcker. Barnet hämtat många gånger självmant en bok och tittar i eller läser högt i för något annat barn. Barnet dramatiserar också sagan i leken med hjälp av olika material. Till exempel har barnet spelat upp Bockarna Bruse med hjälp av kaplastavar, pärlor och magneter.

På avdelningarna med de äldre barnen har fokus varit mycket kring bokstäver. Barnen har i olika aktiviteter fått träna på att känna igen sina bokstäver i sitt namn, skriva bokstäver, leta bokstäver och göra bokstäver i olika skapande material. Det har lett till att alla barn känner igen sitt namn och många bokstäver i alfabetet. Många barn kan också både skriva och läsa sitt namn och till och med andras namn.

(8)

Högläsning har genomförts kontinuerligt på avdelningarna i mindre grupper där böcker utifrån barnets ålder, kunskap, intresse och nyfikenhet fått styra. Vid läsningen diskuteras alltid bokens innehåll för att barnet ska få en fördjupad kunskap om boken. Barnet har också fått dramatisera, rita och skapa sagan i olika material med hjälp av olika verktyg. Detta har lett till en ökad nyfikenhet, intresse och kunskap om böcker.

Böcker och många gånger även rekvisita till böckerna finns alltid tillgängligt på avdelningarna.

Besök på bokbussen görs kontinuerligt då barnen är med och väljer böcker med stöd och hjälp av en pedagog.

Slutsats:

Vi har tagit lärdom av att miljön är en otroligt viktig del för att skapa nyfikenhet och intresse för böcker hos barnet. Vi väljer därför att varje termin arbeta med vår lärmiljö tillsammans med förskolechef och pedagogikutvecklare.

Vi behöver hitta ett forum för att all personal ska få information och kunskap kring kommunens lässatsning från förskolans representant.

(9)

Flickors och pojkars lärprocesser är både stimulerade och utmanade. Barnens förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. Ingångsvärdet/nuläget utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete har utvecklats från HT 2015 till VT 2016 Flickors och pojkars lärprocesser är både stimulerade och utmanade. Barnens

förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. Ingångsvärdet/nuläget utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete har utvecklats från HT 2015 till VT 2016

Lpfö98/10 betonar vikten av att verksamheten ska genomföras på ett sådant sätt att den både stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Barnets erfarenheter, intresse, behov och åsikter ska lyftas fram i verksamheten. Förskolan ska utveckla bättre arbetsprocesser för att följa barns förändrade kunnande, för att kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen. För att utvärdera

verksamhetens kvalitet och skapa goda villkor för lärandet behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras i förhållande till vad verksamheten erbjuder.

Nuläge:

Det finns variationer i Eskilstuna kommuns förskolor när det gäller arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Det vill säga kunskaper om vad det är som ska dokumenteras och systematiken kring att synliggöra. Det sker en regelbunden dialog mellan förskolechefer och pedagogikutvecklare när det gäller förskolornas kvalitetsarbete för att kunna stödja förskolorna i att planera, följa upp utvärdera och utveckla verksamheten. De flesta förskolor har verktyg och rutiner för att synliggöra och följa barns förändrade kunnande. Flera förskolor har reflekterat/diskuterat kring begreppen stimulera och utmana det är ett pågående arbete som behöver fortsätta. Förskolorna planerar och genomför barndelaktiga utvecklingssamtal tillsammans med barnen. Beroende på hur väl flickors och pojkars lärprocesser är utmanade och stimulerade beror på personalens kunskap och medvetenhet kring vad en

lärprocess/lärande är.

Konkretisering:

Barns förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. När arbetslagen har hittat

arbetsprocesserna i det systematiska kvalitetsarbetet är flickors och pojkars lärprocesser stimulerade och utmanade. Varje enhet erbjuder en meningsfull verksamhet som stimulerar och utmanar varje enskilt barn utifrån dess förutsättningar.

Stödjande insatser: Forskning, projekt små barns lärande, Allmänna råd förskolan, systematiska kvalitetsarbetet digitalt, BRUK, TRAS, Språkdomäner, PU

Flickor och pojkars lärprocesser är både stimulerade och utmanade. Barnens förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. Ingångsvärdet/nuläget utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete har utvecklats från ht 2015 till vt 2016

Lpfö98/10 betonar vikten av att verksamheten ska genomföras på ett sådant sätt att den både stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Barnets erfarenheter, intresse, behov och åsikter ska lyftas fram i verksamheten. Förskolan ska utveckla bättre arbetsprocesser för att följa barns förändrade kunnande, för att kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen. För att utvärdera

verksamhetens kvalitet och skapa goda villkor för lärandet behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras i förhållande till vad verksamheten erbjuder.

Nuläge:

Det finns variationer i Eskilstuna kommuns förskolor när det gäller arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Det vill säga kunskaper om vad det är som ska dokumenteras och systematiken kring

(10)

att synliggöra. Det sker en regelbunden dialog mellan förskolechefer och pedagogikutvecklare när det gäller förskolornas kvalitetsarbete för att kunna stödja förskolorna i att planera, följa upp utvärdera och utveckla verksamheten. De flesta förskolor har verktyg och rutiner för att synliggöra och följa barns förändrade kunnande. Flera förskolor har reflekterat/diskuterat kring begreppen stimulera och utmana det är ett pågående arbete som behöver fortsätta. Förskolorna planerar och genomför barndelaktiga utvecklingssamtal tillsammans med barnen. Beroende på hur väl flickors och pojkars lärprocesser är utmanade och stimulerade beror på personalens kunskap och medvetenhet kring vad en

lärprocess/lärande är.

Konkretisering:

Barns förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. När arbetslagen har hittat

arbetsprocesserna i det systematiska kvalitetsarbetet är flickors och pojkars lärprocesser stimulerade och utmanade. Varje enhet erbjuder en meningsfull verksamhet som stimulerar och utmanar varje enskilt barn utifrån dess förutsättningar.

Forskning

Projekt små barns lärande Allmänna råd för förskolan Systematiska kvalitetsarbetet Digitalt

BRUK TRAS

Språkdomäner PU

Avstämning:

Vid medarbetarsamtal I utvecklingsgruppen I arbetslagsreflektioner

Resultat:

Målet är uppnått till stor del på tre avdelningar och helt på en avdelning.

I vår verksamhet har vi dokumenterat och synliggjort flickor och pojkars förändrade kunnande för barn och vårdnadshavare.

Det systematiska arbetet har utvecklats genom bland annat tydliga arbetslagsreflektioner.

Analys:

För att stimulera barnet har vi skapat oss ett nuläge genom bland annat observationer och utgått ifrån det. Vi har gett varje enskilt barn tid till att ta tillvara på sitt kunnande för att på så sätt låta barnet få en ökad självkänsla och en trygghet.

Flickor och pojkar har sedan utmanats i sina lärprocesser utifrån varje enskild individs nuläge och kunskap genom att svårighetsgraden ökat och barnet fått till sig kunskap som det inte hade tidgare.

Detta har skett i olika aktiviteter så som till exempel skapande i olika material, rutinsituationer, litteratur, dramatisering och samarbete.

Barnens förändrade kunnande har dokumenterats med hjälp av bild, film, ljudinspelning och text.

Dokumentationen har sedan synliggjorts för barn och vårdnadshavare i reflektioner, på väggen, i det dagliga samtalet och i det barndelaktiga utvecklingssamtalet. På så sätt har varje enskilt barn och dess vårdnadshavare ökat sin kunskap om barnets lärprocesser.

Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats genom bland annat tydliga arbetslagsreflektioner med en tydlig dagordning och struktur. Det har lett till att reflektionerna är både effektiva och utvecklande

(11)

vilket leder till en ökad möjlighet till utveckling för varje enskilt barn. Även införandet av mötesveckor för pedagogerna har lett till en utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet.

Slutsats:

Genom att dokumentera och synliggöra flickor och pojkars lärprocesser för barn och vårdnadshavare ger det en ökad insikt och medvetenhet om varje enskilt barns förändrade kunnande hos barn,

vårdnadshavare och pedagoger.

Kommande läsår kommer vi att fortsätta med mötesveckorna för att på så sätt skapa möjligheter för pedagogerna att ge varje enskilt barn förutsättningar till utveckling och lärande.

.

Slutsats:

små barns lärande.

Beskrivning

Varje avdelning sätter ett mål utifrån små barns lärande under åtagandet lärprocesser.

Det ska vara ett avgränsat mål utifrån läroplanen. Dokumentation/underlag ska beskriva såväl barns utveckling och lärande över tid.

(12)

Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga på förskolan.Enhetens resultat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna2015 är bibehållet VT 2016.

Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga på förskolan. Enhetens resultat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 är bibehållet vt 2016.

Lpfö98/10 betonar vikten av att förskolan har ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet.

Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. En trygg vardag är en förutsättning för att barnen ska kunna delta i

verksamheten på lika villkor. Likabehandlingsarbetet är därför ett utvecklingsarbete av stor vikt. Alla som arbetar i förskolan spelar en roll för att i sitt dagliga arbete - ord och handling - driva denna

utveckling framåt. Det handlar om hur förskolans visioner, mål och åtgärder konkret omsätts varje dag.

Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten – pedagogiken, didaktiken, pedagogernas förhållningssätt, regler och rutiner, planering och genomförande av aktiviteter såsom föräldramöten med mera. Naturligtvis är det även en del av förskolans ordinarie värdegrundsarbete. Det handlar om att förskolan skapar bästa förutsättningar för att bedriva sin verksamhet.

Ett framgångsrikt likabehandlingsarbete är en ständigt pågående process för att utveckla förskolan.

Nuläge:

Likabehandlingsarbetet har kommit olika långt i förvaltningens förskolor. Det vi ser som kan utvecklas mer är att få till en systematik i arbetet. Vårdnadshavare och personal lägger in olika betydelser i begreppet trygghet. Det saknas en samsyn kring begreppet trygghet, vilket påverkar såväl arbetssättet i förskolan som vårdnadshavares och barns upplevelse av tryggheten på förskolan. Brukarenkätens resultat har varit betydelsefulla i att mäta hur barn och vårdnadshavare upplever trygghet på förskolan.

Eftersom svarsfrekvensen är olika från förskola till förskola behöver vi komplettera ytterligare med den professionella bedömningen samt eventuellt egna enkäter till vårdnadshavarna. Eskilstuna

kommun har påbörjat arbetet med föräldradelaktig inskolning och förskolorna har kommit olika långt i detta arbete.

Konkretisering:

En ökad trygghet leder till ökat inflytande och ökad delaktighet för såväl vårdnadshavare som barn.

Detta leder till att verksamheten tydligare utformas efter pojkars och flickors egna förutsättningar och intressen vilket gör att det blir meningsfullt för var och en.

BRUK, ICDP, barndelaktiga utvecklingssamtal, föräldradelaktig inskolning, inskolningssamtal, forum för samråd vårdnadshavare, personal och chef, PU, likabehandlingsarbetet

Avstämning:

Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att kontinuerligt synliggöra och utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats.

Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga på förskolan. Enhetens resultat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 är bibehållet 2016.

Beskrivning

Lpfö 98/10 betonar vikten av att förskolan har ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet.

Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. En trygg vardag är förutsättning för att barnen ska kunna delta i

verksamheten på lika villkor. Likabehandlingsarbetet är därför ett utvecklingsarbete av stor vikt. Alla

(13)

som arbetar i förskolan spelar stor roll för att i sitt dagliga arbete - ord och handling - driva denna utveckling framåt. Det handlar om hur förskolans visioner, mål och åtgärder konkret omsätts varje dag.

Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten - pedagogiken, didaktiken, pedagogernas förhållningssätt, regler och rutiner, planering och genomförande av aktiviteter såsom föräldramöten med mera.

Naturligtvis är det även en dela av förskolans ordinarie värdegrundsarbete.

Det handlar om att förskolan skapar bästa förutsättningar för att bedriva sin verksamhet.

Ett framgångsrikt likabehandlingsarbete är en ständigt pågående process för att utveckla förskolan.

Nuläge:

Likabehandlingsarbetet har börjat genomsyra hela verksamheten och vi lyfter den vid olika tillfällen såsom i utvecklingsgruppen och i arbetslagsreflektionerna som sker varje vecka.

Brukarenkätens resultat föräldrar 2015 visar resultat, 4 - gradig skala:

Del 01. Jag känner mig trygg när mitt barn är där, 3.73.

Brukarenkätens resultat barn 2015 visar resultat, 3 gradig skala:

01. Roligt att vara på förskolan, 2.92.

02. Jag får hjälp av vuxna vid behov, 2.96.

05. Jag har någon att leka med, 2.92.

Konkretisering:

En ökad trygghet leder till ökat inflytande och ökad delaktighet för såväl vårdnadshavare som barn.

Detta leder till att verksamheten utformas efter pojkar och flickors egna förutsättningar och intressen vilket gör att det blir meningsfullt för var och en.

BRUK ICDP

Barndelaktiga utvecklingssamtal Föräldradelaktig inskolning Inskolningssamtal

Forum för samråd vårdnadshavare, personal och chef PU

Likabehandlingsarbetet Avstämning:

Utvecklingsgruppen Vid medarbetarsamtal Brukarenkäten

Vid arbetslagsreflektioner Likabehandlingsarbettet

Verksamhetsbesök av förskolechef

Senaste kommentar Resultat:

Målet är uppnått till stor del

Brukarenkätens resultat visar på en säkning år 2016 i både föräldraenkäten och i barnenkäten.

Skattningen i BRUK, främja lika rättigheter, har ökat eller ligger kvar på samma nivå på samtliga avdelningar år 2016 jämfört med år 2015.

I det dagliga samtalet och i det barndelaktiga utvecklingssamtalet har samtliga avdelningar fått bekräftat från vårdnadshavare att de och deras barn är trygga på förskolan.

(14)

Analys:

Brukarenkäten föräldrar visar ett resultat på förskolenivå, 4 - gradig skala.

Jag känner mig trygg när mitt barn är där: 3.62 år 2016 och 3.8 år 2015.

Brukarenkäten barn visar ett resultat på förskoleni¨vå, 3 - gradig skala.

Roligt att vara på förskolan: 3.0 år 2016 och 2.92 år 2015.

Får hjälp av vuxna vid behov: 2.83 år 2016 och 2.96 år 2015.

Jag har någon att leka med: 2.67 år 2016 jämfört med 2.92 år 2015.

Att brukarenkätens resultat sjunkit tror vi eventuellt kan bero på att det på vissa avdelningar periodvis varit hög frånvaro bland ordinarie personal och många olika vikarier eller ibland inga alls på förskolan.

Det kan skapa en liten otrygghet hos vårdnadshavare och barn. Att sedan det endast var 16 svarande på hela förskolan av totalt 78 gör att resultatet blir missvisande.

Skattningen i BRUK, främja lika rättigheter, ökade på de flesta punkter eller låg kvar på samma nivå som tidigare skattning som gjordes under höstterminen. Vi tror att resultatet beror på en ökad

medvetenhet kring pedagogernas förhållningssätt men också kring deras kunskaper om likabehandlingsarbetet.

Under läsåret har vi genomfört föräldradelaktig inskolning på våra avdelningar som haft inskolningar.

Genom det arbetssättet får vårdnadshavare en god insyn i vår pedagogiska verksamhet samt känner en ökad delaktighet. Barnen kom fort in i våra rutiner och lämningarna på förskolan fungerade bra både under inskolningsperioden och efteråt.

Varje dag informerar vi vårdnadshavare om barnets vistelse på förskolan och dennes utveckling och lärande. I det dagliga samtalet har vårdnadshavare bekräftat att de känner ett ökat inflytande och en delaktighet i verksamheten, vilket i sin tur leder till en trygghet.

På varje avdelning delar vi alltid upp barnen i mindre grupper för att minska antalet barn i gruppen och på så sätt öka tryggheten men också möjligheten till en ökat lärande för barnet.

Barnen erbjuds dagligen aktiviteter och lekar som inbjuder till sociala möten mellan barn - barn och barn - pedagog och samarbete.

Lärmiljöer har skapats på varje avdelning utifrån barnens intresse och behov och för att även ge möjlighet till färre barn i grupperna för en ökad trygghet och ett ökat lärande. Till hjälp har vi haft vår pedagogikutvecklare.

Likabehandlingsarbetet sker medvetet på hela förskolan med en systematik. Observationer,

trygghetsronder inomhus och utomhus och intervjuer genomförs enligt plan varje termin och utifrån dessa reflekterar pedagogerna och genomför vid behov åtgärder. I arbetslagsreflektionen diskuteras också enskilda barn och hela barngruppen för att få syn på eventuella brister som behöver åtgärdas.Vi pratar kontinuerligt om likabehandling i barngruppen, vilket bland annat lett till att konflikter inte sker lika ofta längre mellan barnen.

Som en del i likabehandlingsarbetet var en representant från förskolan på en föreläsning och work shop kring HBTQ. Uppföljningen av utbildningen skedde sedan på ett apt på förskolan då all övrig personal fick ta del av information och kunskap utifrån föreläsningen. Vi tittade på en kort film och hade diskussioner utifrån den. Det ledde till en ökad förståelse och medvetenhet hos pedagogerna kring likabehandling men också kring sina egna värderingar.

Slutsats:

Genom att dela den stora barngruppen i mindre grupper så har vi sett i vår verksamhet att det leder till en ökad trygghet och ett ökat lärande hos varje enskilt barn. Att det finns tydliga rutiner och en tydlig struktur skapar en trygghet hos barn och vårdnadshavare.

Att kontinuerligt arbeta medvetet med likabehandling leder också till trygghet för både barn och vårdnadshavare.

För att öka måluppfyllelsen behöver vi fortsätta arbeta medvetet kring likabehandling och fortsätta att dela gruppen i mindre grupper utifrån varje enskilt barns intresse, behov och ålder.

(15)

BRUK

Beskrivning

Varje arbetslag skattar gemensamt BRUK 2.3. Främja lika rättigheter. Skattningen görs i början av höstterminen och sedan i slutet av vårterminen för att se om resultatet ändrats och vad det kan bero på.

Resultaten ska analyseras av arbetslaget gemensamt vid samtliga skattningar.

(16)

Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan.

Enhetens resultat har ökat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 till VT 2016

Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan.

Enhetens resultat har ökat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 till vt 2016.

Lpfö98/10 betonar vikten av att arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Brukarenkätens

resultat har varit betydelsefulla i att mäta hur barn och vårdnadshavare upplever att de bemöts på förskolan. Eftersom svarsfrekvensen är olika från förskola till förskola behöver vi komplettera

ytterligare med den professionella bedömningen samt egna enkäter till vårdnadshavarna Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund.

Nuläge:

Vårdnadshavare och personal lägger in olika betydelser i vad det innebär att bemötas respektfullt. I Eskilstuna kommuns förskolor finns en stor kulturell mångfald som skiljer sig åt mellan förskolorna.

Bland förskolans personal råder en osäkerhet kring arbetet med mångfald.

Konkretisering:

Förtroendefullt samarbete förskola och hem. Barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation samt respekt och aktning för varje människa, oavsett bakgrund, stärks. Vardagsarbetet präglas av synliggörande och tydliggörande av normer och värden i verksamheten. Arbetet i förskolan vilar på demokratins grund.

Stödjande Insatser:

BRUK, ICDP, barndelaktiga utvecklingssamtal, likabehandlingsarbetet, PU, Modigt medarbetarskap Avstämning:

Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att kontinuerligt synliggöra och utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats.

Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 till vt 2016.

Lpfö98/10 betonar vikten av att arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Brukarenkätens

resultat har varit betydelsefulla i att mäta hur barn och vårdnadshavare upplever att de bemöts på förskolan. Eftersom svarsfrekvensen är olika från förskola till förskola behöver vi komplettera

ytterligare med den professionella bedömningen samt egna enkäter till vårdnadshavarna Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund.

Nuläge:

vi arbetar ständigt med ett bra bemötande till vårdnadshavare och barn på förskolan.

Brukarenkätens resultat, föräldrar, visar ett resultat på en 4 - gradig skala:

Del 01. Jag är nöjd med bemötandet jag får, 3.8.

(17)

Brukarenkätens resultat, barn, visar ett resultat på en 3 - gradig skala:

02. Vuxna blir glada när jag kommer, 2.88 Konkretisering:

Förtroendefullt samarbete förskola och hem. Barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation samt respekt och aktning för varje människa, oavsett bakgrund, stärks. Vardagsarbetet präglas av synliggörande och tydliggörande av normer och värden i verksamheten. Arbetet i förskolan vilar på demokratins grund.

Stödjande Insatser:

BRUK, ICDP, barndelaktiga utvecklingssamtal, likabehandlingsarbetet, PU, Modigt medarbetarskap Avstämning:

I utvecklingsgruppen Vid medarbetarsamtal Brukarenkäten

Vid arbetslagsreflektioner Likabehandlingsarbetet

Resultat:

Målet är uppnått helt på två avdelningar och till stor del på två avdelningar.

Brukarenkätens resultat föräldrar visar på en ökning år 2016 jämfört med år 2015 och brukarenkäten barn visar på en sänkning år 2016 jämfört med år 2015.

Skattningen i BRUK, förskola och hem, visade ett resultat på övervägande ökningar på samtliga avdelningar.

I den dagliga kontakten och i det barndelaktiga utvecklingssamtalet har vi fått bekräftat att pedagogerna har ett gott bemötande mot barn och vårdnadshavare.

Analys:

Brukarenkäten föräldrar 2016 visar ett resultat på förskolenivå, 4 - gradig skala.

Jag är nöjd med bemötandet jag får: 3.75 år 2016 jämfört med 3.68 år 2015.

Brukarenkäten barn 2016 visar på ett resultat på förskolenivå, 3 - gradig skala.

Vuxna blir glada när jag kommer: 2.83 år 2016 jämfört med 2.88 år 2015.

Resultatet upplever vi beror på en medvetenhet gällande bemötande hos pedagogerna där vi ser alla barn och vårdnadshavare. Vi tar oss tid vid lämning och hämtning och informerar dagligen

vårdnadshavare om dagens pedagogiska verksamhet och om det enskilda barnets utveckling och lärande. När barnet kommer på morgonen mottager vi det alltid med dess namn och detta sker även under hela vistelsen på förskolan. Att resultatet sjunkit i barnenkäten kan bero på att det under perioder varit hög frånvaro av ordninarie personal på förskolan, vilket lett till att barn och vårdnadshavare många gånger mötts av olika vikarier vid lämning och hämtning.

Att det sedan endast var 16 svarande på brukarenkäten av 78, anser vi också har en stor betydelse.

Vid lämning och hämtning är vi alltid noga med att ta oss tid till att möta upp barn och vårdnadshavare. Vi är också lyhörda och lyssnar in deras önskemål och behov,

Om ett barn varit ledset eller upprört vid lämningen, återkopplar vi alltid till vårdnadshavare under dagen för att tala om hur barnet mår och vad det gör. Detta sker vanligvis via sms och är väldigt uppskattat av vårdnadshavare.

I det dagliga samtalet med vårdnadshavare är vi alltid lyhörda för deras önskemål och tankar. Vi lyfter också det enskilda barnets lärande och utveckling, både dagligen och i det barndelaktiga

utvecklingssamtalet med hjälp av digitala verktyg och olika dokumentationer för att på så sätt skapa ett intresse och en nyfikenhet för barnets lärande men också för att visa att vi verkligen ser varje enskilt barn i vår verksamhet.

(18)

På arbetslagsreflektionen lyfts alltid pedagogernas bemötande mot barn o vårdnadshavare för att få syn på eventuella brister kring bemötandet och åtgärda detta.

I vår verksamhet delar vi alltid upp barnen i mindre grupper för att varje enskilt barn ska ges möjlighet till att dagligen bli sedda och lyssnade på, både av oss pedagoger men också av de andra barnen. Det skapar en trygghet och en ökad självkänsla hos barnet.

Skattningen i BRUK, förskola och hem, ledde till en ökning på nästan samtliga punkter. Det tror vi beror på ett ökat engagemang hos pedagogerna kring bemötandet av barn och vårdnadshavare.

Slutsats:

Vi har tagit lärdom av att en medveten närhet och ett medvetet engagemang hos pedagogerna leder till att barn och vårdnadshavare upplever att de blir bemötta respektfullt.

Att ha tydliga rutiner och färre barn i grupperna tror vi också leder till att barn och vårdnadshavare upplever ett respekfullt bemötande.

Vi ser vikten vid att all ordinarie personal är på plats större delen av läsåret, men det är svårt att uppnå.

BRUK

Beskrivning

Alla arbetslag skattar gemensamt BRUK, förskola hem, 4.1:3, 4.1:4 och 4.1:5. Skattningen görs i början av höstterminen och i slutet av vårterminen för att se om resultatet har ändrats och vad det kan bero på. Resultaten ska analyseras av arbetslaget gemensamt vid varje skattning.

(19)

Hållbar utveckling

Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i förskola

Barnen ska uppleva lustfyllt lärande i förskolan.

Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor.

Målgruppen utökas med flickor och pojkar inom förskolan. (KFN, BUN, TSN, KS)

Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor.

Målgruppen utökas med flickor och pojkar inom förskolan.

Lokalt åtagande

Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers förståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor

Kommentar Resultat:

Målet är uppnått till stor del på samtliga fyra avdelningar.

I vår lärmiljö har vi skapat olika läsmiljöer som lett till att barnens intresse för böcker och läsning ökat.

Analys:

Utifrån barnets intresse, nyfikenhet, ålder och behov har vi på förskolan skapat olika läsmiljöer på samtliga avdelningar. Högläsning sker dagligen på alla avdelningar, både planerat och spontant och utifrån bokens innehåll och bilder diskuterar och samtalar vi med barnen om det vi läst för att de ska få en förståelse för bokens handling och öka deras kunskap. Varje avdelning har arbetat med

lässatsningen utifrån barnets ålder och intresse. På småbarnsavdelningarna har det arbetats mycket med sagor på olika sätt. Samma saga har lästs för barnet flera gånger och till sagan har olika rekvisita använts såsom bilder och figurer. Barnet har även erbjudits olika aktiviteter kopplade till sagan såsom flano, dramatisering och olika skapande. Detta har lett till ett ökat ordförråd, en ökad ordförståelse och ett ökat intresse för böcker. Barnet hämtat många gånger självmant en bok och tittar i eller läser högt i för något annat barn. Barnet dramatiserar också sagan i leken med hjälp av olika material. Till exempel har barnet spelat upp Bockarna Bruse med hjälp av kaplastavar, pärlor och magneter.

På avdelningarna med de äldre barnen har fokus varit mycket kring bokstäver. Barnen har i olika aktiviteter fått träna på att känna igen sina bokstäver i sitt namn, skriva bokstäver, leta bokstäver och göra bokstäver i olika skapande material. Det har lett till att alla barn känner igen sitt namn och många bokstäver i alfabetet. Många barn kan också både skriva och läsa sitt namn och till och med andras namn.

Högläsning har genomförts kontinuerligt på avdelningarna i mindre grupper där böcker utifrån barnets ålder, kunskap, intresse och nyfikenhet fått styra. Vid läsningen diskuteras alltid bokens innehåll för att barnet ska få en fördjupad kunskap om boken. Barnet har också fått dramatisera, rita och skapa sagan i olika material med hjälp av olika verktyg. Detta har lett till en ökad nyfikenhet, intresse och kunskap om böcker.

Böcker och många gånger även rekvisita till böckerna finns alltid tillgängligt på avdelningarna.

Besök på bokbussen görs kontinuerligt då barnen är med och väljer böcker med stöd och hjälp av en pedagog.

Slutsats:

Vi har tagit lärdom av att miljön är en otroligt viktig del för att skapa nyfikenhet och intresse för böcker hos barnet. Vi väljer därför att varje termin arbeta med vår lärmiljö tillsammans med förskolechef och pedagogikutvecklare.

(20)

Vi behöver hitta ett forum för att all personal ska få information och kunskap kring kommunens lässatsning från förskolans representant.

Flickors och pojkars lärprocesser är både stimulerade och utmanade. Barnens förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. Ingångsvärdet/nuläget utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete har utvecklats från HT 2015 till VT 2016

Flickor och pojkars lärprocesser är både stimulerade och utmanade. Barnens förändrade

kunnande är synliggjorda och dokumenterade. Ingångsvärdet/nuläget utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete har utvecklats från ht 2015 till vt 2016

Målet är uppnått till stor del på tre avdelningar och helt på en avdelning.

I vår verksamhet har vi dokumenterat och synliggjort flickor och pojkars förändrade kunnande för barn och vårdnadshavare.

Det systematiska arbetet har utvecklats genom bland annat tydliga arbetslagsreflektioner.

Analys:

För att stimulera barnet har vi skapat oss ett nuläge genom bland annat observationer och utgått ifrån det. Vi har gett varje enskilt barn tid till att ta tillvara på sitt kunnande för att på så sätt låta barnet få en ökad självkänsla och en trygghet.

Flickor och pojkar har sedan utmanats i sina lärprocesser utifrån varje enskild individs nuläge och kunskap genom att svårighetsgraden ökat och barnet fått till sig kunskap som det inte hade tidgare.

Detta har skett i olika aktiviteter så som till exempel skapande i olika material, rutinsituationer, litteratur, dramatisering och samarbete.

Barnens förändrade kunnande har dokumenterats med hjälp av bild, film, ljudinspelning och text.

Dokumentationen har sedan synliggjorts för barn och vårdnadshavare i reflektioner, på väggen, i det dagliga samtalet och i det barndelaktiga utvecklingssamtalet. På så sätt har varje enskilt barn och dess vårdnadshavare ökat sin kunskap om barnets lärprocesser.

Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats genom bland annat tydliga arbetslagsreflektioner med en tydlig dagordning och struktur. Det har lett till att reflektionerna är både effektiva och utvecklande vilket leder till en ökad möjlighet till utveckling för varje enskilt barn. Även införandet av mötesveckor för pedagogerna har lett till en utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet.

Slutsats:

Genom att dokumentera och synliggöra flickor och pojkars lärprocesser för barn och vårdnadshavare ger det en ökad insikt och medvetenhet om varje enskilt barns förändrade kunnande hos barn,

vårdnadshavare och pedagoger.

Kommande läsår kommer vi att fortsätta med mötesveckorna för att på så sätt skapa möjligheter för pedagogerna att ge varje enskilt barn förutsättningar till utveckling och lärande.

.

Slutsats:

Aktivitet

små barns lärande.

(21)

Föräldrarna ska uppleva att barnet är tryggt i förskolan. (BUN)

Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga på förskolan.Enhetens resultat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna2015 är bibehållet VT 2016.

Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga på förskolan. Enhetens resultat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 är bibehållet vt 2016.

Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga på förskolan. Enhetens resultat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 är bibehållet 2016.

Målet är uppnått till stor del

Brukarenkätens resultat visar på en säkning år 2016 i både föräldraenkäten och i barnenkäten.

Skattningen i BRUK, främja lika rättigheter, har ökat eller ligger kvar på samma nivå på samtliga avdelningar år 2016 jämfört med år 2015.

I det dagliga samtalet och i det barndelaktiga utvecklingssamtalet har samtliga avdelningar fått bekräftat från vårdnadshavare att de och deras barn är trygga på förskolan.

Analys:

Brukarenkäten föräldrar visar ett resultat på förskolenivå, 4 - gradig skala.

Jag känner mig trygg när mitt barn är där: 3.62 år 2016 och 3.8 år 2015.

Brukarenkäten barn visar ett resultat på förskoleni¨vå, 3 - gradig skala.

Roligt att vara på förskolan: 3.0 år 2016 och 2.92 år 2015.

Får hjälp av vuxna vid behov: 2.83 år 2016 och 2.96 år 2015.

Jag har någon att leka med: 2.67 år 2016 jämfört med 2.92 år 2015.

Att brukarenkätens resultat sjunkit tror vi eventuellt kan bero på att det på vissa avdelningar

periodvis varit hög frånvaro bland ordinarie personal och många olika vikarier eller ibland inga alls på förskolan. Det kan skapa en liten otrygghet hos vårdnadshavare och barn. Att sedan det endast var 16 svarande på hela förskolan av totalt 78 gör att resultatet blir missvisande.

Skattningen i BRUK, främja lika rättigheter, ökade på de flesta punkter eller låg kvar på samma nivå som tidigare skattning som gjordes under höstterminen. Vi tror att resultatet beror på en ökad

medvetenhet kring pedagogernas förhållningssätt men också kring deras kunskaper om likabehandlingsarbetet.

Under läsåret har vi genomfört föräldradelaktig inskolning på våra avdelningar som haft

inskolningar. Genom det arbetssättet får vårdnadshavare en god insyn i vår pedagogiska verksamhet samt känner en ökad delaktighet. Barnen kom fort in i våra rutiner och lämningarna på förskolan fungerade bra både under inskolningsperioden och efteråt.

Varje dag informerar vi vårdnadshavare om barnets vistelse på förskolan och dennes utveckling och lärande. I det dagliga samtalet har vårdnadshavare bekräftat att de känner ett ökat inflytande och en delaktighet i verksamheten, vilket i sin tur leder till en trygghet.

På varje avdelning delar vi alltid upp barnen i mindre grupper för att minska antalet barn i gruppen och på så sätt öka tryggheten men också möjligheten till en ökat lärande för barnet.

Barnen erbjuds dagligen aktiviteter och lekar som inbjuder till sociala möten mellan barn - barn och barn - pedagog och samarbete.

Lärmiljöer har skapats på varje avdelning utifrån barnens intresse och behov och för att även ge möjlighet till färre barn i grupperna för en ökad trygghet och ett ökat lärande. Till hjälp har vi haft vår pedagogikutvecklare.

Likabehandlingsarbetet sker medvetet på hela förskolan med en systematik. Observationer,

trygghetsronder inomhus och utomhus och intervjuer genomförs enligt plan varje termin och utifrån dessa reflekterar pedagogerna och genomför vid behov åtgärder. I arbetslagsreflektionen diskuteras också enskilda barn och hela barngruppen för att få syn på eventuella brister som behöver

åtgärdas.Vi pratar kontinuerligt om likabehandling i barngruppen, vilket bland annat lett till att

(22)

konflikter inte sker lika ofta längre mellan barnen.

Som en del i likabehandlingsarbetet var en representant från förskolan på en föreläsning och work shop kring HBTQ. Uppföljningen av utbildningen skedde sedan på ett apt på förskolan då all övrig personal fick ta del av information och kunskap utifrån föreläsningen. Vi tittade på en kort film och hade diskussioner utifrån den. Det ledde till en ökad förståelse och medvetenhet hos pedagogerna kring likabehandling men också kring sina egna värderingar.

Slutsats:

Genom att dela den stora barngruppen i mindre grupper så har vi sett i vår verksamhet att det leder till en ökad trygghet och ett ökat lärande hos varje enskilt barn. Att det finns tydliga rutiner och en tydlig struktur skapar en trygghet hos barn och vårdnadshavare.

Att kontinuerligt arbeta medvetet med likabehandling leder också till trygghet för både barn och vårdnadshavare.

För att öka måluppfyllelsen behöver vi fortsätta arbeta medvetet kring likabehandling och fortsätta att dela gruppen i mindre grupper utifrån varje enskilt barns intresse, behov och ålder.

Aktivitet BRUK

Alla barn ska uppleva att de blir bemötta med respekt och lyssnade på. (BUN)

Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 till VT 2016 Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 till vt 2016.

Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 till vt 2016.

Målet är uppnått helt på två avdelningar och till stor del på två avdelningar.

Brukarenkätens resultat föräldrar visar på en ökning år 2016 jämfört med år 2015 och brukarenkäten barn visar på en sänkning år 2016 jämfört med år 2015.

Skattningen i BRUK, förskola och hem, visade ett resultat på övervägande ökningar på samtliga avdelningar.

I den dagliga kontakten och i det barndelaktiga utvecklingssamtalet har vi fått bekräftat att pedagogerna har ett gott bemötande mot barn och vårdnadshavare.

Analys:

Brukarenkäten föräldrar 2016 visar ett resultat på förskolenivå, 4 - gradig skala.

Jag är nöjd med bemötandet jag får: 3.75 år 2016 jämfört med 3.68 år 2015.

Brukarenkäten barn 2016 visar på ett resultat på förskolenivå, 3 - gradig skala.

Vuxna blir glada när jag kommer: 2.83 år 2016 jämfört med 2.88 år 2015.

Resultatet upplever vi beror på en medvetenhet gällande bemötande hos pedagogerna där vi ser alla barn och vårdnadshavare. Vi tar oss tid vid lämning och hämtning och informerar dagligen

vårdnadshavare om dagens pedagogiska verksamhet och om det enskilda barnets utveckling och lärande. När barnet kommer på morgonen mottager vi det alltid med dess namn och detta sker även under hela vistelsen på förskolan. Att resultatet sjunkit i barnenkäten kan bero på att det under

(23)

perioder varit hög frånvaro av ordninarie personal på förskolan, vilket lett till att barn och vårdnadshavare många gånger mötts av olika vikarier vid lämning och hämtning.

Att det sedan endast var 16 svarande på brukarenkäten av 78, anser vi också har en stor betydelse.

Vid lämning och hämtning är vi alltid noga med att ta oss tid till att möta upp barn och vårdnadshavare. Vi är också lyhörda och lyssnar in deras önskemål och behov,

Om ett barn varit ledset eller upprört vid lämningen, återkopplar vi alltid till vårdnadshavare under dagen för att tala om hur barnet mår och vad det gör. Detta sker vanligvis via sms och är väldigt uppskattat av vårdnadshavare.

I det dagliga samtalet med vårdnadshavare är vi alltid lyhörda för deras önskemål och tankar. Vi lyfter också det enskilda barnets lärande och utveckling, både dagligen och i det barndelaktiga utvecklingssamtalet med hjälp av digitala verktyg och olika dokumentationer för att på så sätt skapa ett intresse och en nyfikenhet för barnets lärande men också för att visa att vi verkligen ser varje enskilt barn i vår verksamhet.

På arbetslagsreflektionen lyfts alltid pedagogernas bemötande mot barn o vårdnadshavare för att få syn på eventuella brister kring bemötandet och åtgärda detta.

I vår verksamhet delar vi alltid upp barnen i mindre grupper för att varje enskilt barn ska ges möjlighet till att dagligen bli sedda och lyssnade på, både av oss pedagoger men också av de andra barnen. Det skapar en trygghet och en ökad självkänsla hos barnet.

Skattningen i BRUK, förskola och hem, ledde till en ökning på nästan samtliga punkter. Det tror vi beror på ett ökat engagemang hos pedagogerna kring bemötandet av barn och vårdnadshavare.

Slutsats:

Vi har tagit lärdom av att en medveten närhet och ett medvetet engagemang hos pedagogerna leder till att barn och vårdnadshavare upplever att de blir bemötta respektfullt.

Att ha tydliga rutiner och färre barn i grupperna tror vi också leder till att barn och vårdnadshavare upplever ett respekfullt bemötande.

Vi ser vikten vid att all ordinarie personal är på plats större delen av läsåret, men det är svårt att uppnå.

Aktivitet BRUK

(24)

Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i grundskola

5b. Alla elever ska uppleva trygghet i grundskolan. (BUN)

Ökat arbete för att förebygga att kränkningar sker.

Ökade insatser för att motverka att kränkningar sker Genomföra verksamheter för kultur och fritid

Målet är att i samverkan med kultur och fritidsförvaltningen planera och genomföra åtgärder för att underlätta för personer med funktionsnedsättning att ta del av samhällets utbud av kultur och fritidsverksamhet.

Aktivt arbeta för att brukare inom LSS området ska få möjlighet att delta i det ordinarie kultur och fritidsverksamheten.

Fritidsaktiviteter och kulturella insatser