SVENSK SKOLA I INTERNATIONELL BELYSNING

(1)

SVENSK SKOLA I INTERNATIONELL BELYSNING

MAGNUS OSKARSSON

LEKTOR I NATURVETENSKAPERNAS DIDAKTIK NATIONELL PROJEKTLEDARE PISA

MITTUNIVERSITETET HÄRNÖSAND

VART TOG VÄRLDENS BÄSTA SKOLA VÄGEN ?

• Sverige har lång historia av hög läskunnighet

• Genomförandet av grundskolan innebar ett stort

• Genomförandet av grundskolan innebar ett stort kunskapslyft i hela befolkningen

• Internationella jämförelser av läsförmåga 1991 och 2001 var svenska fjärdeklassare bäst i världen!

• I PISA 2000 och 2003 var svenska elevers resultat över OECD-medel i såväl läsning som matematik och naturvetenskap

naturvetenskap.

• Hög likvärdighet med bättre resultat och mindre

skillnader mellan elevers och skolors resultat än de

flesta jämförbara länder

(2)

PISA

• Vad är PISA?

• Resultat PISA 2012

• Vad kan vi lära av andra länder? Vad kan vi lära av andra länder?

• Vilka slutsatser går att dra?

Programme for international student assessment - PISA

• Mäter 15-åringa elevers kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och problemlösning.

• 65 deltagande länder, varav samtliga 34 OECD-länder.

• Prov, elevenkät, skolenkät samt ett digitalt prov.

• I Sverige deltog knappt 4 700 elever i 209 skolor i pappersprovet. I det digitala provet deltog ca 2 500 elever.

• Pisa mäter LITERACY (omvärldskunskap).

• Ej kopplat till kursplaner i de olika länderna.

(3)

Varför deltar Sverige i PISA?

• Mervärde utöver den kunskap vi får från vår nationella uppföljning och utvärdering pp j g g

• Ett generellt mått på svenska elevers prestationer i ett internationellt perspektiv

• Trendresultat i relation till andra länder

• Mått på effektiviteten i länders utbildningssystem

utbildningssystem

• Underlag för politiska beslut

PISA Sverige

Skolverket, PISA Governing Board (PGB)

E L d d i i åd

Eva Lundgren, undervisningsråd

PISA Nationella Centrum (NC), Mittuniversitetet i Härnösand Magnus Oskarsson, projektledare

Maria Lundgren, bitr. projektledare Lena Lenner, projektassistent Maria Rasmusson, doktorand Marcus Sundgren, doktorand Nina Eliasson, doktorand Hugo Von Zeipel, lektor g p ,

Vetenskapliga ledare

Naturvetenskap – KG Karlsson och Nina Eliasson, MIUN Härnösand Matematik – Astrid Pettersson och Samuel Sollerman, Stockholms univ.

Läsning – Ulf Fredriksson, Stockholms univ. och Maria Rasmusson, MIUN

(4)

2014-11-26

(5)

Går det att lita på PISA?

Hur kan ett prov fungera över hela världen på en mängd olika språk i en rad olika kulturer i olika sammanhang?

Går det att fuska?

Bryr sig eleverna om PISA?

(6)

RESULTAT PISA

516 512

510 510

515 520

Sverige resultat i PISA 2000-2012

510 485 498

490 491

485 490 495 500 505

Läsning Ma NV

Digital läsning Digital matematik Problemlösning

483 478 485

475 480 485

2000 2003 2006 2009 2012

(7)

Norden - Läsförståelse

550 560

516

514

507

497

490 500 510 520 530 540

Sverige Finland Island Danmark Norge

483

460 470 480

PISA 2000 PISA 2003 PISA 2006 PISA 2009 PISA 2012

Läsning Matematik Naturvet.

Högre Lägre Högre Lägre Högre Lägre ANTAL OECD-LÄNDER MED SIGNIFIKANT HÖGRE

RESP LÄGRE RESULTAT ÄN SVERIGE

Läsning Matematik Naturvet.

Högre Lägre Högre Lägre Högre Lägre

Läsning Matematik Naturvet.

Högre Lägre Högre Lägre Högre Lägre

Läsning Matematik Naturvet.

Högre Lägre Högre Lägre Högre Lägre Högre Lägre Högre Lägre Högre Lägre

2000 3 14 8 10 7 14

2003 2006

Högre Lägre Högre Lägre Högre Lägre

2000 3 14 8 10 7 14

2003 4 20

2006 5 17

Högre Lägre Högre Lägre Högre Lägre

2000 3 14 8 10 7 14

2003 4 20 9 11 8 12

2006 5 17 10 13 12 12

Högre Lägre Högre Lägre Högre Lägre

2000 3 14 8 10 7 14

2003 4 20 9 11 8 12

2006 5 17 10 13 12 12

2009 2012

2009 7 12

2012 19 3

2009 7 12 14 7 15 7

2012 19 3 25 5 25 6

2009 7 12 14 7 15 7

2012 19 3 25 5 25 6

(8)

Länder med bättre resultat än Sverige

Länder med liknande resultat

som Sverige

Länder med sämre resultat än Sverige OECD-länder Övriga länder OECD-länder OECD-länder Japan 538 Shanghai-Kina 570 Italien 490 Slovakien 463 Sydkorea 536 Hongkong-Kina 545 Österrike 490 Chile 441

Finland 524 Singapore 542 Ungern 488 Mexiko 424

Irland 523 Taiwan 523 Spanien p 488

Kanada 523 Macao-Kina 509 Luxemburg 488

Polen 518 Vietnam 508 Portugal 488

Estland 516 Israel 486

Nya Zeeland 512 Sverige 483

Australien 512 Island 483

Nederländerna 511 Slovenien 481

Belgien 509 Grekland 477

Schweiz 509 Turkiet 475

Tyskland y 508

Frankrike 505 Övriga länder

Norge 504 Lettland 489

Storbritannien 499 Litauen 477

USA 498 Ryssland 475

Danmark 496 Tjeckien 493

Läsning

NÅGRA BILDER FRÅN SYDKOREA

(9)

(10)

(11)

(12)

(13)

FÖRÄNDRING AV RESULTAT

(14)

FÖRÄNDRING LÄSNING

2 3 4 5

4 -3 -2 -1 0 1

-4

Taiwan (3) Turkiet (4) Israel (4) Chile (4) Polen (5) Estland (3) HongKong-Kina (5) Lettland (5) Tyskland (5) Portugal (5) Japan (5) Mexiko (5) Ryssland (5) Litauen (3) Schweiz (5) Ungern (5) Sydkorea (5) Macao-Kina (4) Luxemburg (4) Storbritannien (3) Italien (5) Grekland (5) OECD-medel (5) Belgien (5) Norge (5) Danmark (5) Frankrike (5) Nederländerna (4) Slovakien (4) USA (4) Spanien (5) Tjeckien (5) Kanada (5) Irland (5) Nya Zeeland (5) Österrike (4) Island (5) Australien (5) Finland (5) Slovenien (3) Sverige (5)

FÖRÄNDRING MATEMATIK

4 6

-2 0 2

-4

Shanghai-Kina* Israel* Singapore* Turkiet Mexiko Portugal Italien Polen Chile* Taiwan* Tyskland Hongkong-Kina Sydkorea Grekland Ryssland Macao-Kina Estland Schweiz Lettland Japan USA Spanien Österrike Storbritannien OECD-medel Norge Luxemburg Slovenien* Irland Ungern Slovakien Litauen* Kanada Frankrike Belgien Nederländerna Danmark Island Australien Nya Zeeland Finland Sverige

(15)

4 6 8

-2 0 2 4

-4

Sverige

FinlandSlovakien

Nya Zeeland

IslandUngern

TaiwanKanada

GreklandTjeckien

AustralienÖsterrike

Belgien

SlovenienNederländerna

StorbritannienDanmark

OECD-medelFrankrike

SchweizMexico

Luxemburg

RysslandChile

LitauenSpanien

NorgeTyskland

USAEstland

Macao-Kina

Shanghai-KinaLettland

Hongkong-KinaIrland

PortugalJapan

Sydkorea

IsraelItalien

SingaporePolen

Turkiet

LIKVÄRDIGET

(16)

0 10 20 30

OE CD

-30 -20 -10 0

Läs 2000 Läs 2003 Läs 2006 Läs 2009 Läs 2012

Skillnad i poäng mot

-40

5 10 25 50 75 90 95

Percentiler

LÄSNING: ANDEL ELEVER PÅ OLIKA NIVÅER

13 20 31 26 11

2000

17 13

24 20

30 31

20 26

9 11

2009 2000

23 24 27 19 8

-40 -20 0 20 40 60 80 100

2012

Under nivå 2 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4 Nivå 5 och över

(17)

LÄSNING: MEDELVÄRDEN FLICKOR OCH POJKAR

Flickor Pojkar

Medel Medel

2000 536 499

2012 509 458

33

2012 509 458

Skillnad ‐ 26 ‐ 41

0 10 20 30

C D

-30 -20 -10 0

Ma 2000 Ma 2003 Ma 2006 Ma 2009 Ma 2012

Skillnad i poäng mot OE C

-40

5 10 25 50 75 90 95

Percentiler

(18)

0 10 20 30

O ECD

-30 -20 -10 0

NV 2000 NV 2003 NV 2006 NV 2009 NV 2012

Skillnad i poäng mot O

-40

5 10 25 50 75 90 95

Percentiler

ELEVER MED UTLÄNDSK BAKGRUND?

520

Matematik

470 480 490 500 510

Alla Infödda

450 460

2000 2003 2006 2009 2012

(19)

MELLANSKOLVARIATION

16%

18%

20%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

0%

2%

4%

2000 2003 2006 2009 2012

Läs Ma NV

20.0%

25.0%

Andel skolor med PISA läsresultat under 450 och över 550 i Sverige

5.0%

10.0%

15.0%

<450

>550

0.0%

2000 2012

År

(20)

1.40

Brist på behöriga lärare?

Skillnad mellan skolor med olika socioekonomisk sammansättning

-0.40 -0.20 0.00 0.20 0.40 0.60 0.80 1.00 1.20

orea and rael stan and ysia nien alien olen pore tina Rica erna ugal mbia rien krike and sien uen atar cao and nien and weiz nien orge and pan rrike egro tien ada aten edel and mark gern nien burg ong gien and nien Peru nam and USA Chile kien bien rkiet xico sien uay Kina kien rige ilien and alien wan Skolor med hög socio.ek. har lättare att rekrytera lärare Skolor med låg

socio.ek. har lättare att rekrytera lärare

Sydko Estla Is Kazakhs Lettla Malay Sloven Ita Po Singap Argen Costa R Nederlände Portu Colom Bulga Frank Finla Tunis Lita Qa Ma Thaila Span grekla Schw Rumän No Ryssla Ja Öster Montene Kroa Kana Förenade arabemira EOECD-me Tyskla Danm Ung Storbritann Luxemb Hongko Belg Isla Jordan P Vietn Irla U C Tjeck Serb Tur Mex Indones Urug Shanhai-K Slovak Sve Brasi Nya Zeala Austra Taiw

ELEVATTITYDER

(21)

Påstående 2003 2012 Jag oroar mig ofta för

att det kommer att bli svårt för mig på

32 42

matematiklektionerna Jag blir väldigt spänd när jag ska göra matematikläxor

14 25

Jag blir mycket nervös när jag löser

matematikuppgifter

11 18

J kä i hjäl lö 17 21

Jag känner mig hjälplös när jag löser

matematikuppgifter

17 21

Jag oroar mig för att jag ska få dåligt betyg i matematik

46 45

ATTITYDER ALLMÄNT

Påstående 2003 2012

Skolan har inte gjort mycket för att förbereda mig för vuxenlivet

30 33

mig för vuxenlivet

Skolan har varit bortkastad tid

7 15

Skolan har gett mig självförtroende att fatta beslut

66 72

Skolan har lärt mig saker som kan vara användbara i ett arbete

92 88

(22)

SAMMANFATTNING

• Resultaten har försämrats inom alla områden

• Endast två OECD-länder – Chile och Mexiko har sämre resultat än Sverige i alla kunskapsområden

• Alla grupper försämrat resultaten i matematik

• Lågpresterande elever visar störst försämring i läsförståelse och naturvetenskap

• En tredjedel av pojkarna når inte grundläggande läsförståelse

• Fler elever uppfattar skolan som bortkastad tid

• Ökade skillnader mellan olika elevers och skolors resultat.

HAR VI FÅTT EN SORTERINGSSKOLA?

Ö

Ökad mellanskolvarians tyder på en uppsortering av elever.

Ökad andel lågpresterande elever

OECD rapporterar vidare att skolor i Sverige med

d l lt t h lätt tt k t b hö i

goda elevresultat har lättare att rekrytera behöriga

lärare än skolor med låga resultat .

(23)

SKOLVERKETS SATSNINGAR ?

Medan vissa kommuner deltar i 70 procent av de statliga

skolsatsningarna deltar andra i bara var tionde satsning. Det visar en ny genomgång från Skolverket.

Storstäder och universitetsstäder deltar oftast och mindre kommuner mer sällan.

Karta över genomsnittligt deltagande i

antal statsbidragssatsningar, per kommun

(24)

VART TOG VÄRLDENS BÄSTA SKOLA VÄGEN ?

• 90-talets skolreformer - decentralisering blev en marknadisering.

• Fria skolvalet? Ökande mellanskolvarians tyder på viss ”sortering”

av elever OECD visar dessutom en sortering av lärare av elever. OECD visar dessutom en sortering av lärare Vad prioriteras i ett konkurrensutsatt vinstdrivet system?