• No results found

Lagring av modeller och åtkomst till biblioteket

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Lagring av modeller och åtkomst till biblioteket"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lagring av modeller och

åtkomst till biblioteket

(2)

Dokument: Lagring av modeller och åtkomst till

biblioteket ID-nr/dnr: Siffror.

Beställare:

Version: 1.0

Skriven av: Thomas Norlin Filippa Danared Adam Stålhult

Datum 2020-03-10

Godkänd av: Thomas Norlin Datum 2020-03-10

Webbplats: https://utveckling.sundsvall.se/modeller-och-metoder/

(3)

1 Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning ... 2

2 Checka in modeller ... 4

2.1 Nuläge och Målläge ... 4

3 Publicering av modellbiblioteket ... 4

4 Hitta i modellbiblioteket ... 5

4.1 Startsida ... 5

4.2 Mappstruktur ... 6

5 Använda modellerna ... 6

6 Kontaktinformation ... 6

(4)

Förändringshistorik

Version Datum Status och eventuell förändringsorsak Utfärdare 1.0 2020-03-10 Skapat dokumentet för att underlätta in-

och utcheckning.

Thomas Norlin

Relaterade dokument

Version Datum Benämning Beslutsinstans

1.3 2020-03-10 Introduktion till verksamhetsmodellering IT-direktör

(5)

2 Checka in modeller

När ett projekt är klart med sina modeller och modellerna har kvalitetssäkrats ska modellerna checkas in i kommunens gemensamma databas. Detta innebär att de flyttas från Arbetsytan i Sparx EA, där modellerna utvecklas, till en incheckad yta. Det finns två incheckade ytor:

Nuläge och Målläge.

2.1 Nuläge och Målläge

Som namnen avslöjar innehåller Nuläge de modeller som beskriver hur verksamheten ser ut idag medan Målläge innehåller modeller som beskriver ett önskat läge. Denna uppdelning har alltså inte att göra med huruvida modellen är klar eller inte utan vad dimensionen beskriver.

Både modeller som beskriver nu- och mållägen har egenvärden och sparas i kommunens databas när de är klara. Vissa dimensioner hör enbart till den ena ytan, eftersom de per definition beskriver antingen det ena eller det andra, medan vissa dimensioner kan beskriva både nu- och mållägen.

Exempelvis information beskriver enbart ett målläge: vilken information vi behöver och hur den bör lagras. Information existerar dock inte i verkligheten förrän den önskade

informationen är implementerad och därmed övergår till att vara data – vilket är en dimension som enbart beskriver ett nuläge. Information är alltså per definition abstrakt och beskriver alltså ett önskat läge.

Samma sak gäller för dimensionen Förmåga. Förmågor beskriver alltid ett önskat idealläge.

Dessa förmågor kan sedan realiseras genom att t.ex implementera en applikation, se till att applikationen kan hantera viss data eller utveckla en process. När allt detta är realiserat

beskriver dimensionerna Applikation, Data och Process nuläget. Dock slutar inte förmågan att vara ett målläge för det eftersom den alltid beskriver idealläget oavsett om eller hur det

realiseras.

Processer kan däremot både beskriva hur det ser ut idag och hur man vill att en process ska se ut i framtiden, alltså kan processer checkas in både som nu- och målläge. På samma sätt kan applikationer både vara faktiskt implementerade (fysiska applikationer) och tänkta (logiska).

Den här uppdelningen är gjord för att skapa tydlighet kring vad modellerna faktiskt beskriver.

3 Publicering av modellbiblioteket

I slutet av varje månad publiceras allt incheckat material. Publiceringen innebär att materialet exporteras från Sparx EA i HTML-format och läggs upp i Sundsvalls modellbibliotek på utveckling.sundsvall.se där det därmed blir tillgängligt för alla. Länk till modellbiblioteket är:

https://utveckling.sundsvall.se/modelldriven-utveckling/modellbiblioteket/

(6)

4 Hitta i modellbiblioteket

I modellbiblioteket återfinns uppdelningen mellan Nu- och Målläge men här finns även en Startsida som underlättar navigeringen. De tre alternativen hittar du till vänster i biblioteket.

4.1 Startsida

(7)

Startsidan består av Sundsvalls kommuns förmågor. Dessa förmågor är framtagna av

Arkitekturgemenskapen som drivs av SKL. Denna uppdelning av förmågor är alltså standard för alla Sveriges kommuner och landsting – därför vill vi också följa den.

Sveriges kommuner och regioners (SKR) förmågor bör dock inte förväxlas med organisation även om de just i det här fallet kan påminna om varandra. Du klickar dig härifrån ner i den förmåga som din förvaltning är med och uppfyller. Exempelvis finns Socialtjänstens strukturkapital under förmågan Hälsa, vård och omsorg, Drakfastigheter under Lokalförsörjning och fastighetsförvaltning och Servicecenter-IT under IT-leverans.

4.2 Mappstruktur

Du kan också navigera i biblioteket genom mappstrukturen (till vänster). Denna mappstruktur är ju en export av mappstrukturen i Sparx EA och följer därmed samma logik (se kapitel 2).

Här är materialet strukturerat efter dimensioner, till skillnad från Starsidan som är strukturerad efter förmågor och därmed förvaltningar. Under mapparna för Ärläge respektive Målläge finns mappar för dimensioner och däri mappar per förvaltning. Här hittar du modeller och objekt insorterade i hierarki.

5 Använda modellerna

I Modellbiblioteket finns alla kommunens modeller öppet för alla. Det är enkelt att härifrån lägga in modellerna i presentationsverktyg som PowerPoint genom att kopiera och klistra in.

Här kan du också få inspiration från andra delar av kommunen som kanske redan har dokumenterat något som du och din förvaltning behöver utveckla. Om du hittar någonting i biblioteket som du skulle vilja utgå från i ditt eget utvecklingsarbete – kontakta oss på EA- center så kan vi checka ut det åt dig.

6 Kontaktinformation

Sundsvalls kommuns utvecklingsportal innehåller mer information och material:

https://utveckling.sundsvall.se/

Kontakta gärna Sundsvalls kommuns, kommunstyrelsekontoret (EA-Center) via

diggin@sundsvall.se för mer information och hur du kan få stöd i ditt utvecklingsarbete.

References

Related documents

Flera av de intervjuade berättade också hur en del projektdeltagare bar med sig kunskapen flera år efter att projektet avslutats och att det hade bidragit till deras personliga

Flera av de intervjuade berättade också hur en del projektdeltagare bar med sig kunskapen flera år efter att projektet avslutats och att det hade bidragit till deras personliga

Insamlat material sammanställs genom att konstruera en redogörelse med väsentliga händelser som ligger till grund för att mäta Apples och SonyEricssons

Vi är självklart medvetna om att det finns fler diskurser som man skulle kunna se att dessa intervjupersoner förhåller sig till, men vi känner att vi genom att använda oss av

I ett utvecklingspedagogiskt perspektiv tittar man på vad kamratsamverkan, mångfald och kommunikation har för betydelse mellan individer; ”När barn arbetar tillsammans med en

Den mest tydliga aspekten utifrån Andersons (2002) sätt att se på förändring är förmodligen påståendet att terapeuten ska förhålla sig och utgå från ett icke-vetande.

levande och dött på samma gång, en paradox, och drog paralleller till mitt eget projekt, där mitt objekt och min bild kunde vara 2D och 3D på samma gång.. Ledordet

De miljöarkeologiska analyserna utförda 2002 på Lasses Hydda var en del i Johan Linderholms (2010a,b) avhandlingsarbete och presenterades i en av de artiklar som utgör avhandlingen.