Innehåll
Not 1. Information om hållbarhetsredovisningen 122
Not 2. Intressenter 122
Not 3. Väsentlighetsanalys 123
Not 4. Hållbarhetsstyrning 124
Not 5. Antikorruption och affärsetik 125
Not 6. Klimatrelaterade risker och möjligheter 126 Not 7. Arbetsvillkor och mänskliga rättigheter 130
Not 8. Projektrelaterad finansiering 131
Not 9. Indirekta ekonomiska och sociala effekter 131
Not 10. GRI-index 132
Not 11. FN:s globala hållbarhetsmål 134
Not 12. Fossilfritt Sverige 134
Not 1. Information om hållbarhetsredovisningen
Hållbarhetsrapport enligt ÅRL
SEK:s hållbarhetsrapport är en del av företagets årsredovisning och hållbarhetsinformationen har integrerats i förvaltningsberättelsen, i relevanta noter samt i hållbarhetsnoterna. Hållbarhetsinformation finns även med i företagets övriga finansiella rapporter.
För beskrivning av affärsmodell, se sid 18-19. SEK:s Policy för håll- bart företagande och resultat av policyn finns beskrivet under Mål och utfall på sid 16, i not 26 samt i hållbarhetsnot 4-8. Hållbarhetsrisker finns beskrivet i riskavsnittet, se sid 38-43, i not 26 samt i hållbarhets- not 5-8. Resultatindikatorer rapporteras under Mål och utfall på sid 16, under Nyckeltal på sid 33, och i hållbarhetsnot 5-9.
GRI
SEK:s hållbarhetsredovisning avser kalenderåret 2020 och är upprät- tad i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI Standards), till- lämpningsnivå Core. I redovisningen används också relevanta delar av GRI sektorsupplement för finansiella aktörer. Komplett GRI-index med valda indikatorer för väsentliga frågor redovisas i hållbarhetsnot 10.
Den senaste föregående hållbarhetsrapporten för SEK avseende kalenderår 2019 publicerades i februari 2020.
TCFD
I not 6 redovisas SEK:s klimatrelaterade finansiella- och icke finansiella risker och möjligheter i enlighet med rekommendationerna från Task Force for Climate-related Financial Disclosures (TCFD).
Hållbarhetsredovisningens omfattning och avgränsning SEK:s hållbarhetsredovisning omfattar hela koncernen. SEK redovisar styrning och hantering av sociala och miljömässiga risker vid utlåning i enlighet med GRI:s sektorsupplement för finansiella aktörer. Redo- visningsprinciper avseende enskilda indikatorer framgår i samband med redovisning av respektive indikator. För mer information, kontakta SEK:s hållbarhetschef.
Svensk lag om banksekretess reglerar redovisning av information som rör enskilda affärer. SEK tar aktiv del i utveckling av ökad trans- parens för banksektorn avseende hållbarhetsfrågor. SEK utgår från internationella riktlinjer för transparens gällande utlåning. De riktlinjer som främst är relevanta för SEK är Ekvatorprinciperna och TCFD för transparens avseende projektrelaterad finansiering och klimatrelate- rade risker i utlåningen.
Försiktighetsprincipen
SEK följer försiktighetsprincipen genom att hållbarhetsrisker är ett riskslag inom koncernen och en del i riskramverket.
Förändringar i hållbarhetsredovisningen
I hållbarhetsredovisningen 2020 har följande väsentliga förändringar genomförts. Rapportering kring hållbarhetsstyrning har utökats. I håll- barhetsnot 6 har tillgångsslagen utökats och SEK redovisar i år även tillgångar inom sektorer som inte klassas som fossila tillgångar men med koppling till kol, olja och gas, exempelvis transporter. SEK defi- nierar dessa tillgångar som fossilrelaterade tillgångar. I övrigt har inga betydande förändringar avseende de materiella hållbarhetsfrågor som redovisningen omfattar skett för rapporteringsperioden.
Policy för extern granskning
I enlighet med ägarpolicy sker extern granskning av bolagets revisorer.
Not 2. Intressenter
Intressenter är de grupper eller individer som påverkar eller påverkas av SEK:s verksamhet. SEK:s mest centrala intressentgrupper identi- fieras av SEK:s ledning i samband med den årliga genomgången och fastställandet av SEK:s väsentlighetsanalys enligt GRI. Intressentgrup- perna representerar de olika kapitalen som är viktiga för SEK:s affärs- modell och som affärsmodellen påverkar, se sid 18-19.
Intressentdialog 2020
SEK använder olika former för intressentdialog: medarbetar- och kundundersökning genomförs vartannat år (senast 2020); och möten med investerare och företag om grön och ansvarsfull finansiering sker löpande. I dialogen med civilsamhället har SEK valt att, tillsammans med andra aktörer inom Team Sweden, fördjupa dialogen inom de väsentliga hållbarhetsområdena. Under 2019, etablerades en arbets- grupp inom Team Sweden för att bättre samordna våra åtgärder för att motverka korruption vid internationella affärer. Arbetsgruppen består av SEK, EKN, Business Sweden och Swedfund.
Intressentdialog 2020 avsåg framförallt klimatfrågor i samband med Exportkreditnämndens (EKN) uppdrag från regeringen att se över hur de svenska och internationella exportfinansieringssystemen ska bidra till tydlig omställning och kraftigt minskade utsläpp av växthus- gaser (se dnr. UD2020/03704/FH). Arbetet med uppdraget skedde i en arbetsgrupp med sakkunniga från EKN och SEK. Arbetsgruppen hämtade in synpunkter från berörda aktörer, vilket inkluderar berörda företag, myndigheter, näringslivsorganisationer, övriga intresseorgani- sationer och forskare.
Sammanfattningsvis lyftes följande områden fram av intressenterna:
• EKN och SEK bör ta en roll som katalysator för finansiering av internationella och inhemska omställningsprojekt.
• Restriktioner för exportkrediter mot finansiering av fossila verksamheter.
• Bättre villkor för både internationella och inhemska omställningsprojekt.
Uppdraget återrapporterades till regeringen i september 2020 (dnr.
D20/03463). Därutöver genomfördes löpande pulsmätningar med SEK:s personal för att fånga upp nya behov i samband med covid-19.
Under hösten 2020, analyserade masterstudenter på Örebro universi- tet SEK:s kommunikation och styrning av hållbarhetsfrågor.
Intressentanalys
I tabellen visas de intressenter som ledningen fastställt som mest cen- trala samt hur dialogen med dem sker och vilka frågor som de framhål- lit som viktiga för SEK att prioritera. De generella förväntningar som redovisas i tabellen är en sammanvägd bedömning av intressentdialog som skett tidigare år justerat med de teman som belysts under 2020.
Hållbarhetsnoter
Påverkan av SEK:s utlåning Påverkan av SEK:s
egna verksamhet
Relevans för SEK:s intressenter
SEK:s påverkan på ekonomi, miljö och samhälle
Väsentlighetsanalys 2020
3
5 7
9
11
2
4
6 8
10
12
1
Affärsetik Arbetsvillkor Antikorruption Arbetsmiljö Jämställdhet Integration i samhället Klimatförändring
Leverantörernas ansvarstagande Miljöhänsyn
Miljöpåverkan Mångfald
Mänskliga rättigheter 3
5
7
9
11 2
4
6
8
10
12 1
Intressenter Dialogform Viktiga frågor 2020 Generella förväntningar
Svenska staten (ägare) Ägarpolicy, uppdrag, ägar- anvisning, styrelse representa tion, regelbundna samtal och möten samt nätverks träffar.
Regeringen inför restriktioner att finansiera prospektering och utvinning av fossila bräns- len samt vill se över hur de svenska och inter- nationella exportfinansieringssystemen ska bidra till tydlig omställning och kraftigt mins- kade utsläpp av växthusgaser.
Agera ansvarsfullt och tillvarata affärs- möjligheter som leder till hållbart värde- skapande. Samverka med övriga statliga aktörer inom ”Team Sweden”.
Anpassa exportkreditsystemet till Pari- savtalet.
Svenska exportörer Möten, kundundersökning, enkät hållbarhetsfrågor, nätverksträffar, delegationsresor.
Proaktiva finansierings lösningar till internatio- nella och inhemska omställningsprojekt.
Restriktioner mot finansiering av fossila bränslen bör framförallt drivas inom OECD.
Tydliga och rimliga hållbarhets krav.
Finansiering av omställningsprojekt.
Frågor som restriktioner inom hållbar- hetsområdet bör framförallt drivas inom OECD för att uppnå lika villkor.
Investerare Möten, konferenser, investerar- presentationer och finansiella rapporter.
Ökad efterfrågan på gröna obligationer och
obligationer kopplade till Agenda 2030. Samverkan kring hållbarhets frågor. Emit- tera gröna obligationer och obligationer kopplade till de globala hållbarhetsmålen.
Frivillig organisationer
och civilsamhälle Möten, enkät hållbarhetsfrågor,
rapporter. Civilsamhället framhåller att restriktioner mot finansiering av fossil verksamhet bör införas.
De anser också att exportkrediter kan spela en viktig roll i att främja energiomställningen i länder med begränsade resurser.
Agera ansvarsfullt och transparent.
Tydliga förväntningar på export bolagens hållbarhetsarbete i komplexa marknader.
Avstå från att finansiera fossilrelaterad kraftgenerering.
Medarbetare Samtal, möten, medarbetar- undersökning, pulsmätningar, dialog med fackliga klubbar på arbetsplatsen.
Covid-19 har påverkat arbetsmiljön. Frågor som bättre balans mellan arbetsliv och fritid har blivit viktiga att hantera.
God arbetsmiljö, utvecklings möjlig heter, engagerande arbets uppgifter och att agera ansvarsfullt.
Not 3. Väsentlighetsanalys
SEK utgår ifrån en kombination av interna och externa faktorer för att fastställa vilka hållbarhetsfrågor som är mest väsentliga och vilken information som därmed ska ingå i hållbarhetsredovisningen. Fakto- rerna inkluderar SEK:s uppdrag och hållbarhetskontext, frågeställ- ningar som lyfts fram av intressenterna, samhällsförväntningar och SEK:s inverkan i leverantörsledet och i kundledet.
Metod
SEK definierar potentiella hållbarhetsfrågor utifrån den kontext som SEK verkar inom och utifrån intressentdialogen. SEK:s ledning fast- ställer sedan och prioriterar de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna.
Prioriteringen sker genom en bedömning av vad som är rimligt utifrån
SEK:s påverkan på ekonomi, miljö och samhälle, de förväntningar intressenterna uttryckt samt SEK:s möjlighet att agera. För de väsent- liga frågorna rapporterar SEK resultatet av hållbarhetsarbetet utifrån GRI:s riktlinjer.
Inför hållbarhetsredovisningen 2020 genomfördes följande föränd- ringar i väsentlighetsanalysen:
• Hållbarhetsfråga 4 ”arbetsmiljö” bedömdes ha fått ökad betydelse på grund av covid-19-pandemin.
I diagrammet nedan illustreras SEK:s mest väsentliga hållbarhetsfrågor och deras inbördes förhållanden. För en beskrivning av de väsentliga hållbarhetsfrågorna se hållbarhetsnot 5-8.
Not 4. Hållbarhetsstyrning
Ägaren
Ägarens styrning av SEK:s hållbarhetsarbete sker genom statens ägar- policy och ägaranvisning samt genom bolagsordningen, bolagsstäm- man, styrelsen och vd.
Av statens ägarpolicy framgår att SEK som statligt ägt bolag ska agera föredömligt inom hållbart företagande vilket framförallt innebär att SEK ska:
• arbeta strategiskt, integrera frågorna i sin affärsstrategi och fastställa strategiska hållbarhetsmål
• agera transparent i frågor som rör väsentliga risker och möjligheter och föra en aktiv dialog med bolagets intressenter i samhället
• samarbeta med andra bolag och relevanta organisationer
• efterleva internationella riktlinjer på hållbarhetsområdet Enligt ägaranvisningen ska SEK:
”…arbeta för efterlevnad av de internationella riktlinjer som finns inom området för hållbart företagande kring miljöhänsyn, antikorrup- tion, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och affärsetik. I sina kredit- bedömningar, där det är relevant, följa internationella ramverk såsom OECD:s ”Common Approaches for Officially Supported Export Cre- dits and environmental and social due diligence” eller Ekvatorprinci- perna samt beakta OECD:s riktlinjer för hållbar långivning (Sustainable Lending) vid export till låginkomstländer.”
Styrelsen
Styrelsen är ytterst ansvarig för att ett aktivt och långsiktigt arbete för hållbar utveckling bedrivs inom företaget. Styrelsen beslutar om håll- barhetsstrategi och mål i samband med affärsplanen samt riskstrategin där hantering av hållbarhetsrisker ingår. Styrelsen följer upp och utvär- derar SEK:s hållbarhetsarbete löpande.
Internationella riktlinjer inom hållbarhet
De internationella riktlinjer inom hållbarhet som är styrande för SEK:s verksamhet är följande: Ekvatorprinciperna, de tio principerna i FN Global Compact, FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter, FN:s konvention om barns rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, OECD:s konvention och riktlinjer inom antikorruption, OECD:s riktlinjer för social och miljömässig hän- syn vid statsstödda exportkrediter samt OECD:s riktlinjer för hållbar långivning (Sustainable lending) vid export till låg inkomstländer.
Organisation och ansvarsfördelning
Företagsledningen styr och fattar beslut om prioriteringar och strate- giska vägval i hållbarhetsarbetet i enlighet med beslutad affärsstrategi.
Nätverk inom hållbarhet
Genom samarbete med olika organisationer kan SEK dela erfarenheter och diskutera utmaningar och lösningar för olika hållbarhetsrelaterade frågor. SEK deltar i följande nätverk inom hållbarhet:
• Hållbart företagande i statligt ägda företag
• Ekvatorprinciperna
• OECD:s arbetsgrupper för social och miljömässig hänsyn vid stats- stödda exportkrediter
• Svenska ICC:s referensgrupp inom CSR
• UN Global Compacts svenska nätverk
• Enact, nätverk för hållbarhetsredovisning Styrdokument
SEK har en policy för hållbart företagande. I den ingår bland annat SEK:s väsentliga frågor; antikorruption och affärsetik, miljö- och kli- matpåverkan samt arbetsvillkor och mänskliga rättigheter, se respek- tive not. Hållbarhetsrisker är integrerad i SEK:s riskpolicy och relate- rade dokument, se riskavsnitt sid 38. Instruktionen för hantering av hållbarhetsrisk reglerar hur hållbarhetsrisker identifieras och hanteras inom organisationen.
Hantering av hållbarhetsrisk
Hållbarhetsrisk definieras i SEK:s riskpolicy som risken att SEK:s verk- samhet direkt eller indirekt påverkar sin omgivning negativt inom områdena etik, korruption, miljö och klimat, mänskliga rättigheter eller arbetsvillkor. I mänskliga rättigheter ingår barnrättsperspektivet, i arbetsvillkor ingår jämställdhet och mångfald och i etik ingår skatte- transparens. SEK:s hantering av hållbarhetsrisker styrs genom styrel- sens riskaptit avseende hållbarhetsrisk samt VD:s instruktion för han- tering av hållbarhetsrisker.
SEK hanterar hållbarhetsrisker vid utlåning genom att:
• identifiera hållbarhetsrisker i den finansiella transaktionen och i den underliggande affären;
• genomföra hållbarhetsbedömning av parternas kapacitet att han- tera identifierade hållbarhetsrisker;
• bedöma om hållbarhetsrisker är inom SEK:s riskaptit för hållbarhets- risker;
• genomföra fördjupad hållbarhetsbedömning vid förhöjda hållbar- hetsrisker (se respektive not);
• ställa krav och följ upp så att hållbarhetsrisker hanteras enligt SEK:s riskaptit för hållbarhetsrisker under kreditens löptid.
För nya utlåningsaffärer inhämtas normalt följande information:
• syftet med den finansiella och kommersiella affären;
• parter i den finansiella och kommersiella affären samt lokalisering av parterna;
• betalningsflöden i den finansiella och kommersiella affären;
• varan eller tjänsten som exporteras samt slutanvändandet av varan eller tjänsten;
• om den kommersiella affären potentiellt utgör projekt eller projekt- relaterad finansiering i enlighet med OECD:s Common Approaches respektive Ekvatorprinciperna;
• geografisk plats för slutanvändandet av varan eller tjänsten;
• om låntagaren är en offentlig aktör i ett land klassificerat av IMF/
Världsbanken som låginkomstland, s.k. IDA-land;
• om den kommersiella affären avser fossil energiutvinning eller fossil verksamhet.
Vid förhöjda hållbarhetsrisker genomförs en fördjupad hållbarhets- bedömning:
• projekt och projektrelaterad finansiering till kategori A- och B-pro- jekt;
• förhöjd risk för brott mot mänskliga rättigheter, samt förhöjd kor- ruptionsrisk.
Aktiviteter 2020
VD:s instruktion för hantering av hållbarhetsrisker genomgick en större uppdatering med syfte att framförallt förtydliga hanteringen av hållbarhetsrisker inom SEK:s organisation.
Not 5. Antikorruption och affärsetik
Ett aktivt antikorruptionsarbete och affärsetik inom internationell handel och exportfinansiering är viktiga komponenter för att stoppa ekonomisk brottslighet och skapa förutsättningar för hållbar tillväxt i världen. Som statlig finansiär har SEK en viktig roll att spela för att ställa krav och kontrollera så att internationella riktlinjer, se hållbar- hetsnot 4, följs av företag som använder exportfinansiering och av de egna medarbetarna. All utlåning utvärderas för korruptionsrisker och vid förhöjd risk görs en fördjupad analys.
Policy och riskaptit
SEK antikorruptionspolicy följer svensk mutbrottslagstiftning samt internationella initiativ som syftar till att motverka korruption och annan finansiell brottslighet och följer antikorruptionslagstiftningen i de länder och jurisdiktioner där bolaget verkar. SEK följer Kod mot korruption i näringslivet som fastställts av Institutet mot Mutor.
Affärsbeslut ska fattas på affärsmässiga grunder och ingen gåva eller representation, som kan uppfattas som otillbörlig eller som innefattar någon form av förväntad motprestation, får ges eller tas emot.
Ingen form av utpressning eller mutor inklusive oegentliga erbjudan- den om betalningar till eller från anställda, organisationer eller offent- liga tjänstemän tolereras. Ett sådant agerande kan leda till rättsliga åtgärder samt uppsägning av anställning, uppdrag eller affärsrelation.
SEK:s riskaptit för korruptionsrisker vid utlåning i komplexa mark- nader innebär att exportör eller annan aktör som finansieringen avser ska ha kapacitet att hantera korruptionsrisker i enlighet med interna- tionella riktlinjer.
Förhöjd risk
Förhöjd risk för korruptionsrisk anses föreligga om någon av följande riskindikatorer föreligger:
• utlåning till försvars- eller byggindustrin i Komplexa Marknader;
eller
• finansiering av Projekt med offentlig köpare i Komplexa Marknader;
eller
• exportör som använt agenter i underliggande affärstransaktion i Komplexa Marknader; eller
• distributörer, EPC:er, eller exportörer som agerat mellanhand i Komplexa Marknader; eller
• misstanke om kedja av affärstransaktioner när belopp/kvantitet ändrats i de olika delarna där SEK kan ha utlåning i en del av en större transaktionskedja; eller
• affär med koppling till Länder med Särskilt Hög Korruptionsrisk.
En komplex marknad definieras som länder med hög korruptionsrisk eller hög risk för brott mot mänskliga rättigheter.
Transaktioner med förhöjd korruptionsrisk 2020
Nya transaktioner har genomförts i följande länder som klassificeras som komplexa marknader: Angola, Elfenbenskusten, Indonesien, Kina, Kongo, Mexiko, Sri Lanka, Thailand och Vietnam. Samtliga av dessa transaktioner bedöms efterleva internationella riktlinjer inom antikor- ruption.
Utbildning
SEK har genomfört en uppdatering av bolagets uppförandekod som förmedlats till samtliga medarbetare, chefer och ledning samt till inhyrd personal och konsulter genom årlig intern utbildning där del- tagandet varit 100%. SEK:s styrelsemedlemmar har genomgått utbild- ning i anti-korruption tidigare år men inte under 2020.
• ”Tone of the top”
• Policyer and instruktioner
• Visselblåsarsystem
• Utbildning
För ytterligare information om SEK:s antikorruptionsprogram se www.sek.se
• Verktyg för riskutvärdering
• Fördjupad hållbarhetsanalys
• Kreditprocess
• Avtalsvillkor
• Internrevision och kontroll
• Intern och extern rapportering
• Korruptionsriskbedömning
• Väsentliga förändringar
SEK:s antikorruptionsprogram
Risk- bedömning
Uppföljning &
rapportering Kontroll- aktiviteter Styrning
Not 6. Klimatrelaterade risker och möjligheter
I denna not redovisas information om SEK:s klimatrelaterade risker och möjligheter enligt rekommendationer från Task Force on Climate–rela- ted financial disclosures (TCFD) och EU:s Riktlinjer för icke-finansiell rapportering med tillägg avseende rapportering av klimatrelaterad information (2019/C 209/01), som skall läsas tillsammans med den relevanta nationella lagstiftning i vilket direktivet om icke-finansiell rapportering (2014/95/EU) införlivats, och vid behov själva direktivet.
Detta är SEK:s andra klimatrelaterade redovisning enligt TCFD med ambitionen att kontinuerligt öka förståelsen för klimatrelaterade risker och möjligheter samt den väsentliga påverkan som SEK genom sin affärsverksamhet har på miljön.
Enligt direktivet om icke-finansiell rapportering ska företag rap- portera information om frågor som rör miljö, sociala förhållanden och personal, respekt för de mänskliga rättigheterna och bekämpning av mutor och korruption i den utsträckning som krävs för att förstå före- tagets utveckling, resultat, ställning samt konsekvenserna av dess verksamhet. Klimatrelaterad information kan anses tillhöra kategorin miljörelaterade frågor.
I praktiken har direktivet om icke-finansiell rapportering ett dub- belt väsentlighetsperspektiv, enligt följande: Hänvisningen till företa- gets ”utveckling, resultat och ställning” anger finansiell väsentlighet, i den allmänna betydelsen att påverka företagets värde. Klimatrelaterad information bör rapporteras om den är nödvändig för att förstå före- tagets utveckling, resultat och ställning. Hänvisningen till ”konsekven- serna av SEK verksamhet” anger miljömässig och social (icke-finansiell) väsentlighet. Klimatrelaterad information bör rapporteras om den är nödvändig för att förstå företagets externa påverkan.
SEK har definierat klimatförändringarna som ett väsentligt område i enlighet med GRIs riktlinjer (se väsentlighetsanalys i hållbarhetsnot 3).
Vidare står SEK bakom FN:s globala hållbarhetsmål där ett av de mål som SEK valt att fokuserar på är nummer 13, Bekämpa klimatföränd- ringarna, se vidare beskrivning i hållbarhetsnot 11.
Kontext och väsentlighet
Som kreditbolag är SEK exponerat mot klimatrelaterade risker och möj- ligheter genom utlåningen och aktiviteter som finansiell intermediär, samt genom sin operativa verksamhet. Det är framförallt i SEK:s utlå- nings- och upplåningstransaktioner som väsentliga klimatrelaterade, både finansiella och icke-finansiella det vill säga miljömässiga, risker och möjligheter uppstår i SEK:s affärsmodell. SEK:s direkta klimatpåverkan begränsas i huvudsak till affärsresor och huvudkontor i Stockholm.
SEK är ett statligt ägt bolag och del av det svenska exportkreditsys- temet. En väsentlig del av SEK:s internationella utlåningsverksamhet garanteras av Exportkreditnämnden (EKN). Klimatrelaterade frågor i SEK:s affärsmodell är därför sammankopplade med det svenska exportkreditsystemet. I Sveriges export- och investeringsstrategi 2019 uttrycks att Regeringen anser att Sverige bör driva på för att de inter- nationella och europeiska regelverken för bl.a. exportkrediter och annan offentlig handelsfinansiering bidrar till hållbarhet och uppfyl- landet av Parisavtalet. Regeringen har vidare gett i uppdrag åt EKN att i samråd med SEK se över hur det svenska och internationella systemen för exportfinansiering kan bidra till tydlig omställning och en kraftig minskning av utsläppen av växthusgaser.
Med bakgrund i det har EKN och SEK utvecklat en gemensam strategi och plan för hur det svenska exportfinansieringssystemet ska bidra till klimatomställningen, se vidare beskrivning under Strategisektionen.
Redovisningens huvudområden
I denna not följer SEK TCFD:s rekommendationer och redovisar klimat- relaterade risker och möjligheter enligt följande fyra huvudområden:
• Styrning- beskriver företagets styrning av klimatrelaterade risker och möjligheter.
• Strategi- presenterar faktiska och potentiella effekter av klimatrela- terade risker och möjligheter på företagets affärer, strategi och eko- nomisk planering, där sådan information är väsentlig.
• Riskhantering- beskriver de processer som används för att identi- fiera, bedöma och hantera klimatrelaterade risker.
• Nyckeltal och mål- här presenteras de nyckeltal och mål som används för att bedöma och hantera relevanta klimatrelaterade ris- ker och möjligheter, där sådan information är väsentlig.
Genom dessa huvudområden redovisas SEK:s klimatrelaterade infor- mation ur ett dubbelt väsentlighetsperspektiv.
Styrning
Styrningen av klimatrelaterade frågor (som ingår i SEK:s övergripande hållbarhetspolicy) är integrerad i SEK:s strategi, affärsplanering och målsättning samt i riskramverket och kreditprocessen. SEK:s policy och riktlinjer för klimatrelaterade risker uttrycks som en riskaptit och hanteras i vd:s ”Instruktion för hantering av hållbarhetsrisker”, se vidare beskrivning i hållbarhetsnot 4. Klimatrelaterade möjligheter hanteras i affärsplanen.
SEK:s Policy avseende klimatrelaterade risker och möjligheter:
• SEK ska avstå från att medverka i affärer där miljöpåverkan bedöms vara oacceptabel och inte förenlig med internationella riktlinjer;
• SEK ska bidra till en klimatsmart omställning av ekonomin genom att sträva efter att öka utlåningen till produkter och tjänster som leder till en hållbar utveckling;
• SEK ska sträva efter minskad miljöbelastning i vår egen verksamhet och i samband med våra affärer;
• SEK förväntar sig att bolagets leverantörer samt de projekt och verk- samheter som SEK finansierar drivs på ett miljömässigt hållbart sätt.
SEK:s riskaptit för klimatrelaterade risker:
• nyutlåning till kolkraft är ej tillåtet;
• bruttoutlåning till branscher inom kol, olja och gas ska understiga 5 procent av SEK:s totala utlåning;
• vid projektrelaterad finansiering ska SEK efterleva internationella riktlinjer.
Vidare har SEK beslutat att upphöra med finansiering av:
• utvinning, prospektering, förbränning och transport av kol samt okonventionella metoder för utvinning av olja och naturgas från och med den 1 januari 2021;
• utvinning och prospektering av olja och naturgas från och med den 1 januari 2022.
Styrelsens översyn av klimatrelaterade risker och möjligheter Styrelsen övervakar och utvärderar kontinuerligt SEK:s klimatrelate- rade arbete. Följande rapporteringar utförs av företaget och utvärde- ras av styrelsen:
• effekten av klimatrelaterad omställningsrisk (i SEK:s utlåningsport- följ) på SEK:s finansiella ställning;
• hållbarhetsrisker (inklusive klimatrelaterade risker) i SEK:s projekt- relaterade finansiering;
• transaktioner som riskerar att ligga utanför SEK:s riskaptit avseende klimatrelaterade risker.
Minst årligen uppdateras SEK:s styrande dokument däribland SEK:s
”Policy för hållbart företagande” samt ”Riskpolicyn” som inkluderar SEK:s riskaptit för klimatrelaterade risker.
Ledningens roll vid bedömning och hantering av klimatrelaterade risker och möjligheter
Ledningen bedömer och hanterar klimatrelaterade frågor som en integrerad del i företagets riskhantering, affärsstrategi och planerings- process.
VD:s ”Instruktion för hantering av Hållbarhetsrisk” beskriver led- ningens ansvar för att bedöma och hantera klimatrelaterade risker och möjligheter.
SEK:s kreditkommittéer har följande ansvar när det gäller klimatre- laterade risker:
• Utlånings- och investeringstransaktioner med höga klimatrela- terade risker, se avsnitt Riskhantering, måste godkännas av SEK:s kreditkommitté. Hållbarhetschefen måste här delta som medlem i kommittén.
• Om en transaktion riskerar att ligga utanför SEK:s riskaptit måste styrelsens kreditkommitté godkänna den.
• Beslut avseende grön utlåning tas av SEK:s hållbarhetschef tillsam- mans med antingen kreditkommittén eller SEK:s vice vd.
Strategi
SEK:s klimatrelaterade strategi syftar till att begränsa klimatrelaterade risker samt att arbeta med klimatrelaterade möjligheter som kan bidra till den globala omställningen men också till finansiell och ekonomisk utveckling.
Klimatrelaterade finansiella risker består av två kategorier: omställ- ningsrisker och fysiska risker. Omställningsrisk är risker som uppstår hos företag till följd av förändringar policys, lagar och regler, teknolo- giska förändringar samt förändringar på marknaden till följd av anpass- ningar till nya klimatrelaterade krav. Fysiska risker relaterar till de risker som bolag utsätts för till följd av akuta klimatrelaterade händelser, exempelvis extremväder, samt kroniska förändringar i klimatmönster, såsom stigande havsnivåer. Klimatrelaterad icke-finansiell risk i SEK:s verksamhet uppstår främst till följd av utlåning till fossila- samt fossilre- laterade tillgångar och projekt.
Klimatrelaterade risker kan omvandlas till möjligheter av företag som tillhandahåller produkter och tjänster som bidrar till att motverka klimatförändringarna. SEK:s klimatrelaterade möjligheter består främst av utlåning till gröna tillgångar och projekt samt av emittering av gröna obligationer
Utlåning till fossila- och fossilrelaterade samt till gröna tillgångar SEK har en metodik för att klassificera exponeringarna i sin utlå- ningsportfölj, se detaljer under sektionen Mål och Mätetal. Med fossila tillgångar avses utlåning till fossila bränslen inom sektorerna kol, olja och gas. Dessa tillgångar risker att bli ”strandade” till följd av omställningen. Tillgångar som inte klassas som fossila men som har en direkt koppling till de fossila bränslena kol, olja och gas har SEK valt att benämna ”fossilrelaterade” tillgångar. Både fossila- och fossilrela- terade tillgångar förknippas med väsentliga risker associerade med en snabb omställning och krav på minskade koldioxidutsläpp. Gröna tillgångar är så kallade gröna lån som klassas som gröna enligt SEK:s ramverk för gröna obligationer. Nedanstående diagram visar den rela- tiva andelen av SEK:s fossila och fossilrelaterade samt gröna utlåning i relation till den övriga utlåningen.
Fossil och fossilrelaterad utlåning samt grön utlåning i relation till total utlåning
Grön utlåning, 7%
Fossil och fossilrelaterad utlåning, < 1%
Övrig utlåning, 92%
Exponering mot sektorer som är känsliga för omställningsrisk Nedan visas de sektorer som SEK, baserat på TCFD:s rekommendatio- ner, utöver de fossila tillgångarna kol, olja och gas anser är mest käns- liga för omställningsrisk. Påverkan på kundnivå kan dock bero på fakto- rer såsom, geografiskt läge, operativa faktorer och företagets strategi.
Om kunden har relevanta klimatrelaterade strategier kan det också finnas klimatrelaterade möjligheter inom dessa sektorer.
Klimatrelaterade risker och möjligheters påverkan på SEK:s affärsmodell och strategi
Klimatrelaterade faktorer innebär både risker och möjligheter för svensk export och exportfinansiering. Förändringar i internationell efterfrågan till följd av övergången till en klimatneutral världseko- nomi kan leda till risker på medelångsikt men också till möjligheter om intresset för svenska klimatlösningar och teknologier i stora internatio- nella projekt ökar.
Omställningen till en exportindustri med kraftigt minskade koldi- oxidutsläpp och en klimatneutral infrastruktur i Sverige kommer att bli viktiga faktorer för den svenska exportindustrins framtida framgång, vilket också identifierats i den svenska export- och finansieringsstra- tegin 2019.
Ur ett internationellt perspektiv, är andelen fossila och fossilrelate- rade transaktioner som avser utvinning och prospektering av kol och olja låg i SEK:s utlåningsportfölj. Exportfinansiering till verksamheter och projekt som avser utvinning av naturgas är också begränsade men relativt sett större.
SEK har identifierat följande klimatrelaterade frågor som viktiga för sitt uppdrag och långsiktiga affärsstrategi:
• hantering av klimatrelaterade omställningsrisker i utlåningsportföl-
• begränsa exponeringen mot fossila- och fossilrelaterade tillgångar;jen;
• utöka andelen gröna lån och obligationer.
I SEK:s affärsplan för åren 2021-2023 är omställningen till en klimat- neutral ekonomi ett av fem fokusområden. I planen har ledningen ökat fokus på klimatrelaterade affärsmöjligheter såsom att öka andelen gröna tillgångar, det vill säga gröna lån för att möta efterfrågan rela- terad till klimatomställningen från exportindustrin. Avseende finan- siering av omställningsprojekt i Sverige har SEK identifierat och prio- riterat fyra områden där efterfrågan och affärspotentialen antas öka.
Dessa områden är:
Affärspotential
Transport Smarta Städer Energi Sjöfart
• Fordons- industrin
• Rolling stock/
kollektivtrafik
• Återvinnings- industrin
• Digitalisering
• Förnybart
• Smarta system
• Gruv &
mineralnäring
• Petroleum &
Biodrivmedel
• Svenska &
utländska redare
Sektorer känsliga för omställningsrisk
Bruttoexponering 2020
Sektor Skr mdr % Exempel på möjlig påverkan för kunder i dessa sektorer kan inkludera Papper & Skog 11,7 3,3 • Ökade priser på utsläpp av växthusgaser
• Förändrat kundbeteende
• Förordningar och regleringar av nuvarande produkter och tjänster
• Stigmatisering av sektorer
• Ökad oro hos intressenter angående negativ återkoppling
• Kostnader för omställning till ny teknologi för minskning av utsläpp
• Ersätta nuvarande produkter och tjänster med andra alternativ för att minska utsläpp
• Misslyckade investeringar i ny teknologi
Bil & flyg 10,0 2,8
Elverksamhet (s.k.”utilities”) och
Kraftproducenter 9,8 2,7
Metaller och
Gruvdrift 9,6 2,7
Övriga sektorer som är känsliga för
omställningsrisk 13,5 3,8
Total 54,6 15,3
Motståndskraften i SEK:s strategi och affärsmodell i ett 2° C eller lägre scenario
SEK genomför klimatrelaterade stresstester för att identifiera potenti- ella negativa förändringar i SEK:s finansiella situation och kapitalrela- tion till följd av att klimatrelaterade omställningsrisker potentiellt inte hanteras av företag i den nuvarande låneportföljen. Vid stresstester har SEK antagit att den nuvarande låneportföljen kommer att förlängas och vara konstant över en 10-15 års period.
Stresstesterna baseras på två scenarier som har utvecklats av den internationella energimyndighetens (IEA:s) ”World Energy Outlook”:
”Fastställda policyer scenariot” och ”Hållbar utveckling scenariot”.
Scenariot för hållbar utveckling beskriver en stor och snabb trans- formation inom energisektorn med målet att begränsa den globala uppvärmningen till maximal 1,8°C. I årets stresstester har SEK endast inkluderat klimatrelaterade omställningsrisker, då dessa i dagsläget anses vara mest relevanta för SEK:s verksamhet. Fysiska klimatrelate- rade risker, till exempel som ett 4°C scenario, är inte inkluderade i årets stresstester.
Resultatet av årets stresstester visar på begränsade negativa effek- ter på SEK:s finansiella situation till följd av klimatrelaterade omställ- ningsrisker. Tabellerna nedan visar den uppskattade långsiktiga nega- tiva effekten (mer än 10 år) på SEK:s totala kapitalrelation i absoluta procent, om SEK:s utlåning skulle förbli konstant och exponerad för de två olika klimatscenarierna. Vissa sektorer är särskilt känsliga för långsiktiga omställningsrisker till exempel ”kol, olja och gas”, ”elverk- samheter”, oberoende ”kraftproducenter och energihandlare” samt
”metaller och gruvdrift”.
Fastställda policyer scenariot 2020 2019
Potentiell förändring av SEK:s totala kapitaltäckning i ett
10-årsperspektiv -1% -1%
Hållbar utveckling scenariot 2020 2019
Potentiell förändring av SEK:s totala kapitaltäckning i ett
10-årsperspektiv -2% -2%
Strategi för ett exportfinansieringssystem som bidrar till klimatomställningen
Under 2020 presenterade EKN och SEK följande rapport ”Ett exportfinansieringssystem som bidrar till klimatomställningen” (dnr.
UD2020/03704/FH). Rapporten presenterar en gemensam strategi samt följande åtta förslag för att (över tid) anpassa det svenska export- kreditsystemet till Parisavtalet.
1. EKN:s och SEK:s förhållningssätt i affärer till verksamheter med höga växthusgasutsläpp, utöver verksamheter som avser utvinning och prospektering av fossila bränslen, ska i högre utsträckning lägga vikt vid om projekten eller verksamheten ligger i linje med Parisav- talets 1,5-gradersmål.
2. Det svenska exportfinansieringssystemet ska som ett minimikrav kunna matcha andra exportkreditinstitut inom EU när det gäller affärer som bidrar till klimatomställningen för att möjliggöra konkur- rens på lika villkor.
3. EKN kommer att pröva möjligheterna att ställa ut garantier till miljö- och klimatinvesteringar i Sverige som kan bidra till klimatomställningen i de fall dessa har direkt eller indirekt koppling till svensk export.
4. EKN kommer att, i samarbete med främst Energimyndigheten och Almi Företagspartner, men även övriga relevanta aktörer, att utveckla informationen till svenska små- och medelstora företag vars produkter och tjänster har hög exportpotential och kan bidra till klimatomställningen globalt.
5. EKN och SEK ska vidareutveckla sin rapportering och stärka ana- lysen av klimatrelaterade risker och möjligheter i sina respektive verksamheter.
6. EKN och SEK har inlett ett arbete för att ytterligare öka transparen- sen i det svenska exportfinansieringssystemet på affärsnivå, sektors- nivå och portföljnivå framför allt avseende hållbarhets- och klima- tområdet.
7. Ett gemensamt uppdrag bör ges till EKN och Sida att i samråd med SEK, Swedfund och Business Sweden samt andra relevanta aktörer ta fram konkreta förslag för att i högre grad än idag utnyttja poten- tiella synergier mellan exportfinansieringssystemet och det svenska utvecklingssamarbetet utifrån nuvarande mål
8. EKN och SEK kommer att inrätta ett gemensamt klimatråd. Rådet ska fungera som ett generellt kunskapsstöd till EKN och SEK och bidra med sakexpertis i frågor som exempelvis rör klimatforskning och utvecklingen av internationella regelverk och rapporterings- standarder kopplade till Parisavtalets mål.
Riskhantering
Under denna sektion presenteras SEK:s processer för att identifiera, bedöma och hantera klimatrelaterade risker. Med risker menas här både risken för negativ påverkan på SEK finansiella verksamhet samt risken för att SEK genom sin verksamhet har en negativ påverkan på klimatet (den så kallade dubbla väsentligheten). Finansiell risk begrän- sas här till kreditrisk.
Processer för att identifiera, bedöma och hantera klimatrelaterad finansiell risk
SEK har processer på plats för att identifiera, bedöma och hantera kli- matrelaterade finansiella risker. Dessa risker identifieras genom klimat- relaterade stresstester och genom ESG faktorer i ratingprocessen.
Stresstester utförs genom att använda förväntade negativa eller positiva förändringar i företagens, som finns representerade i SEK:s kreditportfölj, kreditrating till följd av klimatrelaterade omställningsris- ker. Effekten av klimatrelaterad omställningsrisk beräknas på låneport- följen baserat på de olika klimatscenarier som anges i Strategiavsnittet ovan. Tabellen nedan visar den relativa förändringen i kreditrating i scenariot för hållbar utveckling (1,8°C scenariot).
Tidsaspekt Kort sikt
(< 3 år) Medellång sikt
(3-10 år) Lång sikt (> 10 år) Olja, Gas & Förbruknings-
drivmedel -1 -3 -5
Elektrisk verksamhet, Oberoende kraftprodu-
center & handlare 0 -2 -2
Fordonsindustrin -3 -2 -1
Byggkonstruktion & Teknik 1 1 0
Papper & Skog 1 -1 -2
ESG faktorer i kreditratingprocessen
Under året 2020 har SEK påbörjat en process för att tydligare inklu- dera ESG-faktorer (inklusive klimatrelaterade finansiella risker) i kre- ditratingprocessen för samtliga motparter. Ambitionen är att den slut- liga processen skall implementeras under 2021.
Process för att identifiera, bedöma och hantera miljörelaterade (icke-finansiella) risker
Utlånings- och likviditetsinvesteringstransaktioner screenas av SEK för att identifiera transaktioner med hög risk för miljö-/klimatpåver- kan. För de transaktioner där man identifierar en hög risk för negativ klimatpåverkan utförs fördjupade analyser. Dessa transaktioner analy- seras även av hållbarhetsanalytiker för att säkerställa att transaktionen är inom SEK:s riskaptit (se Hållbarhetsnot 4). Följande parametrar indi- kerar förhöjd klimatrelaterad risk:
• fossil- och fossilrelaterad verksamhet;
• sektorer med signifikant klimatrelaterad risk;
• transaktioner länkade till gruvindustrin samt komplexa marknader;
• projekt och projektrelaterad finansiering.
Fossil- och fossilrelaterad verksamhet omfattar här utvinning, prospek- tering samt transport av fossila bränslen. Utvinning av fossila bränslen omfattar koleldade kraftverk och industriprojekt som innefattar kolel- dade kraftverk och annan energiproduktion från fossila bränslen. Med fossila bränslen menas energi från kol, olja, naturgas och oljeskiffer.
Kostnader för klimatrelaterade åtgärder
I dagsläget har SEK inte bokfört några förhöjda kostnader men ser samtidigt att detta kan förändras då kraven inom klimatområdet hela tiden ökar.
När det gäller åtgärder som tagits för att minska företagets direkta klimatpåverkan kan resurssparande exempelvis i form av minskad användning av papper och resande i vissa fall ha minskat SEK:s kost- nader.
Slutligen bedöms påverkan på den totala svenska exporten av att inte erbjuda statlig exportfinansiering till projekt eller verksamheter som avser utvinning och prospektering av fossila bränslen, som tidigare beskrivits, relativt begränsad ur ett nationellt perspektiv.
Nyckeltal och mål
För att öka transparensen och jämförbarheten presenterar SEK rele- vant klimatrelaterade nyckeltal och mål.
Klimatrelaterade exponeringar
Metoden för att klassificera exponeringar i SEK:s utlåningsportfölj som är känsliga för klimatrelaterade risker är baserad på sektors begreppet
”carbon asset risk” som har utvecklats av World Resources Institute (WRI) och UNEP Finance Initiative (UNEP-FI). Fyra olika koldioxidris- ker relaterar till Global Industry Classification Standard har mappats till GICS-koder inom SEK.
Fossil tillgångsklass
(WRI and UNEP-FI Portfolio Carbon Initiative) Nyckelsektor
1. Fossila tillgångar Kol & Förbrukningsbränslen
Integrerad Olja & Gas
Olja & Gasutvinning & Produktion Övrig Olja & Gas
2. Fossil bränsleberoende infrastruktur Motor- & Järnvägar
Elektriska verksamheter 3. Fossilberoende tillgångar som står inför omställning till lågfossil teknologi Flyg, Rymd & Försvar
Fordonstillverkare Elektrisk utrustning Marin verksamhet Papper- & skogsprodukter 4. Fossilberoende tillgångar som inte möter lågfossil konkurrens Byggkonstruktion- och Teknik
Byggmaterial Gruv & Mineralnäring
I tabellen nedan visas SEK:s exponering (brutto och netto) mot till- gångar som är eller skulle kunna vara exponerade mot finansiell- och icke-finansiell klimatrelaterad risk. Icke-finansiell klimatrelaterad risk avser endast tillgångar med kopplingar till kol, olja och gas. Totalt upp-
går bruttoexponeringar mot dessa tillgångar till Skr 2,1 mdr (avser fos- sil tillgångsklass 1 i tabell ”Sektorer utsatta för omställningsrisk” samt samtliga tillgångar tabell ”Andra fossilrelaterade tillgångar”).
Sektorer utsatta för omställningsrisk samt övriga tillgångar
2020 2019
Bruttoexponering Nettoexponering Bruttoexponering Nettoexponering
Fossil tillgångsklass (kopplad till sektor) Skr mdr % Skr mdr % Skr mdr % Skr mdr %
Fossila tillgångar (fossil tillgångsklass 1) 1,2 0,3 0,1 0,0 1,8 0,5 0,2 0,1
Övriga tillgångar som kan vara exponerade mot klimatrelaterad risk
(fossil tillgångsklass 2-4) 53,4 14,9 34,7 9,7 51,7 14,9 31,1 8,9
Övriga tillgångar i sektorer som inte är klassificerade som känsliga mot
klimatrelaterad risk 304,9 84,8 324,7 90,3 294,0 84,6 316,2 91,0
SEK:s bruttoexponering mot fossilrelaterade tillgångar som inte kommer under sektorkoderna ovan presenteras nedan.
Andra fossilrelaterad tillgångar
2020 Bruttoexponering
Fossilrelaterade tillgångar ej mappade till GICS-koder enligt ovan Skr mdr %
Naturgastillgångar & projekt 0,2 0,1
Olja & Petroleumtillgångar 0,2 0,1
Transport som används i kolgruvor 0,2 0,1
Gröna lån och obligationer
SEK erbjuder gröna lån som främjar övergången till en klimatsmart ekonomi. Gröna lån kategoriseras enligt SEK:s ramverk för gröna obli- gationer och finansieras via SEK:s gröna obligationer. För de gröna lånen uppskattas koldioxidreduktion av utsläpp. I SEK:s ramverk för gröna obligationer finns åtta kategorier med vissa ytterligare begräns- ningar. SEK:s ramverk för gröna obligationer återfinns på www.sek.se.
Följande tabell visar SEK:s nyutlåning av gröna lån, gröna obliga- tioner och årlig minskning av koldioxid från gröna projekt. SEK mäter indirekta miljöförbättringar avseende koldioxidutsläpp i gröna lån uti-
från metod angiven i ”International Financial Institution Framework for Harmonized Approach to Greenhouse Gas Accounting”, novem- ber 2012 och i enlighet med ”SEK:s ramverk för gröna obligationer”, september 2014. Den uppskattade minskning av koldioxidutsläpp som redovisas utgår från beräkningar SEK erhållit från projektägare, exportör eller i samband med rapporter som tagits fram i samband med projekten. Beräkningar görs på projektbasis, och baseras på det år projektet är färdigställt och redovisas i proportion till SEK:s andel av projektets totala finansiering.
Gröna lån, gröna obligationer och relaterad årlig koldioxidminskning
Skr mn 2020 2019 2018 2017 2016
Nyutlåning gröna lån 10 827 3 063 2 044 2 385 3 334
Volym gröna obligationer emitterade under året 5 100 1 000 - - -
Årlig koldioxidminskning från gröna projekt (ton CO2e) >5 211 000 >4 615 000 >4 615 000 >4 615 000 >4 638 000 I SEK:s affärsplan 2021-2023 har följande mål satts upp för att öka andelen gröna lån.
Mål gröna lån
Skr mn 2023 2022 2021 2020 2019 2018
Mål antal nyutlåning gröna lån 45 35 30 12 10 -
Verkligt antal nya gröna lån - - - 11 9 14
Miljö- och klimatpåverkan från kontor och resor
SEK:s direkta klimat- och miljöpåverkan kommer framförallt från SEK:s kontor i Stockholm och från affärsresor. Den direkta påverkan är inte klassificerad som en väsentlig hållbarhetsfråga utifrån väsentlighetsa- nalysen. SEK arbetar aktivt med miljöfrågor vid upphandling av pro- dukter och tjänster. SEK:s resepolicy stipulerar att resor i tjänsten ska vara motiverade och ske på ett så kostnadseffektivt och miljöanpassat sätt som möjligt. Vid val av färdsätt ska minsta möjliga miljöpåverkan eftersträvas. I Sverige bokas boende på Svanenmärkta hotell där så är möjligt. Under 2020 har klimatavtrycket från tjänsteresor minskat.
För uppvärmning av SEK:s kontor används förnyelsebara energikällor och all konsumtion av papper är ”EU Ecolabel” eller Svanenmärkt. Från 2008 då SEK började mäta klimatavtryck för den egna verksamheten
har el - och värmeförbrukningens påverkan minskat med cirka 63 pro- cent.
Redovisning av direkta miljöeffekter i form av utsläpp från SEK:s verksamhet mäts utifrån GHG-protokollet (Greenhouse Gas Proto- col). Metoden anger hur de olika utsläppen kategoriseras och rangord- nas utifrån SEK:s del av utsläppskällan. GHG -protokollet kategorise- rar utsläpp i tre ”scope” med avtagande rådighet med ökande ”scope”.
I redovisningen av utsläpp från SEK:s egen verksamhet används antal årsanställda vid årets slut, som för år 2020 var 253 stycken. SEK klimat- kompenserar för de totala växthusgasutsläppen från kontor och resor.
För ytterligare information avseende beräkning av klimatpåverkan, se Tricoronas Klimatberäkningsrapport på www.sek.se.
SEK:s direkta klimatpåverkan
Klimatpåverkan av verksamheten i ton CO2e 2020 2019 2018 2017 2016
Totala växthusgasutsläpp 165 381 415 440 402
Direkta växthusgasutsläpp scope 1 - 0 16 16 15
Indirekta växthusgasutsläpp energianvändning scope 21 9 16 33 25 25
Andra indirekta utsläpp av växthusgas scope 3 156 365 366 400 363
Utsläpp per anställd 0,65 1,56 1,74 1,76 1,57
1 Beräknat enligt den marknadsbaserade metoden.
Not 7. Arbetsvillkor och mänskliga rättigheter
Hänsyn till arbetsvillkor och mänskliga rättigheter vid internationella affärer är en förutsättning för hållbar tillväxt i världen. Som statlig finansiär har SEK en viktig roll att spela som kravställare för att export- företag följer FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, samt att projekt vid pro- jektrelaterad finansiering följer OECD:s riktlinjer för social och miljö- mässig hänsyn vid statsstödda exportkrediter eller Ekvatorprinciperna.
Policy och riskaptit
SEK tillämpar FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rät- tigheter, inklusive ILO:s kärnkonventioner. Vid affärer i konfliktdrabbade områden samt i länder och branscher med särskilt hög risk för brott mot mänskliga rättigheter beaktas särskilt detta. SEK kan i sådana fall kräva att företag genomför en konsekvensanalys vad gäller mänskliga rättig- heter. Vid risk för kränkning av barns rättigheter krävs särskild hänsyn.
SEK ska avstå från affärer då det bedöms finnas påtaglig risk för att mänskliga rättigheter inte respekteras och då SEK bedömer att ris- kerna inte kommer hanterats i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
Enligt SEK:s riskaptit vid utlåning i komplexa marknader ska exportör eller annan aktör som finansieringen avser ha kapacitet att hantera ris- ker för mänskliga rättigheter i enlighet med internationella riktlinjer. Se vidare hållbarhetsnot 4.
Förhöjd risk
Förhöjd hållbarhetsrisk mot arbetsvillkor och mänskliga rättigheter anses föreligga om någon av följande riskindikatorer föreligger:
• större projekt (se projektrelaterad finansiering, hållbarhetsnot 8).
• gruvdrift i Komplexa Marknader; eller
• verksamhet eller export till verksamheter i Konfliktdrabbade områ- den; eller
• telekomoperatörer eller telekomutrustning till Länder med repres- siva auktoritära styren; eller
• genteknik till Länder med Repressiva Auktoritära Styren; eller
• verksamheter i eller export till Länder med Särskilt Hög Risk för Brott mot Mänskliga Rättigheter.
En komplex marknad definieras som länder med hög korruptionsrisk eller hög risk för brott mot mänskliga rättigheter.
Transaktioner med förhöjd risk 2020
Nya transaktioner har genomförts i följande länder som klassificeras som komplexa marknader: Angola, Indien, Kina, Kongo, Saudiarabien, Tanzania, Thailand, Turkiet och Vietnam. Samtliga av dessa transaktio- ner bedöms efterleva internationella riktlinjer för mänskliga rättigheter
Not 8. Projektrelaterad finansiering
Vid finansiering av internationella projekt kan risksituationer uppstå inom samtliga väsentliga hållbarhetsfrågor.
Policy och riskaptit
SEK tillämpar Ekvatorprinciperna för hantering av hållbarhetsrisker i samband med projektrelaterad finansiering eller OECD:s riktlinjer för social och miljömässig hänsyn vid statsstödda exportkrediter.
Ekvatorprinciperna och OECD:s riktlinjer för social och miljömässig hänsyn vid statsstödda exportkrediter bygger på IFC:s hållbarhetsstan- darder som ska vara uppfyllda eller förväntas uppfyllas vid projektre- laterad finansiering.
SEK är medlem i och deltar i utvecklingsarbetet inom Ekvatorprin- ciperna.
Enligt SEK:s riskaptit ska ett bolag, vid projektrelaterad finansiering, efterleva Ekvatorprinciperna eller OECD:s riktlinjer för social och mil- jömässig hänsyn vid statsstödda exportkrediter.
Vid Projekt och Projektrelaterad finansiering i enlighet med OECD:s Common Approaches respektive Ekvatorprinciperna ska avtalsvillkor avseende hantering av miljö- och sociala risker inkluderas. Uppföljning av Hållbarhetsrisker i relevanta ingångna affärer görs så länge SEK har utestående exponering mot dessa.
Vid redan ingångna transaktioner som inte längre bedöms följa SEK:s riskaptit ska SEK vidta åtgärder utifrån de möjligheter som finns att påverka samt rapportera avvikelsen till styrelsen.
Förhöjd risk
Förhöjd projektrelaterad hållbarhetsrisk anses föreligga vid följande riskindikatorer:
• Projekt och Projektrelaterad Finansiering till kategori A-projekt eller;
• kategori B-projekt
Projekt kategoriseras enligt definition i Equator Principles (”Ekvator- principerna”) eller OECD Common Approaches (”Common App- roaches”).
Projektrelaterad finansiering 2020
Nya projektrelaterade utlåningstransaktioner under 2020 bedöms efterleva Ekvatorprinciperna eller OECD:s riktlinjer för social och mil- jömässig hänsyn vid statsstödda exportkrediter.
Under året identifierades 5 av totalt 60 Projekt som potentiellt låg utanför SEK:s riskaptit. Åtgärder vidtogs bland annat genom upprät- tande av åtgärdsplaner. Under 2020 beviljade SEK fyra A-projekt: i Storbritannien, Kongo, Chile och Sverige samt fem B-projekt: i Elfen- benskusten, Sverige och Danmark. För en definition av A/B/C-projekt samt en fullständig rapport inskickad till Equator Principles Associa- tion, se www.sek.se.
2020 2019 2018 2017 2016
Andel av all nyutlåning som genomgått miljömässig och social granskning
inklusive mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och antikorruption 100% 100% 100% 100% 100%
Beviljade lån till kategori A-projekt (antal) 4 1 1 2 1
Beviljade lån till kategori B-projekt (antal) 5 2 5 4 5
Not 9. Indirekta ekonomiska och sociala effekter av SEK:s utlåning i Sverige
Genom SEK:s utlåning skapas en indirekt påverkan i Sverige bland annat genom att exportaffärer bidrar till BNP -tillväxt och arbetstillfällen. Den ökade indirekta påverkan 2020 beror på ökade utlåningsvolymer.
Metod
Indirekt påverkan av SEK:s nyutlåning på Sveriges BNP och sysselsätt- ning beräknas genom multiplikatorer som SCB tagit fram på bransch-
nivå enligt SNI 2007. Multiplikatorerna som beräkningarna baseras på är från 2017. Modellen beräknar det svenska innehållet i en expor- torder eller vid en investering. SEK finansierar många olika typer av affärer och alla passar inte nödvändigtvis in i modellen med exakthet.
Beräkningarna kan därför endast göras på en övergripande nivå och resultaten bör tolkas med försiktighet.
Indirekt påverkan 2020 2019 2018 2017 2016
Bidrag till Sveriges BNP (Skr mn) 80 000 51 000 36 000 51 000 33 000
Bidrag till arbetstillfällen i Sverige (antal) 87 000 51 000 48 000 65 000 44 000
Not 10. GRI-index
Nedan redovisas de standarder och upplysningar i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI) Standards och sektorsupplement finansiella aktörer som rapporten är upprättad enligt. Som en del i SEK:s deltagande i UN Global Compact (UNGC) rapporterar SEK ”Communication on Progress” för 2020 nedan. I tillägg till rapportering i enlighet med GRI Standards och UNGC finns även rapportering av aktiviteter inom ramen för FN:s globala hållbarhetsmål och Fossilfritt Sverige, se hållbarhetsnot 11 och 12.
Standard
Upplysning Innehåll Sidhän visning UN GC
princip GRI 102: GENERELLA UPPLYSNINGAR 2016
102-1 Organisationens namn Sid 64
102-2 Verksamhet, varumärke, produkter och tjänster Sid 22-23
102-3 Lokalisering av organisationens huvudkontor Sid 64
102-4 Länder där organisationen är verksam Sid 64
102-5 Ägarstruktur och företagsform Sid 45
102-6 Marknader som organisationen är verksam på Sid 20-23, 26-27, 111, 113
102-7 Organisationens storlek Sid 34-37, 64, 81
102-8 Medarbetare Sid 10-11, 31, 81
102-9 Leverantörskedja Sid 31
102-10 Väsentliga förändringar gällande organisation och leverantörskedja Inga väsentliga förändringar
102-11 Försiktighetsprincipen Sid 122
102-12 Externa initiativ Sid 45
102-13 Medlemskap i organisationer Sid 124
102-14 Uttalande från organisationens högsta beslutsfattare Sid 6-7, 44
102-15 Risker och möjligheter Sid 8-9, 16, 42-43, 126-130
102-16 Värderingar, principer och etiska risklinjer Sid 51, 124
102-17 Visselblåsarfunktion Sid 51
102-18 Bolagsstyrning Sid 45-51
102-32 Högsta styrande organ för hållbarhetsrapportering Sid 124
102-40 Lista över intressentgrupper Sid 122-123
102-41 Kollektivavtal Sid 79
102-42 Identifiering och urval av intressenter Sid 122-123
102-43 Förhållningssätt till intressentengagemang Sid 122-123
102-44 Viktiga frågor som lyfts av intressenter Sid 123
102-45 Enheter som ingår i den finansiella redovisningen Sid 64
102-46 Process för att definiera innehållet i rapporten Sid 122-123
102-47 Väsentliga hållbarhetsfrågor Sid 123
102-48 Förändringar av information Sid 122
102-49 Förändringar i redovisningen Sid 122
102-50 Redovisningsperiod Sid 122
102-51 Datum för publicering av den senaste redovisningen Sid 122
102-52 Redovisningscykel Sid 122
102-53 Kontaktperson för hållbarhetsrapport Sid 122
102-54 Rapportering i enlighet med GRI:s standarder Sid 122
102-55 GRI-index Sid 132-133
102-56 Extern granskning Sid 122, 139
Standard
Upplysning Innehåll Sidhän visning UN GC
princip VÄSENTLIGA HÅLLBARHETSFRÅGOR
GRI 201: EKONOMISKT UTFALL 2016
103-1,103-2,103-3 Hållbarhetsstyrning Sid 124, 126-128
201-1 Kostnader för klimatrelaterade åtgärder Sid 128
201-2 Finansiell påverkan klimatförändring Sid 127-128
GRI 203: INDIREKT EKONOMISK PÅVERKAN 2016
103-1,103-2,103-3 Hållbarhetsstyrning Sid 6, 12-14, 122-124, 132
203-2 Väsentlig indirekt ekonomisk påverkan Sid 12, 17, 19, 131
GRI 205: ANTIKORRUPTION 2016
103-1,103-2, 103-3 Hållbarhetsstyrning Sid 120, 124 10
205-1 Analys av verksamheten avseende risk för korruption Sid 120, 124-125 10
205-2 Utbildning inom antikorruption Sid 31, 33, 125 10
GRI 405: MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET 2016
103-1,103-2,103-3 Hållbarhetsstyrning Sid 31, 46 3
405-1 Mångfald hos styrelse, ledning och medarbetare Sid 19,31, 33, 81
GRI 412: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER 2016
103-1,103-2,103-3 Hållbarhetsstyrning Sid 29, 120, 124, 130 1, 2, 4, 5, 6
412-3 Kreditbeslut som genomgått riskidentifiering av mänskliga rättigheter Sid 120, 130 2 GRI G4: SEKTORSUPPLEMENT, FINANSIELLA AKTÖRER
103-1,103-2,103-3 Hållbarhetsstyrning Sid 124, 126-130
FS6 Utlåningsportfölj fördelat på region och sektor Sid 26-27, 65, 111-113, 120
FS8 Produkter med positiv miljöpåverkan Sid 23, 30, 33, 65, 130
Not 11. FN:s globala hållbarhetsmål
SEK står bakom FN:s globala hållbarhetsmål. SEK bidrar till att uppfylla de globala hållbarhetsmålen både genom vår finansiering och som arbetsgivare. SEK har varit aktiv inom grön finansiering sedan 2015 och SEK breddar sina hållbara finansieringserbjudanden. SEK:s fokus är att integrera hållbarhetsrisker i riskramverket för att minska potentiellt negativ påverkan på globala hållbarhetsmål som viss ekonomisk aktivitet kan inne- bära. Denna not är ett första steg för SEK att redovisa hur verksamheten relaterar till de globala hållbarhets- målen. I tabellen redovisas nya och pågående aktiviteter som SEK genomför för att adressera utvalda håll- barhetsmål.
Not 12. Fossilfritt Sverige
Initiativet Fossilfritt Sverige syftar till att synliggöra aktörer som i sin verksamhet bidrar till att lösa klimatutma- ningen och uppnå målet om ett fossilfritt samhälle. SEK blev 2016 medlem i Fossilfritt Sverige och har under året deltagit i nätverksmöten. Nedan redovisas aktiviteter som stödjer initiativet.
SEK:s aktiviteter för att bidra till ett fossilfritt Sverige
• Gröna lån
• Grön obligation
• Fossilfri egen verksamhet genom klimatkompensation Hållbarhetsmål och relevanta delmål Aktiviteter 2020
11.2 Tillgängliggör hållbara transportsystem för alla 11.6 Minska städers miljöpåverkan
• Team Sweden arbetsgrupp för Smarta städer
• Industrilett partnerskap mellan Indien och Sverige för smarta och hållbara städer
• SEK/EKN lånelöfte på USD 2 miljarder för hållbar stadsutveckling i Indien
7.2 Öka andelen förnybar energi i världen 7.A Investera i ren energi
7.B Bygg ut och förbättra infrastrukturen för energi i utvecklingsländerna
• Gemensam plan med EKN att anpassa exportkreditsystemet till Parisavtalet. Finansiering av omställningen till klimatneutral ekonomi i Sverige
• Team Sweden initiativ att adressera stora internationella omställningsprojekt
• Emission av grön obligation
• Lansering av gröna låneerbjudanden och grön prissättning
16.5 Bekämpa korruption och mutor • Team Sweden arbetsgrupp inom antikorruption
• Team Sweden arbetsgrupp för mänskliga rättigheter
17.17 Uppmuntra effektiva partnerskap
• Ekvatorprinciperna och OECD:s gemensamma förhållningssätt för social och miljömässig hänsyn vid statsstödd kreditgivning
• Transparency Business Group
• Projekt för förbättrad hållbarhetsinformation. Samverkan med akademi, myndigheter, företag och finanssektorn
