Fredsduvor eller offer?
– en jämförande studie av kvinnors deltagande i fredsprocesser
Kristina Fedai
Ämne: Statskunskap Nivå: C
Poäng: 15 HP Ventilerad: HT20
Handledare: Elin Bjarnegård Examinator: Thomas Persson Statsvetenskapliga institutionen Ord: 10145
1 Abstract
The purpose of this thesis is to investigate whether there are indications that the way women are included in peace processes has a meaningful impact on the level of sustainability in the outcome of the peace process. This is a discussion that is relevant in the fields of political science, peace and conflict and sustainability. This study presents earlier work that claims the importance of women in peace processes, but as mentioned before, it has been hard to find answers of how the women are supposed to be included to make the most efficient contribution to sustainable peace. The aim of the thesis is to contribute to the discussion of the “how” in the said importance of women’s participation in peace processes. It’s based on feminist and civil society theories about the need of inclusion as a basis for durable peace and tries to answer the research questions that are:
1. In what ways have women been included in the Liberia (2003) and Democratic Republic of the Congo (2002) peace processes?
2. Do the ways in which women have been included differ in the above-mentioned cases and does it affect the level of sustainability of the peace agreements?
It is done with the help of a comparative case study and addresses the Liberia peace process (2003), defined as a successful case and the Democratic Republic of the Congo (DRC) peace process (2002), defined as an unsuccessful case. The cases are above all compared with the help of secondary sources; studies made of the peace processes of these countries. When the comparison is made, the thesis finds ambiguous answers to the questions. Women in unofficial roles seems to contribute more to sustainable peace than women in official roles.
Key words: women, participation, peace process, Liberia, Democratic Republic of Congo, comparative case study
2 Innehållsförteckning
1.Introduktion ... 3
1.2 Frågeställning och syfte ... 4
2. Tidigare forskning och teori ... 5
2.1 Forskningsgapet ... 5
2.3 Kvinnors betydelse och inkludering ... 8
2.4 Olika modeller för inkludering och dess effekter ... 9
2.4.1 Formellt deltagande ... 10
2.4.2. Informellt deltagande ... 11
2.5 Kritiska aktörer ... 11
3. Design, material och metod ... 14
3.1 Design ... 14
3.2 Material ... 15
3.3 Metod ... 17
3.3.1 Metodologisk reflektion ... 17
3.3.2 Validitet och reliabilitet ... 18
4. Fall ... 19
4.1 Liberia och Accraavtalet (2003) ... 19
4.2 Demokratiska Republiken Kongo och Sun City-avtalet (2003) ... 19
5. Resultat ... 21
5.1 Liberia: Kvinnors roll och inkludering ... 21
5.2 Kongo: Kvinnors roll och inkludering ... 22
5.3 Jämförande av inkludering och dess effekter i fall 1 och 2 ... 24
6. Analys, slutsats och framtida forskning ... 27
6.1 Analys ... 27
6.2 Slutsats och framtida forskning ... 28
7. Källförteckning ... 29
7.1 Tryckta källor ... 29
7.2 Internetkällor ... 30
3 1.Introduktion
Mänskligheten har försökt lösa konflikter så länge som den existerat, men vi har aldrig funnit ett recept med de rätta ingredienserna för att nå målet om fred. Det här visar inte bara på konflikters komplexitet, utan också på hur varje individuellt fall behöver sin individuella kontextbaserade lösning. Även om så är fallet, verkar det finnas behjälpliga likheter i vilka faktorer det är som effektiviserar och skapar hållbara fredsavtal. Det finns teorier om olika faktorer som verkar leda till mer hållbar fred. Inkludering av kvinnor i processen är ett av dem mest omtalade på senare år. F.d. utrikesministrarna för Sverige och Colombia, Margot Wallström och María Angela Holguín, står som författare för debattartikeln “Kvinnor måste inkluderas för en hållbar fred” som publicerades den 7 december 2016 på den svenska regeringens hemsida. Där påstår de att “forskning visar att det finns ett positivt samband mellan kvinnors deltagande i fredsprocesser och ett fredsavtals hållbarhet. Vi kan inte längre motivera att halva befolkningen utesluts från samtal om sin egen framtid”. Vidare har vi milstolpen den 31 oktober år 2000, då FN:s säkerhetsråd antog den historiska resolution 1325 – om kvinnor, fred och säkerhet. Resolutionen, som alla FN:s medlemsstater har skrivit under, innebar att det var första gången som medlemsstaterna agerade för att infoga ett genusperspektiv i alla delar av fredsarbetet (Operation 1325).
Idéen till denna uppsats föddes i tanken om att kvinnor inte medför fred i sig, utan att det behövs en förståelse för på vilket sätt kvinnor behöver bli inkluderade för att det ska leda till framgångsrika utfall av fredsprocesser. Detta är av intresse för det statsvetenskapliga forskningsfältet då det berör frågor om rättvisa, jämställdhet och demokrati – tre centrala begrepp inom fältet – dessutom är forskningen inom frågan i dagsläget bristande.
Trots de otaliga problem och misär som de minst 165 pågående väpnade konflikterna i världen skapar längst sin väg, kommer få av dem att snart se en lösning (UCDP, 2020). Nära hälften av alla fredsbyggande avtal som slöts under 1990-talet bröts inom fem år och återfallsstatistiken i inbördeskrig är alarmerande höga (Council of foreign relations, 2020).
Med detta sagt kan vi nog komma överens om att det finns ett starkt behov av en förståelse för vilka faktorer som leder till framgångsrika fredsprocesser – för en fredligare värld.
4 1.2 Frågeställning och syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns indikationer på att sättet kvinnor är inkluderade på i fredsprocesser har en meningsfull påverkan på hållbarhetsnivån i utfallet av fredsprocessen. Idag är det mycket tal om behovet av kvinnors representation och inkludering i fredsprocesser, och när vi i år nådde 20 års jubiléet av UNSCR 1325, har denna fråga mer uppmärksamhet än någonsin. Men på vilket sätt måste kvinnor vara inkluderade för att göra det till en meningsfull påverkan?
Denna undersökning baseras på antagandet att hållbar fred inte kan existera utan vissa kvalifikationer, operationaliserade senare i uppsatsen. Undersökningen tar avstamp i en jämförande fallstudie och tar sig ann Liberias fredsprocess (2003) definierat som ett framgångsrikt utfall och den Demokratiska republiken Kongo (DRK) fredsprocess (2003) definierat som ett misslyckat utfall. Detta leder oss fram till frågeställningarna som lyder:
1. På vilka sätt har kvinnorna inkluderats i fredsprocesserna Liberia (2003) och Den demokratiska republiken Kongo (2003)?
2. Skiljer sig sätten kvinnorna har inkluderats på i fredsprocesserna i ovan nämnda fall och har det haft någon påverkan på hållbarheten i avtalen?
5 2. Tidigare forskning och teori
2.1 Forskningsgapet
I detta avsnitt presenteras först det funna forskningsgapet där denna uppsats ämnar att skriva in sig. I sökningen efter tidigare forskning fanns en uppsjö av studier som behandlade detta ämne. Det finns en mängd forskare som intresserar sig för kvinnors deltagande, vilket möjligtvis kan vara ett resultat av att FNs antagande år 2000 av resolution 1325 skapade ett större behov av att förstå och utvärdera kvinnors deltagande i fredsbygge. Dr. Virginia M.
Bouvier skriver i “Gender and the Role of Women in Colombia’s Peace Process,” (New York: UN Women, March 4, 2016) att
”A peace process is more than just the signing of an agreement at the peace table; it offers the opportunity to address the underlying social inequities and injustices of a society that are at the roots of a conflict. Understanding the gender dimensions of a conflict as well as the various phases of the peace process helps to identify and evaluate the multiple entry points for women’s engagement”
I masteruppsatsen ”En fredligare lösning? – En undersökning av kvinnors deltagande i fredsprocesser och den svenska implementeringen av FN-resolution 1325” av Lina Andersson vid Lunds Universitet undersöks varför kvinnors deltagande är viktigt och svårigheterna i att öka kvinnors deltagande. Hon kommer bland annat fram till att det helt enkelt handlar om en rättviseaspekt men dessutom att kvinnor har speciella intressen som behöver tillgodoses. Det är alltså många som intresserar sig för varför kvinnor är viktiga och gör skillnad, och vidare hur kvinnor ska implementeras mer – men det har varit svårt att hitta forskning om exakt på vilka sätt kvinnor behöver vara deltagande för att göra en fredsprocess mer hållbar. Det är i detta informationsgap den här uppsatsen skriver in sig med förhoppningen att bidra med lite mer kunskap. Det är värdefullt att diskutera då det skulle göra processen att få med kvinnor mer effektiv och öka antalet positiva utfall. Den här uppsatsen tar avstamp i antagandet som så många tidigare forskares arbete tillåter mig att göra: kvinnors deltagande i fredsprocesser är viktig. Informationen som än så länge är
6 tvetydig är alltså på vilket sätt kvinnor egentligen gör skillnad och i vilken utsträckning det egentligen påverkar fredsprocessens utfall.
2.2 Begreppsdefinitioner
Nu fortsätter avsnittet med några viktiga begreppsdefinitioner innan vi bygger vidare på mer tidigare forskning och teori.
En fredsprocess är ett verktyg som används av det internationella samfundet för att uppnå fred. För att förstå vad exakt för process den här uppsatsen undersöker bifogas här en kort definition av vad en fredsprocess är, som inkluderar en bredd av aktiviteter;
”Allt från vapenvila som uppnåtts genom förhandlingar, undertecknande av fredsavtal, nedrustning, till nationsbyggande för att nämna några. Den tydligaste definitionen av en fredsprocess är en blandning av politik, diplomati, förändrade relationer, förhandlingar, medling och dialog på både officiella och inofficiella arenor" (Uppsala Conflict Data Program, 2019)
Detta är en bred definition och i denna uppsats kommer vi inte kunna sätta oss in i hur kvinnor deltagit och utfallet av det i varje listad aktivitet. Vi kommer att sätta oss in i den delen som gäller förhandlingar, medling och dialog. Den är tydligt dokumenterad vilket är en stor fördel. Det är en brist att inte kunna se över kvinnors deltagande på alla sätt, speciellt de mer gömda typerna av påverkan. Många diskussioner kring den här typen av känsliga ämnen sker i stängda rum, men förslag på hur den biten kan undersökas i framtida forskning presenteras i slutet av uppsatsen. Med de resurser som tillgås, kontrolleras viktiga delar av processen – förhandlingar, medling och dialog. Argument för varför det är värdefullt att i denna uppsats endast undersöka dessa är att det i praktiken är dessa delar som är avgörande för hur resultatet av fredsprocessen blir. Dessa aktiviteter avgör nämligen innehållet i det som blir ett påskrivet avtal, och det är därför viktigt att aktiviteterna avspeglar den typen av samhälle som eftersträvas och representeras av den faktiska befolkningen, som ovan nämnda Dr Bouvier menade på. Man kan mycket väl tänka sig att de grupper som utesluts redan ur förhandling fortsätter att exkluderas även efter fredsprocessens officiella slut (Bell &
O'Rourke, 2010).
7 Vidare är det viktigt att definiera fred och hållbar fred per se, då det inte är givet men behövs förstås för att kunna genomföra denna jämförande fallstudie. Johan Galtung, har medlat i över 40 konflikter och är en erkänd freds- och konfliktforskare. Han har definierat två olika typer av fredstillstånd, som han kallar positiv fred och negativ fred. Negativ fred, som definierat av Galtung är frånvaron av krig eller direkt fysiskt våld. Tillståndet är traditionellt och uppnås med hjälp av undvikande av konflikt eller reduktion av denna. Positiv fred handlar om ett hållbart fredsbygge, som även inkluderar att aktivt jobba med rötterna till konflikten (Galtung, 2000). Det är ett strukturellt våld som bekämpas med att bl. a ta mänskliga rättigheter i beaktning, då frånvaron av lika möjligheter pga. institutionellt våld eller rasism exempelvis, innebär att man inte har möjlighet att leva ett fullvärdigt liv (Galtung, 1980).
Uppsala Conflict Data Program (UCDP) är världens huvudsakliga källa till data på organiserat våld. UCDP producerar högkvalitativ data och dess definition av väpnad konflikt har blivit en global standard. Därför är deras definition av krig, fred och hållbara fredsavtal även med i den här uppsatsen. Enligt programmet är en aktiv konflikt, både statscentrerad och en inbördes konflikt, en sådan som har åtminstone 25 krigsrelaterade dödsfall per kalenderår. Det innebär inte att befolkningen lever fredligt och tryggt i en stat där detta inte uppnås, men det är ett säkert, tydligt och tillförlitligt mått att använda i den här uppsatsen.
UCDP definierar också ”duration of peace agreement” som att ett fredsavtal är hållbart så länge de signerade parterna respekterar och följer bestämmelserna. Ett fredsavtal fallerar alltså dagen en av parterna antingen förklarar avtalet upphävt, eller att våldet uppenbart visar att någon part har lämnat bestämmelsen. Positiv fred i den här uppsatsen tolkas som en aldrig avslutad process som blir svår att mäta, så i den här uppsatsen definieras ett lyckat fall utefter UCDP’s definition av att det i staten inte finns en aktiv konflikt, och enligt Galtungs begrepp av negativ fred, dvs. avsaknaden av våld. Dock kommer uppsatsen utefter den fjärde aspekten ”breddad agenda”, kontrollera för om kvinnors deltagande lett till inkludering av fler områden i fredsavtalet, och därmed inte ignorera att det också är viktigt att kontrollera för i strävan efter just hållbar fred.
I nästa avsnitt presenteras fortsatt tidigare forskning och teori gällande varför just kvinnor spelar roll och bör inkluderas. Till sist behandlas en beskrivning av på vilka sätt kvinnor kan inkluderas på och vad det kan leda till, vilket är av relevans för att uppsatsens frågeställning
ska kunna besvaras.
8 2.3 Kvinnors betydelse och inkludering
Först och främst är det viktigt att understryka att denna uppsats bygger på en feministisk världsbild vilket innebär att man ser att kvinnor är underordnade män och att vi lever i en värld med patriarkala strukturer. En kort förklaring av feminism som begrepp är:
“the belief that women should be allowed the same rights, power and opportunities as men and be treated in the same way, or the set of activities intended to achieve this state” (Cambridge dictionary, 2020).
Det betyder att för en feminist finns det ett sorts egenvärde en rättviseaspekt i att kvinnor ska vara lika delaktiga i fredsprocesser som män. Som påpekat lever vi dock i en värld av patriarkala strukturer, vilket i praktiken innebär att kvinnor inte har samma möjlighet att medverka och påverka fredsprocesserna som män. Det finns dessutom flertalet bevis på att ett aktivt motstånd mot kvinnors medverkan existerar hos vissa män. Data från University of Edinburgh och The Council on Foreign relations visar att kvinnor har varit 3% av medlarna, 4% av undertecknarna och 13% av förhandlarna i alla fredsprocesser under de senaste 30 åren. Sedan 1990 har 19 % av alla fredsavtal innehållit referenser till kvinnor och endast 5 % av dem har nämnt könsbaserat våld (CRF, 2020). Slutsatsen av detta är att det är viktigt att påvisa att det inte bara är orättvist att kvinnor inte inkluderas utan också ineffektivt och potentiellt försvagar processen. Att påvisa detta faktum är viktigt för att öka incitamentet hos det internationella samfundet att inte ignorera behovet av kvinnors perspektiv och arbete.
Detta är ett faktum som har motiverat den här uppsatsen och gör arbetet relevant.
Inom vissa delar av den feministiska teorin understryks det även att människor som identifierar sig som kvinnor oftare bär på typiskt feminina egenskaper, som att vara mer fredliga, omsorgsfulla och diplomatiska. Dessa egenskaper råkar alla vara fördelaktiga och värdefulla i den här typen av känsliga situationer (Gemzöe, 2014). Detta kan vara en möjlig förklaring till varför kvinnor bidrar till konfliktlösning på ett annat sätt än män. Den feministiska teorin är inte en enhetlig samling idéer, utan det finns olika grenar som har olika sätt att se på varför det kommer sig att kvinnor generellt har dessa egenskaper i större utsträckning än män (ibid.), Det finns olika typer av teorier gällande varför kvinnor besitter dessa egenskaper oftare än män - mer essentiella idéer som särartsfemismen, som understryker att skillnaden mellan könen är inneboende, biologiska (Fowler, 1999) och mer
9 icke-essentiella idéer som påpekar att skillnaderna skapas av våra patriarkala strukturer socialt, redan från födseln i hur vi uppfostrar våra barn (Fowler, 1999), (Nadal, 2017). I den här uppsatsen är det inte relevant att försöka fastslå varför just skillnaden mellan könen generellt ser ut som det gör– utan i den här uppsatsen utgår vi från det ovan nämnt – det vill säga att i den här uppsatsen ser vi till att det idag finns något särskilt vi kan hämta ur kvinnors erfarenheter då erfarenheterna kan skilja sig från männens.
Krig och fred är en arena som till stor del ägs av männen, likt de flesta arenor som involverar pengar och makt. Men de moderna konflikternas natur har förändrats – de flesta offren för krig är nu till störst del kvinnor, skriver Radhika Behuaria för UNDP år 2014. Kvinnor är minst lika påverkade av konflikter och därför borde vara en del av lösningen är ytterligare ett argument för varför kvinnor är betydande för fredsprocessen, då de inte bara är vittnen och offer för konflikt på samma sätt som männen – de tar också skada på sätt män inte gör. De är ofta offer för sexuellt våld, som används som ett systematiskt vapen i krig (Behuaria, 2014).
Detta har en långvarig konsekvens för individen, familjen och samhället.
År 2000 den 31 oktober anammade FN:s säkerhetsråd resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Detta landmärke för kvinnors betydelse bekräftade återigen kvinnors viktiga roll i arbetet gällande både förebyggande och upplösande av konflikt. Därför är den viktig att nämna i denna uppsats, då resolutionen understryker kvinnors jämlika och fulla deltagande i alla delar av fredsarbetet. Resolution 1325 uppmanar alla aktörer att öka deltagandet av kvinnor och inkorporera könsperspektivet i alla planer och aktioner. Dessutom så nämns vikten av att vidta speciella åtgärder för att skydda kvinnor och flickor mot könsbaserat våld i beväpnad konflikt (UN Women, 2020). Allt detta skrevs enhälligt under och hela 63 länder hade 2017 en detaljerad plan om hur denna resolution skulle implementeras (National Action Plan Resource Center, 2017) (The United States Institute of Peace, 2020) .
2.4 Olika modeller för inkludering och dess effekter
Nu lämnar vi betydelsen av kvinnor i fredsprocessen och går vidare till den del i avsnittet där teorier om de olika sätt kvinnor kan inkluderas och effekterna av dessa presenteras.
Det finns ett större forskningsområde som tar sig an civilsamhällets deltagande i fredsprocesser, där kvinnors deltagande kan förstås som en underkategori. Kvinnor blir i
10 denna uppsats sedd som en av flera grupper i civilsamhället vars röst, enligt detta forskningsområde, bör bli hörd i fredsprocesser (Belloni, 2008, Paffenholz, 2014). De kritiska meningarna mot denna teori påpekar att det är problematiskt att avgöra vilka grupper det är som ska anses få delta, och dessutom blir processen ineffektivare för varje grupp som tillkommer. Detta då det blir svårare att komma överens (Wanis-St. John & Kew, 2008). En kritisk fråga som skulle kunna ställas är “varför skulle t.ex. kvinnors inkludering vara viktigare än någon annan grupps?” Den parametern som väger upp för detta problem är legitimitetsaspekten. När fler intressen formellt tillgodoses i processen, uppfattas avtalet mer legitimt (Paffenholz, 2014). Även Wanis-St. John och Kew (2008) och Belloni (2008) menar att legitimitet och ökad chans för fredsavtalets implementering väger över ineffektivitetsproblematiken. Forskning har vid otaliga studier visat att civilsamhällets deltagande i fredsprocesser stärker fredens hållbarhet, och detta råder det inga diskussioner om (ibid.) Siffror visar att risken för att återfall i krig minskade med 62 % när både civilsamhället och makthavande deltagit i fredsprocessen (Nilsson, 2012). Detta har vidare motiverat denna studie att fokusera på frågan om hur kvinnan ska delta i processen och inte om.
Paffenholz (2014) skriver att en kombination av informellt och formellt deltagande är det som visat sig ha starkast effekt på utfallet av fredsprocessen. Med informellt eller formellt deltagande menas helt enkelt deltagande i inofficiella eller officiella roller. Deltagande i form av massaktion det som enskilt visat sig ha starkast effekt, ett deltagande som också står som det minst formella (ibid.). De olika roller som finns att inneha under en fredsprocess listas därmed för att utifrån detta senare i uppsatsen kunna undersöka valda fall. Alla dessa former är de absolut vanligaste formerna av deltagande i en fredsprocess och faller in under kategorin som nämndes i början av detta kapitel, det vill säga förhandling, medling och dialog.
2.4.1 Formellt deltagande
Direkt representation är en formell typ av deltagande som innebär att kvinnor som deltagare innehar samma möjlighet till påverkan som de stridande parterna. Kvinnors underrepresentation vid förhandlingsbordet är mer markant än i andra offentliga beslutsroller, vilket får konsekvenser för vilka frågor som behandlas (UN Women, 2015)
11 Observatörsstatus är ännu en form av formellt deltagande som innebär direkt närvaro, men utan officiellt inflytande. Det finns alltså ingen garanti för påverkan. Syftet är att aktörer med observatörsstatus bjuds in som ett sorts vittne, som får tillgodose sig med information om processen och också stärka hållbarheten i processen (UN Women, 2012). Officiella konsultationer är också en formell typ av deltagande, som innebär att aktören blir tillfrågad om råd gällande vissa specifika frågor. Ett exempel på detta är om kvinnor blir konsulterade i frågor som rör genus, vilket i sig kan medföra en bekräftelse på kvinnan som en röst som bör bli hörd. Detta ökar legitimiteten. Dock är även detta formella deltagande utan garanti för påverkan, och kan i värsta fall även bara användas som en gest (ibid.).
2.4.2. Informellt deltagande
Initiativ på högnivå (”high-level”) innan eller under förhandling, är ett informellt deltagande, som innebär aktiviteter vars syfte är att underlätta förhandlingarna. Dessa är inte öppna för allmänheten. Det kan röra sig om workshops och andra typer av möten för utbyte av information och lärande, vilket i bästa fall påverkar agendan (Council of Foreign Relations, 2020). Övervakning av implementering är även det en informell form av deltagande som innebär att man står som aktör under fredsavtalets implementering. Detta kan stärka hållbarheten och i bästa fall kan aktören se till att viktiga punkter inte förbises eller blir till tomma ord. Till sist har vi massaktion: en informell form av deltagande som innebär att större grupper människor engagerar sig via t.ex. demonstrationer eller skriftliga handlingar.
Det kan också innebära lobbyism. Har i bästa fall visat sig vara effektivt då det kan vara handlingskraftigt och konkreta sätt för påverkan. En potentiell effekt av kvinnors deltagande är att det påverkar dynamiken i förhandlingarna. Forskning pekar på att kvinnor och män generellt har olika typer av förhandlingstekniker med anledning av sina olika erfarenheter.
Ytterligare en potentiell effekt av kvinnors deltagande för fredens hållbarhet är ökad legitimitet. Som tidigare nämnt handlar det om en rättviseaspekt, då det handlar om en grupp i samhället som utgör halva befolkningen. Uppfattas inte ett fredsavtal som rättvist ökar också risken för att freden inte blir hållbar. Kvinnors deltagande i fredsprocesser kan också bidra till en breddad agenda där fredsavtalet berör andra områden. Ofta innebär kvinnors inkludering att genusperspektivet kommer med, vilket gör att kvinnors situation påverkas i samhället efter konflikten. (ibid.)
2.5 Kritiska aktörer
12 I artikeln ”Analysing Women's Substantive Representation: From Critical Mass to Critical Actors” från 2009 skriver Sarah Childs and Mona Lena Krook om att det snarare är kritiska aktörer som är betydande för utfallet i olika politiska processer. En relativ ökning av antalet kvinnor kan potentiellt leda till att dem blir allierade med varandra och kan påverka processens dynamik och därmed utfall. Med ytterligare en ökning av kvinnliga individer, skriver dem vidare, blir dem istället just det - individer som skiljer sig från varandra. Enligt Childs och Krook blir det svårt att utveckla stödjande allianser och problemet med att kvinnor bara är där för tom representation utan påverkan kvarstår, om det är för få kvinnor med i processen. Faktum kvarstår att det verkar som att ett större antal kvinnor är nödvändiga för påverkan men enligt denna artikeln har det visat sig vara viktigare med närvaron av övertygade feminister oavsett kön för ett hållbart resultat. Författarna menar att mekanismer för förändring snarare ligger i "kritiska handlingar" eller initiativ för minoritetens ställning. Slutsatsen av denna studie är att det är värdefullt med kritiska aktörer som initierar politiska förslag på egen hand och/eller uppmuntrar andra att vidta åtgärder för att främja politik för kvinnor, inte antalet kvinnliga representanter. I vissa situationer kan män spela en avgörande roll för att främja kvinnopolitiska problem, och styrkan kvinnor har haft i fredsprocesser kan utifrån denna teori tolkas som att de just har bidragit med kritiska röster utifrån (Child och Krooks, 2009). Detta är ytterligare ett argument för varför det i denna studie inte kontrolleras för antalet kvinnor som en viktig faktor för hållbar fred, utan just hur de deltagit.
I denna uppsats förstås teorin om kritiska röster som en del av informellt deltagande. Det vill säga att ett informellt deltagande innebär en kritisk röst per se. Aktörer som deltar informellt genom framförallt massaktioner, kan förmodas delta som en kritisk aktör för att de inte fått en given chans att påverka processen, utan de kämpar för den ”utifrån”.
Sammanfattning – modeller för kvinnors inkludering
Vad har vi då med oss från teoridelen? I denna sammanfattning kommer uppsatsens teoretiska utgångpunkter tydliggöras i en tabell. Den informella deltagandetypen har enligt teorin genererat störst effekt på fredens hållbarhet. Då legitimitetsaspekten är viktig frångås den inte i undersökningen, utan formellt deltagande kommer också kontrolleras för då legitimitetsaspekten enbart infrias om kvinnor har fått ett formellt erkännande som aktörer.
Därför kommer en kombination av informellt och formellt deltagande att kontrolleras för då det enligt teorin har störst potential att generera hållbar fred. Det har visats att kvinnors
13 deltagande genererar en breddad agenda. Mycket oftare är fler områden inkluderade i
fredsavtalet, framförallt gällande genusperspektivet. I det här fallet innebär genusperspektiv det som diskuterats i delen om feministisk teori – det vill säga att det i fredsavtalet tas i beaktande att idéer om könsroller existerar i all mänsklig aktivitet och ligger till grund för hur sociala strukturer skapas. Detta leder till högre grad av jämställdhet i
postkonfliktsamhället och enligt teorin bidrar detta till en mer hållbar fred då jämställda samhällen är mindre konfliktbenägna. Därför kommer det i uppsatsen också kontrolleras för innehållet i fredsavtalet.
De olika deltagartyperna som listas i tabellen kommer att kontrolleras för om de förekommer i materialet. Finns deltagartypen på något sätt dokumenterad i den information som hittas om fredsprocessen, kommer det bli en del av uppsatsens empiriska resultat och ligga till grund för analysen. Direkt representation anses förekomma i fredsprocessen om kvinnor deltar i fredsförhandlingarna, om de deltar i dialoger som officiella representanter. Det kan t.ex. vara som förhandlare, som assisterar i att försöka lösa konflikten genom att utveckla ömsesidigt accepterade avtalspunkter, eller som en aktör som direkt skriver på avtalet.
Obeservatörsstatus innebär att kvinnor har varit vittne till de officiella förhandlingarna. Det innebär att man erhåller information om processen och räknas som en officiell position.
Officiella konsultationer är en samarbetsstrategi som innebär att man konsulterar kvinnor gällande frågor som berör kvinnor och därmed stärker deras möjlighet till självbestämmande.
En process som har haft inslag av initiativ på högnivå innebär att det har skapats paneler på hög politisk nivå, där betydande ledare från olika makthavande fält (ekonomi, akademin, civilsamhället, regeringen) möts, samtalar och skapar rekommendationer för hur kvinnornas utfall ska förbättras. Kvinnor är själva en del utav panelen och det blir på så sätt även ett sätt att lyfta kvinnligt ledarskap. Övervakning av implementering innebär ett dokumenterat övervakande av staternas implementering av avtalet. T.ex. genom att kvinnor är med i en expertgrupp som övervakar och kommer med förbättringsförslag, eller tar del av
rapporteringen som sker.
Till sist har vi massaktion, som betyder att kvinnor har varit engagerade i fredsrörelser, vilket kan innebära handlingar som lobbiysm, demonstrationer och andra typer av organisterade protester.
Tabell 1. Typer av deltagande
14 Formellt
deltagande
Direkt
representation
Observatörsstatus Officiella konsultationer Informellt
deltagande
Initiativ på högnivå (”high-level”)
Övervakning av implementering
Massaktion
3. Design, material och metod 3.1 Design
I den här delen av uppsatsen presenteras och motiveras design-, material- och metodval.
Uppsatsen utförs med hjälp av metoden jämförande fallstudier. Jämförande studier, som i den här uppsatsen, närmar sig två fall eller fler på ett fördjupande sätt. Det ger möjlighet att få generaliserbar kunskap om kausala frågor, som hur och varför specifika program eller policys fungerar eller inte (Goodrick, 2014). Då jämförande fallstudier kan väljas när det finns ett behov av att förklara hur vissa faktorer inom en viss kontext påverkar graden av framgång för ett visst program eller policy-initiativ, passar denna metod denna uppsats ytterst väl för att uppfylla dess syfte (ibid.).
I den här studien representeras det lyckade fallet av fredsprocessen i Liberia (2003) och det misslyckade fallet av Demokratiska Republiken Kongo (DRK) (2003). Fallbeskrivningen och information om hur kvinnorna faktiskt var inkluderade står som material i den här uppsatsen.
I Liberia är inga dödsfall till följd av krig rapporterade i UCDP data program sen år 2003, vilket gör det till ett land i fred i snart två decennier sedan fredsavtalet i Accra. Detta går i linje med hur definitionen av fred operationaliserades under teori tidigare i uppsatsen, då det inte räknas som en aktiv konflikt om det är mindre än 25 dödsfall till följd av krig per kalenderår. I motsats står DRK med 3000 dödsfall rapporterade senast år 2018 i samma
15 program. Dock sänktes dödsfallen från över 7000 personer till att aldrig vara över 800 personer de första fem åren efter fredsavtalet 2003, för att sedan öka igen efter statens första demokratiska val år 2006 som också var starten på konfliktens nästa fas (UCDP, 2020). Det går dock inte att komma ifrån att Demokratiska Republiken Kongo inte lyckats uppnå ett fredligt tillstånd.
Med målet att uppnå en så korrekt mätning och rättvis jämförelse som möjligt, har jag valt fall vars konflikter har så liknande orsaker som möjligast kan. Detta för att minimera risken för diskrepans i mitt resultat och öka trovärdigheten. Båda konflikterna är politiska inbördeskrig där det yttersta målet i efterspelet har varit att uppnå demokrati utöver hållbar fred. Som förstått i teorin ska effektiviteten av att ha inkluderat kvinnor vara positiv oavsett orsaken till konflikten, men själva undersökningen vinner både validitet och reliabilitet av att ha stater med så liknande förutsättningar som möjligt att påbörja ett fredsbygge. Som tidigare nämnt valdes fall med dokumenterat deltagande av kvinnor, nästa steg var att undersöka ett antal fall som utifrån uppsatsens kriterier kunde klassificeras som lyckat och alla fall som kunde klassificeras som misslyckade. Efter detta gjordes en bakgrundsundersökning och två fall valdes vars konfliktbeskrivning kunde konstanthållas och vilket gjorde dem jämförbara.
Det som framförallt är viktigt att lyfta i båda fallen är att i båda fallen led civilbefolkningen stora förluster och inskränkningar på mänskliga rättigheter. Båda konflikterna står ut med rekrytering av barnsoldater och något som är viktigt ur just det kvinnliga perspektivet och vad denna uppsats fokuserar på är att under båda konflikterna utsattes kvinnor och flickor för omfattande sexuellt våld. Båda konflikterna var drivna av enorm mineralförmögenhet och regional konkurrens om inflytande. I båda fallen har även grannländer blivit indragna och påverkade, vilket gör båda konflikterna väldigt komplicerade. Slutligen inträffade fredsprocessernas början vid nästan exakt samma tidsskede, då resolution 1325 existerade och var på skrivet av båda länderna som medlemmar av FN.
3.2 Material
Uppsatsens process tog sin start i närläsning av relevanta studier och annat material jag sökt upp med riktade sökningar efter fredsprocesserna på internet. Det har inkluderat sökningar som ”Liberia Peace Process 2003” och ”DRC Peace Process 2003”. För att få mer specifik
16 information om hur just kvinnor har deltagit i processen fann jag att jag behövde söka mer specifikt än så, vilket ledde till sökningar som ”Women in Liberia Peace Process 2003” och samma gällande fallet Demokratiska Republiken Kongo. Resultatet är att mitt material framförallt är sekundära källor, vilket innebär bearbetning av resultat som tagits fram av andra. Materialet är studier och deskriptiva beskrivningar av fredsprocesserna som kommer framförallt från FN, närmre bestämt UN Women, men också stora tankesmedjor så som Council of Foreign Relations och International Peace Institute. Att det är sekundära källor gjorde det av yttersta vikt att jag har valt pålitliga källor och jag har uteslutande använt mig av erkända organisationer och författares publikationer. Det primärunderlag jag har valt att använda har varit FN:s Resolution 1325. Tanken har varit att kunna påvisa mönster i källmaterialet som i sin tur ligger till grund för min tolkning och analys. Precis som alla uppsatser är denna uppsats beroende av författarens egna observationer och kunskap (Kain, 1998). Kvinnornas deltagande undersöks via närläsning av dokumentation av fredsprocessen samt fredsavtalen. Deltagandet beskrivs under resultat, efter fallbeskrivningen som är en genomgång av konfliktbakgrunden. Analysen är genomförd utifrån uppsatsens teoretiska ramverk och slutsatserna kring huruvida vad som är effektivt inkluderande av kvinnornas deltagande kommer att dras utifrån det.
Nackdelen med detta sätt att söka material är att jag kan missa gömd information som går att hitta i material som inte dyker upp i explicita sökningar som jag har gjort; samt att sökningarna kan tyckas bli ledande. Framförallt finns det en stor nackdel i att alla mina källor är amerikanska vilket leder till att de speglar ett specifikt perspektiv av verkligheten.
Här ligger problemet i att det är en stat som länge dominerat utrikespolitiken och därmed också fredsarbetet i världen, vilket gör att de största och mest etablerade organisationerna med tillförlitligast information också är etablerade i USA. Det hade till en annan uppsats med mer tidsutrymme varit intressant att ta del av och undersöka lokala aktörers dokumentation och uppfattning av kvinnornas arbete, men också att skapa eget material, exempelvis genom intervjuer. Eftersom mitt material har bestått av dokumentation av fredsprocesserna av FN, närmre bestämt UN Women, men även studier gjorda av Council of Foreign Relations och International Peace Institute, kan ett argument mot detta material vara att uppsatsen saknar en bredd av perspektivet genom att det just inte är lokala källor som tillgås. Det var något som eftersträvades i arbetet från början men det var väldigt svårt att hitta den typer av källor, t.ex. vittnesmål direkt från kvinnorna som var på plats. Dock har jag systematiskt sökt igenom dokumenteringen i alla tre källor gällande de båda två fallen,
17 utifrån den operationaliseringen som har gjort av deltagarformerna. Med det vill jag argumentera att utifrån det materialet som fanns att tillgå från vårt internationella samfund, har det gjorts en representativ bild av vardera fredsprocess.
3.3 Metod
Jämförande fallstudier involverar vanligtvis analys av likheter, skillnader och mönster av två eller flera fall som har ett gemensamt mål eller fokus. För att kunna utföra detta väl och vetenskapligt, måste de olika funktionerna i varje fall beskrivas och motiveras, vilket jag kommer att göra i nästa del av uppsatsen. Det är viktigt att de fallen man väljer att jämföra faktiskt är jämförbara. En förståelse för varje enskilt fall är viktigt för att skapa grunden för den analytiska ramen som kommer att användas i jämförelse mellan olika fall.
Vid utförandet av denna jämförande fallstudie identifierade jag först de existerande teorierna om de olika sätt kvinnors inkludering kan ske i fredsprocesser och hur de kan påverka utfallet, för att sedan fokusera de jämförande fallstudierna utifrån dessa. Sedan identifierade jag vilken typ av fall som ska inkluderas och hur fallstudieprocessen kommer att genomföras. Slutligen sker steget med insamling av bevis på hur det faktiskt ser ut, en implementering av studien, för att sedan rapportera resultatet.
3.3.1 Metodologisk reflektion
Detta är en jämförande studie av både ett positivt och negativt fall. Denna empiriska studie görs med en ambition att belysa ett nytt ljus över ett fall med en redan erkänd teori, eftersom den förhoppningsvis kommer att visa en koppling mellan de olika variablerna (Esaiasson et al, 2012). Designen bygger på ett strategiskt val av fall, där den oberoende variabeln är dokumenterad representation av kvinnor av vilket slag som helst och den beroende variabeln är fredens hållbarhet, eller framgång. Fallen väljs strategiskt genom en operationalisering av den beroende variabeln, vilket är nödvändigt för att kunna identifiera skillnader i resultatet, beroende på vilket sätt kvinnorna har deltagit i. Här kommer jämförandet hjälpa uppsatsen med kausalitet, då det i den här uppsatsen formuleras olika teoretiska förväntningar av vad det då ska finnas för typ av deltagande från kvinnor i det lyckade kontra misslyckade fallet.
18 Denna uppsats bygger på en kvalitativ jämförande analys med en mycket liknande praxis.
Jag hävdar att detta är ett relevant metodval eftersom tidigare forskning om kvinnors deltagande i fredsprocesser i allmänhet har genomförts i form av beskrivande fallstudier av framgångsrika fall. Ambitionen med denna uppsats är att empiriskt jämföra resultaten av kvinnors faktiska inkludering. Därför finns det ett syfte med att systematiskt jämföra skillnader mellan framgångsrika och misslyckade fall av fredsprocesser när det gäller kvinnors deltagande.
På grund av det faktum att detta är en kvalitativ studie och målet är att grundligt undersöka resultatet av fredsavtal har jag begränsat mängden fall jag undersöker. Det är därför en klassisk jämförande analys är lämplig - den kan med fördel tillämpas på forskningsmönster som involverar få fall (Ragin. C, 2017). Den här metoden saknar det faktum att komplicerad variabel kodning inte kan användas, och kausaliteten kommer att vara deterministisk. Men flera kausalfaktorer/orsakskomplexitet kan emellertid särskiljas och extern giltighet är högre.
3.3.2 Validitet och reliabilitet
Validitet är det begrepp som beskriver i vilken utsträckning vi undersöker det vi avser att undersöka. Det är alltså̊ de teoretiska definitionerna som ska överensstämma med de operationella definitionerna (Bjereld et al. 2007). För att mäta det som avses mätas är det viktigt att forskaren definierar och tydliggör centrala begrepp genom operationalisering av frågeställningen. Variabler som typiskt sett brukar intressera samhällsforskare, så som demokrati, rättvisa, makt och politik är alla svårmätbara begrepp inte minst för att deras innebörd skiftar i olika kontexter. Det är således viktigt att ta hänsyn till specifika kontextuella faktorer i fallstudier (George & Bennett, 2005). I denna uppsats har jag stärkt validiteten genom att i teoridelen operationalisera de relevanta begreppen för min uppsats så som fredsprocess och de olika typerna av deltagande för att läsaren tydligt ska förstå vad det är som undersöks. Reliabilitet handlar i sin tur om hur det mäts, detta är två begrepp som är tätt sammankopplade till varandra. Genom transparens och tydlig genomgång av processen bakom varje del av uppsatsen önskar uppsatsen stå starkt även i uppnådd reliabilitet.
19 4. Fall
4.1 Liberia och Accraavtalet (2003)
I detta avsnitt kommer jag börja med att gå igenom konfliktens historia och beskriva avtalet samt resultatet av det.
I denna uppsats representerar Liberia ett lyckat fall då inga offer är registrerade till följd av krig i Uppsala Conflict Data Program till dagens datum (UCDP, 2020). Liberia har en speciell historia. Kort efter att landet blev Afrikas första republik uppstod spänningar mellan olika folkgrupper, en konsekvens av att en liten elit kontrollerade en stor majoritet av landets resurser (MSB, 2013). Landet grundades av återvändande amerikanska slavar som kom att kallas americo-liberianer, och trots att den nya etniska gruppen endast motsvarade omkring 5 procent av Liberias totala befolkning, dominerande de hela samhället. Detta var början på segregation och djup orättvisa som tids nog ledde till väpnad konflikt. Under flera decennier utkämpades kriget främst i olika etniska grupper, samtidigt som att de rika naturtillgångarna i Liberia finansierade stridigheterna (ibid.). Civilbefolkningen var under kriget hårt drabbade av brott mot mänskliga rättigheter. Det gjorde sig känt att det brukades 15000 barnsoldater i krigen, det förekom både massmord och sexuellt våld som krigsföring.
Dessutom gav konflikten i Liberia ringar på vattnet och konflikten spred sig till grannländerna (ibid.) Efter 14 års stridigheter har freden infunnit sig i Liberia, detta efter det signerade fredsavtalet i Accra. Återuppbyggnaden av landet har kommit igång och även om stora utmaningar återstår verkar utvecklingen gå åt rätt håll.
4.2 Demokratiska Republiken Kongo och Sun City-avtalet (2003)
Demokratiska republiken Kongo har av många betraktats som symbolen på en kollapsad stat, sliten av sammanflätade och komplexa konflikter på många nivåer: regional, nationell och lokal (IKFF, 2020). Upproriska fraktioner har kämpat med regeringen, kämpat mot varandra, attackerat civila och utsatts för krig. Det stora landet är rikt på naturresurser, ett faktum som har förlängt konflikterna. DR. Kongo vann sitt oberoende från Belgien den 30 juni 1960, men landet har fortsatt att bära bördan av arvet efter kung Leopold II med en hög våldsnivå och fortsatta kränkningar av de mänskliga rättigheterna (ibid.) Detta krig, känt som Afrikas första världskrig, hade mer än sju olika afrikanska länder involverade i striderna. Efter flera
20 års förhandlingar slöt partierna ett slutligt fredsavtal 2003 och 2006 hölls det första demokratiska valet på mer än 40 år. Nästa konfliktfas bröt ut efter valet 2006 (Globalis, 2018).
”Demokratiska Republiken Kongo - En fallstudie om FN:s insatser i konflikterna”, av M.
Mammos och L. Isherwood, berättar om ett Demokratiska republiken Kongo (DRK) som sedan 1996 har kämpat med två vågor av dödlig civil konflikt som har dragit i grannländerna och krävt upp till sex miljoner liv som ett direkt resultat av strid eller på grund av konfliktrelaterad sjukdom och undernäring. Civila har drabbats av grova kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive mord, tortyr, massa våldtäkt och rekrytering av barnsoldater.
Diplomatiska initiativ som syftade till att avsluta landets förödande konflikt i slutet av 1990- talet och början av 2000-talet inkluderade Pretoria-avtalet i december 2002 och Sun City- avtalet och dess slutakt i april 2002 och 2003, som inrättade en enhetlig, flertalsregering och fastställde en tidslinje för demokratiska val. Efter dessa avtal och separata avtal med Uganda och Rwanda förändrades konflikten från ett regionskrig till en serie lokala försäkringar, särskilt i landets östra regioner, drivna av enorm mineralförmögenhet och regional konkurrens om inflytande (Mammos och Isherwood, 2013).
21 5. Resultat
I detta avsnitt kommer uppsatsens resultat att presenteras. Det görs genom att uppsatsens frågeställningar besvaras en efter en, via en återgivelse av empirin. Under fråga 1 kommer tabellen vi tidigare har sett i slutet av teorin att återanvändas för att på ett pedagogiskt sätt få en snabb överblick över vilka typer av inkludering som hittades i materialet i båda fallen.
1. På vilka sätt har kvinnorna inkluderats i fredsprocesserna Liberia (2003) och Den demokratiska republiken Kongo (2002)?
5.1 Liberia: Kvinnors roll och inkludering
Det var tydligt dokumenterat hos både FN och CFR att kvinnors deltagande i fredsprocessen i Accra skedde på både formell och informell nivå. År 2009 skriver Gbwoee (Leymah Gbowee, liberiansk fredsaktivist som 2011 tilldelades Nobels fredspris tillsammans med Ellen Johnson Sirleaf och Tawakkul Karman, med motiveringen ”för deras
ickevåldskamp för kvinnors säkerhet och deras rätt till fullt deltagande i fredsbyggande arbete". The Nobel Prize, 2011) i ”Effecting Change through Women’s Activism in Liberia”
om kvinnonätverket the Women in Peacebuilding Program (WIPNET) som började
mobilisera sig redan innan fredsförhandlingarna hade påbörjat. Genom massaktion hade de försökt påverka till vapenstillestånd, de närvarade utanför förhandlingslokalerna och utförde blockader och påtryckningar för framsteg och underteckning av avtalet. I
postkonfliktsamhället har WIPNET fortsatt sitt informella deltagande i implementeringsfaser och uppmärksammat processens bristfälligheter så de kunde åtgärdas (ibid.).
”Over 200 Liberian women staged a sit-in at the entrance of the conference hall, locking arms to block the exit of delegates and demanding that the leaders of warring factions sign the peace
agreement to put an end to the hostility. During the sit-in, the women also demanded that no Liberian delegate would be allowed to leave the conference room for any reason until the agreement was signed.
The women said their actions were intended to show to the world that they had finally had enough of the war in Liberia and were taking a
22 stand to safeguard what was left of their society and communities”
(Gbwoee, s. 51, 2009).
Handlingar som dessa, vittnar om att kvinnorna i Liberia utförde massaktioner som kritiska aktörer.
UN Women’s kartläggning av kvinnors deltagande i fredsprocesser visar att ”fallet Liberia hade 17 % kvinnliga vittnen, vilket innebär att de deltagande kvinnorna hade observatörsstatus. Bland undertecknare, medlare och i förhandlingsteam var 0 % kvinnor”
(UN Women, 2012). Dessa siffror på formellt deltagande är de enda som går att finna i officiell dokumentation som då utförs av FN. Observatörstatusen tilldelades en kvinnoorganisation vid namn the Mano River Women Peace Network (MARWOPNET) och trots det låga antalet av kvinnor som finns att hitta i de formella siffrorna, kännetecknas avtalet i Accra av en hög grad av inkludering. Detta då det satsades på att få in så många olika representanter från samhället som möjligt när det kom till signeringen av avtalet:
”Accraavtalet skrevs under av den liberianska regeringen, de två rebellgrupperna LURD och MODEL, 18 politiska partier och flertalet civilsamhällesorganisationer. Vidare innehöll avtalet en skrivelse om jämställd politisk representation: “The Parties shall reflect gender balance in all elective and non-elective appointments within the National Transitional Government of Liberia” (UN Women, s.6, 2012).
Tabell 2. Sammanfattning av resultat för Liberia Formellt
deltagande
Observatörsstatus
Informellt deltagande
Övervakning av implementering
Massaktion
5.2 Demokratiska Republiken Kongo: Kvinnors roll och inkludering
Även i det här fallet har material både från FN, CRF och en fallstudie gjord av Inclusive Peace & Transition Initiative på kvinnors deltagande i processen i Demokratiska Republiken Kongo visat att kvinnor både haft direkt representation vid förhandlingsbordet,
observatörsstatus och massaktioner. Kvinnor har medverkat som egna aktörer vid
23 förhandlingarna och utgjorde 12% av alla delegater, och från civilsamhällets sida utfördes handlingar i massaktion när kvinnor pressade deltagarna i förhandlingarna till att nå ett avtal och samtidigt höll det lokala samhället informerade om processen (Council of Foreign Relations, 2019).
I Demokratiska republiken Kongo förespråkade kvinnor framgångsrikt för formellt deltagande i InterCongolese-dialogen - en nationell konvention om politisk reform och försoning som sammankallades av alla parter i konflikten - som ursprungligen utesluter kvinnor (IPTI, 2007).
”Women delegates were included in each subcommittee. Only the Committee for Humanitarian, Social, and Cultural Affairs made recommendations addressing gender-related issues. This committee was also the only one to be chaired by a woman, Ellen Johnson Sirleaf (who would go on to become President of Liberia in 2006).
Gender-related recommendations were later added to the agreement reached in Pretoria—the Global and Inclusive Agreement—
including, among others:
• The creation of rehabilitation centers for war-affected women and girls. • The introduction of a 30 percent participation quota for women in all national-level decision-making sectors. • The
modification of laws discriminating against women. • The increase of the marriageable age of girls to 18 years” (IPTI, s. 5-6, 2007).
UNIFEM utförde ett gediget arbete som i oktober 2001 resulterade i att genus och kvinnors deltagande inkluderades på den officiella dagordningen. Utöver detta stöttades en delegation av afrikanska kvinnliga ledare under ledning av Ruth Sando Perry (före detta statschef för Republiken Liberia) i ett freds- och solidaritetsuppdrag till Demokratiska republiken Kongo.
60 kvinnor från hela landet som representerade regering, rebeller, politisk opposition och civilsamhället sammankallades i Nairobi, Kenya, i februari 2002 för ett nationellt forum. Där definierades en gemensam vision, i form av Nairobi-deklarationen (UN, 2019). När dialogen sedan återupptogs var 36 av de 300 delegaterna till den interkongolesiska dialogen kvinnor. I fallet Kongo är antalet kvinnor i formella positioner av deltagande mycket högre. 12 % av de
24 dokumenterade förhandlarna är kvinnor och även 5 % av de signerade parterna var kvinnor (CFR, 2019).
Tabell 3. Sammanfattning av resultat för Kongo Formellt
deltagande
Direkt
representation
Observatörsstatus
Informellt deltagande
Massaktion
5.3 Jämförande av inkludering och dess effekter i fall 1 och 2
2. Skiljer sig sätten kvinnorna har inkluderats på i fredsprocesserna i ovan nämnda fall och har det haft någon påverkan på hållbarheten i avtalen?
Fredsprocesserna hade en del gemensamt, båda hade inslag av formellt och informellt deltagande kvinnor. Den största skillnaden är dock att i det lyckade fallet Liberia utgjordes även det formella deltagandet utan garanterat inflytande. Det fanns ett starkt inslag av kvinnors informella deltagande. Paffenholz (2014) menar att fallet Liberia visar hur kombinationen av just formellt och informellt deltagande av civilsamhällesaktörer, i det här fallet kvinnorna, kan stärka inflytandet över avtalet. Det informella deltagandet skedde framförallt i form av massaktioner, och har erkänts av de formella parterna som inflytelserikt. WIPNETs arbete hävde stagnation i förhandlingarna och effektiviserade samtalen. WIPNET var inte inbjudna som formella förhandlingsparter, men sju representanter från nätverket reste till Accra och tog plats utanför lokalerna där fredsförhandlingen ägde rum, samt mobiliserade kvinnor i intilliggande flyktingläger (Gbowee, 2009). Det liberianska civilsamhället har länge varit engagerat i det politiska livet, men under den här konflikten var civilsamhället under attack då de förmodades vara del av oppositionen (Loden, 2007). När fredsavtalet väl slutits blev de liberianska kvinnornas informella deltagande en del av det som ses som implementering av fredsavtalet, vilket hävdas ha medfört att processens svagheter uppmärksammades och togs itu med. En lyckad avväpning av de stridande parterna stod som resultat (Gbowee, 2009; Gizelis, 2011).
25 Slutligen har det informella engagemanget och inkluderingen av civilsamhällesorganisationer gjort detta fall lyckat, framförallt då landet efter avtalet blev mer demokratiskt (Wanis-St. John & Kew, 2008). Politiska positioner fördelades mellan olika grupper och dessutom innehöll avtalet ett krav på jämställd politisk representation:
“The parties shall reflect gender balance in all elective and non- elective appointments within the National Transitional Government of Liberia” (UN Women, 2012).
Detta ses som ett bidragande till hållbart resultat då inga parter lämnas utanför och kan odla missnöje. Alla är med på vägen framåt.
När det gäller det misslyckade fallet i denna uppsats - Demokratiska republiken Kongo – organiserade sig även här kvinnorna innan dialogen började. Bland flera andra initiativ var det kvinnoorganisationerna Femmes Africa Solidarité (FAS) och Women as Partners for Peace in Africa (WOPPA) som hade ett möte i Nairobi där de kom överens om en handlingsplan (Whitman, 2006). Intensivt påverkansarbete av kongolesiska kvinnor med stöd av UN Women resulterade i att genusfrågor och kvinnors deltagande inkluderades i den officiella agendan (UN Women, 2012). Till skillnad från fallet Liberia hade fallet Kongo formellt deltagande både i form av att 5 % av undertecknarna bestod av kvinnor och 12 % av förhandlingsteamen. Däremot hade fallet Kongo inga kvinnor bland medlare och vittnen, i motsats till Liberia (ibid.). Dock så genomförde de formella kvinnliga deltagarna en informell aktion då de blockerade förhandlingsrummet när alla män inte kunde enas och vägrade skriva under avtalet. Kvinnorna lyckades med aktionen och avtalet skrevs under tack vare detta, efter tre års förhandlingar (Whitman, 2006). Sun City- avtalet innehöll följande om kvinnors rättigheter:
“The mandate of this organ (a national monitoring body for human rights) will be to (...) create a commission for the protection of women and children with the mandate to denounce all forms of violence specifically perpetrated against women and children (…) (UN Women, s. 9, 2012).
26 Joseph Kabila vann år 2006 då det första demokratiska valet på över 40 år hölls i DRK.
Våldsamheterna fick trots detta inte ett slut och efter valet bröt nästa fas av konflikten ut (UCDP, 2020). Det formella deltagandet var starkt, via direkt representation erkänns kvinnor som aktörer. Det informella deltagandet skedde främst i form av mindre officiella konsultationer. Även inslag av massaktioner förekom, då kvinnoorganisationer utövade påtryckningar genom manifestationer. Överlag har fallstudien på Demokratiska Republiken Kongos process från IPTI visat att kvinnorna blev uppmuntrade till att bara prata om
”kvinnofrågor”, framförallt sexuellt våld, men helt uteslutna från att prata om militära frågor.
Kvinnorna vittnar om att det var svårt att få sina röster lika hörda som män i både rollen som politiker och medlemmar i civilsamhället. Till en början var kvinnorna framgångsrika i att öka antalet kvinnor inkluderade i dialogen, och var även en del av att signera avtalet, men idag kan man se att flera genus-relaterade bestämmelser ur avtalet inte har tagits i beaktning och den första övergångsregeringen lyckades inte möta 30% målet av inkluderingen av kvinnor i politiken (ITI, 2017). Våld mot kvinnor är fortfarande ett stort problem och har dessutom ökat enligt vissa beräkningar (ibid.).
27 6. Analys, slutsats och framtida forskning
6.1 Analys
I detta analysavsnitt, kommer resultatet att tolkas, jämföras och förklaras med utgångspunkt i teorin.
Det anmärkningsvärda i denna jämförande fallstudie, är att det framgångsrika fallet Liberia inte har några kvinnor i officiella roller, medan det misslyckade fallet Demokratiska republiken Kongo inte bara har kvinnor runt förhandlingsbordet, utan också en aktiv civilsamhällsrörelse och fortfarande är fallet inte så nära så framgångsrika som fallet Liberia.
Detta pekar på att teorin gällande att ha kvinnor i både officiella och inofficiella roller är ett framgångsrikt recept inte är helt intakt.
Gränsen mellan formellt och informellt deltagande är inte helt tydlig i fallet DRK. Ovan beskrevs formella delegaters något informella metoder, och även informellt engagemang bidrog till att stärka den formella kvinnorepresentationen. Vi får fram information som pekar på att det ska läggas större fokus på kvinnors informella deltagande och inte det formella, då det lyckade fallet Liberia hade färre formellt deltagande kvinnor men en väldigt stark informell rörelse som lyckades väl. I Kongo lades mycket fokus på att öka antalet kvinnor på olika positioner vilket i praktiken inte har gjort freden mer hållbar. Kvinnor verkar ha en större genomslagskraft när de agerar utifrån som en kritisk grupp. Här är teorin kring kritiska aktörer bärande, då den just påpekar att styrkan inte ligger i antalet kvinnor, utan snarare i kraftfullheten i den kritiska aktörens röst. Det verkar finnas en minoritetens styrka när det kommer till den här processen. Det finns en motsägelse i att det både finns en inneboende styrka och vikt att lägga vid just kvinnors inkludering av processen, samtidigt som den verkar utebli om kvinnan till större antal är inkluderad formellt. Det är svårt att säga ifall kvinnor gör skillnad just för att de är en kritisk grupp, och att det just därför påverkan sker i större utsträckning när de engageras informellt. För att en grupp ska få större makt, måste en annan få mindre makt - och i vår patriarkala värld kan det i feministisk teori finnas stöd för att det kan finnas ett manligt motstånd mot kvinnans formella deltagande – och att det därför misslyckas snarare än att kvinnor gör starkast skillnad i utomstående ställning. Det finns även något att ta fasta vid att även det fredsbyggande arbetet i grund och potten är politiskt.
Förbises kvinnor i detta, förlorar de makten att kunna påverka sitt liv. Det väcks en tanke
28 kring en kvinna som en ständigt utomstående aktör, en kvinna som är civil och beskyddande, men också i behov av skydd. Viktig –men inte för att hon kan bidra med värdefull kunskap – utan som offer. I slutändan är resultaten i denna studie är tvetydiga då det i relation till hur olika utfallet har blivit i dessa olika fredsprocesser, inte skiljer sig anmärkningsvärt i hur kvinnorna deltagit. Det ska dock tas fasta på att kvinnor bidrar i större utsträckning till en hållbar fred om de är inkluderade.
6.2 Slutsats och framtida forskning
Syftet med denna uppsats var att undersöka om det finns indikationer på att sättet kvinnor är inkluderade på i fredsprocesser har en meningsfull påverkan på hållbarhetsnivån i utfallet av fredsprocessen. Det informella deltagandet har visat sig ha störst och viktigast inverkan, och det teoretiska ramverket argumenterade för att kvinnors deltagande har en positiv inverkan på fredsprocesser. Vid försök att hitta fler svar gällande på vilket sätt, har denna uppsats funnit att kvinnor ger ett starkt bidrag i det civila samhället, på gräsrotsnivå. Vidare är resultaten av denna studie tvetydiga, där båda fallen har haft kvinnors deltagande i massaktioner och i båda fallen leder det till att bygga offentligt stöd. Det kan säkert förklaras av det faktum att det som skapar hållbar fred inte bara beror på ett element. De uppmätta resultaten gör det svårt att dra en generell slutsats av den exakta effekten som de olika sätt att inkluderas på har. Svaret blir således att indikationer hittades, men att denna uppsats till större grad har bidragit till en vidare diskussion än nya svar. Ett förslag för ytterligare studier med ett bredare tidsintervall är att ha en större mängd fall för att kunna generalisera eller att undersöka kvinnors olika typer av deltagande i relation till ytterligare viktiga element för hållbar fred för att väga dessa mot varandra. Metodmässigt hade det var intressant med en kvantitativ ansats för att kunna göra en ännu mer systematisk och generaliserbar analys.
29 7. Källförteckning
7.1 Tryckta källor
Bell, C. and O'Rourke, C. 2010. Peace Agreements or Pieces of Paper? The Impact of UNSC Resolution 1325 on Peace Processes and Their Agreements. International and Comparative
Law Quarterly, 59(04), pp.941-980.
Esaiasson, P., Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Towns, A.E. and Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan : konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Wolters Kluwer.
Fowler. R.B. (1999). Enduring liberalism : American political thought since the 1960s.
Lawrence, Kan.: University Press Of Kansas.
Galtung, J. (2011). Peace, Positive and Negative. The Encyclopedia of Peace Psychology.
Blackwell Publishing Ltd
Gemzöe, Lena (2014). Feminism. 2., [uppdaterade] uppl. Stockholm: Bilda
Krause, J., Krause, W. and Bränfors, P. (2018). Women’s Participation in Peace Negotiations and the Durability of Peace. International Interactions, 44(6), pp.985–1016.
Lederer, K, Galtung J, and Antal, D. (1980). Human needs : a contribution to the current debate. Cambridge, Mass.: Oelgeschlager, Gunn & Hain ; Koenigstein/Ts.
Michael S. Kimmel, Jeff Hearn, R.W. Connell. (2005). Handbook of studies on men and
masculinities. Sage Publications, Inc.
Nadal, K.L. (2017). The SAGE encyclopedia of psychology and gender. Los Angeles London New Delhi Singapore Washington Dc Melbourne Sage Reference.
30 7.2 Internetkällor
Behuria, R. (2014). Why women matter for peace.
https://www.undp.org/content/undp/en/home/blog/2014/7/3/why-women-matter-for- peace.html Hämtad 2020-01-17. Kl. 13.41.
Belloni, R. (2008) Civil society in war-to-democracy transitions. From War to Democracy Dilemmas of Peacebuilding (s. 182-210). Cambridge: University Press.
https://doi.org/10.1017/CBO9780511755859. Hämtad: 2020-09-24. Kl. 23.17.
Bernhardsson, Anna. (2018). ”Just add women and stir?” - En diskursanalys av kvinnligt deltagande och aktörskap i resolution 2122 och Nigerias nationella handlingsplan för implementering av kvinnor, fred och säkerhet. Lunds Universitet.
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8965211&fileOId=8965 228. Hämtad 2020-09-24 kl. 20.56.
Cambridge Dictionary (n.d.). Feminism | meaning in the Cambridge English Dictionary.
Cambridge.org. https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/feminism. Hämtad 2020- 02-03. Kl. 16.57.
Council of foreign relations (n.d.). Democratic Republic of Congo | Council on Foreign
Relations Interactives. Council on Foreign Relations.
https://www.cfr.org/interactive/womens-participation-in-peace-processes/democratic- republic-congo. Hämtad 2020-01-03. Kl. 14.20.
Council of foreign relations (n.d.). Liberia | Council on Foreign Relations Interactives.
Council on Foreign Relations. https://www.cfr.org/interactive/interactive/womens- participation-in-peace-processes/liberia. Hämtad 2020-01-03. Kl. 13.45.
Dr. Virginia M. Bouvier, “Gender and the Role of Women in Colombia’s Peace Process,”
New York: UN Women, March 4, 2016.
http://www.peacewomen.org/sites/default/files/Women-Colombia-Peace-Process-EN.pdf.
Hämtad 2020-09-20. Kl. 15.34.
31 Gbowee, L. (2009) Effecting Change through Women’s Activism in Liberia, IDS Bulletin 40(2), s. 50-53. https://doi.org/10.1111/j.1759-5436.2009.00022.x. Hämtad 2020-09-24. Kl.
23.08.
Gizelis, T.-I. (2011) ‘A Country of their Own: Women and Peacebuilding’, Conflict Management and Peace Science, 28(5), pp. 522–542. doi: 10.1177/0738894211418412.
Hämtad 2020-09-24. Kl. 22.33.
Globalis, 2018. Den Demokratiska Republiken Kongo.
https://www.globalis.se/Konflikter/Afrika/den-demokratiska-republiken-kongo. Hämtad:
2020-09-24. Kl. 02.11.
Goodrick, D. (2014). Women’s Participation in Peace Negotiations: Connections between
Presence and Influence.
https://reliefweb.int/sites/reliefweb.int/files/resources/03AWomenPeaceNeg.pdf Hämtad.
2020-05-21. Kl. 22.43.
Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet. Myndigheten för Samhällskydd och beredskap. Hämtad: 2020-05-27. Kl. 13.58.
Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF, 2020. Demokratiska republiken Kongo.https://ikff.se/vad-vi-gor/konfliktforebyggandearbete/demokratiska-republiken-
kongo-dr-kongo/. Hämtad: 2020-09-24. Kl. 02.09
International Peace Institute (2015). Reimagining Peacemaking: Women’s Roles in Peace Processes. New York, Usa: Ipi (International Peace Institute) https://www.ipinst.org/wp- content/uploads/2015/06/IPI-E-pub-Reimagining-Peacemaking.pdf. Hämtad 2020-09-24. Kl.
22.41.
Loden, Alexander, Civil Society and Security Sector Reform in Post-conflict Liberia:
Painting a Moving Train without Brushes, International Journal of Transitional Justice, Volume 1, Issue 2, July 2007, Pages 297–307, https://doi.org/10.1093/ijtj/ijm022. Hämtad 2020-09-24. Kl. 20.31.
Mammos M. och Isherwood L. (2013) ”Demokratiska Republiken Kongo - En fallstudie om
FN:s insatser i konflikterna”. Lunds Universitet.
